Kungsholmens. stadsdelsnämnd

Transkript

1 1 37 Sekretess Sida 1 (48) Tidpunkt: Torsdag den 1 februari 2018, kl Lokal: Bolinderssalen, Hantverkargatan 2 L Justeras: Lindhagensgatan 74, Arvid Vikman (S) Ordförande Maria Johansson (L) Justerare Christin Bjuggren Sekreterare

2 Sida 2 (48) Ordförande Vice ordförande Närvarande ledamöter Tjänstgörande ersättare Ersättare I tjänsten närvarande Personalföreträdare Arvid Vikman (S) Maria Johansson (L) Mårten Svensson Risdal (S) Gunnel Horm (S) Dinka Jasarevic (S) Anders Ödmark (MP) Tomas Ammitzböll (MP) Reijo Kittilä (V) Christer H Sjöblom (M) Ian Dickson Lauritzen (M) Charlotte Helmersson (M) Lars Lundqvist (L) Börje Häggman (M) Jan-Åke Porseryd (S) Charlotta Holmqvist (S) Anna Eklund (S) Tobias Ekblom (S) Elisabet Wallgren (MP) Margareta Yman Nederdal (MP) Lou-Ann Wejke-Norberg (M) Kristin Jacobsson (C) Emil Öberg (KD) Maria Laxvik stadsdelsdirektör (föredragande), Lena Forsberg (t.o.m. 25), Lena Slotte, Helena Åhman, Snorre Berglund (t.o.m. 25), Pål Tennek (t.o.m. 25), Helena Åkerlindh (t.o.m. 25), Ulrika Dahnell samt Christin Bjuggren. Peter Olsson, Kommunal (t.o.m. 25). Tema för sammanträdet var förskolans uppdrag och mätning av resultat.

3 Sida 3 (48) 1 Val av justerare samt anmälan av protokollsjustering Anmäldes att protokoll från ens sammanträde den 2 januari 2018 hade justerats den 4 januari Ordförande tillkännagav att dagens protokoll skulle justeras den 5 februari Maria Johansson utsågs att jämte ordföranden justera protokollet.

4 Sida 4 (48) 2 Anmälan av medborgarförslag Stadsdelsnämndens beslut beslutar enligt förvaltningens förslag angående inkomna medborgarförslag: 1. Medborgarförslag om 5-spelsplan i anslutning till Kristinebergs IP Dnr Beslut: Medborgarförslaget överlämnas till ens parkmiljöavdelning för beredning. 2. Medborgarförslag om belysning och gallring av vegetation Brf S:t Eriks Torn Dnr Beslut: Medborgarförslaget överlämnas till ens parkmiljöavdelning för beredning. 3. Medborgarförslag om isbana m.m. i Kristinebergs strand- och idrottspark Dnr Beslut: Medborgarförslaget överlämnas till ens parkmiljöavdelning för beredning. 4. Medborgarförslag om utegym i Rålambshovsparken Dnr Beslut: Medborgarförslaget överlämnas till ens parkmiljöavdelning för beredning. 5. Medborgarförslag om miljöstuga på Essinge kyrkväg Dnr Beslut: Medborgarförslaget överlämnas till Stockholm Vatten och Avfall AB för kännedom.

5 Sida 5 (48) 6. Medborgarförslag att anlägga en skridskobana på gräsplanen mellan tennishallen och konstgräsplanen i Kristineberg Dnr Beslut: Medborgarförslaget överlämnas till ens parkmiljöavdelning för beredning.

6 Sida 6 (48) 3 Upprustning av Kungsholms strand svar på medborgarförslag Stadsdelsnämndens beslut Förvaltningens tjänsteutlåtande lämnas som svar på medborgarförslaget. Ärendet Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 15 januari 2018, dnr Förvaltningen utreder i nuläget möjligheten att återskapa en brygga vid Karlbergssjön. Trafikkontoret ansvarar för drift och underhåll av Grubbensdammen. Att omvandla dammen till plaskdamm vore mycket resurskrävande och skulle kräva förändringar i parkmiljön genom att en teknikbyggnad kommer att behövas, varför förvaltningen inte anser detta som lämpligt. Förvaltningen anser däremot att förslaget om att spola skridskois på dammen är mycket bra och kommer att diskutera detta med trafikkontoret.

7 Sida 7 (48) 4 Verksamhetsberättelse 2017 för Stadsdelsnämndens beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för 2017 och överlämnar den till kommunfullmäktige. 2. Stadsdelsnämnden begär att ej förbrukade parkinvesteringsmedel om 0,6 mnkr ombudgeteras till Stadsdelsnämnden begär att ackumulerat resultat om 22,3 mnkr avseende resultatenheternas fonder överförs till Paragrafen förklarades omedelbart justerad. Ärendet Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 25 januari 2018, dnr Uttalande Christer H Sjöblom m.fl. (M) och Maria Johansson (L) lämnade följande särskilda uttalande. Kristin Jacobsson (C) och Emil Öberg (KD) instämde i uttalandet i form av ersättaryttrande. Det är en bekymmersam utveckling vi ser på Kungsholmen. Snart fyra år av vänsterstyre visar sina tydliga konsekvenser inom allt fler verksamheter och områden. Inom barnomsorgen ser vi att andelen förskollärare i förskolan minskar och målsättningen på 41 procent ter sig allt mer avlägsen. Samtidigt så ökar barngrupperna jämfört med Frågan man måste ställa sig är om detta har ett samband med den rätt till heltid som majoriteten infört. Mindre andel förskollärare och större

8 Sida 8 (48) barngrupper är i alla fall resultatet när man summerar första året med garantin. Andelen nöjda föräldrar når inte heller upp till målsättningen. Inte ens när förskolepersonalen själva får bedöma arbetet inom områden som matematik, skapande verksamhet, språklig utveckling och naturvetenskap nås målsättningarna. Det vi hela tiden sagt skulle bli konsekvenserna av fler barn i förskolan heltid utan höjd ersättning visar sig nu med all oönskad tydlighet. Det finns också ett par jämställdhetsaspekter när det gäller förskolan. Dels tycks bara 2 procent av förskollärarna vara män och dels framgår det att flickornas vårdnadshavare är mer nöjda än pojkarnas. Inte heller verksamheten som riktar sig mot unga når de satta målsättningarna. Andelen unga som anser sig ha tillgång till meningsfulla idrotts- och fritidsaktiviteter minskar och ligger långt under de satta målen, och de ungdomar som anser sig ha tillgång till meningsfulla kulturaktiviteter är ännu lägre. Av nyckeltalen framgår vidare att kostnaden per öppethållandetimme för fritidsverksamheten i det närmaste fördubblats i förhållande till föregående år. Trots att det inledningsvis står att målet att Stockholms stadsdelar ska vara levande och trygga uppfylls helt framgår av texten att resultaten inom trygghetsområdet försämras jämfört med föregående år och att de satta målen för hur stor andel som upplever trygghet på Kungsholmen inte uppnås. På kvällen ökar otryggheten och den är avsevärt mycket större bland kvinnor än män. Bara 66 procent av kvinnorna känner sig trygga ute på kvällen på Kungsholmen och då är ändå Kungsholmen en av de tryggaste stadsdelarna i Stockholm. Det här är mycket allvarligt och följer en trend i Stockholm. Det är uppenbart att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern har misslyckat att prioritera trygghetsskapande åtgärder och också famlar efter rätt lösningar.

9 Sida 9 (48) Miljöpartiets Stockholm och dess parker är smutsigt. Bara 64 % av kungsholmsborna är nöjda med hur rent och städat Kungsholmen är. Klottersaneringen har minskat och den sittande majoriteten drömmer om att få klottrare att bli konstnärer istället för att lagföra dem. Även inom äldreomsorgen finns frågetecken. Ett par exempel kan nämnas. Andelen äldre som har en aktuell, individuellt utformad genomförandeplan ligger långt under årsmålet liksom andelen brukar som är nöjda med aktiviteter på boendet. När det gäller andelen brukare som uppskattar maten och tycker att den är god ligger nivån visserligen något över förra året men ändå under årsmålet om 75 procent. Med tanke på hur viktig maten är för välbefinnandet borde, enligt vår mening, målet också ligga högre. Serafens vård och omsorgsboende visar ett underskott på 1,8 miljoner och dessutom framgår av bilagan till verksamhetsberättelsen att det även finns en del kvalitetsbrister. Det tycks som att drift i egen inte alltid är den bästa lösningen. Det framgår också av verksamhetsberättelsens bilaga 7 att avtalsuppföljning görs genom såväl anmälda som oanmälda besök. Antalet besök varierar dock från enhet till enhet, vilket ger olika förutsättningar. Kvalitetsuppföljningarna följer heller inte en gemensam mall. Detta leder till brister i transparensen vilket är beklagansvärt. Liksom när det gäller tryggheten skrivs det att målen uppfylls helt vad gäller företagsvänlighet och etablering, trots att Stockholm faller som en sten i andra utvärderingar. Här finns mycket att göra, vilket vi pekar på i en särskild skrivelse. En sak som kan nämnas här är parkeringseländet. Försämringen av vettiga parkeringsmöjligheter fortsätter så väl vad gäller tillfälliga avlastningsplatser som vanlig parkering för boende som tillresande som är beroende av sin bil i sitt arbete. Ett ensidigt fokus har legat på cykling vilket verkar som ett hån mot övrig trafik.

10 Sida 10 (48) Vi ser också att sjukfrånvaron, både korta och längre sjukskrivningar ökar jämfört med 2016 och ligger högre än det uppsatta målet och dessutom ligger högre än stadsdelarna i övrigt.

11 Sida 11 (48) 5 Ny gruppbostad i Hornsbergskvarteren svar på medborgarförslag Stadsdelsnämndens beslut Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att fullfölja planeringen av ny gruppbostad i Hornsbergskvarteren. Ärendet Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 januari 2018, dnr Projektet ska innehålla lägenheter för särskilt boende, med prioriterad inriktning på bostäder för personer med funktionsnedsättning.

12 Sida 12 (48) 6 Kronobergstorget svar på skrivelse från (L) Stadsdelsnämndens beslut Skrivelsen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Ärendet Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 15 januari 2018, dnr Stadsdelsförvaltningen instämmer i att ett torg, förslagsvis med inslag av grönska, kan innebära en positiv förändring av platsen. Förvaltningen vill dock framhålla att trafikkontoret ansvarar för ytorna där och att förvaltningen saknar rådighet över dem. Trafikkontoret vill dock inte prioritera åtgärder där med hänvisning till att Polishusets nedfart finns där och att det tidigare funnits tankar om att bebygga platsen. Uttalande Ordförande Arvid Vikman m.fl. (S), Anders Ödmark m.fl. (MP) och Reijo Kittilä (V) lämnade följande gemensamma uttalande: Liberalerna i stadsdelnämnd har lagt in en skrivelse där de föreslår att inleder ett arbete för att undersöka förutsättningarna för att i stadsdelen bygga ett torg som de döpt till Kronobergstorget. Kungsholmen saknar ett centralt beläget torg och en samlingsplats i motsats till de övriga innerstadsstadsdelarna. Vi instämmer i att det finns ett behov och Kronobergstorget är därmed ett intressant förslag och förtjänar en seriös utredning. Som en påpekar så ansvarar trafikkontoret för ytan och förvaltningen därmed inte har rådighet över den. Vi ställer oss positiva till en framtida utredning i vilken man naturligtvis även ska utreda eventuella andra platser som

13 Sida 13 (48) skulle kunna omvandlas till ett i stadsdelen centralt beläget torg. Förslaget ska inte avfärdas med hänvisning till att trafikkontorets tjänstemän inte vill prioritera frågan då Polishusets nedfart finns där och det tidigare funnits tankar om att bebygga platsen.

14 Sida 14 (48) 7 Entreprenader aktuella för upphandling/förlängning under 2018 svar på skrivelse från (M), (L) och (KD) Stadsdelsnämndens beslut Skrivelsen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Ärendet Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 december 2017, dnr Ett ärende med förslag till beslut avseende Alströmerhemmets vård- och omsorgsboende ligger på nämndens bord för beslut vid sammanträdet. Förvaltningen avser att återkomma med förslag om att avtalen för Solbacken och S:t Erik förlängs med beslut på nämndens sammanträde Allt i enlighet med den plan för upphandling som bifogades verksamhetsplanen för 2018.

15 Sida 15 (48) 8 Fortsatt drift av vård- och omsorgsboendet Alströmerhemmet 2019 Stadsdelsnämndens beslut Förvaltningen föreslår att driften av Alströmerhemmet övergår i kommunal regi Ärendet Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 9 januari 2018, dnr Förslag till beslut Ordförande Arvid Vikman m.fl. (S), Anders Ödmark m.fl. (MP) och Reijo Kittilä (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag. Christer H Sjöblom m.fl. (M) och Maria Johansson m.fl. (L) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett gemensamt förslag från Moderaterna och Liberalerna. Kristin Jacobsson (C) och Emil Öberg (KD) instämde i förslaget i form av ersättaryttrande. Beslutsgång Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt förvaltningens förslag. Reservation Christer H Sjöblom m.fl. (M) och Maria Johansson m.fl. (L) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till sitt gemensamma förslag. Kristin Jacobsson (C) och Emil Öberg (KD) instämde i reservationen i form av ersättaryttrande. 1. Att förvaltningens förslag till beslut avslås och den fortsatta driften av Alströmerhemmet upphandlas på nytt 2. Att därutöver anföra följande Driften av Alströmerhemmet

16 Sida 16 (48) Vi förordar att en upphandling sker för att finna en annan fristående aktör som tar över, inte en övergång till offentlig regi utan upphandling. I flera fall i staden där den socialdemokratiskt ledda majoriteten kommunaliserat verksamheter tycks inga andra skäl än ideologiska finnas. Så är det också i det här fallet när majoriteten utan goda skäl föreslår att återkommunalisera en väl fungerande äldreomsorg bara för att den drivs privat. I kvalitetsuppföljningen av Alströmerhemmets verksamhet konstaterar förvaltningen att verksamheten bedriver en god och säker vård och omsorg Det finns sällan goda skäl för drift i kommunal regi när det gäller denna sorts verksamheter. Det mesta talar för att fristående aktörer gör det både bättre och billigare. Valmöjlighet gynnar verksamhetsutveckling. Vi tycker istället att staden ska koncentrera sin verksamhet till sådant som är det offentligas uppgifter, kravställning, uppföljning och myndighetsutövning i stället för att utöka sin egenregi. Vår uppfattning är att en stor blandning och mångfald av fristående aktörer och utförare bidrar till en utveckling av kvalitet och metoder, samtidigt som en god kvalitet ska säkerställas för verksamheterna. Effektivitetsmått bör sättas och uppföljning av resultat göras så att det är möjligt att jämföra olika drift- och styrformer.

17 Sida 17 (48) 9 Delegation av upphandling av städtjänster Stadsdelsnämndens beslut 1. Stadsdelsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att genomföra upphandling avseende städtjänster 2. Stadsdelsnämnden delegerar till stadsdelsdirektören att besluta om förfrågningsunderlag, fatta tilldelningsbeslut, sluta avtal samt fatta erforderliga beslut under avtalstiden Reijo Kittilä (V) deltog ej i beslutet. Ärendet Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 28 december 2017, dnr Städupphandlingen är tänkt att utmynna i ett ramavtal som respektive verksamhet har möjlighet att avropa ifrån. I dagsläget är den totala städarean inom drygt kvm. Av dessa städas drygt kvm av egen städpersonal och övrigt av städentreprenör. Den sammanlagda kostnaden för städentreprenaden var under år 2017 cirka tkr.

18 Sida 18 (48) 10 Detaljplan för del av fastigheterna Gångaren 10 och 11 i stadsdelen Stadshagen svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Stadsdelsnämndens beslut 1. Stadsdelsnämnden besvarar remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad, Ärendet Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 8 januari 2018, dnr Förvaltningen har inga invändningar mot planförslaget. Det är positivt att förslaget innebär att kopplingen till S:t Görans sjukhusområde stärks samt att gatumiljön utvecklas med bland annat en publik och utåtriktad bottenvåning på huset.

19 Sida 19 (48) 11 Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Svar på remiss från kommunstyrelsen Stadsdelsnämndens beslut Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som remissvar till kommunstyrelsen Ärendet Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 januari 2018, dnr Programmet med förslagen på indikatorer för fokusområdena kan vara ett stöd i arbetet med att förverkliga stadens vision och mål om ett Stockholm som är tillgängligt för alla, oavsett funktionsförmåga och att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället på jämlika villkor utan diskriminering. Förvaltningen har använt tre av de föreslagna indikatorerna till verksamhetsplanen för Förslag till beslut Ordförande Arvid Vikman m.fl. (S), Anders Ödmark m.fl. (MP) och Reijo Kittilä (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag. Maria Johansson m.fl. (L) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett förslag från Liberalerna. Beslutsgång Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt förvaltningens förslag. Reservation Maria Johansson m.fl. (L) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till förslaget från Liberalerna. Att besvara remissen enligt följande.

20 Sida 20 (48) Alla stockholmare ska ha friheten att kunna forma sitt eget liv, utbilda sig, arbeta, delta i samhällslivet och leva i gemenskap med andra. I programmet bör tydligare framgå att personer med funktionsnedsättning, med behov av tillgänglighet för att kunna vara delaktiga, finns inom alla delar och kategorier som staden vänder sig till, inklusive turister, affärsresenärer, förtroendevalda, föräldrar, anställda och som Stockholmare helt enkelt. Det måste vara tydligt och klart att all stadens verksamhet ska bedrivas så ingen diskrimineras, det är också ett sätt att ta ställning och driva på utvecklingen när man från staden säkerställer att alla de konferenser och tillställningar man själv bjuder in till genomförs i tillgängliga miljöer och på tillgängligt sätt. Generellt bör staden bli bättre på att göra rätt från början. Programmet behöver spridas för att nå och på riktigt kunna genomsyra alla stadens verksamheter, vi upplever inte att det är så i dag utan funktionshinderperspektivet förbises. Exempelvis har genom åren miljontals kronor lagts på att iordningställa trottoarer, gångvägar och övergångsställen. Allt detta sätts vid två återkommande situationer ur spel. - När snöröjningen struntar i att snöröja nedfasningarna och man därmed blir fast på trottoaren och inte kan ta sig över gatan. När sedan snön smälter är det där, på nedfasningen det är snö och is allra längst. - När gatuarbete görs och tidigare nedfasningar återställs med hög trottoarkant. Självklart ett misstag men ett onödigt misstag som kostar både tid och pengar. Inledningsvis i programmet nämns Agenda 2030, men det finns sedan inte något inledande stycke så som med FN-konventionen. Hållbarhetsmålen enligt Agenda 2030 är ett oerhört stort framsteg jämfört med de tidigare Millenniemålen. I själva deklarationen förtydligas kravet på funktionshinderperspektiv och i flera av artiklarna framhålls det också specifikt. På samma sätt som det nuvarande programmet för delaktighet för personer med funktionsnedsättning, som antogs under Alliansens tid vid majoritet, innehåller föreliggande förslag till program konkreta mål och indikatorer med en tydlig ansvarsfördelning. Vi ser dock att det finns områden som kan förbättras.

21 Sida 21 (48) Ett tillgängligt Stockholm där alla har möjlighet att delta kräver att alla stadens nämnder och bolag arbetar i samma riktning och tar sitt ansvar. Därför är det bra att programmet spänner över hela stadens verksamhet. Samtidigt kan inte de verksamheter förbises, som har till huvudsaklig uppgift att hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättning. Vi ser exempelvis med stor oro på de rapporter som har nått oss om försämrad rätt till ledsagning som drabbar synskadade, och som inte har någon grund i politiska beslut utan i ändrad praxis på tjänstemannanivå. Detsamma gäller försämringar i rätten till kontaktperson. Staden kan inte med ena handen anta program som innehåller ambitiösa föresatser om rätten till en meningsfull fritid och att delta i samhällslivet, och med andra handen inskränka stockholmarnas möjligheter att göra just detta. Rätten att kunna bestämma över sitt liv förutsätter valfrihet. Personer med funktionsnedsättning kan behöva hjälp med behov som är mycket grundläggande och som har en avgörande roll för deras förmåga att klara sig i vardagen, och det är därför självklart att de så långt som möjligt måste kunna välja vem som ska ge dem denna hjälp. Det är därför synd att valfrihetsperspektivet saknas helt i förslaget till program. Personer med funktionsnedsättning ska inte bara kunna ha en anställning de ska också kunna starta och driva företag. Det är viktigt att information och blanketter som krävs för att starta företag är tillgängliga. Det gäller även blanketter för att ansöka om föreningsbidrag, något som inte alltid är fallet idag. Något som är speciellt påtagligt för alla människor med någon form av funktionsnedsättning är att de problem som finns i samhället i stort ofta får än starkare negativ effekt. Bristen på bostäder är ett av vår tids största problem, och får vida konsekvenser för människor som har svårt att hitta bostad. För att hitta en långsiktig lösning måste staden aktivt arbeta för att bygga fler

22 Sida 22 (48) bostäder, i högre takt, och att med stadens bostadsbolag kontinuerligt testa nya metoder för att bygga billigare. Staden ska kontinuerligt arbeta för att ha en mer inkluderande fysisk utformning. För att garantera detta behöver förankringsarbetet vid detaljplaneprocesser engagera fler redan vid ett tidigt stadie i planeringsprocessen och expertgrupper med expertis rörande funktionshinderfrågor måste ges möjlighet att vara delaktiga i stadens fysiska utveckling. Samtidigt är det ytterst politikernas ansvar att garantera att de som arbetar med att ändra Stockholms fysiska miljö följer de lagar och regler som finns till för att garantera en tillgänglig miljö i hela staden. För att det ska vara möjligt måste staden ställa tydliga krav på kompetens gällande byggandet av fysiska miljöer som är tillgängliga för människor med alla typer av funktionsnedsättning. Frågan om ett tillgängligt utbud av konst och kultur är större än bara en fråga om fysisk tillgänglighet till utställningslokalerna. Det handlar också om ett utbud av kulturella uttryck som är möjliga att ta del av även för besökare som har olika typer av funktionsnedsättningar. Exempel är permanenta multisensoriska verksamheter på stadens kulturinstitutioner. Uttalande Christer H Sjöblom m.fl. (M) lämnade följande särskilda uttalande: Det är positivt att ett förslag till Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning har tagits fram. Moderaterna ställer sig dock kritiska till ett antal punkter. Det behöver tydliggöras vilka inom staden som ansvarar för att utföra det som i programmet gäller att staden ska erbjuda ändamålsenligt stöd och effektiv matchning. Ansvarsfördelningen mellan olika nämnder behöver här vara tydlig. Samt hur avgränsning och ansvaret ser ut för samverkan med arbetsförmedlingen. Moderaterna är ytterst kritiska till indikatorn: Andel vuxna personer med funktionsnedsättning som är beviljade

23 Sida 23 (48) insatser från socialtjänsten och som kan försörja sig själva. Vi tolkar detta som att funktionsnedsatta personer som går från försörjningsstöd till exempelvis aktivitetsersättning eller sjukersättning, ska räknas till självförsörjande. Staden står alltså inte längre för deras försörjning, samtidigt står personen utanför arbetsmarknaden. Räknas dessa personer som självförsörjande, trots att de erhåller bidrag, riskerar strävan att få dessa människor i arbetet gå åt motsatt håll. Individens möjligheter till inträde på arbetsmarknaden kommer avsevärt att försämras. Enligt programmet ska staden aktivt erbjuda personer med funktionsnedsättning, anställning, praktikplatser och sommarjobb. Det saknas dock indikatorer för att kunna följa upp detta mål. Det blir problematiskt när det inte finns möjligheter att föra register över personer med funktionsnedsättning, hur ska uppföljning då ske? Det måste i så fall finnas andra sätt att följa upp uppdraget på ett lagligt sätt. När det gäller fokusområdet rätten till utbildning föreslås bland annat uppföljning av andel elever med funktionsnedsättning inom respektive skolform som upplever att de får de hjälpmedel de behöver. Samt uppföljning av andel elever med särskilt stöd som når målen för respektive skolform. Även här blir det svårt att tillämpa en trovärdig uppföljning när det inte finns möjlighet att registrera personer med funktionsnedsättning. Det finns flertal program inom området mänskliga rättigheter. Ett gemensamt program för alla delar inom området hade därför underlättat implementeringsarbetet och efterlevnaden. Det måste finnas rimliga förutsättningar och tillräckligt med stöd för våra medarbetare att kunna arbeta efter de direktiv som ges. Ersättaryttrande Kristin Jacobsson (C) lämnade följande ersättaryttrande Centerpartiet välkomnar detta stadsövergripande program med en målsättning om en tillgänglig och jämlik stad för alla, och där alla människor är delaktiga utan att känna sig diskriminerade. I de fokusområden som lyfts berörs flera av de områden som arna ansvarar för, såsom ekonomiskt bistånd, stadsmiljö och äldreomsorg. Det

24 Sida 24 (48) känns angeläget att särskilt betona vikten av ett program som stärker stadsdelens verksamheter och de utmaningar man ställs inför. Exempelvis behovet av anpassade lokaler för fritidsaktiviteter och anpassade boenden. Och tillgängliggörandet av stadsdelens rekreationsytor och kulturutbud. Dock nämns inte förskolan som ett fokusområde vilket är bekymrande. Förskolans verksamhet har ett självklart behov av att vara anpassat för barn med funktionsnedsättning. Det gäller såväl genom tillgängliga lokaler som i den pedagogiska verksamheten. Likaså möjligheten att utveckla en förskola med särskilda prioriteringar och verksamhetsanpassning för barn med funktionshinder. Vi ser således att även förskolan pekas ut som ett prioriterat fokusområde.

25 Sida 25 (48) 12 Departementspromemorian Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet Svar på remiss från kommunstyrelsen Stadsdelsnämndens beslut Stadsdelsnämnden besvarar remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande. Paragrafen förklarades omedelbart justerad. Ärendet Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 januari 2018, dnr Förslagen som läggs fram i promemorian kommer att leda till positiva konsekvenser för personer med funktionsnedsättning som därigenom får en bättre tillgång till digital offentlig service.

26 Sida 26 (48) 13 Motion om att bygga ut den eldrivna pendelbåtstrafiken Svar på remiss från kommunstyrelsen Stadsdelsnämndens beslut Stadsdelsnämnden besvarar remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande. Ärendet Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 8 januari 2018, dnr En utbyggnad av eldriven pendelbåtstrafik bidrar till att uppfylla mål i stadens framkomlighetsstrategi och miljöprogram. Det är viktigt med samordning och en tydlig ansvarsfördelning mellan landstinget och Stockholms stad när det gäller pendelbåtstrafiken på Stockholms inre vatten.

27 Sida 27 (48) 14 Motion om åtgärder för ett säkrare och tryggare Stockholm för alla Svar på remiss från kommunstyrelsen Stadsdelsnämndens beslut Stadsdelsnämnden besvarar remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande. Ärendet Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 januari 2018, dnr Stadsdelsförvaltningen bedömer att stadens reviderade trygghets- och säkerhetsprogram tillsammans med förvaltningens planerade trygghetsskapande aktiviteter kommer att generera de trygghetsskapande åtgärder som motionens förslag syftar till, men anser att förslaget om att upprätta filialer till Maria ungdomsverksamhet över hela staden är positivt. Förslag till beslut Ordförande Arvid Vikman m.fl. (S), Anders Ödmark m.fl. (MP) och Reijo Kittilä (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag. Christer H Sjöblom m.fl. (M) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett förslag från Moderaterna. Maria Johansson m.fl. (L) föreslog att nämnden skulle besluta enligt ett förslag från Liberalerna. Beslutsgång Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt förvaltningens förslag. Reservationer Christer H Sjöblom m.fl. (M) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till förslaget från Moderaterna.

28 Sida 28 (48) 1. Stadsdelsnämnden tillstyrker motionen av Anna König Jerlmyr m fl (M) om åtgärder för ett säkrare och tryggare Stockholm för alla. 2. Därutöver anförs följande: Medborgarna i Stockholms stad upplever sig inte längre lika trygga som förr. Flera i närtid publicerade trygghetsmätningar för staden och regionen visar tydliga förändringar i hur den upplevda oron för brott och otryggheten ökar samt att det finns stora och svåra problem med brottsutsatta områden i staden. Trygghet och säkerhet är ett av våra viktigaste välfärdsuppdrag. Vi kommer aldrig att acceptera att människor i olika delar av Stockholms stad får sin frihet begränsad och livskvalitet försämrad på grund av otrygghet och kriminalitet. Det är dags att Stockholms stad slutar vara passiv i säkerhets och trygghetsfrågorna. Moderaterna vägrar att acceptera att människors frihet kringskärs av kriminalitet. Vi värnar om upprätthållande av samhällskontraktet och prioriterar insatser för en ökad trygghet med förslag om bland annat fler kommunala ordningsvakter, kameraövervakning och platssamverkan för ökad trygghet på otrygga platser. Moderaterna har en rad åtgärder som ska öka tryggheten för alla stockholmare samt göra det svårare att vara kriminell i Stockholm. Tills fler poliser är på plats ska Stockholms stad arbeta med fler ordningsvakter för att öka säkerheten och tryggheten i stadsdelarna. Det ska inrättas en stadsövergripande trygghetsjour dit lokala handlare och boende kan vända sig för att tillfälligt öka närvaron av ordningsvakter. Detta riktar sig framförallt till lokala centrum och handlare som inte har råd att egna säkerhetsvakter ur egen kassa. Som en del i det trygghetsskapande arbetet ska kommunstyrelsen verka för att regering utökar ordningsvakternas mandat och befogenheter så att de på sikt kan avlasta polisens arbete, verka brottsförebyggande, höja den upplevda tryggheten och stävja den eskalerande kriminaliteten. Stockholms stad ska även arbeta mer aktivt med kameraövervakning av särskilt utsatta platser. I denna del förefaller förvaltningens svar på motionen överspelat av verkligheten med tanke på

29 Sida 29 (48) finansborgarrådets utspel om att avsätta 25 miljoner kronor till fler ordningsvakter och övervakningskameror. Förslaget tyder på ett senkommet uppvaknande och är visserligen långt ifrån tillräckligt men i alla fall en liten bit på väg. Snart kan kanske majoriteten till och med ansluta sig till Moderaternas förslag i frågan. Kungsholmen är än så länge en av Stockholms tryggare stadsdelar. Årsmålet för andelen som upplever trygghet i den egna stadsdelen var satt till 80 procent och den senaste mätningen visade på att 78 procent på Kungsholmen kände sig trygga. Nu kan man tycka att målet borde vara att 100 procent känner sig trygga i sin hemmiljö. Ser man till andra stadsdelar är siffrorna helt förskräckande. Rinkeby/Kista ligger t.ex. på 37 procent. Även Skärholmen ligger under 50 procent. Även målet är satt skrämmande lågt i flera stadsdelar. Trygghet ska råda i staden oavsett bostadsadress. Otrygga miljöer och platser måste och ska fasas bort. Både den upplevda och den faktiska tryggheten hos stockholmarna ska öka. Det handlar om att ta tillbaka platsen till invånarna och investera långsiktigt. I dag finns det områden där en stor del av befolkningen undviker att gå ut kvällstid. Därför vill vi skapa mer levande platser med platssamverkan. Genom att på specifikt utpekade platser mäta den upplevda tryggheten dag som natt samt kartlägga vilka som rör sig vid platsen över dygnet skapas förutsättningar för att förbättra upplevelsen av platsen. Genom att offentlig och privat sektor samverkar skapas ett helhetsansvar för platsen som genom samfinansiering ger förutsättningar för aktiviteter och lokal utveckling. Vi vill arbeta för trygga, rena och väl upplysta stadsmiljöer. Säkerheten i Stockholms olika stadsdelar ska öka genom ett aktivt och systematiskt arbete, till exempel genom regelbundna trygghetsvandringar. En nära och strukturerad samverkan med olika föreningar som kan bidra med civilsamhällets krafter i arbetet är värdefullt, parallellt med insatser från rättsvårdande myndigheter som säkerställer efterlevnad av ordningslagen och stadens lokala ordningsföreskrifter.

30 Sida 30 (48) Förekomsten av olagliga boplatser vittnar om en djup social utsatthet, medför oacceptabla sanitära och omänskliga villkor och skapar otrygghet i stadsmiljön. Moderaterna vill att en nollvision ska råda för olagliga boplatser, svensk lag och stadens ordningsföreskrifter ska gälla lika för alla. Staden måste arbeta målmedvetet med verksamma insatser för att förebygga etableringen av olagliga boplatser och stärka dialogen och samverkan med berörda aktörer. Bibliotek, skolgårdar, idrottsanläggningar och simhallar ska självfallet vara platser som är fredade från stök, otrygghet och våld. Men så är tyvärr inte alltid fallet. Därför vill Moderaterna satsa på trygghetsskapande åtgärder och insatser för kommunala platser och miljöer i staden. Alla stadsdelar i Stockholm ska ha en trygg och attraktiv stadsmiljö som uppmuntrar människor till vistelse. Är stadsmiljön nedsliten och skräpig och ger en otrivsam känsla ökar känslan av upplevd otrygghet. Kriminalitet och otrygghet ska motverkas genom åtgärder som fysiskt bygger in trygghet i stadsmiljön: promenadvägar, belysning, växtlighet, placering av konstruktioner eller gångstråk. Alla ska våga vara ute på kvällen i Stockholm. Mörka och otrygga platser ska lysas upp Moderaterna vill införa en satsning på belysning, inte bara av märkesbyggnader i centrala delar av staden utan belysa även tunnlar, platser och broar i satsningen Stockholm light night. Klotter, nedskräpning och skadegörelse förfular det offentliga rummet och skapar otrygghet i stadsmiljön varhelst det förekommer. Moderaterna kommer aldrig att kompromissa med att Stockholm ska vara klotterfritt och att det ska vara rent och städat på allmänna platser såsom gator, torg och parker. Nolltoleransen mot klotter ska återinföras och efterlevnaden av klotterförbudet ska prioriteras, framförallt ur ett trygghetsperspektiv. Stadens städgarantier, som innebär att städning, tömning av papperskorgar och klottersanering ska ske inom 24 timmar efter anmälan, ska förbättras. Information om

31 Sida 31 (48) stadens städgaranti ska finnas tillgänglig i anslutning till publika platser som torg, parker och grönytor. Maria Johansson m.fl. (L) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till förslaget från Liberalerna. beslutar följande. 1. Motion (2017:54) av Anna König Jerlmyr m.fl. (alla M) om åtgärder för ett säkrare och tryggare Stockholm för alla bifalls delvis. 2. Därutöver anförs följande. I vissa områden runt om i Stockholm finns i dag ett så stort kriminellt inflytande att det begränsar människors vardag och frihet. Kriminaliteten begränsar människors frihet att röra sig i staden, att driva affärsverksamhet, att bosätta sig var man vill, att leva med den man vill. Flera unga människor har mist livet i skjutningar och andra våldsdåd kopplat till den organiserade brottsligheten. Och kriminella grupperingar försöker gång efter gång slå tillbaka mot polisen, med brända bilar, skadegörelse och attacker mot enskilda som resultat. I Tensta, Husby och Rinkeby har kriminaliteten lett till att företagare inte längre kan driva sina butiker. Människorna i dessa stadsdelar undrar varför de ska stå ut med en större otrygghet än andra och efterfrågar en mer närvarande polis. Vi liberaler kommer aldrig att finna oss i den här utvecklingen. Den går att vända och den måste vändas, så att människors frihet kan garanteras. Något av det allra viktigaste vi kan göra för att hejda denna våldsvåg är att stoppa nyrekryteringen till de kriminella nätverken. Den organiserade brottsligheten, men även lösare sammansatta kriminella nätverk, i Stockholm drar sig inte för att rekrytera ungdomar och rentav barn till en kriminell livsstil. Polisen pekar på att grovt kriminella organiserar nätverk av barn och unga för att vara deras sköldar mot en upptrappad polisiär närvaro där de kriminella verksamheterna hotas. Kriminalvården larmar dessutom om att det finns en alltmer belastad grupp unga multikriminella som har en mycket låg motivation för att ta del av några stödjande samhällsinsatser. De vill inte, eller kan inte, ta sig in i ett ordnat liv fritt från brottsligheten.

32 Sida 32 (48) För den unge person som vill lämna brottsligheten har vi i Stockholm sociala insatsgrupper sedan flera år. Men för de unga personer som inte har den minsta tanke på att lämna brottsligheten, som känner att man har en tillhörighet till sin kriminella grupp, återstår ytterst lite. Sådant är systemet trots att en sådan person är farlig för sina medmänniskor. Vi liberaler har därför i flera år drivit att socialtjänsten måste få nya befogenheter, exempelvis bättre möjligheter att omhänderta enligt LVU, eller till exempel kunna vitesförelägga föräldrar som inte deltar i möten om deras barns framtid minska risken att det behöver gå så långt som till ett omhändertagande. För att hindra de kriminellt drivande unga som ännu går i skolan att dra med sig sina klasskamrater in i brottslighet måste också skolan få fler verktyg att ge till exempel enskild undervisning. Vi ser ett utanförskap som är mycket svårt att ta sig ur, om man väl hamnar där. Det är en mycket viktig uppgift för stadens ledning liksom för polisen och rättsväsendet att förhindra att fler unga dras in i den grova brottsligheten. Men det fåtal av befolkningen som trots allt ägnar sig åt brottslighet kan inte ostört tillåtas förstöra för alla andra, utan måste mötas av tydliga konsekvenser från samhället - och deras möjligheter att ägna sig åt brott måste minimeras. Det kräver åtgärder av en helt annan omfattning än vad vi ser i Stockholm idag. Vi liberaler har därför föreslagit ett paket av åtgärder för ett tryggare Stockholm, med alltifrån trygghetskameror och trygghetsvakter, till en lokal jour dit handlare och andra kan vända sig dygnet runt vid akuta otrygga situationer. En mer närvarande samhällsapparat, med fler synliga poliser som skapar trygghet och klarar upp brott, är nödvändigt i Sverige. Liberalerna har föreslagit fler poliser och fler beredskapspoliser. I Stockholm har vi föreslagit att staden ska erbjuda sig att medfinansiera fler poliser till de områden som är i allra störst behov

33 Sida 33 (48) av en mer närvarande rättsstat tills dess att staten tar sitt ansvar. Det tar dock tid att bygga upp en tillräcklig organisation. Tills en välfungerande polis med större resurser finns på plats kan trygghetsvakter, anställda i kommunerna, hjälpa till med att skapa närvaro och synlighet där behoven är stora. Vi har i vårt budgetförslag avsatt 100 mnkr för att Stockholms stad ska kunna anställa minst 200 trygghetsvakter. Dessa ska rekryteras till de områden där behoven är som störst, i nära samverkan med polisen och efter lokala behov. Socialdemokraternas svar på detta har varit avvisande, för att nu i elfte timmen halvhjärtat komma med ett förslag om att anställa omkring 40 ambulerande vakter. Det är både för lite och för sent. Vid sidan av de akuta säkerhetsinsatserna i områden där människor idag upplever begränsningar i sina möjligheter att leva i frihet och att driva verksamheter och företag utan rädsla för kriminellas repressalier behövs också andra, långsiktiga lösningar. Det handlar om att stärka de sociala trygghetssystem, rusta skolorna, rusta upp och bygga om otrygga områden, garantera offentlig service som post och kontanttjänster, stötta handlare och skapa fler offentliga arbetsplatser. På dessa områden har Socialdemokraterna gjort för lite eller ingenting. Vi måste också bättre ta lokala aktörers, fastighetsägares och näringslivet, engagemang tillvara. Att skapa goda förutsättningar för trygghet och framtidstro i de områden där samhällskontraktet utmanas kräver uthållighet både på det lokala och på det nationella planet. Internationella förebilder finns för hur utvecklingen kan vändas i områden med mycket stora sociala problem. Så kallade BID:s, Business Improvement Districts, gör mätbar skillnad i många länder och handlar om att fastighetsägare går samman och gemensamt vårdar och rustar upp de områden där de verkar. Det är bland annat med detta arbetssätt, samt med ett närvarande samhälle med fler poliser, som New York sedan 1980-talet lyckats vända otrygga stadsdelar till levande och trygga sådana. De första insatserna kan vara att enas om snabba insatser i det

34 Sida 34 (48) egna beståndet, som att en krossad ruta byts ut eller att klotter saneras snabbt. Sådana åtgärder har enligt broken windows-teorin belagts vara preventivt verksamma. Men ett BID är också en utmärkt aktör för långsiktig upprustning av området där de verkar. För att vända utvecklingen krävs en gemensam kraftsamling med konkreta incitament för samtliga berörda samhällsaktörer att stärka närvaron i brottsutsatta stadsdelar. Regeringen bör snarast tillsätta en nationell förhandling med de kommuner, landsting och privata aktörer som verkar i utsatta områden det nya Sverigebygget, på modell efter Sverigeförhandlingen. Förhandlingen måste omfatta fler närvarande offentliga myndigheter och arbetsplatser, bättre offentliga miljöer och upprustade bostadsområden, insatser för att få fler i riktiga jobb och bryta det bidragsberoende som är kännbart i flera av stadsdelarna och bättre skolor som ger barnen bättre framtidschanser. Det Sverigebygge som vi föreslår måste bjuda in dessa fastighetsägarföreningar och genom avtal slå fast vars och ens ansvar för social, ekonomisk och trygghetsmässig upprustning i sitt lokalområde. Med långsiktiga överenskommelser i avtal på 15 till 20 års sikt kan privata fastighetsägare, butiksinnehavare, företag och näringslivsorganisationer våga planera och investera långsiktigt av sina egna medel. Men de stora, övergripande satsningar som behövs, som åligger det offentliga, måste staten och kommunerna stå för. Därför behövs statliga pengar för infrastruktur- och säkerhetsinvesteringar avsättas för åtgärder inom förhandlingen. Förhandlingen ska mynna ut i konkreta och tidssatta åtaganden för säkrare stadsdelar under lång tid framöver. Finansieringen måste komma från staten, berörda kommuner och landsting, och lokala fastighetsägarföreningar (BID:s) utifrån var och ens ansvarsområde. Satsningarna måste syfta till att ge människor bättre förutsättningar genom ökat och funktionsblandat bostadsbyggande, upprustade lokala centrum, fler i jobb, och åtgärder för att minska

35 Sida 35 (48) brottsligheten och därmed risken att bli utsatt för brott. Fler kommunala förvaltningar och statliga myndigheter behöver flyttas ut från innerstadskärnorna till stadsdelar som är i behov av ökad dagbefolkning, större underlag för handel och service och fler arbetsplatser. Vi har för vår del redan nu budgeterat för en trygghetsmiljard till 2028 för att rusta bostadsområden, bygga nytt och bygga om, för tryggare stadsmiljöer i hela staden. Vi går också fram med högre tillskott till förskola och skola och satsningar på socialtjänsten. Satsningar som ska leda till att halvera andelen elever som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet i de stadsdelar som har de största utmaningarna, och halvera den upplevda otryggheten i de stadsdelar där den är som störst. Om vi inte samordnar insatserna för ökad säkerhet och trygghet, riskerar vi att återupprepa gångna misstag där spretiga satsningar avlöser varandra samtidigt som samhället backar tillbaka på andra områden. Istället behövs långsiktiga överenskommelser som fokuserar på sociala, ekonomiska och andra utmaningar samtidigt, för att rusta våra samhällen mot brott och för att värna människors frihet och trygghet. Att återupprätta friheten och tryggheten i Stockholms bostadsområden kräver att rättsstaten klarar sitt uppdrag. Det krävs också att Stockholms stad leds av ett styre som förstår att tryggheten är en av stadens viktigaste frihetsfrågor under en lång tid framöver. Utan att människor kan känna trygghet och rörelsefrihet, utan att unga skyddas från att dras med i brottslighet, går det inte att stärka skolresultat, vända utanförskap och skapa framtidstro. Därför är det sorgligt att behöva konstatera att Stockholms socialdemokraters trygghetspolitik saknar trovärdighet.

36 Sida 36 (48) 15 Bistånd till illegala invandrare Svar på remiss från kommunstyrelsen Stadsdelsnämndens beslut Stadsdelsnämnden besvarar remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande. Ärendet Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 9 januari 2018, dnr I Stockholms stad riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd beskrivs hur stadsdelarna ska arbeta. Riktlinjerna utgör komplement till gällande lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen och kan enligt 4.2 socialtjänstlagen ge bistånd att undanröja akut nöd.

37 Sida 37 (48) 16 Översyn av stadens budget- och skuldrådgivning svar på remiss från kommunstyrelsen Stadsdelsnämndens beslut Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Ärendet Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 januari 2018, dnr Förvaltningen delar uppfattningen att det är viktigt att sträva efter likställighet över staden. De fyra arna Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm, som idag har en samordnad rådgivning för innerstaden, är alla överens om att de önskar behålla den regionala form som rådgivningen har idag.

38 Sida 38 (48) 17 Riktlinjer för budget- och skuldrådgivning svar på remiss från kommunstyrelsen Stadsdelsnämndens beslut Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Ärendet Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 januari 2018, dnr De fyra arna Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm har idag en samordnad rådgivning för innerstaden. Förvaltningen anser att förslaget till riktlinjer väl speglar verksamheten så som den fungerar i dag och de behov som finns i samhället.

39 Sida 39 (48) 18 Revidering av ramavtal med SISAB gällande utbildningslokaler svar på remiss från kommunstyrelsen Stadsdelsnämndens beslut Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Ärendet Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 17 januari 2018, dnr De föreslagna justeringarna rör bl.a. modeller för schabloner och ersättningar, arbetsgången i samband med ny-, om- och tillbyggnader, samt regler för inhyrning från tredje part. Uttalande Maria Johansson m.fl. (L) lämnade följande särskilda uttalande: En god utbildning är avgörande för att alla individer ska få möjlighet att forma sitt eget liv. För att rektorer, lärare, barn, elever och föräldrar ska kunna fokusera på kunskapsmålen krävs det att det finns en god tillgång på kvalitativa förskole- och skollokaler. En långsiktig och konsekvent planering av utbyggnaden av SISAB:s bestånd är viktig för att alla elever ska erbjudas en kvalitativ utbildning. SISAB ska i sin planering ha ett långt tidsperspektiv, en kontinuerlig uppföljning och tydliga målsättningar. Samverkansavtalet, som är en revidering av det nu gällande ramavtalet, siktar mot incitament för att minska kostnaderna för nybyggnation. Antalet barn och elever ökar kraftigt de kommande åren. Tillgången till bra förskolor och skolor med en god miljö för barnen är viktig för stockholmarna och har betydelse för Stockholms attraktivitet som stad att bo och arbeta i. Utbyggnadstakten av nya förskolor och skolor måste vara hög. Det är dock avgörande för skolornas och förskolornas ekonomi i framtiden att kostnaden för de nya lokalerna inte blir för höga. Detta är särskilt viktigt när 50-års

40 Sida 40 (48) amortering nu börjar tillämpas, då högre kostnader inte kommer märkas på hyran de första åren på samma sätt som idag. I det föreslagna samarbetsavtalet presenteras en struktur där SISAB får ta en större administrativ peng om kostnaden per tillskapad plats understiger riktvärdet SEK SEK per tillskapad plats gäller enligt avtalet oavsett vilken verksamhet det är som bedrivs. SISAB bygger och äger utbildningslokaler med flera användningsområden, förskola, skola, vuxenutbildning. Dessa olika hyresgäster har olika behov och regleras av olika lagar. Till exempel ska skolan ha tillgång till gymnastiksalar etc. Vuxenutbildningen har inte dessa lagkrav eller behov. Rimligtvis borde riktvärdet differentieras för de olika verksamheterna, ett riktvärde för grundskola, gymnasie, förskola, vuxenutbildning etc. En analys borde också göras av hur många nybyggnationer och tillbyggnationer som överstiger riktvärdet SEK idag. Ett riktvärde som ligger för lågt eller för högt riskerar att skapa fel incitament för kostnads- och kvalitetskontroll. Analysen borde inkludera vilken sorts nybyggnation som överstiger eller understiger riktvärdet och av vilka anledningar byggen fördyras eller blir billigare än genomsnittet. En problematik som ökar kostnaderna för nybyggnation av utbildningslokaler är att planeringen av dessa inte prioriteras av Stockholms stad vid planering av nya områden. Det är avgörande att SISAB får möjlighet att delta tidigare i processerna och att samarbetet mellan SISAB och bland andra utbildningsförvaltningen, arna, arbetsmarknadsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret samt exploateringskontoret fungerar bra. Denna samverkan nämns inte i det föreslagna samverkansavtalet, och avtalet riskerar därmed att missa den mest fördyrande omständigheten för nybyggnation att byggnationen inte planeras på tomter som är ändamålsenliga och med ett långt tidsperspektiv för att möjliggöra ett kostnadseffektivt byggande.