Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den KOM(2011) 750 slutlig 2011/0365 (COD) C7-0441/11 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och viseringar

2 MOTIVERING 1. BAKGRUND Politiken i samband med ett område med frihet, säkerhet och rättvisa har stadigt vuxit i betydelse under de senaste åren. Denna politik är central för det europeiska projektet att skapa ett område utan inre gränser som EU-medborgare och tredjelandsmedborgare kan resa till, bo och arbeta i och röra sig inom, och på så sätt föra med sig nya idéer, kapital, kunskap och innovation eller fyller luckor på de nationella arbetsmarknaderna, i visshet om att deras rättigheter tillvaratas fullt ut och att de kan leva i trygghet. Den ökade betydelse av politiken för inrikes frågor bekräftas i Stockholmsprogrammet från , och detta är också ett av de områden där stora förändringar har skett till följd av Lissabonfördraget. När det gäller den inre säkerheten har tydlig vägledning om verksamhetens inriktning under de kommande åren givits genom olika nyckeldokument, t.ex. kommissionens meddelande om strategin för den inre säkerheten 2. Vad gäller gränsförvaltning och viseringspolitik beskrevs i meddelandet om migration 3 mer i detalj vilka utmaningar som väntas i samband med gränssäkerhet och utvecklingen av ett område utan inre gränser. I meddelandet om förvaltningen av Schengensamarbetet - att stärka området utan inre gränskontroller 4 lades förslag fram om att stärka Schengenregelverket genom ett system för organisationsstyrning som kan reagera effektivt, och på ett snabbt, samordnat och unionsomfattande sätt, på exceptionella omständigheter och utmaningar som kan äventyra Schengensamarbetets övergripande funktionssätt. I meddelandet om smarta gränser alternativ och vägen framåt 5 beskrivs hur nya it-system, exempelvis ett system för in- och utresa, samt ett program för registrerade resenärer kan bidra till en bättre hantering av migrationsströmmar inom EU. En viktig del av det gemensamma integrerade gränskontrollsystemet har varit utvecklingen av EU:s solidaritetsmekanismer, som stöder en enhetlig och högkvalitativ tillämpning av EU:s standarder för gränsförvaltning och den gemensamma viseringspolitiken. En förbättring av samordningen av medlemsstaternas operativa samarbete kring gränskontroll genom Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex) är ett viktigt steg mot utvecklingen av systemet. Genom fonden för yttre gränser uttrycker EU sin solidaritet genom ekonomiskt stöd till de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverkets bestämmelser om yttre gränser och viseringar. I Stockholmsprogrammet efterlyses uttryckligen inrättandet av en fond till stöd för genomförandet av strategin för inre säkerhet och en samstämmig och omfattande strategi för brottsbekämpande samarbete, inbegripet förvaltningen av EU:s yttre gränser. I kommissionens förslag av den 29 juni 2011 till nästa fleråriga budgetram för föreslås därför att det inrättas en fond för inre säkerhet inom ramen för en förenklad struktur bestående av två fonder för framtida utgifter inom området inrikes frågor, där den andra EUT C 115, , s. 1. KOM(2010) 673 slutlig. KOM(2011) 248 slutlig. KOM(2011) 561 slutlig. KOM(2011) 680 slutlig. KOM(2011) 500 slutlig. SV 2 SV

3 fonden utgörs av asyl- och migrationsfonden. Fonden för inre säkerhet kommer att ha en samlad budget på miljoner euro (i löpande priser) för stöd till genomförandet av de fem strategiska mål som fastställs i strategin för inre säkerhet: störa den verksamhet som bedrivs av kriminella nätverk på internationell nivå, förebygga terrorism och hantera radikalisering och rekrytering, förbättra säkerheten för medborgare och företag på Internet, stärka säkerheten genom gränsförvaltning och öka EU:s förmåga att stå emot kriser och katastrofer. På grund av det breda spektrumet av strategiska mål består den rättsliga grunden av olika fördragsbestämmelser, och det är därför inte rättsligt möjligt att inrätta fonden för inre säkerhet som ett enda finansieringsinstrument. Det föreslås därför att fonden inrättas som en övergripande ram för finansiering av åtgärder som består av två sektorsspecifika förslag varav detta är ett som kompletteras med ett horisontellt instrument (den övergripande förordningen) som föreskriver gemensamma bestämmelser. Den rättsliga strukturen förklaras mer detaljerat i avsnitt RESULTAT TILL FÖLJD AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR I överensstämmelse med den starkare betoningen av utvärdering som ett redskap som kan ge ett bra beslutsunderlag har man i detta förslag beaktat utvärderingsresultat, samråd med berörda parter och en konsekvensbedömning. Arbetet med att utarbeta de framtida finansieringsinstrumenten för inrikes frågor inleddes 2010 och fortsatte Som en del av detta förberedande arbete inleddes en undersökning i form av en utvärdering/konsekvensbedömning i december 2010 med hjälp av en extern konsult. Denna undersökning, som slutfördes i juli 2011, samlade tillgängliga utvärderingsresultat för befintliga finansieringsinstrument och beaktade de problem, mål och politiska alternativ, inbegripet deras sannolika effekter, som undersöktes i konsekvensbedömningen. Med utgångspunkt i denna undersökning utarbetade kommissionen en rapport om konsekvensbedömningen som konsekvensbedömningsnämnden avgav ett yttrande om den 9 september I enlighet med den större vikt som läggs vid utvärderingar som ett redskap som kan ge ett bra beslutsunderlag togs i detta lagstiftningsförslag också full hänsyn till halvtidsutvärderingen av fonden för yttre gränser. I sin rapport av den [ november 2011] bedömde kommissionen de kvantitativa och kvalitativa aspekterna av fondens genomförande under perioden Rapporten ger en översikt över medlemsstaternas konkreta insatser inom ramen för fonden för att förbättra förvaltningen av EU:s yttre gränser och hanteringen av viseringar på nationell nivå. Den belyser särskilt medlemsstaternas åtgärder vad gäller dokumentsäkerhet, de betydande investeringar som gjorts för att stärka gränsövervakningskapaciteten för Medelhavet och näraliggande områden i Atlanten och de pilotprojekt om automatiserade gränskontroller och program för registrerade resenärer som genomförts. Vid utarbetandet av detta förslag beaktades även resultaten av ett särskilt offentligt samråd online om den framtida finansieringen av politiken för inrikes frågor 7, som sträckte sig från den 5 januari till den 20 mars 2011 och var öppet för aktörer inom EU och från tredjeländer. 7 Samrådsdokumenten och en rapport om resultaten av samrådet finns på GD Inrikes frågors webbplats: SV 3 SV

4 Totalt 115 svar togs emot från enskilda och organisationer, inklusive åtta positionsdokument. Aktörer från alla medlemsstater bidrog till samrådet samt vissa tredjeländer. I april 2011 samlade konferensen om en omvärdering av EU:s framtida finansiering på området inrikes frågor (The future of EU funding for Home Affairs: A fresh look) viktiga aktörer (medlemsstater, internationella organisationer, organisationer i det civila samhället m.m.) till diskussion kring detta tema och gav dem tillfälle att utbyta åsikter om den framtida finansieringen av inrikes frågor. Konferensen var också ett tillfälle att validera resultaten av genomgången och det offentliga samrådet. Frågan om EU:s framtida finansiering på området inrikes frågor togs upp och diskuterades med institutionella aktörer vid upprepade tillfällen, bl.a. i samband med ett informellt lunchsamtal under rådets (rättsliga och inrikes frågor) möte den 21 januari 2011, en informell frukost med Europaparlamentets politiska samordnare den 26 januari 2011, vid hörandet av kommissionsledamot Cecilia Malmström inför Europaparlamentets Sure-utskott den 10 mars 2011 och i samband med ett utbyte av synpunkter mellan generaldirektören för generaldirektoratet för inrikes frågor och Europaparlamentets utskott för medborgerliga frioch rättigheter den 17 mars Särskild expertrådgivning om de framtida finansieringsinstrumenten på området inre säkerhet inhämtades vid diskussioner som ägde rum under EOS-konferensen om näringsliv och säkerhet den 9 februari 2011 och med kommittén för invandrings- och asylfrågor den 22 februari Vidare har tekniska aspekter på genomförandet av det framtida finansieringsinstrumentet på området inre säkerhet också diskuterats på grundval av ett skriftligt samråd i april 2011 med medlemsstaternas sakkunniga inom ramen för den gemensamma kommittén för det allmänna programmet Solidaritet om hantering av migrationsströmmar (Solid-kommittén). Dessa samråd, konferenser och diskussioner med sakkunniga bekräftar att det råder allmän enighet bland de berörda aktörerna om behovet av att bredda handlingsutrymmet vad gäller EU-finansiering på området inre säkerhet, också vad gäller dess yttre dimension, och behovet av att ytterligare förenkla mekanismerna för tillhandahållande av finansiering och skapa större flexibilitet, särskilt när det gäller att reagera på nödsituationer. För att skapa mervärde bör unionens utgifter bättre återspegla de prioriteringar och strategiska åtaganden som görs på unionsnivå och stödja genomförandet av unionens regelverk för inrikes frågor. På området inre säkerhet ansåg de berörda parterna att de allmänna tematiska prioriteringarna redan är fastställda i och med Stockholmsprogrammet från 2009 och strategin för inre säkerhet från En framtida finansieringsmekanism bör därför ges en övergripande utformning som rymmer brottsbekämpande myndigheter, gränsövervakningstjänstemän och tullmyndigheter. Det ansågs också viktigt att i större utsträckning använda relevanta EU-organ, t.ex. Europol och Frontex. Det fanns ett brett stöd för tanken att minska antalet finansieringsinstrument till en struktur bestående av två fonder, på villkor att detta leder till en förenkling. De berörda parterna var också överens om att det behövs en flexibel mekanism för nödsituationer. Delad förvaltning med en övergång till flerårig programplanering sågs allmänt som en lämplig förvaltningsmetod för utgifterna på området inrikes frågor. De icke-statliga organisationerna ansåg dock att man också bör fortsätta med direkt förvaltning. SV 4 SV

5 3. RÄTTSLIGA ASPEKTER EU:s rätt att vidta åtgärder härrör från artikel 3.2 i fördraget om Europeiska unionen där det anges att Unionen ska erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder vidtas avseende kontroller vid yttre gränser, asyl, invandring samt förebyggande och bekämpande av brottslighet. Unionsåtgärder berättigas av de mål som anges i artikel 67 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som anger hur ett område med frihet, säkerhet och rättvisa ska skapas. Uppmärksamhet ägnas också åt artikel 80 i fördraget som understryker att denna unionspolitik och dess genomförande ska styras av principen om solidaritet och rättvis ansvarsdelning, även i finansiellt avseende, mellan medlemsstaterna. Inrättandet av fonden för inre säkerhet kräver att två rättsakter antas som tillsammans utgör fonden. Denna övergripande struktur valdes med beaktande av skyldigheterna enligt fördraget. På grund av olika omröstningsbestämmelser i rådet enligt protokoll 19 (Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar), protokoll 21 (Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa) och protokoll 22 (Danmarks ställning, också i förhållande till avdelning V, kapitel tre i fördraget) är det inte juridiskt möjligt att utarbeta ett enda övergripande lagförslag om en fond för inre säkerhet, trots samstämmigheten mellan de politiska mål som ska uppnås. Fonden för inre säkerhet inrättas därför som en övergripande ram för finansiering som består av två separata rättsakter, som ska fastställa fondens olika delar och fastställa målen, de stödberättigande åtgärderna och de samlade anslagen för var och en av följande delar: En förordning om inrättande, som en del av fonden, av ett instrument för polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering. En förordning om inrättande, som en den del av fonden, av ett instrument för gränsförvaltning och gemensam viseringspolitik. Inom den övergripande ram för finansiering av åtgärder som fonden för inre säkerhet utgör, fastställs därför i denna förordning det finansiella stödet för gränsförvaltning och den gemensamma viseringspolitiken. Rättslig grund för denna förordning är artikel 77 i fördraget. Generellt är detta ett område där det finns ett tydligt mervärde i insatser på EU-nivå jämfört med insatser av de enskilda medlemsstaterna. Europeiska unionen är i en bättre position än medlemsstaterna vad gäller att tillhandahålla en ram för EU-solidaritet vid gränskontroller, viseringspolitik och hantering av migrationsströmmar, och att skapa en plattform för utveckling av gemensamma it-system som kan ligga till grund för denna politik. Det ekonomiska stöd som ges enligt denna förordning bidrar därför i synnerhet till att stärka den nationella och europeiska kapaciteten på dessa områden. För detta ändamål syftar förordningen bland annat till att mer systematiskt stödja de enskilda medlemsstaternas arbete med att säkra det gränslösa området ( driftstödsmekanism ), för att förbättra samarbetet mellan gränsbevakningsmyndigheter och andra brottsbekämpande myndigheter och för att ställa mer specialutrustning till förfogande för Frontex för gemensamma åtgärder i syfte att skydda det gränslösa området. Det erkänns dock till fullo att insatserna bör göras på lämplig SV 5 SV

6 nivå och att EU:s roll inte bör sträcka sig utöver vad som är nödvändigt. Vid översynen av budgeten belystes att EU-budgeten bör användas till att finansiera allmänna nyttigheter på EU-nivå eller åtgärder som medlemsstaterna och regionerna inte kan finansiera själva, eller användas där den kan garantera ett bättre resultat BUDGETKONSEKVENSER I kommissionens förslag om nästa fleråriga budgetram ingår ett förslag om att avsätta miljoner euro (i löpande priser) till fonden för inre säkerhet för perioden Inom detta samlade anslag uppgår medlen för genomförandet av denna särskilda förordning till miljoner euro. Preliminärt bör cirka 61 % av detta belopp (2 150 miljoner euro) användas för medlemsstaternas nationella program och till stöd för den särskilda transiteringsordning som genomförs av Litauen, 31 % (1 100 miljoner euro) bör avsättas för utveckling av det smarta gränspaketet och det resterande beloppet bör göras tillgängligt för finansiering av unionsåtgärder, nödåtgärder och tekniskt bistånd samtidigt som hänsyn tas till de bidrag som väntas från länder som är associerade till Schengenregelverket. Dessa bidrag ska läggas till det samlade anslaget. Miljoner euro Fonden för inre säkerhet inklusive nya it-system - Instrumentet för polissamarbete Instrumentet för gränsförvaltning I enlighet med meddelandet från juni 2011 har ett separat anslag, utanför tillämpningen av fonden för inre säkerhet, på 822 miljoner euro (i löpande priser) avsatts för förvaltningen av befintliga stora it-system (Schengen Information System II, Visa Information System och Eurodac). Förvaltningen av dessa system överförs gradvis från kommissionen till den framtida byrån för drift av storskaliga it-system på området med frihet, säkerhet och rättvisa (it-byrån) när den inleder sin verksamhet i slutet av FÖRSLAGETS VIKTIGASTEDELAR 5.1. Tydlig inriktning på strategiska prioriteringar Genom inrättandet av ett instrument för ekonomiskt stöd för förvaltningen av de yttre gränserna och den gemensamma viseringspolitiken för perioden blir följande möjligt för EU: Stödja och stärka den nationella kapaciteten på området gränskontroll och viseringspolitik, och därmed uttrycka ekonomisk solidaritet med enskilda medlemsstater avseende de uppgifter som dessa anförtrotts vid de yttre gränserna och i konsulat i syfte att skydda det 8 Översyn av EU:s budget, (KOM(2010) 700, SV 6 SV

7 gränslösa området i form av en tjänst av allmänt intresse som levereras till unionen (nationella program, inbegripet driftstöd ). Finansiera utvecklingen av ett smart gränspaket, dvs. uppbyggnad av ett EU-system för in- och utresa (EES) och ett EU-program för registrerade resenärer (RTP). Finansiera införandet och driften av ett europeiskt gränsövervakningssystem, Eurosur, särskilt genom inköp av utrustning, infrastruktur och system i medlemsstaterna. Stärka förvaltningen av Schengen, samt utvärderings- och övervakningsmekanismen för kontroll av tillämpningen av Schengenregelverket genom att a) finansiera driften av mekanismen genom direkt förvaltning, b) införa krav för utbetalning av driftstöd till medlemsstaterna grundade på efterlevnad av Schengenregelverket och c) kräva att medlemsstaterna (åter)anslår de medel som tagits emot för program genom detta instrument, med prioritering av åtgärder för att avhjälpa eventuella brister i mekanismen. Stärka Frontex operativa potential genom att uppmana medlemsstaterna att avsätta ytterligare medel från sina program för specialutrustning till Frontex gemensamma insatser. Stödja utvecklingen och genomförandet av relevant unionspolitik i EU, i och i förhållande till tredjeländer i form av unionsåtgärder och därigenom förbättra den övergripande hanteringen av migrationsströmmarna till EU (projekt som antingen styrs direkt, t.ex. undersökningar eller pilotprojekt för att stärka samarbetet med tredjeländer, eller indirekt, i enlighet med budgetförordningen 9 ). Förfoga över lättillgängliga och tillräckliga resurser för att tillhandahålla bistånd vid nödsituationer i händelse av brådskande eller särskilt hårt migrationstryck. Fortsätta stödet för genomförandet av den särskilda transiteringsordningen för Litauen i enlighet med EU:s åtaganden 10, bl.a. stå för uteblivna avgifter för viseringar för transiteringar och extra kostnader för Litauen för genomförandet av ordningen med dokument för förenklad transitering (FTD) och dokument för förenklad järnvägstransitering (FRDT), såsom att ersätta och uppgradera utrustning, it-system, utbildning och driftskostnader. Instrumentet kommer att göra det möjligt att ge ett omfattande stöd till modellen i fyra delar för tillträdeskontroll med betoning på konceptet integrerad gränsförvaltning (åtgärder i tredjeländer, samarbete med grannländer, gränskontroll och åtgärder inom området med fri rörlighet) Kommissionens förslag förordning om finansiella bestämmelser för unionens årliga budget (KOM(2010)815 slutlig, ). Detta förslag utgör ett formellt återkallande från kommissionen av de tidigare lagstiftningsförslagen KOM(2010) 71 slutlig och KOM(2010) 260 slutlig. Enligt protokoll 5 till anslutningsfördraget för Litauen bär EU de ytterligare kostnaderna för ordningen för genomförandet av förordningen om införande av ett särskilt dokument för förenklad transitering (FTD) och ett dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) (EGT L 99, , s. 8 och EUT L 99, , s. 15), och ersätter Litauen för att inte ålägga böter när landet utfärdar dessa dokument för ryska medborgare som transiteras genom EU till och från Kaliningradområdet. SV 7 SV

8 5.2. Resurser för it-system och det smarta gränspaketet Enligt de nationella programmen kan medlemsstaterna använda sina anslag till stöd för förvaltningen och, när det är lämpligt, till uppgradering av de nationella delarna i de befintliga stora it-systemen. Detta instrument kommer att täcka utvecklingen och underhållet av framtida it-system (det smarta gränspaketet) inom detta område. Enligt meddelandet om smarta gränser har kommissionen för avsikt att under första halvåret 2012 lägga fram förslag om ett EU-system för in- och utresa (EES) och ett EU-program för registrerade resenärer (RTP). Genom detta instrument planerar man att inrätta ett särskilt utgiftsprogram bara för utvecklingen av systemet för in- och utresa och av programmet för registrerade resenärer. Inom ramen för de tillgängliga medlen skulle kostnaden för dessa it-system inte bara omfatta de centrala delarna (på EU-nivå), utan även de nationella delarna (i medlemsstaterna). Kostnaden för att utveckla ett centralt system och nationella system för såväl systemet för inoch utresa som programmet för registrerade resenärer har beroende på alternativen beräknats till mellan 1 och 1,3 miljarder euro. Betydande kostnadsbesparingar kan göras om det alternativ som föredras för systemet för in- och utresa byggs tillsammans med (dvs. på samma tekniska plattform) det alternativ som föredras för programmet för registrerade resenärer 11. Utifrån dessa antaganden och mot bakgrund av att utvecklingen inleds först under 2015 föreslås att 1,1 miljard euro ska avsättas för dessa två system enligt detta förslag, utan att det påverkar framtida förslag från kommissionen om det smarta gränspaketet och det därpå följande beslutet från Europaparlamentet och rådet. Kommissionen planerar att anförtro genomförandeuppgifterna för programmet till byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/ Denna förordning kommer i så fall att ändras i god tid för att inkludera de uppgifter som särskilt utförs av byrån och beloppen för byråns bidrag tas från programmets driftsanslag Resurser för nationella program Nuvarande praxis enligt det allmänna programmet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar att i början av perioden fastställa kriterierna för de anslag som medlemsstaterna kommer att få för hela sjuårsperioden säkerställer kontinuitet och en viss grad av förutsägbarhet. Det är dock huvudsakligen en statisk metod som inte uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra åtgärder som motsvarar EU:s prioriteringar och inte gör det möjligt för EU att reagera på förändrade förutsättningar och prioriteringar genom betydande och koncentrerade omfördelningar av resurserna. Den mekanism som valts för fördelning och genomförande av anslagen inom ramen för de framtida fonderna bör därför dels förena behovet av kontinuitet och stabilitet, som en förutsättning för en sund flerårig programplanering, dels behovet av ökad flexibilitet och anpassning till förändringar. Mot bakgrund av ovanstående bygger tilldelningen av medel genom delad förvaltning på en kombination av följande: Bilaga om beräknade kostnader för systemen - KOM(2011) 680 slutlig. EUT L 286, , s. 1. SV 8 SV

9 Ett grundbelopp som anslås till medlemsstaterna i början av nästa fleråriga budgetram. Ett flexibelt belopp som läggs till grundbeloppet och anslås i två etapper. Grundbeloppet ska anslås medlemsstaterna i början av nästa fleråriga budgetram och beräknas på grundval av objektiva kriterier och behov. Det uppgår till 60 % av det samlade anslaget för de nationella programmen och anslagen fastställs per medlemsstat i bilaga I till denna förordning. Anslagen baseras på beräkningarna för fonden för yttre gränser för , samtidigt som de innehåller ett minimibelopp för var och en av medlemsstaterna. Därigenom säkerställs viss kontinuitet i den nuvarande fleråriga budgetramen och medlemsstaterna ges finansiell stabilitet så att de kan planera sina nationella fleråriga program. Det flexibla beloppet läggs till grundbeloppet beroende på hur villig var och en av medlemsstaterna är att i sitt nationella program finansiera åtgärder som svarar mot särskilda EU-prioriteringar. Dessa särskilda åtgärder definieras i bilaga II och kan ändras. I princip anslås det i två etapper: när den fleråriga budgetramen inleds, som ett led i den politiska dialogen och förhandlingarna om de nationella programmen i de berörda medlemsstaterna, och vid en halvtidsöversyn under Denna halvtidsöversyn ger tillfälle att ompröva situationen i medlemsstaterna och anslå nya resurser för de återstående åren av den fleråriga budgetramen ( ). För denna förordning grundas halvtidsöversynen på en kombination av en framåtblickande riskbedömning och EU:s prioriteringar, enligt EU:s omformulering av dessa. Eftersom basbeloppen för medlemsstaterna fastställdes på grundval av historiska uppgifter i början av programplaneringsperioden är det lämplig med en uppdatering. Dessa risk- /behovsbedömningar skulle kunna utformas med hjälp av Frontex. Medlemsstater som, på grundval av dessa bedömningar, har större behov eller står inför större risker får ett ytterligare belopp, som ett konkret uttryck för principen om solidaritet och ansvarsdelning Åtgärder i och i förhållande till tredjeländer När det gäller den yttre dimensionen på detta område ska det finnas riktade stödåtgärder för att förbättra samarbetet med tredjeländer och stärka vissa centrala aspekter i deras respektive gränsövervaknings- och förvaltningskapacitet på områden av intresse för EU:s migrationspolitik och EU:s mål för den inre säkerheten. Exempelvis skulle finansieringen inom ramen för Eurosur kunna göras tillgänglig för att sammanlänka tredjeländers system och infrastrukturer med unionens för att möjliggöra ett regelbundet utbyte av information. Sådana åtgärder bör inte vara direkt utvecklingsinriktade och ska, om det är lämpligt, komplettera det ekonomiska stöd som ges genom EU:s instrument för bistånd till tredjeländer, som fortsätter att vara den främsta finansieringskällan för att hjälpa tredjeländer att bygga upp sin relevanta kapacitet. Vid genomförandet av sådant stöd eftersträvas fullständig överensstämmelse med de principer och allmänna mål för unionens yttre åtgärder och utrikespolitik som rör landet eller regionen i fråga. Komplementariteten kommer att säkerställas genom en förbättrad samordning med Europeiska utrikestjänsten och de berörda generaldirektoraten. Dessa åtgärder kommer i enlighet med budgetförordningen att förvaltas direkt av kommissionen eller indirekt, inte via medlemsstater utan via andra enheter eller personer Unionens organ SV 9 SV

10 För att mer effektivt använda den kompetens och sakkunskap som finns i unionens berörda organ på området inrikes frågor, har kommissionen också för avsikt att använda den möjlighet som erbjuds genom budgetförordningen att, med de resurser som finns tillgängliga inom ramen för denna förordning, anförtro genomförandet av särskilda operativa uppgifter till dessa organ. Dessa uppgifter ska anförtros organen inom ramen för deras uppdrag och som ett komplement till deras arbetsprogram. För de uppgifter som täcks av detta instrument gäller detta särskilt följande organ: Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex), för verksamhet inom och utanför unionen som kräver sakkunskap om gränskontroller. Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), för bland annat utbildning om asyl som riktas till gränskontrolltjänstemän. Europeiska polisbyrån (Europol) och Europeiska polisakademin (Cepol), mot bakgrund av de brottsbekämpande myndigheternas samverkan med gränskontrolltjänstemän. Byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa (it-byrån) när det gäller utvecklingen av nya it-system. SV 10 SV

11 2011/0365 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och viseringar EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 77.2, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs 13 yttrande, med beaktande av Regionkommitténs 14 yttrande, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1) Unionens mål att säkerställa en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (artikel 67.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) bör uppnås bland annat genom gemensamma åtgärder som avser personers passage av de inre gränserna och gränskontroll vid de yttre gränserna och den gemensamma viseringspolitiken som en del av ett mångskiktat system som syftar till att underlätta lagligt resande och hantera olaglig invandring. (2) EU:s strategi för inre säkerhet, som antogs av rådet i februari , utgör en gemensam dagordning för att hantera dessa gemensamma säkerhetsproblem. Kommissionens meddelande från november 2010 EU:s strategi för den inre säkerheten i praktiken: Fem steg mot ett säkrare Europa 16 översätter strategins principer och riktlinjer i konkreta åtgärder genom att identifiera fem strategiska mål: störa den verksamhet som bedrivs av kriminella nätverk på internationell nivå, förebygga terrorism och hantera radikalisering och rekrytering, förbättra säkerheten för medborgare och företag på Internet, stärka säkerheten genom gränsförvaltning och öka EU:s förmåga att stå emot kriser och katastrofer EUT C [ ], [ ], s. [ ]. EUT C [ ], [ ], s. [ ]. Rådets dok. 7120/10. KOM(2010) 673 slutlig. SV 11 SV

12 (3) Solidaritet mellan medlemsstaterna, klarhet om arbetsfördelningen, respekt för grundläggande rättigheter och rättstatsprincipen samt en stark fokusering på det globala perspektivet och den oupplösliga kopplingen till den yttre säkerheten är viktiga principer vid genomförandet av strategin för den inre säkerheten. (4) För att främja genomförandet av strategin för den inre säkerheten och säkerställa att den blir en operativ verklighet bör medlemsstaterna ges tillräckligt ekonomiskt stöd från unionen genom att den inrättar en fond för inre säkerhet. (5) På grund av de rättsliga förhållanden som är tillämpliga för avdelning V i fördraget, är det inte juridiskt möjligt att inrätta fonden för inre säkerhet som ett enda finansieringsinstrument. (6) Fonden bör därför inrättas som en övergripande ram för EU:s ekonomiska stöd på området för den inre säkerheten som omfattar det instrument som inrättas genom denna förordning samt instrument som inrättas genom förordning.../2012/eu om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering. Denna övergripande ram bör kompletteras genom förordning /2012/EU om allmänna bestämmelser för asyl- och migrationsfonden och ett instrument för ekonomiskt stöd för polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering 17. Denna förordning bör hänvisa till dessa instrument när det gäller bestämmelser om programplanering, ekonomisk förvaltning, förvaltning och kontroll, räkenskapsavslut, programavslut, rapportering och utvärdering. (7) Solidaritet och ansvarsdelning mellan medlemsstaterna och EU vid förvaltningen av de yttre gränserna är en av fem delar i den gemensamma politiken för förvaltningen av de yttre gränserna. (8) Fonden för inre säkerhet bör ge uttryck för solidaritet genom ekonomiskt stöd till de medlemsstater som fullt ut tillämpar Schengenregelverkets bestämmelser om de yttre gränserna samt de medlemsstater som förbereder ett fullt deltagande i Schengensamarbetet. (9) En medlemsstat bör inte samtidigt delta i fonden och i ett av unionens tillfälliga finansiella instrument som hjälper de stödmottagande medlemsstaterna att bland annat finansiera åtgärder vid unionens nya yttre gränser för genomförandet av Schengenregelverket om gränser och viseringar samt kontrollen vid de yttre gränserna. (10) Den del av fonden som avser yttre gränser och viseringar (nedan kallat instrumentet) bör bygga på den kapacitetsuppbyggnad som utvecklats med stöd av fonden för yttre gränser som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 574/2007/EG 18 och utvidga den till att omfatta ny utveckling. (11) Vid utförande av uppgifter vid de yttre gränserna och i konsulat i enlighet med Schengenregelverkets bestämmelser om gränser och viseringar, genomför medlemsstaterna verksamheten i alla andra medlemsstaters intresse, och för deras räkning, i Schengenområdet och utför därmed en tjänst i allmänhetens intresse för EUT L.(ska ifyllas). EUT L 144, , s. 22. SV 12 SV

13 unionen. För att uttrycka solidaritet bör instrumentet bidra till att täcka driftskostnaderna i samband med gränskontroll och viseringspolitik och göra det möjligt för medlemsstaterna att systematiskt upprätthålla den kapacitet som är avgörande för att denna tjänst i allmänhetens intresse ska kunna tillhandahållas. Detta bidrag består av full ersättning för ett val av kostnader kopplade till målen enligt detta instrument och kommer att utgöra en integrerad del av de nationella programmen. (12) Instrumentet bör komplettera och förstärka de åtgärder som vidtagits för att utveckla det operativa samarbetet under överinseende av Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser som upprättats genom förordning (EG) nr 2007/2004 (nedan kallad Frontex) 19, inbegripet nya verksamheter som blir följden av de ändringar som införs genom förordning (EG) nr [ ] 20, och därigenom ytterligare stärka solidariteten mellan de medlemsstater som utför kontroller av de yttre gränserna i hela Schengenområdets intresse och för dess räkning. (13) Detta instrument bör genomföras med fullt iakttagande av de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheterna. (14) För att säkerställa en enhetlig och högkvalitativ kontroll av de yttre gränserna och underlätta lagliga resor över de yttre gränserna inom ramen för EU:s strategi för den inre säkerheten, bör instrumentet bidra till utvecklingen av ett gemensamt integrerat system för gränsförvaltning, som omfattar alla åtgärder som inbegriper politik, lagstiftning, systematiskt samarbete, fördelning av bördan, personal, utrustning och teknik som medlemsstaternas behöriga myndigheter vidtar på olika nivåer i samarbete med Frontex, med tredjeländer och, vid behov, med andra aktörer, genom utnyttjande av bland annat gränssäkerhetsmodellen på fyra nivåer och Europeiska unionens integrerade riskbedömning. (15) I enlighet med protokoll 5 till 2003 års anslutningsakt 21 om transitering av personer landvägen mellan Kaliningradområdet och andra delar av Ryska federationen, bör instrumentet bära de eventuella extra kostnader som uppstår vid genomförandet av de särskilda bestämmelserna i gemenskapens regelverk för sådan transitering, dvs. rådets förordning (EG) nr 693/2003 av den 14 april 2003 om införande av ett särskilt dokument för förenklad transitering (FTD) och ett dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) och om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna och den gemensamma handboken 22, och rådets förordning (EG) nr 694/2003 om en enhetlig utformning av de dokument för förenklad transitering (FTD) och dokument för förenklad järnvägstransitering (FRTD) som det föreskrivs om i förordning (EG) nr 693/ Behovet av fortsatt ekonomiskt stöd för uteblivna avgifter bör emellertid avgöras av den gällande viseringsordningen mellan unionen och Ryska federationen. (16) Fonden bör även inbegripa stöd för nationella åtgärder och samarbete mellan medlemsstaterna på området viseringspolitik och annan verksamhet som äger rum i ett EGT L 349, , s. 1. EUT ska ifyllas. EUT L 236, , s EUT L 99, , s. 8. EUT L 99, , s. 15. SV 13 SV

14 skede som föregår kontrollerna vid de yttre gränserna. De tjänster som medlemsstaterna erbjuder i tredjeland bör organiseras så effektivt som möjligt, då detta är en viktig del av den gemensamma viseringspolitiken som en del av ett mångskiktat system som syftar till att förenkla förfarandena för lagliga resenärer och motverka irreguljär invandring till Europeiska unionen, och som dessutom är en del av det gemensamma integrerade gränskontrollsystemet. (17) Den bör dessutom stödja åtgärder i Schengenländerna som en del av utvecklingen av ett gemensamt integrerat system för gränsförvaltning, som stärker det övergripande genomförandet av Schengenområdet. (18) Instrumentet bör också stödja Europeiska unionens utveckling av it-system som skulle förse medlemsstaterna med verktyg för att mer effektivt hantera tredjelandsmedborgares rörlighet över gränserna och säkerställa en bättre identifiering och kontroll av resenärer ( smarta gränser ). För detta ändamål bör ett program inrättas för att täcka kostnaderna för utvecklingen av både de centrala och nationella delarna i dessa system, vilka ska säkerställa teknisk överensstämmelse, kostnadsbesparingar och ett smidigt genomförande i medlemsstaterna. (19) För att omedelbart hantera oväntade migrationstryck och hot mot gränssäkerheten bör det vara möjligt att ge bistånd vid nödsituationer i enlighet med den ram som fastställs i förordning 2012/EU om allmänna bestämmelser för asyl- och migrationsfonden och ett instrument för ekonomiskt stöd för polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering. (20) Efter det att brister eller tänkbara hot identifierats, särskilt efter en utvärdering av Schengensamarbetet, bör den berörda medlemsstaten för att öka solidariteten i Schengenområdet följa upp frågan på lämpligt sätt genom att använda medel inom ramen för dess program per prioriterat område och, i tillämpliga fall, komplettera med bistånd vid nödsituationer. (21) För att stärka solidariteten och ansvarsdelningen bör medlemsstaterna uppmuntras att använda en del av de medel som finns tillgängliga inom programmen till särskilda prioriteringar som fastställts av unionen, t.ex. inköp av teknisk utrustning till Frontex och utveckling av unionens konsulära samarbete. (22) För att säkra tillämpningen av Schengenregelverket i hela Schengenområdet bör genomförandet av förordningen om inrättande av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket 24 också stödjas inom ramen för denna förordning, eftersom den är ett viktigt kompletterande instrument för att följa den politik som säkerställer att det inte förekommer någon kontroll av personer. (23) Mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits i samband med fonden för yttre gränser och utvecklingen av SIS och VIS, anses det lämpligt att medge flexibilitet för eventuella överföringar av resurser mellan de olika metoderna för att genomföra målen inom ramen för instrumentet, utan att det påverkar tillämpningen av principen om att 24 KOM(2011) 559 slutlig. SV 14 SV

15 från början säkra en kritisk massa och finansiell stabilitet för medlemsstaternas program och driftstöd. (24) Likaledes bör åtgärdernas räckvidd och taket för de medel som finns tillgängliga för unionen (unionsåtgärder) ökas för att öka unionens kapacitet att under ett visst budgetår genomföra en rad olika verksamheter vad gäller förvaltningen av de yttre gränserna och den gemensamma viseringspolitiken i hela unionens intresse, när och i den mån behoven uppstår. Sådana unionsåtgärder omfattar studier och pilotprojekt för att främja politiken och dess tillämpning, åtgärder eller bestämmelser i tredjeländer för att hantera migrationstryck från dessa länder för att uppnå en optimal hantering av migrationsströmmarna till EU och en effektiv organisation av de därtill hörande uppgifterna vid de yttre gränserna och konsulaten. (25) Vad gäller de åtgärder som vidtas i och avseende tredjeländer som finansieras genom detta instrument bör dessa vidtas i samverkan och samordning med andra åtgärder utanför EU som finansieras genom unionens externa geografiska och tematiska biståndsinstrument. Vid genomförandet av dessa åtgärder eftersträvas fullständig överensstämmelse med principerna och de allmänna målen för de av unionens externa åtgärder och utrikespolitik som rör landet eller regionen i fråga. De bör inte vara avsedda att stödja åtgärder som är direkt utvecklingsinriktade och de bör, vid behov, komplettera det finansiella stöd som ges genom instrumenten för yttre bistånd. Överensstämmelse kommer även att eftersträvas med EU:s humanitära politik, särskilt vad gäller genomförandet av nödåtgärder. (26) Finansieringen från EU:s budget bör koncentreras till verksamhetsområden där EU:s insatser kan ge ett mervärde jämfört med de åtgärder som medlemsstaterna vidtar på egen hand. Eftersom Europeiska unionen har bättre möjligheter än medlemsstaterna att tillhandahålla en ram för att uttrycka unionens solidaritet vid gränskontroller, viseringspolitik och hantering av migrationsströmmar, och att tillhandahålla en plattform för utvecklingen av gemensamma it-system till stöd för denna politik, bidrar det ekonomiska stödet genom denna förordning särskilt till att stärka den nationella och europeiska kapaciteten på dessa områden. (27) För att komplettera eller ändra bestämmelserna i detta instrument om fastställandet av de särskilda åtgärderna i de nationella programmen bör befogenheterna att anta rättsakter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktion delegeras till kommissionen. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd, också på sakkunnignivå, under sitt förberedande arbete. (28) Kommissionen bör, när den utarbetar och upprättar delegerade rättsakter, se till att relevanta dokument samtidigt, i tid och på lämpligt sätt överlämnas till Europaparlamentet och rådet. (29) För att säkerställa en enhetlig, effektiv och tidsmässigt samordnad tillämpning av de bestämmelser om driftsstöd som fastställs i denna förordning och fastställa ramen för programmet om nya it-system, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2001 av den 16 februari 2011 SV 15 SV

16 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter 25. (30) Eftersom målet med denna förordning, nämligen solidaritet och ansvarsdelning mellan medlemsstaterna och EU vid förvaltningen av de yttre gränserna och viseringspolitiken, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås på medlemsstatsnivå, utan bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen, såsom den anges i samma artikel, sträcker sig denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. (31) Europaparlamentets och rådets beslut nr 574/2007/EG av den 23 maj 2007 om inrättande av fonden för yttre gränser för perioden bör upphävas. (32) När det gäller Island och Norge utgör denna förordning en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket, vilka omfattas av de områden som avses i artikel 1.A och 1.B i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket 27. (33) När det gäller Schweiz innebär denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1.A och 1.B i rådets beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG om ingående av det avtalet på Europeiska gemenskapens vägnar 28. (34) För Liechtenstein utgör denna förordning en sådan utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket som avses i protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, på det område som avses i artikel 1.A och 1.B i rådets beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU om ingående av protokollet på Europeiska unionens vägnar 29. (35) Enligt det protokoll om Danmarks ställning som fogats till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt deltar inte Danmark i rådets antagande av åtgärder enligt avdelning V i tredje delen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med undantag för åtgärder för att bestämma de tredjeländer vars medborgare är skyldiga att ha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser eller åtgärder som avser en enhetlig utformning av EUT L 55, , s. 13. EUT L 144, , s. 22 EGT L 176, , s. 31. EUT L 53, , s. 1. EUT L 160, , s. 19. SV 16 SV

17 viseringar. Detta förslag bygger på Schengenregelverket och enligt artikel 4 i protokollet om Danmarks ställning, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska Danmark fatta beslut inom en tid av sex månader efter det att rådet har beslutat om ett förslag eller initiativ om utbyggnad av Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning V i tredje delen av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om det ska genomföra förordningen i sin nationella lagstiftning. (36) Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket, och rådets senare beslut 2004/926/EG av den 22 december 2004 om att vissa bestämmelser i Schengenregelverket ska börja tillämpas på Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som varken är bindande för eller tillämpligt i Förenade kungariket. (37) Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2001/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket. Irland deltar inte i antagandet av detta beslut, som varken är bindande för eller tillämpligt i Irland. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. KAPITEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel 1 Syfte och tillämpningsområde 1. Genom denna förordning inrättas ett instrument för ekonomiskt stöd för förvaltningen av de yttre gränserna och den gemensamma viseringspolitiken (nedan kallat instrumentet) som en del av fonden för inre säkerhet (nedan kallad fonden). Tillsammans med förordning /2012/EU om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering, inrättas genom denna förordning för perioden från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020 fonden för inre säkerhet. 2. I denna förordning fastställs (a) (b) målen för det ekonomiska stödet och de åtgärder som är stödberättigande, den allmänna ramen för genomförandet av stödberättigande åtgärder, SV 17 SV

18 (c) de medel som görs tillgängliga genom detta instrument från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020 och deras fördelning, (d) räckvidden hos och syftet med de olika särskilda sätt på vilka utgifterna för förvaltningen av de yttre gränserna och den gemensamma viseringspolitiken finansieras. 3. Enligt denna förordning ska bestämmelserna i förordning (EU) nr 2012/EU [den övergripande förordningen] vara tillämpliga. I denna förordning gäller följande definitioner: Artikel 2 Definitioner (a) (b) yttre gränser: medlemsstaternas landgränser, inklusive flod- och insjögränser, sjögränser samt flygplatser och flod-, kust- och insjöhamnar, för vilka gemenskapslagstiftningens bestämmelser om passage av yttre gränser gäller, även om dessa gränser är tillfälliga. tillfälliga yttre gränser: den gemensamma gränsen mellan en medlemsstat som tillämpar Schengenregelverket fullt ut och en medlemsstat som ska tillämpa Schengenregelverket fullt ut enligt anslutningsakten, men för vilken det tillämpliga rådsbeslut som bemyndigar den att tillämpa regelverket fullt ut ännu inte har trätt i kraft, den gemensamma gränsen mellan två medlemsstater som enligt respektive anslutningsakt ska tillämpa Schengenregelverket fullt ut, men för vilka det tillämpliga rådsbeslut som bemyndigar dem att tillämpa regelverket fullt ut ännu inte har trätt i kraft. (c) (d) (e) gränsövergångsställe: varje övergång som de behöriga myndigheterna har godkänt för passage av de yttre gränserna och som anmälts i enlighet med artikel 34.2 i förordning (EG) nr 562/2006. Schengenregelverkets utvärderings- och övervakningsmekanism: kontrollen av den korrekta tillämpningen av Schengenregelverket som fastställs i förordning nr /2012/EU 30 [X]. nödsituation: en situation av akut och exceptionellt högt tryck där ett stort antal eller ett oproportionerligt stort antal tredjelandsmedborgare passerar eller väntas passera den yttre gränsen till en eller flera medlemsstater. 30 KOM(2011) 559 slutlig. SV 18 SV

19 Artikel 3 Mål 1. Det allmänna målet med instrumentet ska vara att bidra till att säkerställa en hög säkerhetsnivå i Europeiska unionen. 2. Inom det allmänna mål som anges i punkt 1 ska instrumentet, i linje med de prioriteringar som fastställts i relevanta unionsstrategier, program och hot- och riskbedömningar, bidra till följande särskilda mål: (a) Stödja en gemensam viseringspolitik för att underlätta lagligt resande, säkra lika behandling av tredjelandsmedborgare och hantera irreguljär migration. Hur väl detta mål uppnås ska mätas med indikatorer såsom antalet konsulat som utrustats, säkrats och/eller stärkts för att garantera en effektiv handläggning av viseringsansökningarna och tillhandahålla kvalitet på tjänsten till de viseringssökande. (b) Stödja gränsförvaltningen för att dels säkerställa en hög skyddsnivå vid de yttre gränserna och dels en smidig passage av de yttre gränserna i enlighet med Schengenregelverket. Hur väl detta mål uppnås ska mätas med indikatorer såsom utvecklingen av utrustning för gränskontroll och antalet gripanden av irreguljära tredjelandsmedborgare vid den yttre gränsen i förhållande till risknivån för det berörda avsnittet av den yttre gränsen. 3. För att uppnå dessa mål ska instrumentet bidra till följande operativa mål: (a) (b) (c) (d) (e) Främja utvecklingen och genomförandet av strategier som säkerställer att det inte förekommer någon kontroll av personer, oavsett deras medborgarskap, när de passerar de inre gränserna, men att det sker kontroll av personer och en effektiv övervakning vid passage av de yttre gränserna. Gradvis införa ett integrerat förvaltningssystem för de yttre gränserna, inklusive förstärkt samverkan mellan medlemsstaternas migrationsmyndigheter och de brottsbekämpande myndigheterna vid de yttre gränserna samt åtgärder inom territoriet och nödvändiga kompletterande åtgärder i fråga om dokumentsäkerhet och identitetshantering. Främja utvecklingen och genomförandet av den gemensamma politiken för viseringar och andra uppehållstillstånd för kortare tid, som även omfattar konsulärt samarbete. Bygga och ombesörja driften av it-system, dessas kommunikationsinfrastruktur och kommunikationsutrustning som stöd för förvaltningen av migrationsströmmarna över unionens yttre gränser. Garantera en effektiv och enhetlig tillämpning av EU:s regelverk om gränser och viseringar, däribland hur väl Schengens utvärderings- och övervakningsmekanism fungerar. SV 19 SV