Föryngringsplanering med hjälp av skördarinformation och geodata
|
|
- Ulla Henriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ARBETSRAPPORT Föryngringsplanering med hjälp av skördarinformation och geodata Regeneration planning using harvester information and geodata FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZER PRODUCTIONS 1 Gustav Friberg Staffan Jacobson Johan J. Möller Nazmul Bhuiyan Erik Willén
2 Summary In precision forestry, measures such as regeneration and harvest are adapted to the natural conditions. The basic idea is that the forest is managed in a way that maximises the long-term production capacity while minimising the risk of negative effects on the environment. In this form of forest management, large, continuous areas are divided up into different sections. New technical resources, such as the high-resolution terrain model, depth-to-water maps and harvester data, can offer more detailed decision support for forestry planners. In this pilot study, three decision-support tools (models) for regeneration planning were tested and then compared with traditional regeneration planning. The results are promising, showing the models have potential for producing detailed decision support information, while detailed field planning can provide further information. The pilot study was carried out on two test sites, so the models must be evaluated on a larger scale to enable more in-depth analysis of their potential as decision-support tools. Uppsala Science Park, Uppsala skogforsk@skogforsk.se skogforsk.se Foton: Skogforsk om inget annat anges Redaktör: Anna Franck, anna@annafranck.se Skogforsk 2019 ISSN
3 Förord Denna förstudie finansierades av Skogforsk intressentmedel under I studien testades möjligheten att ta fram beslutsstöd till föryngringsplaneringen. Studien genomfördes över Bergviks markinnehav och med hjälp av data från BillerudKorsnäs och Stora Enso Skog. Författarna tackar inblandade företag för deras stöd under studiens genomförande. Uppsala Gustav Friberg, Staffan Jacobson, Johan J. Möller, Nazmul Bhuiyan & Erik Willén 3
4 Innehåll Summary...2 Förord...3 Sammanfattning...5 Bakgrund...5 Syfte...6 Övergripande mål...6 Material och metoder...6 Steg 1 sammanställning av datakällor...7 Steg 2 skapande av beslutsstöd...8 Skördardatamodellen...8 Geodatamodellen...10 Fältmodellen...11 Steg 3 demonstration och utvärdering på två trakter...11 Resultat...12 Labbo Varvalasse Diskussion...15 Referenser
5 Sammanfattning I ett ståndortsanpassat skogsbruk anpassas åtgärder, såsom föryngring och avverkning, till de naturgivna förutsättningarna. Grundtanken är att skogen och skogsmarken ska skötas så att dess långsiktiga produktionsförmåga inte äventyras, samtidigt som risken för negativa effekter på miljön minimeras. Ett strikt ståndortsanpassat skogsbruk leder i regel till att stora sammanhängande behandlingsenheter måste delas upp i delbestånd. Nya tekniska möjligheter som den högupplösta markmodellen, markfuktighetskartor samt skördardata öppnar möjligheten till mer detaljerade beslutsstöd för skogsvården. Förstudien testade tre olika beslutsstöd (modeller) för återväxtplanering som sedan jämfördes med traditionell återväxtplanering. Resultatet visar på lovande möjligheter att ta fram detaljerade beslutsstöd, samtidigt som en noggrann fältplanering kan bidra med ytterligare detaljer. Förstudien genomfördes på två testobjekt varför det finns behov att testa detta vidare i större skala för att tydligare utvärdera potentialen. Bakgrund I ett ståndortsanpassat skogsbruk anpassas åtgärder, såsom föryngring och avverkning, till de naturgivna förutsättningarna. Grundtanken är att skogen och skogsmarken ska skötas så att dess långsiktiga produktionsförmåga inte äventyras, samtidigt som risken för negativa effekter på miljön minimeras. Ett strikt ståndortsanpassat skogsbruk leder i regel till att stora sammanhängande behandlingsenheter måste delas upp i delbestånd. För att lyckas med ståndortsanpassningen krävs normalt en noggrann inventering/ kartering i fält. Idag finns tekniska möjligheter som med enkla medel kan nyttjas för att ge en bättre beskrivning av behandlingsenhetens varierande ståndortsförutsättningar. Detta skulle kunna möjliggöra en ökad ståndortsanpassning och därmed minska behovet av arbetsintensiva inventeringar i fält. Bland de nya tekniska möjligheterna finns nya geodata där en detaljerad markmodell har kommit till stor nytta inom skogsbruket, bland annat för att beskriva topografin, men även i andra beslutsstöd (exempelvis markfuktighetskartor). Skogsbruket har på bred front börjat nyttja dessa beslutsstöd i både skoglig planering och drivning. Markfuktighetskartan är en modell över avståndet till grundvatten, som även skulle kunna användas för föryngringsplanering. Trädslag som gran och flera olika lövträd trivs bra i fuktigare områden. En fördel med att nyttja information från markfuktighetskartorna är den stora spridningen av data och därmed också erfarenhet från att nyttja datakällan. Standardiserade skördardata registrerar detaljer av samtliga avverkade träd och beräknar även trädhöjder från sista kap. Manuella kap av rotstocken på gran innebär oftast angrepp av rotröta, vilket gör att en karta över sannolik utbredning i beståndet kan erhållas. Detta ger tillsammans en god bild över hur det avverkade beståndet i detalj utvecklats från föryngring fram till avverkning. 5
6 Syfte I denna förstudie har vi fokuserat på att visa möjligheten att med hjälp av tillgängliga geodata samt information från avverkningen (skördardata) kunna effektivisera arbetet vid föryngringsplaneringen och samtidigt öka ståndortsanpassningen i denna skötselfas. ÖVERGRIPANDE MÅL 1. Synliggöra potentialen med ett ökat utnyttjande av befintliga datamängder från avverkningen tillsammans med geografiska kartskikt vid återväxtplanering. 2. Utvärdera möjligheten att använda skördargenererat ståndortsindex (SI) vid återväxtplanering för att få en bättre upplösning av hur SI varierar i beståndet. SI har stor betydelse vid beståndens tillväxtframskrivning och därmed på avverkningsprognoser och bedömda tidpunkter för framtida skogsvård (röjning och gallring). Material och metoder Projektet genomfördes i tre steg: Steg 1 En sammanställning gjordes över datakällor och geografiska kartskikt som bedömdes lämpliga för föryngringsplanering (se nedan), där en rapport av Willén m.fl. (2017) utgjorde en bra kunskapsgrund. Steg 2 Utveckling och beskrivning av tre olika beslutsstöd för föryngringsplanering. De tre beslutsstöden benämndes: - Skördardatamodellen - Geodatamodellen - Fältkarteringsmodellen Steg 3 Utvärdering av de tre beslutsstöden på två större föryngringstrakter. 6
7 STEG 1 SAMMANSTÄLLNING AV DATAKÄLLOR Willén m.fl. (2017) listade dataskikt som är användbara för skogsbruket i olika sammanhang. Utifrån den listan identifierades ett antal dataskikt som är potentiellt intressanta för denna studie (Tabell 1). För att inkluderas i studien skulle dataskikten kunna användas på lokal nivå inom en trakt. Detta kräver en relativt hög upplösning, varför några skikt inte passade för användning i denna studie. De dataskikt som inkluderades i studien återfinns i tabell 2. Tabell 1. Potentiellt användbara datakällor för denna studie. Datakällor Skördardata Beståndsindelning Ståndortsindex Arealer Trädslagsfördelning och placering Virkesförråd Rötförekomst Terrängmodell Markfuktighetskarta Höjdmodell Upplösning (/Medel/Låg) Kvalitet (/Låg) Medel Medel Användning Skapa delbestånd med olika växtförutsättningar inom trakten. Behovet av antalet plantor på trakten. En rättvisande åtgärdad areal för beställning av rätt antal plantor. Information om växtförutsättningar och för ståndortsanpassning. Prestationsvariation från tidigare bestånd. Potentiell förekomst av rotröta i marken (trädslagsbyte?) Visar var fuktig och blöt mark finns på trakten. Visar hur traktens terräng varierar. Plan mark, sluttning, nord/sydsluttning, varierad/enhetlig trakt. Laserdata (beståndsdata) Medel Detaljerad information om det tidigare beståndets skogliga parametrar. Beståndsregisterdata Medel Beståndshistorik och inventerade data kan innehålla värdefull information. Jordartskarta Låg/Medel Låg Markförutsättningarna på trakten. Temperatur Låg Växtperiod och förutsättningar på trakten. Fornlämningsdata Skogsstyrelsen Riksantikvarieämbetet Skogsstyrelsen/ Naturvårdsverket-Skyddad skog (flera olika typer) Medel/ Medel/ Låg Låg Skydd av fornlämningar. Skydd av fornlämningar. Medel Skyddad natur. 7
8 STEG 2 SKAPANDE AV BESLUTSSTÖD För att utvärdera de olika dataskiktens styrkor skapades tre beslutsstöd; skördardatamodellen, geodatamodellen och fältmodellen. I skördarmodellen användes enbart data som genereras ifrån skördaren. Geodatamodellen använde data från fjärranalys. I fältmodellen kombinerades fjärranalysdata med fältbesök på trakten. Tabell 2. Redovisning av utvalda dataskikt i respektive beslutsstöd. Utvalda datakällor Skördardatamodell Geodatamodell Fältmodell Skördardata Beståndsindelning Ståndortsindex Arealer Trädslagsfördelning och placering Virkesförråd Rötförekomst Terrängmodell Markfuktighetskarta Höjdmodell Beståndsregisterdata Fornlämningsdata Skogsstyrelsen Riksantikvarieämbetet Skogsstyrelsen - Skyddad skog (flera olika typer) Skördardatamodellen Utifrån den avverkade skogen beräknar skördardatamodellen dominerande trädslag, bonitet, granens rötandel och lövandel, för att därigenom ge förslag på trädslagsval och plantantal per hektar. I denna modell utnyttjas information om avverkade träd som har lagrats i skördarens produktionsfiler enligt skogsbrukets standard för hantering av data till och från skogsmaskiner, StanForD 2010 (Arlinger m.fl. 2012). I de så kallade hprfilerna beskrivs varje enskild stam och stock med hög detaljeringsgrad. Tillsammans med positionsinformation om skördarens uppställningsplatser vid avverkning rekonstruerar ett antal algoritmer i princip den avverkade skogen. Koordinatsättningen av skördardata innebär därmed att såväl objektet som helhet som dess delar kan beskrivas med olika geografiska nyckeltal. För varje träd finns information från rotkapet upp till sista stockkapet. För att återskapa toppen utnyttjas en beräkningsmodul beskriven av Siljebo m.fl. (2017) som bland annat beräknar trädegenskaper som trädhöjd för att möjliggöra beräkning av höjdbaserade nyckeltal. Den rumsliga informationen i produktionsfilerna används för en beräkning av avverkad areal enligt Bhuiyan m.fl. (2016). Vidare identifieras objektets delområden då avverkningsobjekten kan ha ett mer eller mindre sammanhållet utseende. För varje 8
9 delområde görs sedan en indelning i mindre så kallade beräkningsytor om ca 0,5 2 ha, så kallade beräkningsytor, med stöd av beräknade övre höjder (Möller m.fl. 2018). Fortsatta analyser sker därefter per beräkningsyta. Ståndortsindex beräknas som SI100 med en algoritm beskriven av Möller m.fl. (2011) genom att övre höjden för varje beräkningsyta justeras med en manuellt inmatad ålder som kan varieras per beräkningsyta (Figur 1). Rötandel bland gran (Figur 2) erhålls per beräkningsyta enligt en algoritm beskriven av Möller m.fl. (2011). En sista algoritm klassificerar därefter varje beräkningsyta och beräknar plantantal enligt Tabell 3. Plantantalet valdes av Skogforsk baserat på gängse praxis. Exemplet i Tabell 3 styr plantantalsalgoritmen utifrån SI och trädslagsfördelningen vid avverkningen på traditionellt sätt. Beräkningen av rotrötefrekvens och trädslagsval används inte idag vad vi känner till. Förslaget nedan ska därför ses som en möjlighet och beskriva hur skördardata kan användas. Indelningen efter rötfrekvens nedan har idag inga studier som grund för trädslagsval, utan ska endast ses som ett exempel. Tabell 3. Detaljerade instruktioner för trädslagsval och plantantal. SI-trädslag >T28 sätt gran, förutsatt minst 25 % gran vid avverkning Plantantal T25+ T20-T24 <T20 G32+ G24-G31 <G pl/ha Rötförekomst i avverkning när gran är boniterande trädslag < 30 %, ej styrande vid trädslagsval %, rekommendera blandbestånd vid plantering. Om mer än 20 % löv vid avverkning, välj 50 % av rekommenderat plantantal för gran och resten självföryngrad löv. Vid mindre än 20 % löv, välj 50 % granplantor och 50 % tallplantor. > 70 %, byt trädslag. Om mer än 20 % löv vid avverkning, välj självföryngring löv, annars välj tall. 9
10 Figur 1. Beräknat ståndortsindex (H100, m) för olika beräkningsytor. Figur 2. Beräknad rötandel hos gran fördelat på olika beräkningsytor. Geodatamodellen I geodatamodellen användes skikten markfuktighetskarta, höjdmodell, fornlämningar och skyddad skog. Genom att lägga samman dessa skikt framträdde ett beslutsstöd för trädslagsval och föryngringsplanering. När beståndets traktgräns lades till skapades en karta (Figur 3) att använda vid planeringen. Trädslagsvalen till föryngringsplaneringen kunde då göras efter visuellt synliga, fuktiga partier enligt markfuktighetskartan och höjder enligt terrängmodellen. Figur 3. Kartor över demonstrationsområdena som användes som beslutsstöd för föryngringsplaneringen i geodatamodellen. 10
11 Fältmodellen En geografisk indelning i delområden utfördes i fält (fältinventeringen) med beaktande av olika ståndortsfaktorer, såsom markfuktighet, fält- och bottenvegetation, jorddjup och mineraljordens textur. Som stöd vid orienteringen på trakten användes en GPS samt traktkarta med terrängmodellen (GRID2+) och markfuktighetskarta inlagd. Dessa hjälpmedel utnyttjades då det idag får anses vara praxis att använda sådana vid praktisk föryngringsplanering. STEG 3 DEMONSTRATION OCH UTVÄRDERING PÅ TVÅ TRAKTER En praktisk utvärdering av de tre beslutsstöden genomfördes på två större föryngringstrakter, Labbo och Varvalasse (Tabell 4 resp. Tabell 5). Varje modell gav förslag på trädslagsval uppdelat på delområden. Delområdenas minsta storlek sattes till 0,25 ha. De olika modellerna betraktades som olika försöksled som strikt genererade olika beslutsstöd. Utfallet från varje beslutsstöd (försöksled) från respektive trakt sammanställdes och jämfördes mot varandra. På båda trakterna jämfördes utfallet från de olika modellerna med det verkliga utförandet. Tabell 4. Traktdirektivsinformation Labbo. Markägare Bergvik Total areal 33,4 ha SI, ålder och areal G28, 64 år, 4,5 ha T25, 94 år, 27 ha T26, 94 år, 1,9 ha Trädslag vid avverkning * Fuktklass Frisk Fuktig (Olika delar av trakten) GYL (Olika delar av trakten) Geografiskt beläget NV om Örbyhus i Uppsala län *: Fanns ej i traktdirektivet Tabell 5. Traktdirektivsinformation Varvalasse. Markägare Bergvik Ålder * Total areal 28 ha SI T26 Trädslag vid avverkning Tall Fuktklass * GYL 341 Geografiskt beläget 5 km N om Gysinge i Gävleborgs län *: Fanns ej i traktdirektivet 11
12 Resultat Utfallet från de två trakterna, i form av areal för plantering av respektive trädslag, redovisas i Tabell 6 7. Utfallet redovisas även i kartform nedan (Figur 4 9). Identifieringen av lämpliga tall- respektive granmarker följde samma mönster i samtliga tre beslutsstöd. Fältinventeringen i Labbo (Figur 4 6) följde i stort förslaget från geodatamodellen. Den gav dock en större arealandel gran på grund av hög andel finfraktion i moränen. Skördardatamodellen avvek från de två övriga resultaten, då den föreslog att vid mycket rotröta för granen göra 50 procent av föryngringen med löv eller tall på grandominerade ytor. Detta val var inte möjligt för de två övriga modellerna. Vid klassning av dessa grandominerande ytor till gran blev resultatet väldigt likt de övriga modellerna. I Varvalasse-trakten (Figur 7-9) blev skillnaderna mellan förslagen utifrån geodatamodellen och fältinventering större. I detta objekt var informationen från skördardata om traktens varierande bördighet (SI) av stor vikt och efterliknade den manuella fältinventeringen mer. Geodatamodellen klassade i detta fall en mager myr som ett fuktigt område och föreslog gran, medan fältinventering och skördardata föreslog tall baserat på SI och avverkat trädslag. På liknande sätt skattade geodatamodellen ett bördigt högområde som torrt och föreslog tall. I princip blev förslaget från geodatamodellen helt omvänt från fältinventeringen. Fältinventeringen och skördardatamodellen följer varandra i princip för hela trakten, dock med lite olika gränsdragningar. Denna typ av objekt visar att geodata utan information av beståndet från skogliga register eller skördardata kan ge helt fel föryngringsförslag. En kombinerad analys, med information från skördare, geodataskikt och fältinventering ger säkert de bästa förslagen. Tabell 6. Föryngringsförslag, i form av planteringsareal (ha) för olika trädslag, från de olika beslutsstöden för Labbotrakten. Skördardatamodell Geodatamodell Fältmodell Verkligt utförande Gran ,5 13,5 Gran och tall Tall ,5 17,5 Tabell 7. Föryngringsförslag, i form av planteringsareal (ha) för olika trädslag, från de olika beslutsstöden för Varvalassetrakten. Skördardatamodell Geodatamodell Fältmodell Verkligt utförande Gran 10,6 9,4 9,8 0 Gran och tall 3, Tall 12,6 17,2 16,5 26,5 12
13 LABBO Legend Traktgräns Skördardata Trädslag Gran Gran & Tall Tall Geodatakartering Trädslag Gran Tall Fältkartering Trädslag Gran Tall Bortfall skördardata Figur 4. Skördardatamodellen Figur 5. Geodatamodellen Figur 6. Fältmodellen 13
14 VARVALASSE Legend Traktgräns Skördardata Trädslag Gran Gran & Tall Tall Geodatakartering Trädslag Gran Tall Fältkartering Trädslag Gran Tall Bortfall skördardata Figur 7. Skördardatamodellen Figur 8. Geodatamodellen Figur 9. Fältmodellen 14
15 Diskussion Valda indata till modellerna kan utvecklas vidare. I skördardatamodellen användes enbart skördardata och uppgifter om den avverkade skogen. Genom att nyttja skördarpositionen ges en god beskrivning av den avverkade skogen, då varje avverkat träd tilldelas skördarens position. Det ger en verklig bild över avverkningens utbredning och inte enbart den planerade. Enbart denna justering av avverkad areal påverkar plantbeställningen avsevärt i många fall jämfört med den planerade arealen. Även bilden över växtplatsen för olika trädslag blir mer detaljerad samt variationen i tillväxt. Genom att utnyttja beräknad rötfrekvens utifrån skördardata kan också den informationen nyttjas för att föreslå förändringar i trädslagsblandningen och framtida skötsel. För att beräkna SI krävs att en trädålder anges. Åldersuppgiften tas oftast från data från beståndsregister, med varierad tillförlitlighet. Generellt brukar trädens ålder vara en relativt pålitlig uppgift. Över större avverkningar lär dock beståndets ålder variera, varför det kan vara nödvändigt att dela upp skördardata eller utveckla ett system där skördardata kan kopplas till olika ålderspolygoner. Geodatamodellen nyttjar framförallt den digitala höjdmodellen samt markfuktighetskartan (som beräknas från höjdmodellen). Geodatamodellen kan inte ta hänsyn till SI. Det gör att det blir svårare att föreslå plantantal, vilket istället får baseras på uppgifter från beståndsregister. Den stora fördelen med modellen är att skogliga planerare redan har erfarenhet av att använda höjdmodeller och markfuktighetskarta, vilket förkortar implementeringstiden för en ny metod avsevärt. Genom en visuell bedömning på rummet kan även annan lokal kännedom vägas in i bedömningen. Komplettering av mer information om markvegetation eller SI är nödvändig för att modellen ska kunna användas. Fältmodellen använde samma indata som geodatamodellen, kompletterat med information om trädslag och SI. Skillnaden var att bedömningen gjordes i fält och att en mobil applikation användes för orientering. Den skulle efterlikna en modell som är praxis på många skogsföretag idag. Vidare bör tydliggöras att fältmodellen enbart är ett subjektivt skapat facit. Naturligtvis finns inga generella allmängiltiga facit, utan enbart subjektiva föryngringsförslag som säkerligen kan variera från person till person. Fältfacit i denna studie hade som ambition att utgå från en mer eller mindre allmänt vedertagen, ståndortsanpassning. Till samtliga modeller användes indata som idag är brett tillgängliga inom skogsbruket, även om bara några företag implementerat en egen hantering av skördardata hittills. En intressant indatakälla som skulle kunna nyttjas av olika modeller är en mer detaljerad jordartskarta, då mineraljordens textur kan påverka valet av trädslag. SGU har genomfört några testkarteringar med en, mer detaljerad jordartskarta, som kan komma att bli intressant för skogsbruket om vidareutveckling sker. De bästa förutsättningarna till en ökad ståndortsanpassning finns om föryngringsplaneringen görs innan avverkningen. Beståndsavvecklingen kan i många fall planeras och utföras på ett sätt som kan underlätta föryngringsarbetet och därmed säkerheten vid etableringen av den nya skogen. Typexemplet är kalavverkning av frostlänta områden. Kvarlämnande av olika typer av skärmar på dylika marker, som dessutom ofta har högre grundvattennivåer, kan också påverka behov och val av markberedningsmetod. Ett annat 15
16 exempel där avverkningsplaneringen kan ha en betydelsefull inverkan på föryngringsresultatet är hyggesutläggningen. Långa sluttningar bör inte avverkas vid ett tillfälle, utan gärna delas upp i etapper, för att undvika att alltför mycket vatten samlas i sluttningens nedre del, med dränkta plantor som följd. Tyvärr görs inte alltid föryngringsplaneringen före avverkning. Dessutom är vår uppfattning att skördardata, tillsammans med olika geodataskikt, kan ge kompletterande information vid utformningen av den slutliga föryngringsplanen; även i de fall de stora dragen gjorts före avverkning. Referenser Arlinger, J., Nordström, M. & Möller, J.J StanForD Modern kommunikation med skogsmaskiner. StanForD Modern communication with forest machines. Arbetsrapport 784. Skogforsk.16 s. Bhuiyan, N., Möller, J.J., Hannrup B & Arlinger, J Automatisk gallringsuppföljning - Arealberäkning samt registrering av kranvinkel för identifiering av stickvägsträd och beräkning av gallringskvot. Automatic follow-up of thinning. Stand area estimation and use of crane angle data to identify strip road trees and calculate thinning quotient. Arbetsrapport 899. Skogforsk. 47 s. Möller, J.J., Arlinger, J. Barth, A., Bhuiyan, N. & Hannrup, B Ett system för beräkning och återföring av skördarbaserad information till skogliga register och planeringssystem. Arbetsrapport 756. Skogforsk. 56 s. Möller, J.J., Arlinger, J., Bhuiyan, N. & Ågren, K hpryield beräkningsmodul för generering av geografiskt uppdelade nyckeltal baserat på skördardata. Manuskript, Skogforsk. Siljebo W., Mölller, J.J., Hannrup, B. & Bhuiyan, N hprcm modul för beräkning av trädegenskaper och skogsbränslekvantiteter baserat på skördardata. hprcm module for using harvester data to calculate tree properties and forest fuel quantities. Arbetsrapport 944. Skogforsk. 65 s. Willén, E., Mohtashami, M, Davidsson, A., Lindeman, H., Väätäinen, K., Sirén, M., Hämäläinen, J., Räsänen, T., Vuillermoz, M., Ginet, C Mapping and SWOT analysis of existing and future Big Data sources. Report. Efforte H2020 project. D3.1-Mapping-and-SWOT-analysis-of-existing-an-future-Big-Data-sources_v2_ secure.pdf 16
Identifiering av diken och planeringsunderlag
Identifiering av diken och planeringsunderlag Kurs LBP - Dikesrensning i praktiken Ulf Sikström Gustav Friberg Historik kartmaterial för skogsbruksanvändning Ritade kartor sedan flera hundra år (beståndsindelning
Identifiering av diken och planeringsunderlag
Identifiering av diken och planeringsunderlag Kurs LBP - Dikesrensning i praktiken Ulf Sikström Gustav Friberg Historik kartmaterial för skogsbruksanvändning Ritade kartor sedan flera hundra år (beståndsindelning
Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823
Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson
Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden?
Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden? Johan Holmgren SkogsGIS 9-10 april 2014 Foto: Lee Shand Laserskanner: TopEye, BLOM Vilken information kan vi få? http://commons.wikimedia.org/wiki/file:airborne_laser_scanning_discrete_echo_and_full_waveform_signal_comparison.svg
SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11
SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0
INTRESSENTMEDELSPROJEKT RÖRANDE MARKBEREDNING, SKÖRDARDATA OCH ANDRA DATAKÄLLOR
INTRESSENTMEDELSPROJEKT 2017 RÖRANDE, SKÖRDARDATA OCH ANDRA DATAKÄLLOR INNEHÅLL Förord...3 skonsam, attraktiv och produktiv Inledning...4 Utvärdering av befintliga försöksserier...5 Systemanalyser av olika
Skogsbruksplan. Planens namn ÅKRA 5:4. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av december 1899
Planens namn ÅKRA 5:4 Skogsbruksplan Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2019-2028 december 1899 Foran Sverige/Foran Forest Lat: 60 55' 50.66" N Long:
Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning
Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser
ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper
Skogsbruksplan. Planens namn Karby 1:1. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod
Planens namn Karby 1:1 Skogsbruksplan Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2017-2026 170817 Olof Olsson Taxerad Vissa trädslagdata, bl a stamantal, grundyta,
Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07
Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N
Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län Ägare Kjell Johansson & Håkan Hedin Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2005-06-15 2011-2020 Töre
Utbytesprognoser baserat på skoglig beskrivning och skördardata. RIU 9/ Jon Söderberg
Utbytesprognoser baserat på skoglig beskrivning och skördardata RIU 9/11 2016 Jon Söderberg Bakgrund Starkt samband mellan skogliga parametrar och sortimentsutfall Skördardata ger underlag att skatta framtida
Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu
Skogsbruksplan. Planens namn Karlstad Väse Klockargård 1:1. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av
Skogsbruksplan Planens namn Karlstad Väse Klockargård 1:1 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2018-2027 20180518 Henrik Ynger Okuläruppskattning Uppgifter
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 13,1 77 Myr/kärr/mosse 0,0
Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bengtsarvet S: Mora Mora Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 0-09-0 0-09-0-0-09-0 0-09-0 Sammanställning över fastigheten
Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7
PM 1(19) Datum 2013-03-05 Enheten för geografisk information Lennart Svensson lennart.svensson@skogsstyrelsen.se Tfn 26131 Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7 Innehåll
Arealer. Virkesförråd. Bonitet och tillväxt. Avverkningsförslag. hektar. Produktiv skogsmark. Impediment myr. Impediment berg.
er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark Linjer: väg/ledning/vatten Övrig areal Summa landareal Summa vatten hektar 7,8 8,3,2 1, 8,3 88,2,2 1,2 681 Totalt 2 462 1 436 4 7 Ädellöv
Skogsbruksplan. Örebro län
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Grythyttan 6:20 Grythyttan Hällefors Örebro län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 2017-09-04 2017-09-04-2027-09-04 2017-09-04 Sammanställning
Skogsbruksplan. Västerbottens län
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Tärna-Sandvik 1:1 Tärna Storuman Västerbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-6-5 214-6-5-224-1-1 214-6-1 Sammanställning
P Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering
P-05-238 Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar Valideringstest av ythydrologisk modellering Emma Bosson, Sten Berglund Svensk Kärnbränslehantering AB September 2005
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 23,6 67 Myr/kärr/mosse 11,4 33 Berg/Hällmark 0,0
Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm
Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.
Skogsbruksplan. Planens namn Bälhult 1:5, Kråkås 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Aug 2016
Skogsbruksplan Planens namn Bälhult 1:5, Kråkås 1:3 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2016-2025 Aug 2016 Leif Persson Okuläruppskattning Uppgifter om virkesförråd,
Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta
Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Verktyget Räkna med rotröta hjälper dig att beräkna rotrötan i ett granbestånd i två steg. I det första steget räknar du ut den förväntade genomsnittliga
Minimering av nuvärdesförluster vid avsättning av naturvärdesbestånd
Nr 9 Minimering av nuvärdesförluster vid avsättning av naturvärdesbestånd ett delprojekt inom Familjeskogsbrukets profilfrågor Staffan Mattsson Uppsala Science Park, SE 71 8 UPPSALA Tel: - 8 Fax: - 86
Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013
Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6
Skogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen
Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Ägarförhållanden.
Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Fanbyn 13:25 m.fl. 2019-2028 2019-04-30 Foran Forest AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)
Skogsbruksplan. Uppsala län
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Vappeby 2:1 Fjärdhundra Enköping Uppsala län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. - 228-11-5 Kommentarer till Vappeby 2:1 Skogstillstånd
Skogliga grunddata Vägen framåt
Skogliga grunddata Vägen framåt RIU konferensen 4 november 2015 Disposition Lägesrapport och nyheter för skogliga grunddata Nya kartor och funktioner för skogliga grunddata Framtiden Vad säger regeringen
Kan digitala hjälpmedel användas för mer ståndortsanpassade föryngringar? Could digital tools be used for more site adapted regenerations?
Examensarbete Kan digitala hjälpmedel användas för mer ståndortsanpassade föryngringar? Could digital tools be used for more site adapted regenerations? Författare: Joakim Danielsson, Emilie Björkman Handledare:
Forststyrelsens skogsbruk: Hur jobbar vi med planering, laserskanning och övrig teknik. Umeå 10.2.2015 Tore Högnäs
Forststyrelsens skogsbruk: Hur jobbar vi med planering, laserskanning och övrig teknik Umeå 10.2.2015 Tore Högnäs Forststyrelsen Forststyrelsen är ett statligt affärsverk som förvaltar drygt 12 miljoner
Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG
Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge
Skogsbruksplan. Planens namn Naisjärv 1:2, sim Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av
Skogsbruksplan Planens namn Naisjärv 1:2, sim 2019 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2019-2028 2014-11-20 Foran Forest AB Lat: 66 30' 45.46" N Long:
Figur 1. Forestand kompletterar de befintliga standarderna StanForD och papinet
Forestand i korta drag OBS! Denna text är endast ett utkast till kortpresentation av Forestand och ska granskas och redigeras till Skogforsk officiella formatering före publicering En standard för data
Skogsbruksplan. Planens namn Ånhult 5:19. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod
Skogsbruksplan Planens namn Ånhult 5:19 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) 2019-2028 201904 Skog & Lantbruk AB Okuläruppskattning
Skogsbruksplan. Norrbottens län
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Kuivakangas 2:9 Övertorneå Övertorneå Norrbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-1-21 214-1-21-225-1-1 215-1-1 Sammanställning
Arbetsrapport. Från Skogforsk nr Automatiserad gallringsuppföljning. Användargrupp för hprgallring
Arbetsrapport Från Skogforsk nr. 9 Automatiserad gallringsuppföljning Användargrupp för hprgallring Automated follow-up of thinning User group for hprgallring Björn Hannrup Johan J. Möller och Nazmul Bhuiyan
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal
Lantmäteriets Nationella Höjdmodell
Lantmäteriets Nationella Höjdmodell Uppbyggnad Produkter Användning Nya tjänster Kristina.kallur.jaderkvist@lm.se Klimat- och sårbarhetsutredningen Utredningen, SOU 2007:60, föreslog att: Lantmäteriet
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 50,6 84 Myr/kärr/mosse,0 Berg/Hällmark 0,0 < Inäga/åker 4,5 8 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,3 < Annat,8 5 Summa landareal 59, Vatten
Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog
Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog Projektets löptid: 1 januari 2012 1 april 2014 Huvudsökande: Erik Valinger Titel: Professor Organisationstillhörighet: Sveriges lantbruksuniversitet
Skogsbruksplan. Planens namn Mora JÄ s:2. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av
Skogsbruksplan Planens namn Mora JÄ s:2 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2017-2026 2000-2014 Skogsfirma Per Rapp AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 27,9 8 Myr/kärr/mosse,
Skogsbruksplan. Planens namn Mora JÄ s:2. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av
Skogsbruksplan Planens namn Mora JÄ s:2 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2000-2014 Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84) Mora JÄ c/o L-O Österström
Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208
Skogsbruksplan. Högeruds-Ingersbyn 1:76, 1:81. Värmlands län
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Högeruds-Ingersbyn 1:76, 1:81 Stavnäs-Högerud Arvika Värmlands län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 2014-08-08 2014-08-08-2024-08-08
Skogsbruksplan. Planens namn KATRINEHOLM LIND 2:5. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av juli 2013
Skogsbruksplan Planens namn KATRINEHOLM LIND 2:5 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2016-2025 juli 2013 Björn Forssman Okuläruppskattning Uppgifter om virkesförråd,
Skogsbruksplan. Jönköpings län
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län KULLEN : Hjälmseryd Sävsjö Jönköpings län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 7-- 7-- - 7-- 7-- Sammanställning över fastigheten Arealer
Skogsbruksplan. Planens namn Junsele-Krånge 2:104. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av
Skogsbruksplan Planens namn Junsele-Krånge 2:14 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 219-228 219-5 Thomas Sandin Ägarförhållanden Ägare, 1 % Referenskoordinat (WGS84) Dan Gustavsson
SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74
SKOGSBRUKSPLAN Sörskatevägen 74 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 4,3 0,0 0,1 13,3 23 0 1 72 Väg och kraftledning (linjeavdrag)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Prod. Produktiv skogsmark 41,3 71 Myr/kärr/mosse 13,5 23 Berg/Hällmark 0,0
Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012
Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...
Arbetsrapport. Från Skogforsk nr Utveckling och test av beslutsstöd vid automatiserad gallringsuppföljning
Arbetsrapport Från Skogforsk nr. 862 2015 Utveckling och test av beslutsstöd vid automatiserad gallringsuppföljning Development and test of decision-support tool for automated monitoring of thinning Johan
Skogsbruksplan. Jönköpings län
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län STENBRO 1:2 Hässleby-Kråkshult Eksjö Jönköpings län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. -07-31 -07-31 - 20-07-31-07-31 Sammanställning
Älgbetesinventering och foderprognos 2016/2017
Älgbetesinventering och foderprognos 2016/2017 Örebro län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Skogsbruksplan. Planens namn Östra Tolerud 4:4. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Ägarförhållanden
Skogsbruksplan Planens namn Östra Tolerud 4:4 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2018-2027 - Erik Kumm Skog & ekonomi Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)
Skogsbruksplan. Tierp Ånbo 1:2 m.fl. Uppsala län
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Tierp Ånbo : m.fl. Vendel Tierp Uppsala län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 5-6-5 5-6-5-5-6-5 5-6-5 Sammanställning över fastigheten
Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-06-11 2014-2023 Ulf Bergqvist Sammanställning
Framtidens lövskog 15 mars 2013
Tillståndet i lövskogen! Framtidens lövskog 15 mars 2013 Lönsamhet i lövskogsbruket!? Lars Rytter The choice of species in forestry is important, and a real issue as large areas of wind-damaged forest
Skogsbruksplan. Blekinge län
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län LERYD :8 Ronneby Ronneby Blekinge län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 208-07-03 208-07-03-2028-07-03 208-07-03 Sammanställning
Bestway beslutsstöd för förslag till huvudbasvägar för skotare
ARBETSRAPPORT 959-2017 Bestway beslutsstöd för förslag till huvudbasvägar för skotare DEMONSTRATIONSRAPPORT SÖDRA Bestway Decision support tool for proposing main base roads for forwarders. Demonstration
Skogsbruksplan DSK SKOG AB. Ägarförhållanden
Skogsbruksplan Planens namn Älvdalen 1:1 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 2006-05 DSK SKOG AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84) Björn Skog
Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 201606 2016-2025 Andreas Olsson Sammanställning över
Avdelningsbeskrivning
Avdelningsbeskrivning Avd nr 1 Skifte: Areal Ä Ålder Hkl SI Virkesförråd Mål Trädslag diam inkl tillväxt Med Terräng Fukt Beskrivning Åtgärd N Uttag ha g ä år klass o Skikt VegTyp Alternativ ha avd cm
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 22.9 1.4 0.0 2.5 85 5 0 9 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0.0 0 Övrig areal 0.2 1 Summa landareal
Skogsbruksplan. Dalarnas län
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Björsbo 7: Söderbärke Smedjebacken Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. - 8-5- Sammanställning över fastigheten Arealer
Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling
Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län
Fastighet Församling Kommun Län Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-5 2014-2023 Anders Berglund, Sammanställning över fastigheten
Framtidens skogsskötsel i södra Sverige (FRAS) Johan Sonesson Emma Holmström, SLU Erika Olofsson, Lnu Karin Hjelm, Skogforsk
Framtidens skogsskötsel i södra Sverige (FRAS) Johan Sonesson Emma Holmström, SLU Erika Olofsson, Lnu Karin Hjelm, Skogforsk Syfte med Fras Samla forskningsaktörer och skogsnäring i södra Sverige för ett
Utvärdering av utbytesprognoser med skördardata
ARBETSRAPPORT 981-2018 Utvärdering av utbytesprognoser med skördardata Evaluation of yield prediction with harvester data FOTO: ERIK VIKLUND/SKOGFORSK 1 Jon Söderberg Johan J. Möller Erik Willén Summary
Skogsbruksplan. Del av Guleboda 1:12 Älmeboda Tingsryd Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Del av Guleboda :2 Älmeboda Tingsryd Kronobergs län Ägare Adress Anders Karlsson Guleboda 2 360 23 Älmeboda Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman
Skogsbruksplan Olof Olsson. Ägarförhållanden. Johan Enfeldt Norrvissjö Björklinge
Skogsbruksplan Planens namn Norrvissjö 7:1 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2016-2025 - Olof Olsson Taxerad Vissa trädslagdata, bl a stamantal, grundyta,
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 1,1 5 Myr/kärr/mosse,2
Skogsbruksplan. BÄCKEN 1:21 Svanskog Säffle Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län BÄCKEN : Svanskog Säffle Värmlands län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 8-7- 8-7- - 8-7- 8-7- Sammanställning över fastigheten Arealer
Älgbetesinventering och foderprognos 2017
Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Ljusnan_Voxnan Län: Gävleborgs län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov
April Ägarförhållanden
Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Långhed 26:1 Gunnarsmyrskiftet 2016-2025 April 2014 Christer Carlsson Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)
Karta Ullak. Bilaga 1. Meter. Projicerat koordinatsystem: RT gon W. sign:
Karta Ullak. Bilaga 1 736 738 731 7312 7314 7316 7318 732 7322 7324 7326 7328 733 7332 7334 7336 7338 734 7342 7344 7346 7348 735 7352 7354 7356 64666861612614616618626226246266286363263463663864642644646
Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober Planläggningsmetod. Referenskoordinat (WGS84)
Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) ÄBBARP:1:3 2015-2024 oktober 2015 Torbjörn Knipbo skogskonsult Okuläruppskattning
Investeringskalkyler, föryngring
Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger
3: Karta S:16 6:7 27:1 7:2 5:10 11:3 7:1 28:5 5:23 10:1 7:6 4:1 3:7
2521509 Karta 3:21 2521509 Karta S:16 27:1 6:7 7:2 5:10 11:3 28:5 7:1 5:23 7:6 10:1 4:1 3:7 SKOGSKARTA Plan SVEASKOG 2521509 Församling Pajala Kommun Pajala Län Norrbottens län Upprättad år 2016 Planläggare
Skogsbruksplan. Planens namn Björklinge skogslott 1:1. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av maj 2017
Skogsbruksplan Planens namn Björklinge skogslott 1:1 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2016-2025 maj 2017 Olof Olsson Taxerad Vissa trädslagdata, bl a stamantal,
Skogsbruksplan. Planens namn Karinbol 3:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod
Skogsbruksplan Planens namn Karinbol 3:3 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 217-226 21868 Olof Olsson Taxerad Vissa trädslagdata, bl a stamantal, grundyta,
Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Marsättra 1:2 Österåker-Östra Ryd Österåker Stockholms län. Ägare
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Marsättra 1:2 Österåker-Östra Ryd Österåker Stockholms län Ägare Adress Skärgårdsstads samf.för c/o To Box 322 ÅKERSBERGA Upprättad år Planen avser tiden
Hur kan skogsbruket utnyttja laserscanningen som Lantmäteriet genomför över hela Sverige?
Hur kan skogsbruket utnyttja laserscanningen som Lantmäteriet genomför över hela Sverige? Patrik Olsson och Lars Björk Enheten för Geografisk Information Patrik.olsson@skogsstyrelsen.se Lars.bjork@skogsstyrelsen.se
Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84)
Skogsbruksplan Planens namn Duvberg 6:23 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2017-2026 2017-03 MB-Forest Lat: 62 6' 47.90" N Long: 14 14' 13.52" E
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 HÄR SKA KARTA IN SOM BESKÄRS TILL LÄMPLIG STORLEK. Kartan visar ÄFO i länet samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta
SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt
Skogsbruksplan. HALVBACKEN 1:3, ERVALLA 1:78 Axberg Örebro Örebro län. Fastighet Församling Kommun Län
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län HALVBACKEN 1:3, ERVALLA 1:78 Axberg Örebro Örebro län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-2-7 214-2-7-224-2-7 214-2-7 Sammanställning
Snytbaggeskador i Norrland
Snytbaggeskador i Norrland Preliminär sammanställning av resultat från sex års inventeringar, 2006 2011 Claes Hellqvist Göran Nordlander Institutionen för ekologi, Uppsala Version 1 2012 01 27 Inledning
Bestway beslutsstöd för förslag till huvudbasvägar för skotare
ARBETSRAPPORT 955-2017 Bestway beslutsstöd för förslag till huvudbasvägar för skotare DEMONSTRATIONSRAPPORT BILLERUDKORSNÄS-MELLANSKOG Bestway Decision support tool for proposing main base roads for forwarders.
Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-03-26 2014-2023 Jan Tagesson
Skogsbruksplan. Åmotfors 2:75 Eda Eda Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Åmotfors 2:75 Eda Eda Värmlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08 2015-2024 Mattias Widstrand Sammanställning över fastigheten