Mall för AHA:s kursplaner

Transkript

1 Mall för AHA:s kursplaner Mål Lämplig formulering: Efter avslutad kurs ska studenten kunna Varje lärandemål ska kunna examineras Använd aktiva, observerbara verb (se länkar nedan) Målen ska numreras och skrivas i punktform och inte i löpande text, liten bokstav för varje nytt mål Målen ska återspeglas i innehållet Om kursen har fler än ett moment så ska målen momentindelas men inte poäng anges.. Blooms taxonomi för lärandemål Stöd för att skriva lärandemål på kursnivå Kursens innehåll Innehållet ska skrivas i punktform och inte i löpande text, liten bokstav för varje nytt innehåll Om kursen har fler än ett moment så ska innehållet momentindelas men inte poäng anges. Moment Det som anges här är det som läggs in i Ladok som ett moment på kursen. Om möjligt dela upp kursen i moment om den är större än 7,5 hp. Det underlättar för studenter och kan påverka akademins ekonomi positivt. Momenten skrivs både på svenska och engelska Studenter har rätt att få poäng för varje moment de har godkänts på, om de väljer att inte läsa hela kursen. Ange därför antal hp på varje moment. Om ett moment inte ska ha sjugradig betygsskala ska detta anges efter momentet (T.ex Fältstudier 1,5 hp, betyg U, G) Undervisning Här anges hur undervisningen bedrivs Exempel på undervisningsformer: föreläsningar, seminarier, praktiska övningar, fältstudier, handledning, problembaserat lärande osv. Examination Precisera vilken form examinationen sker i, te x skriftlig/muntlig tentamen, salstentamen, hemtentamen, examinationsportfölj, inlämningsuppgifter, närvaro på metodövningar, skriftliga/muntliga examinationsuppgifter individuella och/eller i grupp. Examinationsformerna ska skrivas så att det framgår hur varje lärandemål examineras. Detta kan göras genom att t.ex. skriva Salstentamen (lärandemål 1-3), inlämningsuppgift (lärandemål 4). Akademichefsbeslut 47/2013 Sida 1

2 Under examination beskrivs också deltagande i metodövningar och motsvarande som krävs för ett godkänt betyg Förkunskaper Grundläggande behörighet, akademiska poäng, en viss examen, en viss kurs osv. Efter akademiska meriter ange eller motsvarande Om förkunskaper krävs av tidigare kurser på ett program så ska det preciseras. Begränsningar Ur dokumentet Gemensamma riktlinjer för examination vid Högskolan i Gävle Dnr /08. Begränsning av rätten att genomgå tentamen skall anges i kursplanen. Om antalet tentamenstillfällen begränsas, skall antalet tillfällen bestämmas till minst fem (dessa kan vara nästkommande ordinarie tentamenstillfällen på kursen). Om kursen omfattar praktik får dock antalet tillfällen bestämmas till minst två. Om begränsningar införs skall akademin erbjuda studenterna stöd för att i möjligaste mån förhindra att studenter tvingas avbryta sin utbildning Någon generell begränsning av antalet prov och praktiktillfällen föreligger dock inte. Begränsningar får endast göras när särskilda skäl föreligger och att det kan påvisa att en obegränsad rätt leder till orimligt resursslöseri. Om begränsningar införs i en kursplan åligger det akademin att svara för att begränsningen av antalet tillfällen kan motiveras och är dokumenterat. Standardformulering: För studenter som ej nyttjat eller underkänts vid ordinarie examinationstillfälle erbjuds ytterligare minst fyra examinationstillfällen. Ett ordinarie examinationstillfälle och två ytterligare examinationstillfällen ges i anslutning till kursens genomförande. Student som ej är godkänd efter dessa tre examinationstillfällen hänvisas till studierådgivning/stöd och nytt examinationstillfälle nästa kursomgång. Övriga föreskrifter Standardformulering: För information om kriterier för de olika betygsgraderna hänvisas till studiehandledningen. Om kursen ingår i ett program ska det anges här (tex Kursen ingår som obligatorisk kurs inom Hälsopedagogiska programmet) Litteratur Antalet sidor per kurs är helt beroende på vilket ämne och typ av kurs det är och kan därför inte specificeras till minst 1000 sidor för en kurs på 7,5 hp. Används bara del av bok ska detta anges i form av vilka kapitel eller sidor som används. Samma litteratur/sidor bör inte användas i kurser som bygger på varandra Akademichefsbeslut 47/2013 Sida 2

3 För uppsatskurser där det kan vara svårt att ange obligatorisk kurslitteratur: Litteratur väljs i samråd med lärare. Ange utgivningsår, eller senaste upplagan för litteratur som uppdateras ofta. P g a att länkar på nätet ofta ändras. Aktuella nätadresser ska finnas i studiehandledningen. Skriv bara initialer (på förnamnet) när författare anges. Om kursen har fler än ett moment så ska litteraturen momentindelas. Miljögranskning Alla kurser ska miljögranskas. Akademichefsbeslut 47/2013 Sida 3

4 Blooms taxonomi för lärandemål Kognitiva mål 1 Kunskapstaxonomi med några aktiva verb för lärandets resultat Lägre nivå av lärande Högre nivå av lärande Faktakunskaper Förståelse Tillämpning Analys Syntes Värdering Komma ihåg Definiera Beskriva Nämna Välja Identifiera Lista Lokalisera Citera Recitera Upprepa Markera Ange Förstå med egna ord Förklara Försvara Skilja Utveckla Generalisera Ge exempel Förutse Skriva om Sammanfatta Använda Använda i den aktuella kontexten Kunna tillämpa Beräkna Bevisa Upptäcka Modifiera Verkställa Förutse Förbereda Producera Relatera Visa Lösa Använda Skissera Ta isär i komponenter för att förstå strukturen Identifiera Urskilja Illustrera Peka ut Relatera Välja Separera Indela Sortera Differentiera Skissera Ange Kritiskt bearbeta Sammanställa nya mönster och strukturer Kategorisera Kombinera Ställa samman Utarbeta Skapa Tänka ut Konstruera Förklara Framställa Modiviera Organisera Planera Rekonstruera Relatera Bedömning genom kriterier Värdera Jämföra Komma fram till Konstrastera Kritisera Förklara Motivera Bevisa Avgöra Relatera Sammanfatta Stödja Försvara Föreslå Repetera någon annans definition av en princip Förklara principen genom exempel på dess användning inom andra områden Personligen använda principen på procedurer i verkliga situationer Kan separera fakta från antaganden i principer Sammanfatta Kombinerar ett antal principer till en ny fungerande strategi Ta ställning Bedöma användningen av den nya strategin Modellen bygger på en sammanfattning och översättning som Khalid El Gaidi gjort efter Gronlund N.E. How to Write and Use Instructional Objectives. (2000) 1 Bloom Benjamin S. and David R. Krathwohl. Taxonomy of Educational Objectives: The Classification of Educational Goals, by a committee of college and university examiners. Handbook I: Cognitive Domain. New York, Longmans, Green, 1956.

5 UtvecklingsCentrum för Lärande, UCL Version Stöd för att skriva lärandemål på kursnivå Materialet är utarbetad inom projektet webbaserad kvalitetsstöd för högskolornas pedagogiska arbete kring lärandemål, examination och läraktiviter. Projektet finansieras av NSHU och bygger konceptuellt på ideerna kring Constructive Alignment där lärandemål, läraktiviteter och examination skall hänga ihop på ett strukturerat sätt. Se

6 BAKGRUND Lärandemål (Learning outcomes) innebär formuleringar som tillsammans uttrycker vad en student förväntas kunna, förstå, förhålla sig till och/eller vara kapabel att utföra vid slutet av en viss utbildning/kurs etc. Lärandemål kan användas för jämförelser och kvalitetsuppföljningar såväl inom det egna lärosätet på både kurs och programnivå, som nationellt och internationellt. Nivåbeskrivningar Europeiska (Dublin Descriptors) Nationella (Högskolelagen) Lärandemål Nationella examensbeskrivningar Lärandemål Programnivå 1. Kunskaper och förståelse 2. Färdigheter och kompetenser 3. Värderingsförmåga och förhållningssätt Lärandemål Kursnivå Lärandemål Delkurser eller moment som examineras Lärandemål Lärandemål; Kan sätta fart på utvecklingen av kurserna och att pedagogiken börjar diskuteras mera Flyttar focus från undervisning till lärande Betonar kopplingen mellan studentens lärande, examination och läraktiviteter Ger en tydligare progression Medför att studenternas kunnande och kompetens blir mer transparanta 2

7 VARFÖR SKRIVA LÄRANDEMÅL? Att skriva lärandemål leder till: Ett fokus på studenternas lärande Studenternas lärande blir centralt när man arbetar med formuleringar om vad studenterna ska kunna efter en avslutad kurs. Det är inte lärarna och deras undervisning som är det primära intresset, utan studenternas lärande. Lärarnas viktiga uppgift är att på bästa sätt underlätta och stödja detta lärande. Tydlighet Det blir klart för studenterna vad som förväntas av dem. Nya lärare kan enklare se vad deras uppgift är. Lärarkollegiet kan öka samsynen. Lärare på senare kurser och avnämare utanför universitetet vet vad studenterna kan, och har möjlighet att anpassa sig efter det. Helhetssyn och progression Tydligheten underlättar att klokt koppla samman kurser till hela utbildningar. Eftersom mål för färdigheter också ska skrivas, kan dessa på ett bättre sätt integreras i kurserna och progression av dem möjliggörs. Realism När kursmål beskriver vad kursen ska ge, frestas många att framstå som generösa, vilket lätt leder till orealistiska mål. Konkretionen i formuleringarna om vad studenten ska kunna, visar att det inte handlar om givmildhet, utan om krav på både studenter och lärare att uppnå något påtagligt. Klara samband mellan mål, undervisning och examination Examinationen styr i hög grad vad, hur och när studenter läser och måste därför formas utifrån de mål vi har, vilket underlättas av att målen är observerbara. Detta samband är av fundamental betydelse för studenternas lärande. Undervisningen kan enklare utformas för att underlätta lärandet, när målen är konkreta och studentfokuserade. En pedagogisk utvecklingsprocess i kollegiet Att tillsammans med andra formulera mål för kursen är en process som ofta leder till pedagogisk utveckling. Samarbete med kolleger, både inom det egna ämnet och från andra ämnesområden är en väg till kursutveckling. När man funderar kring sina lärandemål, börjar man diskutera frågor om kunskap i sitt ämne. Därigenom får man djupare insikt i sin undervisning och hur den fungerar. Bättre kvalitetssäkring Det är lättare att undersöka måluppfyllelse om målen är konkreta. Att målen dessutom är inriktade på det väsentliga med undervisningen, studenternas lärande, gör att uppföljningen också kan fokuseras på detta. 3

8 VAD ÄR LÄRANDEMÅL? En definition Förväntade studieresultat/lärandemål innebär formuleringar som tillsammans uttrycker vad en student förväntas kunna, förstå, förhålla sig till och/eller vara kapabel att utföra vid slutet av en viss studieperiod. Olika beteckningar Lärandemål (från engelskans learning outcomes eller expected learning outcomes) kallas också för: Förväntade studieresultat Förväntade läranderesultat Lärmål Lärandemålens roll i kursplaner och utbildningen Kursplaner ska innehålla lärandemål. Lärandemål är formuleringar som tydliggör kärnan i högskolekurser, det centrala som studenten ska lära sig. (Vi refererar till gällande paragraf i nya Högskolelagen när den publiceras). Lärandemål utgör en central del av informationen om kursen, men utgör naturligtvis bara en del av kursinformationen. Lärandemål utesluter inte kortare, bredare allmänna beskrivningar av kursens syfte eller överbryggande mål. Syftet kan ges som en del av kursinformationen. Kunskapsstoffet/innehåll Lärandemål beskriver inte kunskapsstoffet i kursen i detalj. Separata beskrivningar av kursens innehåll ska också skrivas. Examinerbarhet Lärandemål ska vara examinerbara. Aspekter av kursen som läraren vill nämna men som inte kan examineras bör inte skrivas som lärandemål. Dessa aspekter kan ändå belysas i kursbeskrivningen, men under andra rubriker. Examination Det ska gå att bedöma om lärandemålen har uppnåtts med hjälp av examinationen som har valts. Kurskrav Kurskrav utgör villkor som måste uppfyllas om studenten ska komma ifråga för slutgiltig bedömning. Lärandemål beskriver inte alla kurskrav, t.ex. platsar inte obligatorisk närvaro, deadlines för inlämningsuppgifter, studentens aktiva deltagande i undervisningen, bland lärandemålen. Studentens egna mål för lärande Det är möjligt att låta studenter skriva egna mål som komplement till de formella lärandemålen. Läraren kan i lärandemålen i så fall specificera att studenten ska kunna skriva mål för sitt eget arbete och lärande efter avslutad kurs. När studenter t. ex. arbetar med projekt av olika slag är det bra om de kommer fram till ett par egna mål för arbetet i samråd med läraren. Oplanerat lärande Lärandemål utesluter inte oplanerat lärande som sker genom dynamiken mellan studenter, lärare och ämnet som studeras. 4

9 ATT SKRIVA LÄRANDEMÅL PÅ KURSNIVÅ Tio steg på vägen mot lärandemål en hjälp att komma i gång att skriva lärandemål på kursnivå Författa Steg 1. Steg 2. Formulera: Vad? Innehåll i lärandemål Formulera: Hur? Lärandemålens form Bearbeta Steg 3. Avgränsa. Skilj på formuleringar i kursens syfte och i lärandemålen Steg 4. Steg 5. Steg 6. Steg 7. Konkretisera. Gör lärandemålen observerbara och tydliga Renodla. Skilj på läraktivitet och resultat Förtydliga Förtydliga vaga mål Begränsa Begränsa antalet lärandemål Kontrollera Steg 8. Justera Justera in lärandemålen mot examinationen. Steg 9. Steg 10. Vikta Vikta tidsåtgång för studenten Kalibrera Kontrollera kursens relation till andra kurser 5

10 Författa. Steg 1-2 Steg 1. Formulera: vad? Ringa in innehållet i lärandemålen I examensordningen formuleras målen under tre huvudrubriker: Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga, Värderingsförmåga och förhållningssätt. Målen formuleras ofta som visa kunskap om, visa förmåga att, visa insikt om. På kursnivå konkretiseras dessa övergripande mål i form av lärandemål och skall helst skrivas ihop utan uppdelning i huvudrubriker (till skillnad från utbildningsplanenivå etc.). På kursnivå ska lärandemålen Ringa in kursens väsentliga kunskapsinnehåll och de färdigheter och förmågor som tränas Beskriva vad studenten ska kunna prestera efter genomförd kurs Formuleras som krav för godkänd på kursen om inte annat anges Vara observerbara Ligga till grund för bedömning, examination och betygskriterier Steg 2. Formulera: hur? Formulera tydliga lärandemål. Lärandemålen ska riktas till studenten och vara begripliga för studenter, lärare och andra intressenter. Ett tydligt lärandemål består av: Aktiva verb som uttrycker vad studenten förväntas prestera i slutet av kursen. Ord eller fraser som beskriver materialet, området, temat etc som studenten arbetar med eller det som är resultatet av träningen. Eventuellt ord eller fraser som anger hur kunskapen ska användas (självständigt, översiktligt, utförligt, detaljerat; med hjälp av; muntligt, skriftligt; etc.) Exempel: Efter fullgjord kurs ska studenten kunna Ex 1. redogöra skriftligt för sambanden mellan kemisk struktur och materialegenskaper. (fokus på kunskapens struktur, principer och samband) Ex 2. med hjälp av referensmaterial välja lämpligt konstruktionsmaterial och motivera valet med hänsyn till funktion, ekonomi och miljö (fokus på kunskapens praktiska användning) 6

11 Bearbeta. Steg 3-7 Steg 3. Avgränsa. Skilj på formuleringar i kursens syfte/innehåll och i lärandemålen. Ett syfte beskriver t.ex. att studenten får möjlighet att utveckla förståelse för, får kunskap om eller kännedom om etc. Det kan beskriva intentionerna med kursen, peka ut huvudinnehållet och hur kursen förhåller sig till delarna i ett program. Innehållet, gärna i punktform, preciserar det centrala stoffet mer detaljerat. Ett lärandemål på kursnivå beskriver vad studenten ska uppnå, resultatet, och hur studenten ska visa måluppfyllelse. Exempel: syfte Kursen avser att förmedla kunskaper som ger en ökad förståelse för samhällsproblem. Exempel: lärandemål Efter genomgången kurs ska studenterna kunna: - beskriva problem som kan uppstå inom samhället Steg 4. Konkretisera. Gör lärandemålen observerbara och tydliga. Verben beskriver intellektuella/praktiska processers grad av komplexitet och djup. Förstå är mindre bra för att det är vagt och inte observerbart. Förstå kan t.ex. konkretiseras med sådana verb som att studenten ska kunna: återge, tolka, klargöra, omformulera, framställa, redogöra för, översätta, beskriva med egna ord; exemplifiera, illustrera; klassificera, kategorisera, inordna, skilja; sammanfatta, generalisera, förklara, precisera; dra slutsatser, förutsäga, bekräfta, påvisa; jämföra, kontrastera, mappa, para ihop, välja; beskriva överensstämmelser mellan olika företeelser, uppskatta; rapportera, bedöma, försvara. Exempel: lärandemål som inte är observerbara: Efter genomgången kurs ska studenterna kunna förstå hur lagar och regler för samhällsplaneringen tillämpas läsa vetenskapliga texter om utbildningsvetenskap Exempel: omskrivna lärandemål som är observerbara: Efter genomgången kurs ska studenterna kunna förklara samband mellan tillämplig lagstiftning och den fysiska planeringsprocessen referera till lämpliga vetenskapliga texter om utbildningsvetenskap 7

12 STEG 5. Renodla Skilj på läraktivitet och resultat. Lärandemålet ska inte beskriva hur man når målet utan vad som är resultatet av olika läraktiviter under kursens gång. Exempel: Lärandemål som beskriver aktivitet och inte resultat. Studenten ska: ha gjort minst tre auskultationer på högskolan och observerat en klassrumssituation i ett i förväg bestämt syfte (Fråga: Och varför det?) Exempel: Omformulerat lärandemål som beskriver resultatet av aktiviteten. Studenten ska kunna kategorisera och analysera observerade klassrumsaktiviteter utifrån sitt i förväg bestämda syfte samt dra slutsatser för sitt eget agerande som lärare STEG 6. Förtydliga. Förtydliga vaga lärandemål. Vaga lärandemål ger inte studenten mycket hjälp. Exempel: Vagt lärandemål Studenten ska kunna: genomföra en värdering av ett företag Exempel: Omformulerat lärandemål som preciserar innehåll och hur kunskap ska användas Studenten ska kunna: utifrån finansiell teori genomföra en värdering av ett företag samt motivera och förklara valet av metod STEG 7. Begränsa För samman och begränsa till cirka fyra till åtta lärandemål. För många mål kan tyda på att målen är alltför detaljerade. Vilket är det övergripande resultatet som ska redovisas? Den övergripande nivån omfattar den underliggande detaljnivån. T ex måste man kunna vissa fakta för att kunna analysera en företeelse. Det räcker därför att skriva att studenten ska kunna analysera företeelsen. Exempel: Lärandemål som är överflödiga. Studenten ska kunna: definiera kända begrepp inom andraspråksinlärning. använda begrepp om andraspråksinlärning för att bedöma andraspråkslärares behärskning av svenskan i tal och skrift. Exempel: Det överflödiga lärandemålet tas bort. (Det ingår redan i det andra målet.) Studenten ska kunna: använda begrepp om andraspråksinlärning för att bedöma andraspråkslärares behärskning av svenskan i tal och skrift. 8

13 Kontrollera. Steg 8-10 Steg 8. Justera Justera in lärandemålen mot examinationen. Lärandemålen ska ligga till grund för examinationen. Fundera därför på hur du kan examinera de mål som du har skrivit. Ibland kan man behöva omformulera målen, eftersom de är orealistiska eller omöjliga att examinera. Sätt upp bedömningskriterier och examination i förhållande till lärandemålen. Då är det lättare att; göra målen observerbara skriva realistiska mål öka examinationens tillförlitlighet hjälpa studenterna göra rätt saker Steg 9. Vikta Se över vilken arbetsbörda som lärandemålen och examinationen leder till för studenten. Tänk på tidsåtgången för schemalagd undervisning och den totala studietiden både för individuellt arbete och arbete i grupp. Vikta tidsåtgången med hänsyn till att för mycket stoff leder till korvstoppning, och minskar möjligheten till analys och kritiskt tänkande. Steg 10. Kalibrera Kontrollera kursens relation till andra kurser. Varje kurs hör till en nivå, grundnivå eller avancerad nivå. Dessutom kan kursen finnas i en progression inom en och samma nivå, dvs. en viss kurs måste komma före en annan, kanske i en följd som delkurser 1, 2, 3 osv. Kunskapsutvecklingen ska avspeglas i målen. Ett visst innehåll kan förekomma i mer än en kurs men behandlas på olika sätt. Det är lärandemålen som avgör om kursen kräver att studenten kan genomföra en djupare analys eller värdering eller m den resulterar i en kunskapsutveckling på översiktlig nivå. 9