Arbetsmarknadsutsikterna

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna HÖSTEN 2018 ÖREBRO LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2019

2 Text: Maria Håkansson, Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåten med angivande av källa. Arbetsförmedlingen

3 Innehåll 1 Sammanfattning Konjunkturläget i Örebro län Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Sysselsättningen ökar men bristen är påtaglig Arbetslösheten minskar i måttlig takt Stark arbetsmarknad i hela landet men utvecklingen varierar Efterfrågan på arbetskraft Rekordhög kompetensbrist inom näringslivet Offentliga arbetsgivare har sänkt utbildningskraven Arbetskraftsbehov de kommande fem åren Näringsgrenar Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Utbudet av arbetskraft Arbetskraft från andra regioner och branscher Vad händer med arbetskraften i Örebro län till Inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Arbetslöshetens sammansättning Trendbrott i långtidsarbetslösheten Antalet i utsatt ställningen minskar men inte andelen Utmaningar på länets arbetsmarknad Bilagor Bilaga 1 Metod och urval Bilaga 2 Definitioner Bilaga 3 Arbetslösheten sammansättning Bilaga 4 Förändringar i befolkningen år,

4 1 Sammanfattning Mer skillnad i tillväxten Världsekonomin har tidigare visat på stor synergi men under hösten har skillnader registrerats i den ekonomiska utvecklingen. USA fortsätter att gå starkt medan tillväxten i Europa och Asien har bromsat in. Ett mer skiftande läge märks också i Sverige där förväntningarna har dämpats även om aktiviteten i ekonomin är fortsatt hög. Ovisshet kring handelstullar, det politiska läget samt den långa perioden av högkonjunktur som historiskt följs av en lågkonjunktur ökar osäkerheten om framtiden. Förväntningarna är dock inte svaga utan har mattats av från höga nivåer. Örebro län följer utvecklingen i riket och efterfrågan på varor och tjänster har dämpats i höstens undersökning. Efterfrågan för de kommande sex månaderna är fortfarande positiv i samtliga branscher men på en lägre nivå. Även om läget är positiv i alla branscher finns det skillnader. Mest positiva är arbetsgivarna inom företagstjänster, information och kommunikation samt personliga och kulturella tjänster medan arbetsgivarna inom jord- och skogsbruk samt byggverksamhet är mindre optimistiska. Jobbtillväxten fortsätter årtiondet ut Under 2017 hade Örebro län den näst största sysselsättningsökningen i riket efter Kronobergs län med personer. Arbetsförmedlingens bedömning att sysselsättningen i Örebro län fortsätter öka med ytterligare personer till drygt förvärvsarbetande under de två sista åren på 2010-talet. Jämfört med början på årtiondet har sysselsättningen i länet då ökat med mer än förvärvsarbetande. Efterfrågeläget i länet avspeglas i anställningsplanerna för de olika branscherna. Behovet av personal är klart störst inom företagstjänster, men det finns även ett fortsatt behov inom information och kommunikation samt industrin medan bygg som växt mest under de senaste åren är försiktigare. I offentlig sektor har behovet gått ner sedan åren med stort flyktingmottagande och efterfrågan på personal främst inom socialtjänst och utbildningsförvaltning ökade kraftigt. Under hösten är anställningsplanerna i offentlig sektor störst inom vård och omsorg samt tandvård. En förutsättning för att sysselsättningen ska kunna fortsätta växa är att kompetensbristen inte förvärras. Under hösten är bristen i privat sektor rekordstor, fyra av tio arbetsgivare uppger att de haft svårigheter att rekrytera personal under det senaste halvåret. I offentlig sektor har bristen gått ner men är fortsatt hög särskilt inom vård, skola och omsorg. En anledning till att sysselsättningen har kunnat öka trots kompetensbrist och färre invånare i yrkesverksam ålder är tillskottet av utrikes födda. Under 2010-talet har utrikes födda stått för över hälften av jobbtillväxten i länet. Framöver, särskilt när andelen inrikes födda i yrkesverksam ålder fortsätter minska, blir tillskottet av utrikes födda än viktigare. 4

5 Arbetslösheten lägre i hela länet I samband med att sysselsättningen återhämtade sig från finanskrisen och behovet av arbetskraft ökade har också arbetslösheten gått ner. Nedgången har dock varierat med in- och utflödet och mellan kommunerna i Örebro län. Först minskade arbetslösheten för personer som står närmare arbetsmarknaden och i kommuner med förhållandevis låg arbetslöshet. Under den senaste tiden har arbetslösheten även minskat i grupper där arbetslösheten länge ökade, som utrikes födda. Nedgången under hösten har också varit störst i kommuner med relativt hög arbetslöshet som Ljusnarsberg och Laxå. Utvecklingen innebär att skillnaden i arbetslöshet mellan grupper och kommuner i länet har minskat. När arbetslösheten minskar blir det färre som kan ta de lediga jobben. Av de som nu är inskrivna arbetslösa är också en stor andel i så kallad utsatt ställning. Arbetslösa i utsatt ställning har generellt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta försvårar för arbetslösheten minska i större omfattning. Till slutet av innevarande år kommer arbetslösheten gå ner med 600 personer. Under nästa år minskar antalet arbetslösa med ytterligare 400 personer till 6,7 procent av den registerbaserade arbetskraften. Utmaningar på arbetsmarknaden i Örebro län Bland de främsta utmaningarna på arbetsmarknaden i Örebro län som i hela riket är företagens problem att hitta rätt kompetenser och arbetslösa som inte har de kompetenser som efterfrågas. Det råder en matchningsproblematik på den svenska arbetsmarknaden. Företagen får svårt att öka produktionen och servicen försämras i offentlig sektor samtidigt som det finns arbetslösa bara i Örebro län. Vad som försvårar matchningsproblematiken ytterligare är att antalet personer i yrkesverksam ålder som andel av befolkningen minskar. Färre personer ingår i arbetskraften och ska samtidigt försörja fler unga och äldre. I Örebro län som i andra län med landsbygdskommuner handlar utmaningarna också om att få samtliga delar av länet att utvecklas och att servicen både i större och mindre kommuner kan upprätthållas. För att hitta lösningar till problemen måste grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden vägledas och matchas mot utbildningar och åtgärder som leder till jobb. Bland yngre personer måste intresset för utbildningar inom bristyrken öka. Det är även nödvändigt att den tekniska utvecklingen tas tillvara och kompetensen hos befintlig arbetskraft utnyttjas effektivare. 5

6 2 Konjunkturläget i Örebro län Under hösten uppvisar världsekonomin på större skillnader efter att tidigare uppvisat stor synergi. I USA fortsätter läget vara starkt med en bruttonationalprodukt som växer, stor jobbtillväxt och den lägsta arbetslösheten sedan 1960-talet. På något längre sikt väntas även ekonomin i USA bromsa in vilket kan påverka världsekonomin framöver. I Västeuropa och Asien är läget något mer ansträngt. Trots återhämtning från finans- och eurokris så tar inte riktigt konjunkturen fart i Europa. Även i Asien har tillväxten bromsat in. Flera experter gör därför bedömningen att den globala ekonomin fortsätter växa men ökningstakten justeras nedåt 1. Den svenska ekonomin har också visat på vissa avmattningstendenser från tidigare toppnivåer, men läget är fortfarande starkt och högkonjunkturen anses vara i en mogen fas. Sysselsättningen har ökat med över en halv miljon bara under 10-talet, de lediga jobben fortsätter att vara många och rekryteringsgraden ökar. Det som kan visa på viss försvagning är att ökningstalen inom produktionen i näringslivet inte är lika starka, antalet nybyggnationer har minskat och industrins orderingång har planat ut. En avmattning i omvärlden och ovisshet kring Brexit, handelstullar, det politiska läget samt den långa perioden av högkonjunktur som historiskt följs av en lågkonjunktur ökar osäkerheten om framtiden. Arbetsförmedlingens undersökning visar också på viss försvagning. Förväntningarna i näringslivet har gått ner men är fortfarande positiva. Nedgången är tydligast inom byggbranschen medan industrin ligger kvar på en högre nivå. Ett svagare förväntningsläge märks inte lika tydligt på anställningsplanerna som är fortsatt höga och nästan hälften av arbetsgivarna uppger att de behöver öka sin personal. Att efterfrågan på arbetskraft är fortsatt stor beror bland annat på att kapacitetsutnyttjandet är högt och att arbetsgivarna inte hittar de kompetenser som efterfrågas. Stabilisering av tillväxten i Örebro län Örebro län följer utvecklingen i riket och efterfrågan på varor och tjänster har dämpats i höstens undersökning. Efterfrågan är fortfarande positiv i samtliga branscher för de kommande sex månaderna men på en lägre nivå. Att efterfrågan dämpats handlar om att läget har stabiliserats efter flera år av stark tillväxt. Avmattningstendenser och ovissheten kring det politiska läget på flera håll i omvärlden kan också inverka på efterfrågeläget i ett industritungt län som Örebro. Genomsnittet i länet speglar utvecklingen över tid och påverkas av de senaste årens starka efterfrågan. En längre period med stor efterfrågan innebär att normalläget i länet har ökat jämfört med åren innan högkonjunkturen. 1 För en fördjupad diskussion över Arbetsförmedlingens syn på omvärlden hänvisas läsaren till Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2018, på riksnivå. 6

7 Arbetsförmedlingens efterfrågeindikator för näringslivet i Örebro län Mycket svagare än normalt Normalt Mycket starkare än normalt 120 Index Säsongrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Även om stämningsläget är positivt i alla branscher finns skillnader. Förväntningarna är mest positivt inom företagstjänster, information och kommunikation och personliga och kulturella tjänster. I dessa branscher anger en majoriteten av företagen att de förväntar sig en ökad efterfrågan det kommande halvåret. Minst positiva är arbetsgivarna inom jord- och skogsbruket. Där tror endast en av tio på en ökad efterfrågan medan en majoritet tror att läget blir oförändrat. Under det senaste halvåret har det är inte skett några större förändringar i det absoluta kapacitetsutnyttjandet i Örebro län. Drygt vart fjärde arbetsställe har nått sitt kapacitetstak och kan inte öka produktionen utan att nyrekrytera. Kapacitetsutnyttjandet är utbrett i näringslivet och resursutnyttjandet är störst inom bygg och privat vård och omsorg medan det är något lägre inom jord- och skogsbruk och hotell och restaurang. Det akuta behovet har varken försämrats eller förbättrat men om ingen förändring sker blir kompetensproblemen än mer hämmande för en fortsatt tillväxt i flertalet branscher. 7

8 3 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Prognosen för sysselsättning och arbetslöshet i Örebro län baseras på olika källor. En viktig källa är Arbetsförmedlingens undersökning som vänder sig till privata och offentliga arbetsgivaren angående efterfrågan, anställningsplaner och kompetensbehov. Bedömningar om världsekonomin, utvecklingen på riket och annan tillgänglig statistik används också för att få en samlad bild. 3.1 Sysselsättningen ökar men bristen är påtaglig Sysselsättningen i Sverige har ökat kraftigt sedan nedgången i samband med finanskrisen. Ökningen under 10-talet är rekordstor med mer än en halv miljon personer på riket och närmare i Örebro län. Andelen sysselsatta av befolkningen är högst i hela EU-området och Sverige är det enda landet med en sysselsättningsgrad över 80 procent i åldern år. Sysselsättningens utveckling och storlek är av central betydelse för utvecklingen i Sverige framför allt för skatteintäkterna som finansierar välfärdssektorn men också för arbetslösheten och försörjningsmöjligheterna. Fram till prognosperiodens slut 2019 förväntas högkonjunkturen hålla i sig och arbetsgivarna har ett fortsatt behov att anställa både på riket och i Örebro län Antal Sysselsatta* år i Örebro län prognos för *Sysselsatta avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år. Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Bedömningen blir att sysselsättningen fortsätter öka under prognosperioden. Efterfrågan har dämpats men är fortsatt hög särskilt inom företagstjänster. En bransch som är stor till antal anställda och arbetsintensiv. Utöver det är kapacitetsutnyttjande i länet högt och behovet av personal för att kunna öka produktionen är stort. Sysselsättningsökningen blir personer eller 1,5 procent till slutet av 2018 och till 2019 ökar sysselsättningen med ytterligare personer eller en procent. Det innebär att i slutet på 2019 kommer sysselsättningen i Örebro län vara i åldern 16 till 64 år. 8

9 Hämmande för sysselsättningsökningen har varit och är bristen på efterfrågad arbetskraft samt att många kommuner i länet har en befolkning i yrkesverksam ålder som minskar. En bidragande anledning till att sysselsättningen har kunnat öka trots kompetensbrist och färre i arbetsför ålder är tillskottet av utrikes födda. Bara under 10-talet har andelen utrikes född hittills ökat från tio till 15 procent på arbetsmarknaden i Örebro län och av sysselsättningsökningen på dryga personer har utrikes födda stått för 57 procent. 3.2 Arbetslösheten minskar i måttlig takt Sedan finanskrisen har arbetslösheten i Örebro län minskat från till arbetslösa. Nedgången har varierat med in- och utflödet. Inflödet har under de senaste åren till stor del bestått av utrikes födda som i större omfattning deltar i arbetskraften. Utflödet som i det stora hela har varit större än inflödet beror mestadels på företagens stora efterfrågan på personal. Under 2018 har arbetslösheten i Örebro län främst minskat i kommuner som haft en hög arbetslöshet som Ljusnarsberg och Laxå medan i Örebro och kommuner med låg arbetslöshet som Lekeberg och Kumla har trenden varit ökande eller oförändrad. Den utvecklingen leder till att skillnaden i arbetslöshet har minskat mellan länets kommuner och ligger under hösten mellan fyra och knappt tio procent av den registerbaserade arbetskraften Antal Inskrivna arbetslösa år i Örebro län prognos för kv och kv Källa: Arbetsförmedlingen Fram till 2019 bedömer Arbetsförmedlingen att arbetslösheten i Örebro län kommer minska i måttlig takt. Att minskningstakten avtar beror bland annat på att arbetslösheten nu gått ner till nivåer under tio procent i alla kommuner. De som nu står till arbetsmarknadens förfogande har allt svårare att hävda sig och situationen är märkbar 9

10 i hela länet. Till slutet av innevarande år kommer arbetslösheten gå ner med 600 personer till 7,2 procent av den registerbaserade arbetskraften. Under nästa år minskar antalet arbetslösa med ytterligare 400 personer till 6,7 procent. 3.3 Stark arbetsmarknad i hela landet men utvecklingen varierar Högkonjunkturen i Sverige är i en mogen fas och läget på arbetsmarknaden fortsätter vara starkt i hela landet. Fram till 2019 kommer sysselsättningen öka i samtliga län och ökningen är större under 2018 än under Utvecklingen är fortsatt starkast i de tre storstadslänen samt Östergötland och Uppsala län. Storstadslänen står för över 60 procent av ökningen. Örebro län ligger just under riksgenomsnittet både 2018 och 2019 och i nivå med län som Västmanland och Södermanland. Förväntad procentuell sysselsättningsförändring (16-64 år) mellan kvartal och kvartal Inskrivna arbetslösa år som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal AB Stockholm I Gotland U Västmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N Halland Y Västernorrland F Jönköping O Västra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S Värmland AC Västerbotten H Kalmar T Örebro BD Norrbotten 10

11 Antalet arbetslösa har fortsatt minskat under hösten och län som haft relativ hög arbetslöshet har stått för de största minskningarna. I likhet med Örebro län där alla kommuner nu har en arbetslöshet under tio procent har också alla län i Sverige en arbetslöshet under tio procent. Under oktober var arbetslösheten högst i Södermanland med 9,3 procent och lägst på Gotland med 5,3 procent. Fram till 2019 tros arbetslösheten fortsätta minska i hela Sverige och mer under 2018 än under I slutet av 2019 antas Gotland och Västerbottens län ha den lägsta andelen arbetslösa och Gävleborg den högsta. Alla 21 län antas i slutet på 2019 ha en arbetslöshet under nio procent. Örebro län förväntas fortsatt ligga kring riksgenomsnittet med en arbetslöshet 6,7 procent av den registerbaserade arbetskraften. 11

12 4 Efterfrågan på arbetskraft Efterfrågan på arbetskraft följer ofta efterfrågan på företagens varor och tjänster. Ökar produktionen behövs mer personal och vise versa när efterfrågan går ner. I höstens undersökning fortsätter efterfrågan på länets produktion att öka om än i en mer dämpad takt. Att efterfrågan är fortsatt positiv visar sig i att behovet av personal och gärna med rätt kompetenser är fortsatt stort. Nästan hälften av arbetsgivarna uppger att de vill anställa fler under det kommande året och få arbetsgivare i länet tror att personalstyrkan kommer att minska. Det ökade behovet av personal i Örebro län kan till stor del förklaras av den ökade efterfrågan inom branschen företagstjänster 2. Branschen är stor till antal anställda och arbetsintensiv, så ökar efterfrågan inom privata tjänster ökar också efterfrågan på personal. I höstens undersökning uppgav nästan två tredjedelar av arbetsgivarna inom företagstjänster att de tror på ökad efterfrågan jämfört med 40 procent i hela näringslivet. 50 Nettotal Privata arbetsgivare som planerar att utöka sin personalstyrka på ett års sikt i Örebro län Örebro län Riket Genomsnitt Örebro län Säsongrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Efter företagstjänster redovisas de högst nettotalen inom transport och tillverkning medan lägst nettotal återfinns inom jord-och skogsbruk samt byggverksamhet. Att rekryteringensbehoven inom bygg är förhållandevis låga kan delvis förklaras av en stabilisering av efterfrågan men också fortsatt stora problem att hitta personal. Problem som upplevs av alla branscher men där byggbranschen haft problem under en längre tid. 2 Företagstjänster är en bred bransch och innefattar allt från juridisk och ekonomisk konsultverksamhet till konsulter inom teknik som uthyrning, säkerhetstjänster och lokalvård. 12

13 4.1 Rekordhög kompetensbrist inom näringslivet Problemen att hitta rätt kompetenser består och har till och med ökat under hösten. Ökningen innebär att bristen är rekordhög i privat sektor. Fyra av tio arbetsgivare uppger att de haft svårigheter att rekrytera personal under det senaste halvåret. Att bristen är rekordstor trots att efterfrågeläget har mattas av beror på flera år av stark jobbtillväxt och personer med efterfrågade kompetenser är sedan länge ute i arbete. Personer som är kvar eller har tillkommit som arbetslösa har i stor utsträckning inte de kunskaper som arbetsgivarna behöver. Följden blir att kompetensbristen kan fortsätta att öka samtidigt som arbetslösheten inte minskar i den omfattning som skulle kunna vara möjlig om kompetenserna hos de arbetslösa i större utsträckning matchade arbetsmarknadens behov. 50 Andel Brist på arbetskraft i Örebro län, privata arbetsgivare Örebro län Riket Genomsnitt Örebro län Säsongrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar För att undvika att bristen fortsätter öka och samtidigt möjliggöra för fler att komma in på den svenska arbetsmarknaden måste kompetensnivån höjas, särskilt hos de inskrivna arbetslösa som saknar gymnasieexamen. Matchningsarbetet mot utbildning måste prioriteras hos samtliga aktörer i Sverige, från regering och riksdag till Arbetsförmedlingen som hos kommuner och regioner men även hos privata arbetsgivare. Långsiktigt räcker det inte med att höja nivån för de med kortare utbildning utan intresset, särskilt bland unga, att läsa utbildningar som det råder brist på måste öka. Det handlar om yrkesinriktade utbildningar på gymnasienivå inom vård- och omsorg, bygg, industri och transport med mera. På eftergymnasial nivå handlar det om yrken som leder till legitimationer inom vård och pedagogik samt yrken inom it och teknik. Tidigare har alltför många sökt sig till utbildningar och yrken som arbetsmarknaden inte har något stort behov av. 13

14 Bristen tar tid att utbilda bort och mycket tyder på att den kommer fortsätta vara stor på många områden även framöver. Det gör att även kortsiktiga insatser måste till för att lösa den akuta bristen som påverkar företagens möjligheter att växa. Det handlar om att effektivare utnyttja befintliga kompetenser och renodla arbetsuppgifter. Det handlar även om att utnyttja digitaliseringens möjligheter i större utsträckning. Både privata och offentliga arbetsgivare måste bli bättre på att utnyttja den arbetskraftsreserv som finns för att möjliggöra för fortsatt tillväxt och god service i välfärden. 4.2 Offentliga arbetsgivare har sänkt utbildningskraven Om kompetensbristen i privat sektor ökat och är rekordhög så är fortfarande brist i offentlig sektor större även om den har minskat sedan rekordnivåerna 2016 och I höstens undersökning uppger knappt två tredjedelar att de har brist vilket är något högre än på riket och klart över genomsnittet för offentlig sektor i Örebro län. Bristen är som störst inom skolan och vården och mindre inom offentlig förvaltning. 80 Andel Brist på arbetskraft i Örebro län, offentliga arbetsgivare Örebro län Riket Genomsnitt Örebro län Säsongrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar För att komma till rätta med bristen inom vården och skolan har man i större utsträckning sänkt kraven på utbildning och erfarenhet. Det kan bero på att bristen är mer påtaglig och behovet att hitta andra lösningar är akut. Det kan också bero på att utbildningsnivån i offentlig sektor är förhållandevis hög, en stor andel av personalen har en eftergymnasial utbildning. Så att sänka kraven kan innebära att anställa personer med gymnasieutbildning istället för högskoleutbildning. Exempel på detta är att barnskötare och elevassistenter anställs i skolan och i sjukvården anställs vårdbiträden och skötare för att renodla arbetsuppgifterna för lärare och sjuksköterskor. 14

15 4.3 Arbetskraftsbehov de kommande fem åren Sett på något längre sikt, de kommande fem åren, behöver omkring personer ersättas på arbetsmarknaden i Örebro län. Det handlar om anställda som är 60 år eller äldre. En del kommer fortsätta arbeta då det finns studier 3 som visar på att andelen äldre på arbetsmarknadnen ökar men en stor andel kommer att gå i pension under de kommande åren. I Arbetsförmedlingens undersökning ställs frågan om arbetsgivarna kommer ersätta de personer som går i pension. I höstens undersökning uppgav nästa 90 procent av de privata arbetsgivarna att dessa personer behöver ersättas. Det är nivå med hösten 2017 och något fler än tidigare år. En majoritet av de som behöver ersättas kan ersättas med liknande kompetenser, endast var tionde person som ersättas behöver i huvudsak ha högre kompetens/utbildning. Inom tillverkning och i den privata välfärdssektorn är andelen som behöver ha högre kompetenser störst medan andelen inom jord- och skogsbruk och hotell och restaurang och personliga och kulturella tjänster är lägst. Att det finns skillnader mellan branscher beror både på förändrade krav som ökad teknisk kunskap och andra yrkesspecifika kunskaper som att det är skillnad i hur många äldre som jobbar i branscherna. Inom hotell och restaurang är knappt fyra procent 60 år eller äldre medan det är tolv procent inom tillverkning. Till det har arbetsgivarna önskemål om att anställa personer som är flexibla, har social kompetens, goda kunskaper i svenska men även engelska och arabiska nämns som önskade kompetenser hos vissa arbetsgivare. En annan kompetens som flera arbetsgivare i olika branscher nämner är körkort. Sedan i somras finns det möjlighet för vissa inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen att ansöka om körkortslån hos CSN. Detta för att avhjälpa bristen inom yrken som chaufför men även inom städ, hemtjänst och bygg eller arbeten med obekväma arbetstider eller arbetsplatser som ligger otillgängligt till. I offentlig sektor är andelen som behöver ersättas vid pensionsavgångar högre, 95 procent, men färre behöver ha högre kompetenser än nuvarande personal, endast fem procent. Inom verksamheter som sjukvård, utbildning och tandvård behöver samtliga personer som går i pension ersättas medan andelen är lägre inom offentlig förvaltning. Så branscher med redan stora kompetensbrister som vård och omsorg behöver också ersätta personer som går pension i störst utsträckning. Att lyckas med kompetensförsörjningen är en av landets största utmaningar under de kommande åren för att upprätta en fortsätt tillväxt och bibehållen välfärden oavsett var i landet man bor. 3 Äldres arbetsmarknadssituation, Arbetsförmedlingen 15

16 5 Näringsgrenar Sysselsättningen i Örebro län har under de senaste åren ökat med personer. Välfärdssektorn, tjänster riktade mot individer samt bygg- och fastighetsverksamhet har bidragit mest till ökningen men även andra branscher som tillverkning, information och kommunikation och handeln har haft en positiv utveckling. Framöver fortsätter efterfrågan på varor och tjänster att vara starkare än normalt i Örebro län om än inte i nivå med rekordåret 2016 enligt Arbetsförmedlingens undersökning. Behovet hos länets arbetsgivare att anställa personal är också fortsatt positivt och över normalläget. Prognosen blir att sysselsättningen i Örebro län kommer att fortsätta öka fram till De privata tjänsterna kommer att stå för den största delen av ökningen medan bygg kommer att stabiliseras efter några år av stora ökningar. Den största branschen i Örebro län är vård och omsorg som sysselsätter personer varav en majoritet är kvinnor. Den nästa största branschen är industrin som sysselsätter varav majoritet är män. Jämnast är könsfördelningen inom finansiell verksamhet och företagstjänster. På hela arbetsmarknaden är 49 procent kvinnor och 51 procent män. Antal förvärvsarbetande* efter näringsgren och kön i Örebro län 2016 kvinnor män Vård och omsorg Industri Handel Utbildning Finansiell verksamhet och företagstjänster Byggverksamhet Offentlig förvaltning Transport Personliga och kulturella tjänster Hotell och restauranger Information och kommunikation Jord- och skogsbruk *Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år. Antal Källa: SCB (RAMS) Det är inte bara mellan könen som arbetsmarknaden skiljer sig åt, det finns även stora skillnader mellan kommunerna i länet. I Laxå jobbar till exempel drygt en tredjedel i industrin medan i Nora jobbar ungefär en fjärdedel i vård och omsorg medan i Hallsberg fördelar sig en majoritet mellan industri, handel och transport. Vidare domineras arbetsmarknaden i Örebro län av utvecklingen i Örebro kommun som sysselsätter mer än 50 procent av de förvärvsarbetande i länet. 16

17 5.1 Jord- och skogsbruk Knappt personer mellan 16 och 64 år förvärvsarbetar inom jord- och skogsbruk i Örebro län. Det gör det till en av länets minsta näringsgrenar med 1,5 procent av den totala sysselsättningen. Det är en något större andel än på riket med 1,3 procent. Även om näringen är förhållandevis liten har den en större betydelse för vissa enskilda kommuner och grupper. I Lekeberg förvärvsarbetar till exempel 16 procent av männen i jord- och skogsbruk. Den torra sommaren och dess följdeffekter påverkar lantbruksföretagen under hela prognosperioden. Fram till 2019 är det få arbetsgivare i Örebro län som bedömer att efterfrågan på varor och tjänster och behovet att öka personalen kommer att öka. En majoritet av arbetsgivarna tror på ett oförändrat läge. Även om jord- och skogsbruk inte sysselsätter mer än personer och inte antas växa uppger flera arbetsgivare att de har svårigheter att hitta rätt kompetens. Efterfrågan på arbetskraft är utbredd och arbetsgivarna söker såväl personer med längre utbildning, exempelvis agronomer och lantmästare, som personer med gymnasieutbildning eller motsvarande. Ett stort problem för kompetensförsörjningen inom jord- och skogsbrukssektorn är att för få väljer att utbilda sig till yrken inom näringen. 5.2 Industri Industrin i Örebro län sysselsätter runt personer eller 16 procent av de förvärvsarbetande. Det är tre procentenheter högre än riksgenomsnittet. Det gör Örebro län till Sveriges åttonde största industrilän. Andelen industriarbetstillfällen är störst i Laxå kommun med 36 procent, följt av Ljusnarsberg (34 %) och Degerfors (33 %). Örebro och Lekeberg är de enda kommunerna i länet som ligger under riksgenomsnittet med en andel under tio procent. Andel förvärvsarbetande* inom industrin per kommun i Örebro län Andel Riket Örebro län *Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år. Källa: SCB (RAMS) 17

18 Industrin har under en längre period genomgått strukturomvandlingar, särskilt märkbart var det i samband med krisen på 1990-talet och finanskrisen Strukturomvandlingen har lett till att antalet anställda inom industrin har minskat samtidigt som kompetenskraven främst inom it och teknik har ökat hade var tionde industrianställd i Örebro län en eftergymnasial utbildning, år 2016 hade det ökat till var fjärde. Utöver att antalet anställda har minskat inom industrin har också andelen kvinnor minskat särskilt efter 90-talskrisen från 28 procent till att idag ligga runt 22 procent. Kapacitetsutnyttjandet är rekordhögt inom industrin Industrin i Örebro län har gått väldigt bra under några år. Efterfrågan på länets industrivaror har varit stor och behovet av personal har ökat. Det syns i att förväntningarna hos arbetsgivarna var rekordhöga under I höstens undersökning har förväntningsläget minskat men ligger fortfarande över genomsnittet i länet och något högre än genomsnittet i riket. Att läget fortsätter vara bra syns även i Konjunkturinstitutets barometer som under höstens visar på ett starkt läge i industri Förväntningsläget inom industrin för kommande sex månader i Örebro län 70 Nettotal Örebro län Riket Genomsnitt Örebro län Säsongrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Behovet av personal är stort i industrin, över hälften av arbetsgivare uppger att de har planer att öka personalen inom det kommandet året. Men som många andra branscher har även industrin upplevt problem att hitta rätt kompetenser. Fyra av tio industriarbetsgivare har uppgett rekryteringsproblem i höstens undersökning. Yrken som är bland de svåraste att rekrytera är ingenjörer och tekniker inom så gott som alla områden, nästan lika svårt är det att hitta maskin- och processoperatörer samt elektriker. I Karlskoga har till exempel industriföretag gått samman i en förening för att gemensamt öka intresset för branschen och stärka utbildningsvägarna. 18

19 Att länets industri har gått bra märks också i att kapacitetsutnyttjandet ökar. Var femte industriföretag uppger att de inte kan öka produktionen utan att anställa, för ett år sedan var det vart tionde företag. Det höga kapacitetsutnyttjandet och en fortsatt efterfrågan på länets industrivaror innebär att sysselsättningen antas öka fram till Kompetensbristen kan dock ha en hämmande effekt särskilt då kraven på kunskaper i teknik och inom it ständigt ökar. 5.3 Byggverksamhet Byggaktiviteten har varit stor i Örebro län under de senaste åren. En ökad befolkning är i behov av bostäder, skolor, vårdhem men också låga räntor och infrastruktursatsningar har bidragit till ökningen. Ett ökat byggandet har fått sysselsättningen i byggbranschen att växa, särskilt under de senaste åren. Under 2016 och 2017 ökade byggbranschen mest av alla branscher i Örebro län. Lekebergs kommun flest förvärvsarbetande inom byggverksamhet med 13 procent och Laxå minst med fem procent, genomsnittet i länet ligger på 7,4 procent. 14 Andel Andel förvärvsarbetande* inom byggverksamhet per kommun i Örebro län 2016 Riket Örebro län *Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år. Källa: SCB (RAMS) Även om sysselsättningen inom byggindustrin har ökat och trots att branschen själv ser det som angeläget att få in kvinnor verkar den kraftiga mansdominansen inte avta. Av de förvärvsarbetande i byggindustrin i Örebro län är knappt åtta procent kvinnor, på riket är det nio procent. Det kan jämföras med hela arbetsmarknaden där andelen kvinnor är nästa 49 procent i åldern år. Förväntningsläget inom bygg har stabiliserats Efter flera år av rekordstort bostadsbyggande och en bransch som har vuxit med mer än personer under de senaste åren är bilden framöver något kluven. Enligt Sveriges Byggindustrier bedöms Örebro län tillsammans med Stockholm och Uppsala län 19

20 ha de största minskningarna i byggvolym fram till Samtidigt finns ett behov av bostäder i länet, i Boverkets bostadsenkät för 2018 anger samtliga kommuner i Örebro län med undantag av Lekeberg att de har ett underskott på bostadsmarknaden. Det kan till viss del handla om att man inte har byggt de bostäder som har efterfrågats. I Arbetsförmedlingens undersökning uppger en majoritet av arbetsgivarna att efterfrågan kommer vara oförändrad snarare än att öka under det kommande halvåret. 70 Nettotal Förväntningsläget inom byggverksamhet för kommande sex månader i Örebro län Örebro län Riket Genomsnitt Örebro län Säsongrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Att förväntningar i länet inte växer lika starkt som tidigare kan bero på att branschen själv vill bromsa efterfrågan och att problemen att hitta utbildad arbetskraft kvarstår. Under ett flertal år har en majoritet av byggföretagen upplevt personalbrist. Det handlar om allt från ingenjörer och tekniker till snickare och målare samt ställningsbyggare. En del av behoven avhjälps med arbetskraft från andra länder. Under 2017 var byggbranschen den klart största branschen med utstationerad personal enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Utifrån branschens egna behov att stabiliseras och ligga på en mer normal nivå blir bedömningen att sysselsättningen inom bygg ökar något under 2018 och är oförändrad under Privata tjänster Privata tjänster består av flera delbranscher, med stora branscher som handel och företagstjänster och mindre som finansiell verksamhet och information och kommunikation. Därtill ingår transport, fastighetsverksamhet, hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster. Under 2016 förvärvsarbetande personer i någon av dessa branscher. Det är 37 procent av arbetsmarknaden i Örebro län. Ingen av länets kommuner når upp till riksgenomsnitt på 44 procent, närmast är Hallsbergs kommun med 43 procent och längst ifrån är Ljusnarsbergs kommun med 19 procent. 20

21 Privata tjänster har och har haft en viktig roll för sysselsättningsutvecklingen. Branschen är stor och sysselsätter många personer, den är arbetsintensiv och flera delbranscher är viktiga för ett första inträde på arbetsmarknaden som hotell och restaurang samt handel. En ökad efterfrågan på tjänster både från hushållen och från andra branscher leder därför ofta till fler anställningar. 50 Andel Andel förvärvsarbetande* inom privata tjänster per kommun i Örebro län 2016 Riket Örebro län *Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år. Källa: SCB (RAMS) Könsfördelningen i tjänstenäringen är förhållandevis jämn, 42 procent kvinnor och 58 procent män. Det som bidrar till att männens övervikt är transport och information och kommunikation där cirka tre av fyra förvärvsarbetande är män. Jämnast är könsfördelningen inom finansiell verksamhet, 52 procent kvinnor och 48 procent män. Förväntningarna inom privata tjänster i normalläge Läget under hösten motsvarar genomsnittet i Örebro län över tid och genomsnittet i riket för hösten I de flesta delbranscherna har arbetsgivarnas förväntningar jämfört med föregående undersökningsomgångar gått från ökade till oförändrade. Undantaget är branschen företagstjänster där efterfrågan ökar och har tillsammans med information och kommunikation de högst förväntningarna inom privata tjänster. Lägst är efterfrågeökningarna inom transport och handel. Att efterfrågan ökar inom en av de större delbranscherna innebär att anställningsplanerna för hela branschen ökar. Inom företagstjänster har fyra av fem arbetsgivare behov att bli fler inom det kommandet året. I andra delbranscher i privata tjänster är anställningsplanerna inte lika stora även om det finns ett visst behov av mer personal. 21

22 Förväntningsläget inom privata tjänster för kommande sex månader i Örebro län Örebro län Riket Genomsnitt Örebro län 70 Nettotal Säsongrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Att anställningsplanerna är stora i en av de största delbranscherna visar sig också i att personalbristen har ökat. Under hösten anger 39 procent av de privata tjänsteföretagen att de upplevt brist under det senaste halvåret. Det är den högsta andelen i Arbetsförmedlingen undersökning sedan våren 2013 för privata tjänster. Bristen mellan de olika delbranscherna varierar en hel del, vilket kan förklaras av att behoven av kompetens skiljer sig åt. Inom information och kommunikationen och finansiell verksamhet är andelen med eftergymnasial utbildning stor jämfört med de andra branscherna. Handel och hotell och restaurang sysselsätter många yngre. Inom företagstjänster ryms bland annat tekniska och ekonomiska konsulter, veterinärer, bemanningspersonal och städare. Den bransch som haft svårast att hitta personal är hotell och restaurang där nästan två av tre arbetsgivare har upplevt brist. Det handlar främst om kockar men också serveringspersonal och personal till hotellreceptioner. När det gäller serviceyrken uppger arbetsgivare att man inte nu bara försöker hitta arbetskraft i samma bransch utan också arbetskraft i andra branscher där man är bra på service. Det leder till att bristen blir än större då fler branscher konkurrerar om samma personer. Lägst är bristen inom handel. Handel är en av de branscher som fortfarande har yrken där det råder överskott till exempel butikssäljare och kassapersonal. Den långvariga bristen av flera yrkeskategorier och en ökad efterfrågan på tjänster både från hushåll och företag har fått kapacitetsutnyttjandet att ökat. Fyra av tio företag kan inte öka produktionen utan att anställa för ett år sedan var det tre av tio företag. 22

23 En ökad efterfråga på tjänster både från hushåll och företag innebär en ökad efterfrågan på personal i den privata tjänstesektorn. Bedömningen blir att sysselsättningen inom de privata tjänsterna ökar både under 2018 och Offentliga tjänster Offentliga tjänster har stor betydelse för arbetsmarknaden i Örebro län och åtta av länets kommuner har en större andel förvärvsarbetande i offentliga tjänster än riksgenomsnittet på 34 procent. Störst är andelen i Lekeberg kommun med 44 procent och lägst i Hallsberg med 28 procent. Hälften av de totalt förvärvsarbetande i offentliga tjänster jobbar inom vård och omsorg, en tredjedel inom utbildning och resterande knappa 20 procent inom offentlig förvaltning. Länets största arbetsgivare som, Region Örebro, flertalet kommuner samt Örebro universitet, finns inom offentliga tjänster. Andel förvärvsarbetande* inom offentliga tjänster 50 Andel Riket Örebro län *Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år. Källa: SCB (RAMS) Könsfördelningen i offentliga tjänster är klart kvinnodominerad, 75 procent av de förvärvsarbetande är kvinnor. Kvinnorna är särskilt dominerande inom vård och omsorg med över 80 procent. Jämnast är könsfördelningen inom offentlig förvaltning, 58 procent kvinnor och 42 procent män. Konjunkturella svängningar har inte samma direkta påverkan på den offentliga tjänstesektorn som på andra branscher som industrin och privata tjänster. Offentlig sektor påverkas mer av befolkningens storlek och sammansättning men också av politiska beslut och skatteintäkter. Till följd av den ökade befolkningen med fler unga och äldre har efterfrågan på välfärdstjänster ökat samtidigt som bristen på flertalet kompetenser har varit rekordstort. 23

24 I hösten undersökning har bristtalen i offentlig verksamhet minskat något men ligger fortfarande på höga nivåer. Exempelvis fortsätter bristen på förskollärare som delvis täcks upp med barnskötare, en yrkesgrupp som sällan erbjuds tillsvidareanställning. Inom skolan är behovet av alla lärarkategorier stort. Inom vården saknas allt från undersköterskor till läkare, behov som till viss del lindras med andra yrkeskategorier som vårdbiträden och skötare. Långsiktigt behövs dock andra lösningar för att tillgodose servicen och efterfrågan på sjukvård och omsorg. I Arbetsförmedlingens undersökning uppger en tredjedel av de offentliga arbetsgivare att servicen försämras som en konsekvens av bristen. En annan konsekvens är att befintlig personal får jobba mer, en lösning som på sikt kan leda till stress och sjukskrivingar hos personalen och får bristen att öka ytterligare. Andra bristyrken i de offentliga tjänsterna är bland annat tandläkare, tandhygienister, fysioterapeuter, kuratorer, biståndsbedömare och personliga assistenter. Fler yrken som inte går att utbilda bort på kort sikt då de flesta ställer krav på en eftergymnasial utbildning. Att dessa yrken tillsättas är viktigt för att tillse invånarnas rättigheter till välfärdsservice. Bristen på dessa yrkesgrupper blir ofta än mer påtaglig i länets mindre kommuner och bidrar till att skillnaden mellan större städer och landsbygd kan öka. Sammantaget bedöms sysselsättningen i offentliga tjänster öka något under prognosperioden men inte lika kraftigt som under åren med de stora flyktingströmmarna. Det som nu driver ökningen är att andelen yngre och äldre i befolkningen ökar. Det finns också ett stort behov att lösa kompetensbehoven både inom vård och omsorg som inom utbildning. Det är behov som är svåra att utbilda bort på kort sikt och som snarare kräver andra lösningar som automatisering, effektivare användning av kompetenser och andra yrkesgrupper på välfärdsområdet. Åtgärder och insatser som styrs och påverkas av politiska beslut och ekonomiska förutsättningar då en stor den av de offentliga tjänsterna är skattefinansierade. Så både efterfrågan som kompetensbehoven som de politiska besluten påverkar sysselsättningsökningen i offentliga tjänster. 24

25 6 Utbudet av arbetskraft Utbudet av arbetskraft utgörs av befolkningen i yrkesaktiv ålder som står till arbetsmarknadens förfogande, antingen som förvärvsarbetande eller som arbetssökande. Storleken på arbetskraftsutbudets påverkas av befolkningens storlek och sammansättning, antalet personer och andel som är i yrkesaktiv ålder. Andra faktorer som påverkar utbudet av arbetskraft är hur många som väljer att studera istället för att arbeta och hur många som är sjuka och inte kan arbeta. Utöver det bidrar även konjunkturen till arbetskraftutbudet varierar, generellt deltar fler i arbetskraften under en högkonjunktur jämfört med en lågkonjunktur. I Örebro län har befolkningen ökat kraftigt under de senaste åren och under 2017 blev Örebro kommun Sveriges sjätte största stad och översteg invånare. Länets befolkning uppgick till personer. Av dessa personer är i arbetsför ålder, år, och utgör ramen för ut stort arbetskraftutbudet kan bli. Sedan 2010 har befolkningen i yrkesverksam ålder ökat med personer medan arbetskraften har ökat med ungefär Den kraftiga ökningen av befolkningen beror på de stora flyktingströmmarna kring Att arbetskraften inte har ökat i samma utsträckning beror på att alla inte står till arbetsmarknaden förfogande utan deltar i andra åtgärder så som studier. Totalt uppgick arbetskraftsdeltagandet i Örebro län till 78 procent i åldern år. Det innebär att drygt 20 procent av befolkningen i arbetsför ålder inte deltar i arbetskraften. Att ha ett stort arbetskraftsdeltagande är viktigt för att möjliggöra för arbetsgivarna att hitta personal och för samhället att få skatteintäkter för att finansiera välfärden. För de som står utför arbetskraften är den klart vanligaste aktiviteten studier därefter följer förtidspension och vidare att man är sjukskriven eller är hemma en längre tid med föräldrapenning. Att personer i befolkningen väljer att studera och höja sin kompetensnivå är viktigt för att bli en del av den framtida arbetskraften. Att ha en gymnasieutbildning är mer eller mindre ett krav på den svenska arbetsmarknaden som i hög grad är kunskapsintensiv. Andelen jobb med kortare utbildningsnivå är i ett internationellt perspektiv förhållandevis lågt. Särskilt viktigt är det att de som studerar väljer utbildningar där det råder stor brist för att i framtiden täcka kompetensbehoven på arbetsmarknaden. I rådande högkonjunktur tenderar studiedeltagandet att minska och fler väljer att arbeta och bidrar till att arbetskraften ökar. När det gäller personer som är utanför arbetskraften på grund av sjukdom har andelen minskat, både i riket och i Örebro län under 10-talet enligt Försäkringskassan. Detsamma gäller förtidspensionerade eller rättare sagt andelen med sjuk- och aktivitetsersättning som har minskat under 10-talet. Både politiska beslut och regler som rådande högkonjunktur påverkar andelen personer som är frånvarande från arbetskraften. 25

26 6.1 Arbetskraft från andra regioner och branscher Det lokala och regionala arbetskraftsutbudet påverkas också av hur många personer som pendlar till och från regionen. I Örebro län har Örebro kommun den största och bredaste arbetsmarknaden med mer än hälften av arbetstillfällena och verksamhet i 600 olika branscher 4. Det gör att arbetsmarknaden i Örebro är i behov av arbetskraft utanför den egna kommunen. Från åtta av länets kommuner går den största pendlingsströmmen till Örebro. Störst är den från Kumla, nästan fyra av tio Kumlabor jobbar i Örebro. Att Örebro kommun har många arbetstillfällen och en bred arbetsmarknad gör att kommunens egna invånare inte behöver pendla i samma utsträckning för att hitta jobb. Andelen pendlare är den lägsta i länet med 18 procent. Pendlingen till Örebro län från andra delar av landet är mindre än pendlingen i motsatt riktning, skillnaden är drygt personer. Den klart största pendlingsströmmen går till Stockholms län, följt av Västmanland och Värmland. Utpendlarna skulle kunna ses som potentiell arbetskraft för Örebro län om rätt jobb fanns på länets arbetsmarknad. Att hitta arbetskraft i andra branscher nämns i Arbetsförmedlingens undersökning som ett sätt för arbetsgivare att hitta personal som har som arbetslivserfarenhet och rätt inställning till att arbeta. I en högkonjunktur kan man också se aktiviteten bland de som redan är i sysselsättning ökar och de så kallade jobbytarna blir fler. Det finns fler jobb att söka och risken att bli arbetslös minskar och arbetstagarna känner sig tryggare i att byta jobb. Mellan 2015 och 2016 bytte nästan personer eller 14 procent av de förvärvsarbetande i riket arbete. Det kan jämföras med början på 10-talet då andelen jobbytare var elva procent. I Örebro län märks samma mönster men andelen är något lägre, år 2016 hade 13 procent eller förvärvsarbetande en annan arbetsgivare än året innan. I samband med finanskrisen var andelen tio procent. Något fler män än kvinnor byter jobb även om skillnaderna är marginella. Att byta arbetsgivare är också vanligare i yngre åldrar. I den yngsta åldersgruppen, 16 till 24 år, hade nästan var fjärde förvärvsarbetande i Örebro län en ny arbetsgivare I åldersgruppen år var drygt sex procent av de förvärvsarbetande jobbytare. Inom tjänstesektorn finns de flesta jobbytarna och vanligast är det inom företagstjänster som innehåller bemanningsföretag, konsultverksamhet men även lokalvård. Andelen är även förhållandevis hög inom hotell och restaurang och information och kommunikation. Lägst andel jobbytare återfinns inom tillverkningsindustrin. Att hitta arbetskraft från en annan region eller en annan bransch kan var ett bra sätt för enskilda företag att hitta den personal som efterfrågas, men för hela arbetsmarknaden är det ingen långsiktig lösning då problemen bara förskjuts mellan regioner och branscher. 4 Enligt indelningen i Standard för svensk näringsgrens indelning (SNI2007) på 5-siffrig nivå. 26

27 6.2 Vad händer med arbetskraften i Örebro län till 2025 För att försörjningsbördan för de som arbetar inte ska bli för stor måste befolkningen i yrkesaktiv ålder öka i samma takt eller gärna mer än befolkningen i andra åldersgrupper. Under kommande sjuårsperiod kommer den yrkesaktiva befolkningen i Örebro län öka med ytterligare personer eller drygt fyra procent. Utvecklingen i länet är något lägre än riket men fortfarande positiv. Den största ökningen sker bland utrikes födda och i Örebro kommun. Befolkningen i Örebro län ökar men skillnaderna i länet är stora Fram till 2025 antas befolkningen i yrkesverksam ålder, år, ha en positiv utveckling i Örebro län. Den bidragande anledningen till att befolkningen mellan år kan fortsätta öka är tillskottet av utrikes födda personer som står för hela ökningen i åldersgruppen. Då antalet inrikes födda i motsvarande ålder till och med minskar något är tillskottet av utrikes födda avgörande för att hitta arbetskraft till de lediga jobben och för att sysselsättningen ska kunna ligga kvar på samma nivåer som idag. I åldersgrupper utanför den yrkesverksamma befolkningen ökar antalet mer och den procentuella förändringen ligger runt sju procent. Den utvecklingen leder en lägre andel yrkesaktiva och en ökad försörjningskvot för befolkningen mellan 16 och 64 år. Av den anledningen är det viktigt att säkerställa att en stor andel av de i yrkesverksam ålder har de kompetenser som behövs för att kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och bli en del av arbetskraften. 27