Granskningshandling Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Fredriksstrandsvägen (Brygga 1:3 m.fl.) Ekerö kommun

Transkript

1 Granskningshandling Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Fredriksstrandsvägen (Brygga 1:3 m.fl.) Ekerö kommun

2 GRANSKNINGSHANDLING Sven A Hermelin AB LANDSKAPSARKITEKTUR SEDAN 1920 Innehåll Inledning 3 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Styrdokument som berör områdets naturvärden 4 Omgivande landskap 5 Vatten och strand 5 Påverkan på intilliggande vegetation 6 spridning och gröna samband 6 Värden för friluftslivet 6 Biotopbeskrivningar och naturvärden 9 1 / Påverkat strand- och vattenområde 10 2 / Opåverkat strand- och vattenområde 10 3 / Påverkat vattenområde 11 4 / Lövskog 11 5 / Vassäng 12 6 / Trädridå av klibbal 13 7 / Åkermark och öppen gräsmark 13 8 / Björkhage 14 9 / Ekdunge 14 Referenser 16 2 Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Fredriksstrandsvägen (Brygga 1:3 m.fl.) Ekerö kommun

3 GRANSKNINGSHANDLING Inledning Uppdrag Ekerö kommun har i program föreslagit att undersökt planområde ska kunna bebyggas delvis med nya bostäder i form av radhus/ kedjehus/parhus samt ett mindre antal villor. Strandzonen föreslås i programmet behållas som naturmark med ny strandpromenad med möjlighet för viss utökning av bryggor eller nya bryggor. En naturvärdesinventering behövs både som underlag för byggnation, upphävande av strandskydd samt för en eventuell vattendom. Tillvägagångssätt Inventering av platsen har skett under juli och augusti 2013 av Tomas Fasth, biolog, samt Patrik Tronde och Emma Falk, landskapsarkitekter. Vattendelen har inventerats under juli-augusti av Anna Gustafsson och Mia Arvidsson, Naturvatten i Roslagen AB (se bilaga 1). Sammanfattning Sven A Hermelin AB LANDSKAPSARKITEKTUR SEDAN 1920 Den del av stranden som är relativt opåverkad bedöms ha mycket höga naturvärden. Värdet motiveras främst av förekomsten av två rödlistade arter, bandnate och äkta målarmussla. Träddungarna med värdeträd bedöms ha höga naturvärden, i nordväst främst knutet till gamla tallar med reliktbock, i väster och sydost till de gamla björkarna och ekarna. Genomförande av programförslagets innehåll innebär att dessa värden liksom områdets betydelse för friluftslivet påverkas. Till stora delar kan den negativa påverkan elimineras genom vald utformning. Det är dock oklart om byggande i vatten intill det naturliga strandpartiet kan förenas med bevarande av naturvärdena i vattnet. FÄRINGSÖ Troxhammar LOVÖ Lullehov LINDÖ Ekerö centrum/ Tappström EKERÖ Träkvista Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Fredriksstrandsvägen (Brygga 1:3 m.fl.) Ekerö kommun 3

4 GRANSKNINGSHANDLING Bakgrund Planområdet ligger inom det så kallade tätortsbandet som sträcker sig mellan Ekerö centrum med Träkvista och Sandudden, via Västeräng och södra Färingsö till Stenhamra. Genom att koncentrera ny bebyggelse ges bättre förutsättningar för utveckling av kollektivtrafik och annan service. I linje med detta pågår flera planuppdrag runt Ekerö centrum. Planen för Fredriksstrandsvägen är närmast kopplat till den detaljplan för Tappsund som ligger strax väster om området, avskiljt av ett skogsområde. Tidigare utredningar Program för Fredrikstrandsvägen med bilagor Detaljplan för Ekerö strand med bilagor. Sven A Hermelin AB LANDSKAPSARKITEKTUR SEDAN 1920 Styrdokument som berör områdets naturvärden För Brygga 1:3, 1:23, strand och vatten samt anslutningsvägar gäller detaljplan nr 78 (lagakraft ). Enligt detaljplanen är Brygga 1:3 och 1:23 avsett för handelsträdgård, vilket dock inte har genomförts. Strandområdet och skogen inom Tappsund 1:1 är avsatt som naturmark. För Brygga 1:7 och bostäderna utefter Fredrikstrandsvägens norra del gäller detaljplan nr 117 (laga kraft ). För Brygga 1:4, 1:22 och övriga fastigheter öster om programområdet finns ingen detaljplan upprättad. Riksintresse Med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns omfattas Mälaren med öar och Översikt över området med detaljplanegränsen i rött. Bild: Sven A Hermelin AB, Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Fredriksstrandsvägen (Brygga 1:3 m.fl.) Ekerö kommun

5 GRANSKNINGSHANDLING Sven A Hermelin AB LANDSKAPSARKITEKTUR SEDAN 1920 Översikt över området med detaljplanegränsen i rött. Bild: Ekerö kommun, 2013 Montage: Sven A Hermelin AB, 2013 strandområden i sin helhet av riksintresse enligt 4 kap 1 och 2 miljöbalken. Mälaren med öar och strandområde omfattas i sin helhet av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns. Inom detta område ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Bestämmelserna utgör inte hinder för utveckling av befintliga tätorter. Planområdet i sig är inte påverkat av skydd genom Natura 2000 eller annat lagstadgat naturskydd. Strandskydd Eftersom planarbetet har inletts efter den 1 juli 2009 ska de nya strandskyddsbestämmelserna tillämpas. Till följd av att programområdet även berörs av det statliga vattenskyddsområdet Östra Mälaren ankommer det emellertid fortfarande på Länsstyrelsen att besluta i frågan om strandskyddet kan upphävas. För att Länsstyrelsen ska kunna besluta om att upphäva strandskyddet krävs särskilda skäl. Till följd av lagändringen kan endast de skäl som anges i 7 kap. 18c miljöbalken ligga till grund för ett upphävande. I kommande planarbete behöver de särskilda skälen redovisas. I planbeskrivningen måste även beskrivas på vilket sätt som intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset, jfr 7 kap. 18 andra stycket miljöbalken. Artdatabanken Ingen träff i artportalen Kommunala planer och inventeringar Planområdet är omgivet av värdefulla naturområden i Ekerö kommuns naturinventering från 2002 (se ovan), men är inte utpekat specifikt. Beskrivning av området Omgivande landskap I väster ansluter det mindre naturområde som enligt förslag till detaljplan för Ekerö strand ska bevaras. Vidare mot nordväst ansluter idag Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Fredriksstrandsvägen (Brygga 1:3 m.fl.) Ekerö kommun 5

6 GRANSKNINGSHANDLING Sven A Hermelin AB LANDSKAPSARKITEKTUR SEDAN 1920 småindustri och centrum. I söder finns ett smalt område med småhusbebyggelse och ytterligare söder därom småindustri. Längs stranden mot sydost är relativ lågexploaterat med friytor av olika slag fram till Ekebyhovs reningsverk. Härifrån och vidare såväl söder som västerut har området en indirekt kontakt med hela Ekebyhovsområdet mer omfattande skogs- och kulturlandskap. Vatten och strand Vattnet i planområdet tillhör Fiskarfjärdens västligaste del där den smalnar av mot Tappström. Stranden består till största delen av ett vassbälte men också mindre partier något brantare och mindre bevuxna partier, framförallt i väster. Se även beskrivning i bilaga 1. Spridning och gröna samband Ekerö centrum och dess omgivning ligger trots den karaktären av bebyggelsecentrum inom Området ligger inom det rosa området som visar tätorten. Längs stränderna har värdefulla naturområden pekats ut. Fredrikstrandsvägens planområde ligger i en av de sträckningar längs vattnet som beskrivs innehålla allmänna naturvärden. Bild: Ekerö kommun ÖP, 2005 Ekerökilen, omgivet av värdekärnor på Lovö och Jungfruåsen. Fredriksstrands planområde är omgivet av värdefulla naturområden, med viktiga inslag av ädellövsskog och blandskog (se nedan). I RUFS 2010 beskrivs stockholmsregionens gröna kilar inklusive Ekerökilen som utmärks av kulturhistoriska landskap och kärnområden och spridningssamband för ädellövskogslevande arter. Ädellövskog, barrskog, hagmark, torrbacke, strandäng Park, arboretum, ädellövträd, barrbarrträd, blandskog Ås, övrig öppenmark, barrskog, lövskog, blandskog, ängslövskog, ädellövskog Bild över området från Ekerö kommuns naturinventeringen från Bild: Ekerö kommun/ Sven A Hermelin AB, Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Fredriksstrandsvägen (Brygga 1:3 m.fl.) Ekerö kommun

7 GRANSKNINGSHANDLING Sven A Hermelin AB LANDSKAPSARKITEKTUR SEDAN 1920 En starkt växande bebyggelse och infrastruktur kan inverka på kilens möjlighet att uppfattas och fungera som ett stort sammanhängande grönområde. Området kan på sikt få en sammanbindande roll i från bebyggelsen i det utbyggda Ekerö centrum längs stranden och vidare till Ekebyhovsdalen. Värden för friluftslivet Stränder nära befintlig och planerad bebyggelse är värdefulla för det rörliga friluftslivet. Detta värde kan minska även om tillgängligheten ökar genom anläggning av gångvägar och bryggor eller funktionalitet ökar genom nya lekredskap och sportanläggningar. Det beror på att områdens rekreativa effekt främst är knuten till en upplevd naturlighet. Strand och vegetation i områdets nordvästra del (områdena 1+4 nedan) bedöms vara av särskilt värde som en upplevt halvnaturlig miljö utan omfattande anläggningar. Även albältet och lövdungen i söder (områdena 6, 8) har potential att i anslutning till en ny gångförbindelse bidra med denna typ av rekreativa värden. Fällda träd i strandkanten tyder visar att även bäver trivs i området. Bild: Sven Hermelin AB, 2013 Anläggningar bör utformas på sådant sätt att värdena bevaras vilket bl.a. innebär att stängsel inte bör förekomma vare sig på bryggor eller kring sportplaner. Bilden visar en privat brygga i detaljplaneområdets västra kant. I anslutning till planområdet finns en liten sandstrand med tillhörande grillplats. Bild: Sven Hermelin AB, 2013 Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Fredriksstrandsvägen (Brygga 1:3 m.fl.) Ekerö kommun 7

8 Karta över biotopområden i det aktuella planområdet. Bild: Sven Hermelin AB, 2013

9 GRANSKNINGSHANDLING Sven A Hermelin AB LANDSKAPSARKITEKTUR SEDAN 1920 Karta över naturvärden i det aktuella planområdet. Förklaring på föregående sida. Bild: Sven Hermelin AB, 2013 Biotopbeskrivningar och naturvärden Planområdet, såväl land- som vattenmiljö, har efter fältinventering delats in i biotoper. Värdeträd har karterats speciellt. Biotoperna har värderats i ett vedertaget system med fem naturvärdesklasser. Naturbedömningen baserar sig på naturvårdsverkets värderingsmodell (2001) Förklaring till naturvärdesklasserna redovisas nedan. Värden i klass 1 saknas. I inventeringen av vattenmiljön karaktäriserades tre olika biotoper längs sjöstranden utifrån vattenvegetationens typ och utbredning, och i andra hand efter bottensubstrat. Naturvärdesbedömningen utfördes så långt som möjligt i enlighet med System Aqua (Naturvårdsverket 2001), kompletterad med samma värderingsmodell som användes i undersökningen av landmiljön. Naturvärdesklass 1. Högsta naturvärde motsvarande nationellt intresse. Naturvärdesklass 2. Mycket högt naturvärde motsvarande regionalt intresse. Naturvärdesklass 3. Högt naturvärde motsvarande kommunalt intresse. Naturvärdesklass 4. Naturvärden motsvarande lokalt intrese. Områden med naturvärden som höjder sig över vanlig, brukad naturmark. Naturvärdeskalss 5 Låga naturvärden. Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Fredriksstrandsvägen (Brygga 1:3 m.fl.) Ekerö kommun 9

10 Bryggan i västra delen av typområde 1. Bild: Sven Hermelin AB, / Påverkat strand- och vattenområde Naturvärdesklass: 5 Beskrivning Strandpartiet kantas av ett cirka 30 meter brett och 70 meter långt bälte dominerat av bladvass. Biotopen är tämligen rik på stormusslor. Såväl i västra som östra delen av biotopen finns bryggor och vassen är här delvis rensad. Naturvärden Biotopen är tämligen rik på stormusslor, främst större dammussla, men även spetsig målarmussla. Se vidare bilaga 1. Bedömning Biotopen bedömdes ha låga naturvärden då naturligheten var måttlig och området saknade särskilt värdefulla arter, strukturer och ekologiska funktioner. 2 / Opåverkat strand- och vattenområde Naturvärdesklass: 2 Beskrivning Närmast stranden utgörs biotopen av ett cirka 40 meter brett och nästan 200 meter långt bladvassbälte som är tät och bred kring bryggorna i nordväst. Naturvärden I vattenvegetationen noterades bandnate som är upptagen på den svenska rödlistan som nära hotad (NT) och noterades på 2,1 meters djup. Biotopen var rik på stormusslor och den rödlistade äkta målarmusslan (NT) hittades. Biotopen är rik på musslor. Se vidare bilaga 1. Bladvassen erbjuder goda häckplatser för bl a doppingar. En koloni skäggdopping häckar här med uppskattningsvis 15 par. Det grunda vattnet bedöms vara fiskrikt. Bedömning Biotopen bedöms ha regionala naturvärden. Det motiveras av förekomst av två rödlistade arter i kombination med en hög grad av naturlighet. Vassbältet kan dessutom i viss mån fungera som lekområde för gädda, abborre och karpfisk samt vara av vikt för fågel. Den häckande skäggdoppingen exempel på detta. Vassbältet och vattenområdet bör betraktas som en enhet vilket innebär att även vassbältet ingår i det högt värderade området.

11 GRANSKNINGSHANDLING Sven A Hermelin AB LANDSKAPSARKITEKTUR SEDAN 1920 Det opåverkade vassbältet längs planområdets strandlinje hyser naturvärden motsvarande regionalt intresse. Bild: Sven Hermelin AB, / Påverkat vattenområde Naturvärdesklass: 5 Beskrivning Stranden utgörs i väster av en liten sandstrand mellan vass och utanförliggande övervattensvegetation av bl.a. gul näckros. Öster om sandstranden ligger en brygga där området är något utfylld och stranden vid början av bryggan kantas av block. Öster om bryggan har övervattensvegetationen rensats bort och bildat en lite lagun utan undervattensvegetation. Naturvärden är olikåldrigt där medelålders asp dominerar det yngre skiktet. Här finns också björk och lönn. Bland äldre träd finns främst ek, tall, björk och gran samt i mindre antal även klibbal. Buskskiktet är sparsamt och utgörs av hassel och slån. Mellan block är marken örtrik med blåsippmattor. Trädskiktet är tätt utom närmast bryggan Inga levande stormusslor påträffades. Bedömning Biotopen bedömdes sakna naturvärden då den uppvisade låg naturlighet och dessutom saknade särskilt värdefulla arter, strukturer och ekologiska funktioner. 4 / Lövskog Naturvärdesklass: 3 Beskrivning I nordvästra hörnet närmast vattnet finns planområdets enda skogsbestånd. Trädskiktet På flygbilden kan man se hur delområde 3 fungerar som badplats för omkringboende. Den omrkringliggande vegetationen består av klippt gräs, och i strandkanten hålls vassen borta. Bild: Ekerö kommun Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Fredriksstrandsvägen (Brygga 1:3 m.fl.) Ekerö kommun 11

12 GRANSKNINGSHANDLING Sven A Hermelin AB LANDSKAPSARKITEKTUR SEDAN 1920 Trädridån av al har kontinuerligt avverkats, sånär som på en grupp träd. Bild: Sven Hermelin AB, 2013 i öster och vid bebyggelse där det nyligen har glesats ut. Trädstammarna ligger delvis kvar på backen. Naturvärden De äldre tallarna, av vilka flera bedöms vara närmare 200 år gamla, hyser den rödlistade reliktbocken att döma av gnaghål i barken. Även granarna hyser intressanta insekter, bl a blanksvart trädmyra, som brukar vara värdart för kräsna skalbaggar vars larver liksom myran lever i håligheter i trädstammen. Få lövträd har uppnått biologisk mognad ännu men bjuder liksom barrträden på en del torrträd. Fällda alar kan också bli värdefull död ved. Ett par björkar är hålträd som kan vara betydelsefulla för hålbyggande fåglar och djur. Markfloran har potential att hysa värden. Bland fågelarter som noterades vid besöket bör nämnas stenknäck och steglits som båda sjöng. I grannbeståndet i väster sågs en mindre hackspett. En lövkrävande art som också behöver död ved och som troligen nyttjar detta lövbestånd tidvis. Bedömning Lövskogens värdefullaste träd är tallarna i sydväst men även en del björk bidrar till områdets höga naturvärde. Ekarna har framtida värden. Om aspar tillåts utveckla torrträd och lågor ökar naturvärdet. Med små skötselinsatser kring äldre björkar och någon tall som skuggas kan naturvärdet stärkas. 5 / Vassäng Naturvärdesklass: 4 Beskrivning Lövskog i planområdets västra kant. Bild: Sven Hermelin AB, 2013 Landstranden är glesare vassklädd och lägre halvgräs förekommer. 12 Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Fredriksstrandsvägen (Brygga 1:3 m.fl.) Ekerö kommun

13 GRANSKNINGSHANDLING Sven A Hermelin AB LANDSKAPSARKITEKTUR SEDAN 1920 Naturvärden I vassen sjöng sävsångare och sävsparv. I zonen närmast land finns partier som är betespräglade och med inslag av lägre vegetation. Här noterades enkelbeckasin. Bedömning Den inre zonen, mot land, har ett visst naturvärde genom dess betespåverkan vilket skapar förutsättningar för vadare och även simänder vid högvatten. 6 / Trädridå av klibbal Naturvärdesklass: 4 Beskrivning Strandlinjen i detta område har en naturlig etablering av al, som dock har hållits efter. En dunge av uppvuxna alträd bildar en kvarvarande skärm mot vattnet och vassbården, och spår av avverkade aluppslag finns längs med hela vasskanten. Naturvärden Bedömning Alträdens värde ligger främst i den omväxling som tillförs en annars öppen strandlinje. 7 / Åkermark och öppen gräsmark Naturvärdesklass: 5 Beskrivning Innanför stranden finns en öppen betesmark som till största delen har varit odlad åkermark. Här ingår även övrig öppen gräsmark. Naturvärden Hästarna håller grässvålen snaggad och tack vare åkermarken kan hästarna även beta i strandzonen vilket gynnar en del fågelarter. Bedömning Betet på åkermarken behövs för att hålla strandzonen i hävd. Om även nöt efterbetade kunde hävden på strandzonen bli bättre. Klibbal har allmänt sett ett naturvärde, men på grund av trädens låga ålder är värdena främst potentiella. Åkermarken. Bild: Sven Hermelin AB, 2013 Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Fredriksstrandsvägen (Brygga 1:3 m.fl.) Ekerö kommun 13

14 GRANSKNINGSHANDLING / Björkhage Naturvärdesklass: 3 Beskrivning Till hästhagen hör här en lövhage med glest stående björkar och askar med inslag av stora block. Naturvärden Trädskiktet domineras av äldre björk med en hel del hålträd och död ved. Grov bark som är solexponerad är tillhåll för en glasvinge. Parasiterande vedsvampar har angripit främst träd med skadade rötter till följd av intensivt hästbete. Äldre askar har dött och tagits ner troligen till följd av trampet från hästar. Askskott skjuter upp från stubbar. En jätteek har klarat sig bättre från hästgnag och tramp. Ihåliga klibbalar förekommer liksom en äldre lönn. Markfloran saknar särskilda naturvärden. Bedömning Hästhagens naturvärden är knuten till de äldre björkarna och de håligheter och död ved dessa erbjuder. Minskat betestryck är önskvärt för att inte björkarna ska avlida i förtid. Jätteeken bör frihuggas från yngre ask och hägg. En gran och Sven A Hermelin AB LANDSKAPSARKITEKTUR SEDAN 1920 en lutande klibbal riskerar att fall mot ett hus och bör avverkas. 9 / Ekdunge Naturvärdesklass: 3 Beskrivning Mellan åkermark och bebyggelse finns en liten ekdunge som har ett gles trädskikt med vidare kronor. En lekplats har anlagts i ekdungens utkant. Naturvärden Flera grova ekar förekommer. Till det äldre trädskiktet hör även en toppkapad björk och lönn. Markfloran bjuder på en hel del gullviva och även andra ängsväxter förekommer. Bedömning Det höga naturvärdet beror både på äldre ekar och rik markflora. Inga särskilda skötselinsatser är nödvändiga. Möjligen kunde något mindre slånbuskage släppas upp för att utveckla ett buskskikt men låt det inte inkräkta på partier med värdefull ängsflora. I områdets östra delar finns flera värdefulla lövträd. Bild: Sven Hermelin AB, 2013 Ekdungen på höjden mot ett av de befintliga husen hyser flera värdeträd. Bild: Sven Hermelin AB, Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Fredriksstrandsvägen (Brygga 1:3 m.fl.) Ekerö kommun

15 GRANSKNINGSHANDLING Sven A Hermelin AB LANDSKAPSARKITEKTUR SEDAN 1920 Påverkan på värdena Strandanläggningar och gångstråk Åtminstone en av de arter som motiverar den höga värderingen av det naturliga strandpartiet (äkta målarmussla) påverkas negativt av grumling samt ingrepp som muddring, utfyllnad eller överbyggnad. Detta innebär att även ingrepp i angränsande vattenområden kan leda till minskade värden. Det rörliga friluftslivet bedöms, som framgår ovan, påverkas negativt av omfattande anläggningsarbeten, även om dessa avser öka tillgängligheten. Programförslaget ger utrymme för utökade bryggor och andra strandnära anläggningar. Det krävs ytterligare utredning för att klarlägga om detta är förenligt med värdenas bevarande. Om så är fallet kan det antas att såväl utformning som byggmetoder kräver omfattande anpassning för att värdena inte ska påverkas negativt. Inom ramen för ett fortsatt arbete med föreslagen exploatering kan också förändringar genomföras som medför ökade värden, t.ex. genom skötsel eller ökad tillgänglighet för det rörliga friluftslivet genom enklare anläggningsåtgärder. Bebyggelse Programförslagets bebyggelseförslag kan påverka värdeträd och lövbiotoper med höga naturvärden negativt. Det bedöms finnas möjlighet att begränsa denna negativa påverkan genom att utforma bebyggelseförslaget med hänsyn till dessa träd och biotoper. Bevarande av värdena kan då komma att kräva att bebyggelseförslagets omfattning minskas något. Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Fredriksstrandsvägen (Brygga 1:3 m.fl.) Ekerö kommun 15

16 GRANSKNINGSHANDLING Sven A Hermelin AB LANDSKAPSARKITEKTUR SEDAN 1920 Bilaga 1: Naturvatten i Roslagen AB. Naturinventering av Tappsunds sjöstrand, Ekerö Rapport 2013:14 Referenser Artdatabanken, rödlistade arter Artportalen. Data kontrollerade i juli Ekerö kommun. Program för Fredriksstandsvägen, fastigheten Brygga 1:3 mfl. på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län. dnr PLAN Naturvatten i Roslagen AB. Naturinventering av Tappsunds sjöstrand, Ekerö Rapport 2013:14 16 Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Fredriksstrandsvägen (Brygga 1:3 m.fl.) Ekerö kommun

17 Naturinventering av Tappsunds sjöstrand Ekerö 2013

18 Naturinventering av Tappsunds sjöstrand, Ekerö 2013 Författare: Mia Arvidsson och Anna Gustafsson Rapport 2013:14 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma Norrtälje Naturinventering av Tappsunds sjöstrand, Ekerö 2013 Sidan 2 av 15 Naturvatten 2013

19 SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 5 METODIK... 5 Förenklad biotopkartering... 5 Sammanställning av befintlig kunskap... 6 Naturvärdesbedömning... 6 Nyckelbiotoper... 7 RESULTAT... 7 Ekologisk status... 7 Biotopkartering... 8 Naturvärden REFERENSER Naturinventering av Tappsunds sjöstrand, Ekerö 2013 Sidan 3 av 15 Naturvatten 2013

20 Sammanfattning Rapporten redovisar ekologiska/biologiska värden och naturvärden i Fiskarfjärdens strandnära vatten vid Tappsund, Ekerö. Som underlag för bedömningen utfördes undersökningar av det aktuella vattenområdets biotoper och biologi. Undersökningarna utfördes inom planområde för detaljplan för Fredriksstrandsvägen (Brygga 1:3 m.fl) i Ekerö kommun. Stränderna längs det karterade området delades in i tre biotoper. En av de tre biotoperna bedömdes ha naturvärden av regional betydelse och de båda övriga biotoperna bedömdes sakna särskilda naturvärden. Biotop 2 bedömdes vara av regionalt värde tack vare en hög grad av naturlighet samt förekomst av äkta målarmussla och bandnate. Båda dessa arter finns upptagna på rödlistan som nära hotade (NT) och är att betrakta som särskilt värdefulla och skyddsvärda. Det större sammanhängande vassområdet i biotop 2 har troligen också betydelse för fågel samt som lek- och uppväxtområde för fisk. Utöver äkta målarmussla och bandnate noterades inga rödlistade eller ovanliga arter längs strandsträckan och inga nyckelbiotoper identifierades. Naturinventering av Tappsunds sjöstrand, Ekerö 2013 Sidan 4 av 15 Naturvatten 2013

21 Inledning Ekologiska/biologiska värden och naturvärden undersöktes under sommaren 2013 i Fiskarfjärdens strandnära vatten vid Tappsund, Ekerö kommun. Som underlag för bedömningen utfördes undersökningar av det aktuella vattenområdets biotoper och biologi. Undersökningarna utfördes inom planområde för detaljplan för Fredriksstrandsvägen (Brygga 1:3 m.fl) på uppdrag av Sven A Hermelin AB. Metodik Undersökningen omfattade Fiskarfjärdens stränder inom avgränsat planområde. Som grund för beskrivning av strändernas biologi och naturvärden utfördes en biotopkaraktärisering. Utifrån denna information gjordes en bedömning av de avgränsade biotopernas biologiska värden och naturvärden. Förenklad biotopkartering En kartering av strändernas biotoper utfördes för att möjliggöra identifiering och indelning i olika biotoper som sedan kunde värdebedömas separat. Karteringen grundades på den metodik för biotopkartering av sjöstränder som utarbetats av Länsstyrelsen i Jönköpings län (Jacobsson & Liliegren 2000). Stranden karterades från båt och den aktuella biotopkarteringen omfattade enbart vattenbiotopen (inte landmiljöer, diken etc. så som är brukligt). Biotopkarteringen utfördes den 19 juli 2013 av Anna Gustafsson och Mia Arvidsson (Naturvatten i Roslagen AB). Vid karteringen delades sjöstranden in i delsträckor som var så homogena som möjligt med avseende på vattenvegetationens typ och utbredning och i andra hand efter bottensubstrat. Samtliga sträckavgränsningar gjordes i fält och markerades på karta. Vid karteringen noterades för sjöstranden uppgifter om vattenvegetationens täckning, sammansättning och arter, bottensubstrat, mängden död ved, lämplighet som kräftbiotop, strukturelement samt förekommande arter av stormusslor. För närmare beskrivning av Naturinventering av Tappsunds sjöstrand, Ekerö 2013 Sidan 5 av 15 Naturvatten 2013

22 metodiken hänvisas till rapporten Biotopkartering sjöstränder (Jacobson & Liliegren 2000). Sammanställning av befintlig kunskap Uppgifter om tidigare fynd av vattenanknutna arter i området söktes via Artportalen ( , Information om fjärdens ekologiska status inhämtades från VattenInformationsSystem för Sverige ( , Naturvärdesbedömning Naturvärdesbedömningar av stränderna utfördes så långt som möjligt i enlighet med System Aqua (Naturvårdsverket 2001). Med hjälp av detta bedömningsverktyg kan enskilda objekt identifieras, karaktäriseras och värderas. Metoden ger således både en beskrivning och en bedömning av de naturvärden som finns. I bedömningen och värderingen ingår kriterierna Naturlighet och Raritet men även begrepp som Speciella förhållanden och Artrikedom kan vägas in vid bedömningen. Naturligheten beskriver graden av mänsklig påverkan i form av bland annat bestående ingrepp som muddringar och rensningar, markanvändning intill vattnet, förekomst av främmande arter och förändring av flora och fauna. Raritet avser förekomsten av rödlistade arter. Tabell 1 redovisar de principer som tillämpats vid den sammanvägda naturvärdesbedömningen. För en fullständig beskrivning av metoden hänvisas till Naturvårdsverkets rapport 5157 System Aqua (2001). Tabell 1. Principer som tillämpades vid naturvärdesbedömning enligt System Aqua. Naturlighet Raritet Artrikedom Övrigt Naturvärde klass Naturvärde benämning 5 1 Unikhet av något slag 5 Mycket högt 4 2 Unikhet av något slag naturvärde Högt naturvärde Måttligt naturvärde Lågt naturvärde Mycket lågt naturvärde System Aqua är utformat för att i sin högsta upplösning användas för bedömningar av sjöar eller vattendrag. Här används dock metoden och dess principer på en än mer detaljerad nivå, nämligen för Naturinventering av Tappsunds sjöstrand, Ekerö 2013 Sidan 6 av 15 Naturvatten 2013

23 naturvärdesbedömning av enskilda biotoper. Detta medför viss osäkerhet och uppgifterna kompletterades därför med en bedömning som grundar sig på den tregradiga skala som enligt Naturvårdsverkets rekommendationer ofta tillämpas för terrestra naturvärden: Klass 1: Klass 2: Klass 3: Naturvärden av nationell betydelse Naturvärden av regional betydelse Naturvärden av kommunal betydelse Samt ytterligare en klass: Klass 4: Naturvärden av lokal betydelse Bedömningar enligt denna skala följer det förslag till bedömningssystem som är under utarbetning av Naturvatten i samarbete med Ekologigruppen. Samtliga bedömningar motiverades. Nyckelbiotoper Utöver naturvärdesbedömningar enligt ovan, utfördes en utsökning av möjliga så kallade nyckelbiotoper vilka kan sägas utgöra och beskriva vattenmiljöernas värdekärnor och högsta naturvärden. Nyckelbiotoper är områden med strukturer eller funktioner som är viktiga för rödlistade djureller växtarter och där dessa förekommer eller kan förväntas förekomma. Att rödlistade arter förekommer i en biotop medför dock inte per automatik att biotopen är en nyckelbiotop. Det är snarare specifika strukturer, funktioner och kvaliteter hos nyckelbiotopen som gör den särskilt värdefull som livsmiljö för arter med speciella krav. Utsökningen baseras på de nyckelbiotoper som anges av Naturvårdsverket (2003) och omfattade enbart de rent vattenanknutna biotoperna. Resultat Ekologisk status Inga uppgifter om tidigare fynd av vattenväxter fanns noterade på Artportalen. Hela vattenförekomsten Mälaren-Stockholm fastställdes år 2009 till god ekologisk status baserat på växtplankton (god status), klorofyll a (god status) och fisk (måttlig status). För den ekologiska Naturinventering av Tappsunds sjöstrand, Ekerö 2013 Sidan 7 av 15 Naturvatten 2013

24 statusen gällande fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer fastställdes de allmänna förhållandena till god status baserat på näringsämnen (god status), siktdjup (hög status) och försurning (hög status). I övrigt uppnåddes inte kvalitetskravet i vattenförekomsten för god status gällande kemisk ytvattenstatus avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar eller tributyltennföreningar (VattenInformationsSystem för Sverige). Biotopkartering Det strandnära vattenområdet inom detaljplan för Fredriksstrandsvägen delades in och beskrevs i tre delsträckor motsvarande tre biotoper (figur 1). De karterade delsträckorna var korta och uppvisade en varierande grad av mänsklig påverkan. Främst bestod denna påverkan i form av fysisk störning av strandmiljön. Tre bryggor är för närvarande uppförda längs stranden varav en används som en liten småbåtshamn. Samtliga bryggor är byggda av trä och utformade för användning av småbåtar. Stranden kantades nästan helt av vassbälten, med undantag för en liten sandstrand och en kortare utfylld och stenlagd yta vid bryggan i delområde 3. Bottensubstratet utgjordes huvudsakligen av lera och grovdetritus samt lite findetritus. Naturinventering av Tappsunds sjöstrand, Ekerö 2013 Sidan 8 av 15 Naturvatten 2013

25 1 2 3 Figur 1. Vita och blå streck visar biotopernas utbredning längs stranden vid Tappsund. Sammantaget noterades elva vattenväxtarter (utöver övervattensvegetation) längs den karterade strandsträckan (tabell 2). Av dessa var sex undervattensväxter och fem flytbladsväxter. Långskottsväxterna hornsärv och smal vattenpest (som är en främmande art) var tillsammans med gul näckros, vattenpilört samt igelknoppar (Sparganium sp.) de vanligast förekommande arterna. Nålsäv var den enda kortskottsväxt som noterades. Kortskottsväxter är typiska för näringsfattiga miljöer men förekommer också på sand- och grusbottnar i mer näringsrika vatten. Vattenvegetationen i de olika biotoperna var vanligen relativt artfattig, möjligen med undantag för biotop 3 där åtta arter noterades. Bandnate noterades i biotop 2 och finns upptagen i den svenska rödlistan som nära hotad (NT). Inga övriga rödlistade eller ovanliga arter av vattenvegetation noterades. Naturinventering av Tappsunds sjöstrand, Ekerö 2013 Sidan 9 av 15 Naturvatten 2013

26 Tabell 2. Förekomst av vattenvegetation längs Fiskarfjärdens stränder vid Tappsund Vetenskapligt namn Svenskt namn Biotop 1 Biotop 2 Biotop 3 Ceratophyllum demersum Hornsärv x x x Elocharis acicularis Nålsäv x Elodea nuttalli Smal vattenpest x x x Fontinalis antipyretica Stor näckmossa x Nuphar lutea Gul näckros x x x Persicaria amphibia Vattenpilört x x x Potamogeton compressus* Bandnate x Potamogeton natans Gäddnate x Potamogeton perfoliatus Ålnate x Sagittaria sagittifolia Pilblad x Sparganium sp. Igelknoppar x x x Antal arter *Bandnate (Potamogeton compressus) är rödlistad och kategoriserad som nära hotad (NT). Vid karteringen noterades tre arter av stormusslor (tabell 3). Dessa var större dammussla (Anodonta cygnea), spetsig målarmussla (Unio tumidus) och äkta målarmussla (Unio pictorum). Dammusslan och spetsig målarmussla är mycket allmänna och rikligt förekommande i Mälaren. Äkta målarmussla är däremot upptagen på artdatabankens rödlista som nära hotad (NT). Äkta målarmussla påverkas negativt av grumling samt lokala fysiska ingrepp som muddring, utfyllnad, överbyggnad etc. Tabell 3. Fynd av stormusslor vid biotoper längs Fiskarfjärdens stränder vid Tappsund Vetenskapligt namn Svenskt namn Biotop 1 Biotop 2 Biotop 3 Anodonta cygnea Större dammussla x x Unio tumidus Spetsig målarmussla x x Unio pictorum* Äkta målarmussla x Antal arter *Äkta målarmussla (Unio pictorum) är rödlistad och kategoriserad som nära hotad (NT). Naturvärden Samtliga sjöstrandsträckor ingår i ett mycket högt värderat område då hela Mälaren omfattas av riksintresset Mälaren med öar och strandområden (enligt miljöbalkens 4:e kapitel). Det är därför viktigt att påpeka att de bedömningar som presenterats nedan avser den enskilda strandsträckans värde inom riksintresset. Mälaren ingår också som naturvårdsobjekt i Länsstyrelsens naturkatalog (remissversion från 1996). Med ledning av den information som erhölls genom sammanställning av befintlig kunskap samt framförallt genom de utförda inventeringarna bedömdes sjöstrandens naturvärden enligt de principer som beskrivs under Naturinventering av Tappsunds sjöstrand, Ekerö 2013 Sidan 10 av 15 Naturvatten 2013

27 avsnittet metodik. En av de tre biotoperna bedömdes ha naturvärden av regional betydelse och de övriga två biotoperna bedömdes sakna särskilda naturvärden (tabell 4). Nedan redovisas biotopernas naturvärde och karaktär med en uppdelning efter naturvärdesklass. Inga nyckelbiotoper identifierades längs den karterade strandsträckan. Tabell 4. Naturvärdesbedömning i fyrgradig skala samt enligt System Aqua (SA) med underliggande bedömningar för naturlighet, raritet samt speciella förhållanden. Biotop Naturvärde Naturvärde SA Naturlighet Raritet Speciella förhållanden 1 Måttligt Måttlig Närliggande väg och två bryggor. Riklig båttrafik. Främmande art. 2 Regionalt Mycket högt Hög 1,25 Riklig båttrafik. Främmande art. Två rödlistade arter. 3 Mycket lågt Låg Närliggande väg och en brygga. Riklig båttrafik. Vegetationsrensad och utfylld strand. Främmande art. Regionalt naturvärde Biotop 2 Närmast stranden utgjordes biotopen av ett cirka 40 meter brett och nästan 200 meter långt bladvassbälte. Övrig övervattensvegetation var glest växande smalkaveldun utanför vassen samt säv som framförallt dominerade utanför vassen i den östra delen av biotopen. I detta område utgjordes flytbladsvegetationen uteslutande av vattenpilört, i övrigt kantades övervattensvegetationen främst av gul näckros (figur 2). Övrig vattenvegetation som noterades var hornsärv, smal vattenpest, igelknoppsblad och bandnate. Bandnate är upptagen på den svenska rödlistan som nära hotad (NT) och noterades på 2,1 meters djup (X: , Y: ). Botten bestod främst av lera med inslag av grov- och findetritus. Ingen död ved noterades och biotopen bedömdes inte vara lämplig för kräftor. Biotopen var rik på stormusslor. Musselpopulationen utgjordes främst av större dammussla och spetsig målarmussla men även ett exemplar av äkta målarmussla hittades (figur 3). Bedömningen till regionalt naturvärde motiveras av förekomst av två rödlistade arter i kombination med en hög grad av naturlighet. Vassbältet kan i viss mån fungera som lekområde för gädda, abborre och karpfisk samt vara av vikt för fågel. Naturinventering av Tappsunds sjöstrand, Ekerö 2013 Sidan 11 av 15 Naturvatten 2013

28 Figur 2. Stranden vid biotop 2 kantades av ett brett bladvassbälte med utanförliggande gles smalkaveldun och flytbladsvegetation. Biotopen var rik på stormusslor och bland annat noterades rödlistad (NT) äkta målarmussla (Unio pictorum). Biotoper utan särskilda naturvärden Biotop 1 Stranden kantades av ett cirka 30 meter brett och 70 meter långt bälte med övervattensvegetation. Övervattensvegetationen dominerades av bladvass med glest växande smalkaveldun i utkanten. Mellan det glest växande smalkaveldunet noterades tät flytbladsvegetation som gul näckros, vattenpilört, gäddnate, igelknoppsblad och pilblad (figur 3). Undervattensvegetation som påträffades var hornsärv och smal vattenpest. Botten bestod främst av lera med inslag av grov- och findetritus samt block. Ingen död ved noterades och biotopen bedömdes inte vara lämplig för kräftor. Biotopen var tämligen rik på stormusslor, främst större dammussla men även spetsig målarmussla. I den västra delen av biotopen låg en större träbrygga med plats för cirka åtta småbåtar. Den östra delen av biotopen utgjordes av en lång brygga för privat bruk där vassen var rensad. Biotopen bedömdes vara utan naturvärden då naturligheten var måttlig och området saknade särskilt värdefulla arter, strukturer och ekologiska funktioner. Biotopen motsvaras delvis av biotop 6 i rapporten Naturinventering av Tappsunds sjöstrand, Ekerö 2010 (Arvidsson 2010). Biotopen bedömdes då vara av lokalt naturvärde. Naturinventering av Tappsunds sjöstrand, Ekerö 2013 Sidan 12 av 15 Naturvatten 2013

29 Figur 3. Stranden vid biotop 1 kantades av ett brett bladvassbälte med utanförliggande gles smalkaveldun och flytbladsvegetation. Biotop 3 Stranden utgjordes i väster av en liten sandstrand mellan vass och utanförliggande övervattensvegetation av gul näckros och vattenpilört. Öster om sandstranden liggen en brygga där området är något utfylld och stranden vid början av bryggan kantas av block. Öster om bryggan hade övervattensvegetationen rensats bort och bildat en lite lagun innanför gles smalkaveldun och gul näckros (figur 4). Ingen undervattensvegetation noterades i detta lilla område. Övrig vattenvegetation som noterades var hornsärv, smal vattenpest, stor näckmossa, ålnate, igelknoppsblad och nålsäv. Botten bestod främst av lera med inslag av grovdetritus och sten närmast stranden vid bryggan. Ingen död ved noterades och biotopen bedömdes inte vara lämplig för kräftor. Inga levande stormusslor påträffades, endast skal av dammusslor. Biotopen bedömdes sakna naturvärden då den uppvisade låg naturlighet och dessutom saknade särskilt värdefulla arter, strukturer och ekologiska funktioner. Naturinventering av Tappsunds sjöstrand, Ekerö 2013 Sidan 13 av 15 Naturvatten 2013

30 Figur 4. Stranden vid biotop 3 bestod av en liten sandstrand och ett utfyllt område med stensatt strand innanför en brygga. Naturinventering av Tappsunds sjöstrand, Ekerö 2013 Sidan 14 av 15 Naturvatten 2013

31 Referenser Arvidsson, M Naturinventering av Tappsunds sjöstrand, Ekerö Naturvatten i Roslagen AB. Rapport 2010:18. Jacobson, C. & Y. Liliegren Biotopkartering sjöstränder. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till sjöstränder. Länsstyrelsen i Jönköpings län, Meddelande 2000:24. Naturvatten AB & Ekologigruppen AB. Opublicerad rapport. Kommunanpassad metod för bedömning av limniska naturvärden. Arbetsversion Naturvårdsverket System Aqua. Rapport ISBN Naturvårdsverket Bevarande av värdefulla naturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag. Rapport ISBN pdf Utdrag ur Artportalen (HUwww.artportalen.seUH). Utdrag ur VattenInformationsSystem för Sverige ( Naturinventering av Tappsunds sjöstrand, Ekerö 2013 Sidan 15 av 15 Naturvatten 2013