Sara Glaerum, Johanna Frisk Emma Olsson, Selma Björklund Polhemsgymnasiet Diagonalen Göteborg

Transkript

1 Polhemsgymnasiet Diagonalen Göteborg Sara Glaerum, Johanna Frisk Emma Olsson, Selma Björklund easypillsuf@gmail.com

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Organisation... 3 Sara Glaerum... 3 Emma Olsson... 3 Johanna Frisk... 3 Selma Björklund Nätverk Handledare Rådgivare Mål och Vision Mål Vision Bakgrund Affärsidé Målgrupp Behov Produktbeskrivning & produktutveckling Produkten Funktioner Tillverkning Kostnad Hållbart företagande Marknad & konkurrenter Konkurrenter Kunder Marknadsundersökning Tidplan enligt GANTT Ekonomi Likviditetsbudget Resultatbudget Underskrifter Källor

3 1. Organisation Sara Glaerum VD och försäljningsansvarig Sara är ansvarsfull och positiv vilket är två viktiga egenskaper i rollen som VD. Hon lyssnar på allas åsikter och kommer leda företaget till en hög nivå. Hon är engagerad och kreativ och kan ge företaget en rejäl skjuts framåt i utvecklingen. Sara tycker om att prata med människor och det är en del i att vara ansvarig för försäljningen. Emma Olsson Marknadsförings- och personalansvarig Emma är gruppens solstråle, och passar därför strålande som personalansvarig. Hon månar om att alla ska trivas i gruppen och ställer alltid upp om någon har problem. Hon är kreativ, experimentell och även en fena på trender och grafik, och kommer med glans att sprida vårt varumärke. Johanna Frisk Kommunikation- och produktion- och inköpsansvarig Johannas positiva utstrålning och energi är alltid en fröjd att möta, och detta utnyttjar vi genom att sätta henne på kommunikation. Att låta våra kontakter möta Frisk först ger oss ett försprång då de från början har en betryggande bild av vårt företag. Johannas goda helhetsseende gör att hon även passar utmärkt för att ansvara för produktion och inköp. 3 Selma Björklund Kommunikation- och ekonomiansvarig När man möter Selma får man genast en seriös känsla av att hon har koll på grejerna. Hon är mycket förtroendeingivande och det är en mycket viktig egenskap i jobbet som kommunikatör. Hon är också en glad tjej vilket gör att folk vill lyssna på henne. Selma är mycket räknekunnig och noggrann och har följaktligen bra koll på ekonomi.

4 2. Nätverk 2.1 Handledare Vår handledare genom UF-projektet är Fredrik Eliasson, lärare vid Polhemsgymnasiet. Fredrik är där för oss när vi har frågor om designprocessen och om hur ett företag ska drivas, han inspirerar oss även genom att vara vårt kreativa bollplank. 2.2 Rådgivare Violet Jonsson Pensionerad socionom och har reumatism. Detta har lett till bl.a. leddeformationer i händerna. Då Violet är den slutliga målgruppen för vår produkt är det extra viktigt att ha kontakt med henne så att vi kan få relevanta råd och stöd. Birgitta Verhagen Legitimerad arbetsterapeut som jobbar på Reumatologen på SU/Sahlgrenska. Birgitta har dagligen kontakt med reumatiker och har därför stor kunskap inom ämnet, något som är nyttigt för oss. Inga-Mai Wängberg Legitimerad arbetsterapeut på Reumatologen på SU/Sahlgrenska. Inga-Mai jobbar varje dag med reumatiker och har således stor kunskap som vi kan ta del av för att göra ett bra arbete. 3. Mål och Vision 3.1 Mål Vårt mål under UF året är att utveckla våra färdigheter som produktutvecklare och företagare. Vi vill utveckla en produkt som kan hjälpa människor i deras vardagliga liv. För oss finns det två framtida vägar, antingen lyckas vi sälja vår produkt till ett företag som vill vidareutveckla den och få ut den på marknaden eller så lyckas vi med detta själva. 3.2 Vision EasyPills UF:s vision är att förbättra de nuvarande blisterkartorna och underlätta för människor med nedsatt handfunktion att kunna hantera sin medicin. 4. Bakgrund Reumatism är en grupp sjukdomar som drabbar rörlighet och funktion i leder. En av de vanligaste formerna av Reumatism heter Artros, och ungefär 5 % av alla mellan 35 och 54 år i Sverige är drabbade av Artos 1. Med Artros kommer smärta och stelhet, och dessutom en hel del motverkande läkemedel 1 med jobbiga förpackningar. Ett av de vanligaste sätten att förpacka läkemedel är idag blisterkartor. En blisterkarta består av två delar, en aluminiumdel och en hårdplastdel. Delarna är hoplimmade för att skapa ett vattensäkert klimat för läkemedlet. Problemen med blisterkartor är bland annat att aluminiumdelen inte går att återvinna, då den inte kan separeras från plastdelen. Utöver det är de svåra att använda om man har nedsatt funktion i händerna. Har man svaga händer är det svårt att trycka ut läkemedlet, och mycket precision krävs för att trycka rätt. Detta betyder att många reumatiker inte kan komma åt sina egna läkemedel utan hjälp, men det drabbar även äldre med svagare händer och folk med nedsatt finmotorik i händerna. 4

5 5. Affärsidé EasyPills UF ska utveckla ett alternativ till blisterförpackningen som är anpassat för personer med nedsatt handfunktion, samtidigt som det ska minska förpackningens miljöpåverkan. Detta ska göras genom att följa designprocessen och med närhet till både målgrupp och tillverkning. Vår problemformulering lyder alltså: Hur kan en blisterkarta vara lättare att öppna för personer med nedsatt handfunktion eller annat hinder, samtidigt som den är mild mot miljön? 5.1 Målgrupp Produktens huvudsakliga målgrupp är reumatiker och det är efter deras behov utformningen sker. Andra som kan dra nytta av produkten är alla med nedsatt funktion i händerna, men även de som är miljömedvetna och vill köpa en produkt vars förpackning kan återvinnas. Ibland ska det tryckas ut ett stort antal tabletter på samma gång på äldreboenden eller sjukhus och då underlättar det för den som ska göra detta om förpackningen är lättare att öppna. 5.2 Behov I en rapport gjord av HANDU år 2007 testades olika förpackningar, varav två var av typen blisterkarta. Bland de deltagande testarna med nedsatt handfunktion svarade 7 % respektive 18 % att de inte kunde öppna förpackningarna utan redskap 2. Detta betyder att om lämpliga redskap inte finns tillgängliga kan drygt en av tio personer med nedsatt handfunktion inte komma åt sin egen medicin utan hjälp. Aluminium i vanliga blisterkartor kan inte återvinnas, då det är ihop limmat med plastdelen. Genom att återvinna aluminium kan man spara upp till 95 % av den energi som skulle gått åt till att utvinna ny metall 3, en enkel energibesparing som man i nuläget går miste om. Då hänsyn till miljön blir allt viktigare bör man se besparingsmöjligheter i allt, även något så litet som blisterkartor. 5

6 6. Produktbeskrivning & produktutveckling 6.1 Produkten Produkten är en förpackning, tänkt att ersätta dagens blisterkartor. Den är anpassad till de rörelser som är enklast för människor med nedsatt handfunktion, samtidigt som den har mindre miljöpåverkan än blisterkartan. Istället för att behöva använda två händer och trycka ut piller ur en vanlig blisterkarta kan man med denna lägga kartan på bordet och använda ett finger eller annat föremål för att trycka/krama ut tabletten ur sidan, genom plastfilmen som sitter över de uppvikta kanterna. Denna rörelse kräver inte så mycket kraft som det gör att trycka ur ett piller ur bottenplasten på en nuvarande karta. Behållarna på kartan är spetsformade för att man ska kunna trycka tabletten åt sidan utan att behöva trycka på den. Spetsen stoppar alltså tabletten från att lägga sig längst in mot mitten i behållaren. När man sedan trycker på bubblan skapas ett övertryck och plastfilmen spricker då lättare. Ett av de största problemen för någon men nedsatt handfunktion är att när tabletterna ska tryckas ut ur en vanlig blisterkarta, hamnar de lätt på golvet. Med denna karta kan man trycka med endast en hand om man sätter ett finger på varje sida av förpackningen och håller öppningen mot andra handen så att pillret trillar rakt i handen. 6.2 Funktioner Produktens huvudfunktion är att den ska kunna öppnas och hanteras av alla, även de med nedsatt handfunktion. Produkten ska skydda innehållet från vatten och annat som kan förstöra medicinen, och den ska gå att återvinna. Utöver detta ska produkten vara smidig och enkel att ta med sig, och innehållet ska vara synligt utan att man öppnar förpackningen. 6.3 Tillverkning Tillverkningen kommer att ske på ungefär samma sätt som tillverkningen för dagens blisterkartor, vilket är genom en slags tryckteknik. Vi kommer att lägga till ett moment då delar av den nya kartan bland annat ska vikas. 6.4 Kostnad Eftersom kartan kommer att kunna produceras likt dagens kartor, vilka enligt uppgifter kostar cirka tjugo öre att producera, kommer kostnaden att bli lägre än om den hade behövts formsprutas. Därför uppskattar vi kostnaden till runt femtio öre, ett lägre pris än för en pillerburk i plast som kostar cirka en krona och femtio öre att tillverka. 6

7 7. Hållbart företagande Genom att aktivt arbeta med att utveckla en produkt som är återvinningsbar, effektiv och tar liten plats i transport strävar vi mot en mer miljömässigt hållbar framtid. Att byta ut blisterkartan mot en produkt som kan återvinnas är ett viktigt steg, då aluminium är en råvara vi inte har råd att slösa med. Därför består produkten enbart av plast. Dessutom är den utformad på ett sådant sätt så att så många piller som möjligt får plats på samma enhet, något som effektiviserar transport och minskar utsläpp via avgaser. 8. Marknad & konkurrenter I en undersökning från mars 2007, gjord av utredningsinstitutet HANDU AB på uppdrag av Reumatikerförbundet och Astma- och Allergiförbundet 2, uppger man att det i Sverige finns ungefär en och en halv miljon människor med nedsatt handfunktion. Marknaden för produkten skulle hypotetiskt därför kunna vara cirka 16 % av Sveriges befolkning. Målgruppen för produkten finns i fler länder än Sverige, därför kan målgruppen utökas beroende på hur stort företaget utvidgas. 8.1 Konkurrenter Företagen som idag gör förpackningar till mediciner är våra största konkurrenter, men även de företag och individer som vill förbättra läkemedelsförpackningar. 8.2 Kunder Våra kunder är läkemedelsföretag som skulle välja vår produkt före den nuvarande blisterkartan. Den medicingrupp vi framförallt riktar in oss på är medicin som hjälper människor med funktionsnedsättningar i fingrar och händer som artrit och artros, då dessa är de som har störst svårigheter med att öppna blisterkartor. 7

8 8.3 Marknadsundersökning Vi skickade ut mejl till ett antal äldreboenden, sjukhus och föreningar och frågade hur de ser på blisterkartor och om det är ett problem: Hej, Vi är fyra tjejer som går sista året på teknikprogrammet på Polhemsgymnasiet. Nu håller vi på med vårt gymnasiearbete där vi ska starta ett UF-företag (Ung Företagsamhet) byggt på ett problem som vi ska lösa med en produkt. Vi har valt att rikta in oss på att förbättra vanliga blisterkartor för bland annat Alvedon, Ipren och andra tabletter. Det vi vill ändra på är dels att en blisterkarta inte går att källsortera då det inte går att skilja aluminiumfolien och plasten åt, dels att det kan vara svårt att få ut tabletterna ur förpackningen om man t.ex. är funktionsnedsatt. Det vi då undrar är ifall ni någon gång upplevt att det är ett problem att hantera dessa blisterkartor, både för personal och inneboende? Behöver ni hjälpa era inneboende med att få ut tabletterna ur blisterkartorna? Tacksam för svar, med Vänliga Hälsningar Emma Olsson, Sara Glaerum, Selma Björklund och Johanna Frisk, klass TE3K Polhemsgymnasiet Vi fick svar från Sahlgrenskas reumatologiavdelning som var positiva till arbetet. Vi fick svar från en kvinna som har reumatisk artrit. Hon berättade att hon inte kan öppna blisterkartor och andra medicinförpackningar själv, och ytterligare en kvinna berättade att hon har problem med blisterkartor cirka två gånger dagligen. Vi mötte Violet Jonsson på Evas Paley på Avenyn. Där berättade hon om sin diagnos, reumatism, och om hennes vardagsproblem. Vi fick svar på de frågor vi hade såsom vilken rörelse som är lättast att göra för henne. Det var ett mycket givande möte. Vi träffade vi Birgitta Verhagen och Inga-Mai Wängberg på Reumatologen på Sahlgrenska och pratade om hur en förpackning skulle kunna se ut och vad som behövs för reumatiker. Mötena och informationen vi fått anser vi vara en bra grund för vårt arbete. 8

9 9. Tidplan enligt GANTT Affärsplan Kontakt och rådgivare - möte Förslag på lösningar - skisser Logga och design Webbplats, hemsida Lösning Produkt - prototyp Förberedelse inför mässan Säljtillfällen (om några) - visitkort - broschyr Årsredovisning Affärsplan Kontakt och rådgivare - möte Förslag på lösningar - skisser Logga och design Webbplats, hemsida Lösning Produkt - prototyp Förberedelse inför mässan Säljtillfällen (om några) - visitkort - broschyr Årsredovisning Höstlov Jullov Sportlov 9

10 10. Ekonomi 10.1 Likviditetsbudget - NOV MAJ 2014 NOV DEC JAN FEB MAR APR MAJ Inbetalningar Försäljning Sponsring SUMMA INBETALNINGAR Utbetalningar Mässkostnad Monter Registreringsavgift Marknadsföring Försäkring Hemsida, medier SUMMA UTBETALNINGAR Likvida medel INGÅENDE BEHÅLLNING SUMMA INBETALNINGAR SUMMA UTBETALNINGAR UTGÅENDE BEHÅLLNING Resultatbudget Period NOV MAJ 2014 Intäkter Sponsring 1000 SUMMA INTÄKTER 1000 Kostnader Mässkostnad 300 Monter 400 Registreringsavgift 300 Marknadsföring Försäkring Hemsida, medier SUMMA KOSTNADER 1000 RESULTAT 0 Eftersom att vi under UF-året ska utveckla en produkt sker ingen försäljning (möjligen försäljning av idé), då produkten inte inom UF-året kommer att komma i produktion. Alla intäkter kommer därmed från olika sponsorer, framförallt skolan som bidrar med registreringsavgift och mässkostnad. För monterkostnader ska vi söka sponsorer som sedan kan synas med sitt varumärke i vår monter. Detta genererar pengar till företaget samtidigt som det skapar tillfällen för knytande av nya kontakter. Inga pengar läggs på marknadsföring då vi under UF-året inte kommer att sälja någon produkt, och därmed inte behöver någon marknadsföring. Försäkring får vi via UF, och även hemsidan kan med UF:s hjälp skapas utan kostnad. 10

11 11. Underskrifter Sara Glaerum, Göteborg 15/ Emma Olsson, Göteborg 15/ Johanna Frisk, Göteborg 15/ Selma Björklund, Göteborg 15/

12 12. Källor