GEMENSAM FÖRSAMLINGSINSTRUKTION. Församlingsexpeditionen(-er) i pastoratet har expeditions- och telefontid:

Transkript

1 Svenska kyrkan LUNDS STIFT Domkapitlets diarienr LUNDstiTfFT /'nk. 20f6-02. Q^ \D»,asier. ^,{1.Pwrienr: GEMENSAM FÖRSAMLINGSINSTRUKTION för.västra B are pastorat i Bja.kontrakt För förteckning av kyrkor och öppettider, se baksida Församlingsexpeditionen(-er) i pastoratet har expeditions- och telefontid: dagligen på kontorstid. Säkrast tid för besök tisd-onsd, fred Pastoratets webbdlats:.y?.?!:r?.y.?.r?.'.?.?...?!l?.r..?.y.?.r1?.!<.?.^yrl<.?.r1.'.?.?/y?.^r?.y.?r?.. Följande dokument, som relaterar till församlingsinstruktionen, finns i församlingen och är insända till kontraktsprosten: Verksamhetsplan (kopplad till budget) Gudstjänstplan Pastoral handlingsplan för dop Pastoral handlingsplan för konfirmandarbete Pastora handlingsplan för begravning Handlingsplan för beredskapsförberedelser under kris och höjd beredskap Pastoral plan för användandet av pastoratets kyrkor Ja X Ja X Ja X JaR Ja x Ja x Ja X Nej Nej Nej Q Nej Q Nej Nej Nej D Barnkonsekvensanalys genomförd Ja 1X1 Nej BarnkonsekvensanaSys har genomförts vid framtagandet av församimgsinstruktionen och kyrkorådet och kyrkoherden bedömer att den är tiiträckiig. Kyrkofullmäktiges godkännande av församlingsinstruktionen ^^...Ao/ '3.3 KyrkofL^Tm^ktic ordförande* Kyrkoherdens godkännande av församlingsinstruktionen Kyrkorådets godkännande av församlingsinstruktionen \/M^.^...2'IJ> ~/r ^^...il.l^...i.^ Ort och datum Kyrkoherde Ort och datum cm^l Ann-Marie Johnsson Namnförtydligande Fredrik Westerlund Namnförtydligande Magnus Andrell Namnförtydligande Domkapitlet i Lund utfärdar denna församlingsinstruktion att gälla tills vidare É) dpnl 20-lfc ", ^_,,_;,,^,_ Lund den...^f...v.'.^."...''~.v..'v... på domkapitlets vägnar: Johan Tyrberg, biskop 1

2 pastoratet finns följande kyrkor:.västr.a..kar.up..kyrka. J.oreko.v.s..kyrka...l-lQY&.kycka..1.Q vid.gud.stjäns.t..1.q^.1.5. Yid.g.u.d.stiäns.t heiger.vid..g.ud.stjäns.t. Öppettider vardagar, helger,.

3 Församlingsinstruktionen består av två delar: ett PASTORALT PROGRAM och en FORMALIADEL 1. DET PASTORALA PROGRAMMET Det pastorala programmet utgörs av en omvärldsbeskrivning samt en programförklaring för församlingarnas grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. För hjälp: Se Vägledning for arbetet med församlingsinstruktionen Pastoratets omvärld i. Beskrivning Pastoratet består av två församlingar: Västra Karup-Hov och Torekov. Västra Karup-Hovs församling kom till efter en sammanläggning vid förra kyrkovalet. Västra Karup och Hov är strukturellt lika. Ren landsbygd med få orter men med många gamla byanamn som fortfarande är levande historia. Församlingen sträcker sig från norr till söder på Bjärehalvön - med hav som gränser: Skälderviken i söder, Laholmsbukten i norr. Västra Karup-Hov saknar större arbetsgivare. Företag med mer än 20 anställda är byggföretag. Däremot finns en stor uppsättning småföretagare, däribland flera jordbruk. Bara i lilla postnummerområdet Västra Karup finns 127 registrerade företagare (sept 2015). Föreningslivet är rikt. Fotboll är viktigt och fotbollsplanerna i församlingen är kända samlingsplatser. l församlingen finns förskola samt låg- och mellanstadium. Allt detta finns i orten Västra Karup. Ett äldreboende i kommunal regi finns pä orten som ständigt hotas av nedläggning. Detta skapar oro. Offentlig och suboffentlig service är näst intill obefintlig. Service som hör ett samhälle till saknas: Bank, post, vårdcentral, distriktssköterska, livsmedelsbutik o.s.v. Kollektivtrafiken fungerar ganska väl. Tappra försök görs, fr.a. av privata entreprenörer att bygga nya bostäder i församlingen. Tyvärr kan vi ännu inte tala om någon större framgång. Årskullarna med barn varierar mycket vilket också gör skolans årskursplanering och kyrkans barn-verksamhetsplanering svåröverskådlig. Lösningen blir B-klasser och samverkan i t.ex konfirmandarbetet med andra pastorat.

4 Trots viss avflyttning kan man inte kalla Västra Karup-Hov för en avflytlningsbyggd i traditionell mening. Folk bor här och även om det ändrat sig genom åren, finns oftast flera generationer i församlingen. Samhörighet är i detta fall ett viktigt ord. Kort sagt, man bor inte i Västra Karup-Hov för att man måste, utan för man vill. Det kulturella utbudet är förvånansvärt stort. Birgit Nilsson har präglat bygden och konst förekommer i alla dess former. Att församlingen är i ett historiskt-kulturellt område avspeglas bl.a. av fenomenet att det finns 365 lokaliserade fornminnen. Ett för var dag Torekovs församling är en "utpost" längst ut i stiftets nordvästligaste hörn och pastoratets största samhälle. Fe människor åker igenom Torekov, Kommer man hit gör man det för att besöka samhället. Torekov präglas av växlingen mellan sommar- och vinterhalvår. Det finns god allmännyttig service. Få människor bor i Torekov för att man måste - utan för att man vill. Intensiva försök finns att få orten att leva året om. Kyrka och byaråd finns i dessa ansträngningar. Under vinterhalvåret är orten stilla. Samlingspunkter är dä idrottshallen med bastu, affären och hamnen. Turismen är intensiv och sommargästernas antal mer än fördubblar invånarantalet. Kyrka och församlingshem ligger centralt och besöks flitigt även av sommargäster. Större arbetsgivare är Nolato. l församlingen finns låg- och mellanstadieskola, fritids- och förskola och en välrenommerad camping och en populär golfklubb. l församlingen finns Just nu ett tillfälligt flyktingmottagande samt ett hem för ensamkommande flyktingbarn. Fotboll är ett viktigt inslag i byn. l det lilla samhället är det svårt att överblicka och planera verksamhet för yngre. Årskullarna är väldigt varierande. Ett år kan det födas ett barn - nästa år 15. Dessutom är åldersfördelningen skev med en hög andel äldre. 18% är 80 år eller äldre. Till församlingen är Hallands Väderö tätt knuten - en ö som ägs och förvaltas av Torekovs församling. On är en viktig och levande del av församlingslivet och ett mycket populärt besöksmäl. Utvecklingstankar och reella beslut är fattade beträffande öns utveckling och fortlevnad som Torekovs ö. Församlingen har anpassat sitt liv till den rytm som finns i samhället i övrigt.

5 2. Utmaningar och möjligheter l ett pastorat med traditionsmedvetenhet finns möjligheter att skapa nya mötesplatser. Kyrkan ses fortfarande som en resurs för byarna och mycket sällan möter man negativa synpunkter. Vi ser fortfarande de diakonala möjligheterna till att vara en levande kyrka på landet. Vi vill fortsätta att vara hoppets bärare och i allt vi gör bottna i nåden och skapa i världen. Kontakten med skolorna ser vi som möjliga att utveckla. Med glädje ser vi att skolorna gärna kommer när vi bjuder in till möten och samtal. Sommarkonfirmationsarbetet känns mycket angeläget. Trots minimal marknadsföring söker sig konfirmander både från Sverige och utlandet till konfirmandundervisning under sommaren. En viktig utmaning är att överbrygga det gap som bildats mellan éretsrunt-boende och sommargäster. De sommarboende känner sig sällan som en del av byarna och byfolket är inte så benägna att släppa in sommargästerna. För man detta pé tal, möts man av en viss förvåning: "Ar det verkligen så...?" Här utgör konfirmandarbetet en mycket viktig "bro" och det är gott att se hur avståndet mellan människor minimeras i unga är. Den största utmaningen av alla ligger inte på det andliga eller mellanmänskliga planet utan pé det ekonomiskt/personella planet. Pastoratets intäkter är ungefär desamma år från år, medan utgifterna ökar. Samgåendesamtal bedrivs aktivt med Båstad kommuns församlingar. Det finns en risk, att funktioner som inte finns i nuläget kan komma att utebli även efter ett sammangående. Utvecklandet av frivilligkåren är en viktig fråga framgent.

6 Programförklaring 1. Identitet Visst har tankar ställts på hur "man kan göra i de stora församlingarna" dock utan avund har detta jämförts mot den lilla församlingen i det lilla pastoratet. Församlingens grundläggande uppgift; att fira gudstjänst, bedriva diakoni, mission och undervisning hör ihop. Man kan inte renodla ett ben och tro att det kan bli till gagn för församlingslivet. De fyra benen blir "täta" om man grafiskt vill åskådliggöra kyrkans uppgift. Mitt i finns skärningspunkten där vi får möta Gud och dela gudserfarenhet med varandra. Vår identitet som Västra Bjäres församlingar utifrån våra förutsättningar har pé flera nivåer, i skilda sammahang fått växa fram. Det känns centralt och viktigt för oss att få verka nära varandra och dem som söker sig till kyrkan. Ett viktigt drag i församlingarnas liv är tillgängligheten i alla åldrar. Den öppna famnen och den naturliga kontakten är typiskt. Korta beslutsvägar och möjligheten att anpassa sig till den för en viss termins förutsättningar är något vi fått lära oss. Församlingarna hade inte kunnat fullfölja sina uppgifter utan en stor grupp frivilliga och engagerade medarbetare och förtroendevalda. Detta märks i hela det pastorala arbetet men mest i de diakonala uppgifterna. Den andliga traditionen i Västra Bjäre pastorats församlingar är svår att definiera. Vi har vant oss vid att kalla det för "folkkyrklighef och med det menar vi ett mellanting mellan lågkyrklig väckelse och högkyrklighet. Detta har gett sig till yttryck bl.a. i hur vi firar våra gudstjänster, från enkelhet till traditionell högmässa. Vi lever på en plats där folk helt enkelt räknar med kyrkan.

7 2. Uppdraget för de närmaste fyra åren Församlingarna är involverade i samtal om samgående med övriga församlingar i Bostad kommun. Vi tänker vert uppdrag utifrån stiftets vission: Bottna i nåden, skapa i världen och med underrubrikerna inspirera lärande och samlas kring hoppet med dopet som grund för att möta livets och världens utmaningar. Viktiga "slagord" i vert uppdrag är "öppna upp!" och "motarbeta fördomar där dessa finns!" Detta beror på att hur folkkyrkliga vi än anser oss vara, finns trösklar som skall bort och fördomar som skall mötas med kunskap och undervisning. Över huvud taget vill vi fortsätta en redan inledd väg mot ökad kunskap om den kristna tron i alla åldrar. Vi kommer att prioritera följande områden: -Diakoni -Gudstjänstutveckling -Dop- och konfirmationsundervisning samt tydligt förkunna/undervisa/peka på hoppet. -Musik/körverksamhet

8 3. Den grundläggande uppgiften l församlingarna skall gudstjänst firas i form av huvudgudstjänster, kyrkliga handlingar och andra gemensamma gudstjänster. Vi är anslutna till stiftets nätverk för gudstjänst och liturgi. Gudstjänsterna skall vara anpassade så att människor i alla åldrar känner sig sedda. Förtroendevalda och andra församlingsbor erbjuds möjligheten att pä olika sätt vara med i diskussionerna kring gudstjänst och liturgi. Miljöerna som skapas i möten med människor skall undervisande, missionerande och diakonala. Undervisningsdelen skall ske i alla åldrar. Dock är vi medvetna om att bland barnen är årskullarna mycket varierande i sina storlekar, varför det ibland är svårt att ha en meningsfull verksamhet. Diakonin är vårt sätt att levandegöra den kristna omsorgen om medmänniskorna. Det diakonala arbetet är integrerat i allt vi gör och helt beroende av de frivilliga krafter som finns inom pastoratet. Diakonin bedrivs i alla åldrar och på många olika sätt. Vår vilja är att skapa meningsfulla möten med människor som vistas inom våra församlingar Att vara församlingar i Kristi kyrka är att vara insatt i försoningens "tjänst" och "verkan" (2 Kor 5:18ff, Matt 28:16ff). Det vi gör sker pé dopets grund. Som församlingar skall vi verka på alla nivåer för att få budskapet om Jesus Kristus bli ett evangelium - ett glatt budskap. Därför skall gudstjänsten, diakonin och undervisningen vara "missionerande", l missionsarbetet ingår både "internt" missionsarbete /(lokalt och nationellt) och ett "externt" genom pastoratets internationella grupp.

9 4. Hur är ansvaret för den grundläggande uppgiften fördelat mellan pastorat och församlingar och mellan församlingarna i pastoratet? Församlingarna delar resurserna både vad gäller personal och lokaler. Trots församlingarnas närhet är det olika strukturer och olika förutsättningar. Samverkan är en förutsättning för arbetet. Ingen församling kan göra allt, men församlingarnas gemensamma arbete gör att den grundläggande uppgiften kan fullföljas full ut.

10 2. FÖRSAMLINGSINSTRUKTIONENS FORMALIADEL De regler för pastoratet och församlingarnas verksamhet som rör domkapitlets tillsyn. GUDSTJÄNSTFIRANDE (17 kap 3 och 5 KO samt37 kap 2 KO) l pastoratet firas huvudgudstjänst varje söndag och kyrklig heigdag: Om "NEJ" ovan: Skriv in särskilda skäl för undantag här. JA 1X1 NEJ D FORMER FÖR GUDSTJÄNSTER (17 kap 4 & tö kap 6 KO) Minsta antal huvudgudstjänster med nattvard per år i var och en av pastoratets församlingar enligt domkapitlets beslut den 4/ :12 enligt senast inlämnad gudstjänststatistik: 14 stycken i Västra Karup-Hov och 16 stycken i Torekov. Hur fördelas huvudgudstjänster (minst 24 per år och församling) och huvudgudstjänster med nattvard mellan församlingarna i pastoratet? l pastoratets församlingar firas minst 24 huvudgudstjänster med nattvard och ytterligare minst 12 mässtillfällen. Huvudgudstjänst firas i regel varje söndag och helgdag i Västra Karup-Hovs församling och minst 40 gånger per år i Torekovs församling. Används någon annan gudstjänstordning eller musik än den som j^ [^ ^j ingår i Den svenska kyrkohandboken som huvudgudstjänst? kyrkohandbok.. Vi har fortsatt att arbeta med gudstjänsten enligt^fö Om "JA" ovan, hur mänga gånger per år? NÅGON GÅNG CAiGÅNG/MÅN _ ALLTID [X] Församling i pastoratet tillhör gudstjänstnätverket i Lunds stift JA X NEJ Om Ja, vilken/vslka församlingar? Västra Ka ryp-hov och Tprekpy w

11 Församling har dispens att använda förslaget till ny kyrkohandbok JA X NEJ Om ja, vtlken/vilka församiingar? Västra Karyp-Hpy och Tprekpv HUVUDGUDSTJANST MED ANNAT SAMFUND (-17 KAP 7 KO) En gudstjänst tillsammans med en församling t ett annat kristet trossamfund firas som huvudgudstjänst högst Snger/år med.-.".~~,~~~.''... församling i PRÄSTER OCH MUSIKER (34 kap 1-2 KO) Enligt stiftsstyrelsens beslut ska det i pastoratet finnas minst följande antal prästtjänster:.2... l pastoratet finns följande prästtjänster:..1...k.h,100%,,1,.km,100%.. Hur fördelas prästresursema mellan de olika församlingarna? Prästerna är inte bestämda till viss församling. Pastoratet har ingen pastor loci- funktion hos någon av prästerna. Kh är ledamot i båda församlingsråden då vi funnit detta var den bästa lösningen. Dock finns en klar och tydlig tyngdpunkt på diakoni i km-tjänsten l pastoratet ska det ftnnas minst en kyrkomusiker som ska vara organist eller kantor. Hur många organisttjänster finns? u... Hur många kantorstjanster tinns?..!.ju

12 DIAKONER Hur många diakontjänster ftnns i pastoratet? ÖVRIGA KOMMENTARER KRING TJÄNSTER PASTORATETS VERKSAMHET PÄ ANDRA SPRÅK (57 kap 55 KO) l pastoratet ftnns följande större språkgrupper representerade:.det.storsta.minorjte.tssr.råketa.rju.st.ny.arabjska; l vår ordinarie verksamhet arbetar vi med olika språk på följande sätt: Vi är beredda att fira gudstjänst och kyrkliga handlingar och bedriva själavård, förutom svenska, på engelska och tyska. (Just nu bedriver vi svenskundervisning för personer med ursprung i Syrien, Iran, Irak, Afghanistan, Somalia, Etiopien). Finns beredskap för tillfälliga och akuta behov av att möta människor på andra språk än svenska? JA [X] NEJ Q Om "JA", ange vilka språk ni har beredskap att möta människor på vid tillfälliga och akuta behov: Tyska, engelska, franska, spanska 12

13 BILAGA TILL FORSAMLINGSINSTRUKTIONEN FÖRSAMLINGARNA l PASTORATET Församlingen ansvarar fortfarande för den grundläggande uppgiften. Pastoratet har som pastoralt område ansvar för att församlingarna fullgör den grundläggande uppgiften. Här ges utrymme för en eventuell beskrivning av vad som är utmärkande och/eller särskiljande för varje församling i pastoratet. Här hänvisar vi till skrivningar i fr.a. vår omvärldsanalys 13