Äldres synpunkter. - så blir Göteborg mer åldersvänligt. Senior Göteborg. Stadsledningskontoret.

Transkript

1 Senior Göteborg Stadsledningskontoret Äldres synpunkter - så blir Göteborg mer åldersvänligt Sammanställning: Lisa Holtz lisa.holtz@stadshuset.goteborg.se

2 Äldres synpunkter för att göra Göteborg mer åldersvänligt Detta dokument innehåller sammanfattade synpunkter från möten med äldre personer i processen med att ta fram en handlingsplan för kommunstyrelseuppdraget Åldersvänliga Göteborg. Under processen har äldre framfört att de i lugn och ro vill kunna läsa de samlade synpunkterna. Innehållet är därför baserat på dialoger, samtal och intervjuer med äldre. Arbetet med handlingsplanen är en levande process. Genom att ta del av det som kommit fram och lämna synpunkter på innehållet i det här dokumentet, kan du vara med och påverka. Du bidrar därmed till att Göteborg kan bli en bättre plats att åldras på. Du kan lämna in dina synpunkter fram till torsdagen 31 januari Vad är Åldersvänliga Göteborg? Åldersvänliga Göteborg är ett uppdrag från kommunstyrelsen, och en del av WHO-nätverket Age-friendly cities and communities (AFCC). AFCC är ett nätverk med närmare 800 städer runtom i världen som har sagt att de ska arbeta strukturellt för åldersvänliga städer samt sprida och ta del av kunskaper och erfarenheter. Tillsammans med seniorer vill Åldersvänliga Göteborg göra staden till en bättre plats att åldras på. En åldersvänlig stad innebär att vi arbetar medvetet för att skapa tillgängliga och inkluderande sociala och fysiska livsmiljöer som främjar hälsa och livskvalitet. Att vara med i WHO-nätverket AFCC innebär också att vi i staden utvärderar åldersvänligheten, tar fram en handlingsplan och delar med oss av våra erfarenheter och goda exempel. Vad innebär en handlingsplan? I Göteborgs stad är en handlingsplan ett styrande dokument som beskriver konkreta åtgärder, vem som ansvarar för att genomföra åtgärden och när det ska ske. Åldersvänliga Göteborgs framtida handlingsplan kommer ha en tidsram på fyra år. Handlingsplanen berör inte vård- och omsorg eller kompetensförsörjning inom vård och omsorg då staden har andra uppdrag för detta. Vad är en åtgärd? Åtgärderna beskriver det som ska genomföras för att Göteborgs Stad ska bli mer åldersvänlig. Det kan vara en aktivitet eller en insats. Åtgärderna ska vara specifika, realistiska och mätbara. Indikatorer kommer tas fram för att kunna följa upp åtgärderna. Åtgärderna som kommer med i handlingsplanen är saker som staden inte redan gör och de måste vara möjliga att genomföra. 2

3 Så läser du dokumentet På nästa sida fyller du i uppgifter om dig själv. Denna information kommer enbart att användas i syfte att förstå vem som har svarat och hur vi kan arbeta med olika metoder så att så många som möjligt kan bidra. Därefter följer en innehållsförteckning och texter som är indelade utifrån Åldersvänliga Göteborgs olika fokusområden. Dessa är stadsmiljö, bostäder, mobilitet, social delaktighet och inkludering, samhällsstöd och service, information och kommunikation. Till varje fokusområde finns frågor. Du väljer vilka områden som är intressanta för dig att svara på. Du kan ge förslag på vad du tycker är viktigast inom varje fokusomåde. Du kan även ge förslag på åtgärder och hur du skulle vilja bidra med att genomföra åtgärder. Hör gärna av dig om du är intresserad av en djupare diskussion om Åldersvänliga Göteborg. Om du vill vara med och arrangera en studiecirkel, fokusgrupp eller workshop, så kan vi tillsammans titta på en metod för det. Genom att dela med dig av dina erfarenheter, synpunkter och idéer bidrar du till ett rikt underlag för handlingsplanen för Åldersvänliga Göteborg. Med vänliga hälsningar Lisa Holtz Processledare Stadsutveckling GÖTEBORGS STAD Stadsledningskontoret, Senior Göteborg Lämna dina svar och synpunkter senast den 31 januari 2019: Du kan mejla dina svar till: lisa.holtz@stadshuset.goteborg.se Du kan skicka svar och synpunkter per post till: Lisa Holtz, Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret SE Göteborg Du kan ringa om du har frågor om dokumentet och Åldersvänliga Göteborg: Lisa Holtz Tel

4 Dina uppgifter Du väljer själv vilka uppgifter du vill svara på. Ålder: Kön/könsidentitet: Födelseland: I vilket område bor du? Är du medlem i en pensionärsorganisation eller förening? Ja Nej Kryssa i en av rutorna Om ja, vilken?... Vill du få nyhetsbrev med information och aktiviteter som handlar om Åldersvänliga Göteborg? Lämna dina kontaktuppgifter nedan. Kontaktuppgifter: Jag godkänner att mina uppgifter kan sparas enligt Göteborgs stads GDPR policy för att användas i arbetat med att ta fram en handlingsplan för Åldersvänliga Göteborg. Kryssa i rutan för godkännande Dina svar kommer enbart att användas som underlag till handlingsplanen för Åldersvänliga Göteborg Tack för din insats! 4

5 Innehåll Stadsmiljö...7 Innehåll i stadsmiljön...7 Sittplatser...7 Trygghet... 8 Fysisk tillgänglighet... 9 Frågor om stadsmiljö... 9 Bostäder...10 Boendemiljön...10 Fysisk tillgänglighet...11 Bostaden Information Frågor om bostäder...14 Mobilitet...15 Åldersvänlig mobilitet i stadsmiljö...16 Kollektivtrafiken...16 Cykel Parkering...18 Frågor om mobilitet...19 Social delaktighet och inkludering...20 Mötesplatser...20 Generationsmöten...21 Ta tillvara på äldres resurser Kultur Frågor om social delaktighet och inkludering Samhällsstöd och service...24 Tillgänglighet till service Utformning Förebyggande service Anhörigas behov Frågor om samhällsstöd och service Information och kommunikation...27 Lättillgänglig och samlad information Digitalt utanförskap Göteborgs stads hemsida Frågor om information och kommunikation

6 Stadsmiljö Stadsmiljöns gestaltning och innehåll har stor betydelse för vår självständighet, livskvalitet och förutsättningar att kunna delta och vistas i offentliga rum och grönområden. Det finns flera kännetecken som gör stadsmiljöer och gröna ytor åldersvänliga. Närhet, tillgänglighet och trygghet är viktiga principer i stadsmiljön. Innehåll i stadsmiljön Seniorer i Centrum och Lundby har deltagit i grupper där de har filmat sin närmiljö med surfplatta. Många av deras filmer har berört innehållet i stadsmiljön. Saker som lyfts fram som viktigt för en god vistelse i stadsmiljön är offentliga toaletter, dricksvattenfontäner, offentlig konst och omväxling i miljön. Dricksvattenfontäner och offentliga toaletter har påtalats som särskilt bra vid lekplatser, knutpunkter, populära gångstråk och kustområden. Omväxling innebär till exempel att ha möjligheten att följa och uppleva årstidernas särart samt att miljöerna ger upplevelser för alla sinnena. Att staden erbjuder mötesplatser för både vila och aktivitet är viktigt. Många seniorer tycker att det är karaktäristiskt för en åldersvänlig stad att kunna vara fysiskt aktiv och att det finns plats för det i stadens gemensamma rum. Både gym och möjligheter till dans har nämnts som exempel. Närhet till grönområden, parker och grönska är viktigt. Att miljön upplevs ren och omhändertagen anses vara kännetecken på åldersvänlighet. Ordet närhet uppkommer flera gånger i samtalen med seniorer, och att det är viktigt med gångavstånd till olika målpunkter. Sittplatser Bra sittplatser är grundläggande för en åldersvänlig stadsmiljö. Sittplatserna gör att fler kan vara delaktiga och vistas längre i stadsmiljön. Sittplatsen är en naturlig mötesplats för många. Citat: En åldersvänlig stad har nära till allt, på gångavstånd. 6

7 Det behöver finnas en variation av sittplatser i olika goa lägen, vindskyddat, i skugga och i sol. En åldersvänlig sittplats karaktäriseras att den har rätt höjd, bra ryggstöd och handtag som gör att det går att stödja sig för att komma upp. Flera seniorer har nämnt att de gärna vill se att det finns uppvärmda sittplatser. Trygghet Många seniorer har svarat att det är viktigt med bra belysning. Att rusta upp med bättre belysning är en viktig faktor för att känna sig trygg i stadsmiljön. Det är viktigt att belysningen underlättar orientering, lyser upp viktiga funktioner och inte bländar. På frågan om vad det innebär att känna sig trygg utomhus har många svarat mänsklig närvaro i det offentliga rummet. Var verksamhetslokaler ligger, vilken typ av verksamheter som bedrivs där och vilka öppettider de har påverkar upplevelsen av närvaro och trygghet. De mellanmänskliga relationerna är viktiga för tryggheten såsom att bli hälsad på av sina grannar och att bli igenkänd i närområdet. Särskilda händelser, som när bilbränder sker, bidrar till känsla av otrygghet hos en del äldre. Fysisk tillgänglighet Fysisk tillgänglighet kommer ofta upp i frågan om åldersvänliga stadsmiljöer. Några personer har pekat ut att det är viktigt att tillgängliggöra stadens utsiktsplatser så att alla kan ta del av dem. Andra har påpekat vikten av att det inte ska finnas för mycket trappor i det offentliga rummet eftersom det hindrar framkomligheten med bland annat rollator. En särskild fråga som har kommit upp är att man gärna vill kunna sitta längs kanalerna inom Vallgraven, och önskemål om att Göteborgs Stad aktivt arbetar med hur vi kan tillgängliggöra kanalerna fram till hamnen. För många äldre är kyrkogården en mycket viktig plats. Det finns utpekade behov att tillgängliggöra kyrkogårdar i staden. Citat: Det är positivt när ungdomar är på torget. De ser mig om jag skulle snubbla. 7

8 Frågor om Stadsmiljö Vad är en åldersvänlig stadsmiljö? Vilka stadsmiljöer gillar du? Kan du ge exempel på platser du gärna vistas på? Vilka stadsmiljöer och platser undviker du? Varför? Gäller det särskilda tider på dygnet? Vad är viktigast i stadsmiljön? Har du förslag på åtgärder för en bättre stadmiljö? 8

9 Bostäder Bostaden är en grundförutsättning för trygghet och välbefinnande. Seniorer har generellt lyft fram att det är viktigt hur bostaden och boendemiljön är designad, förmågan att ha råd med nybyggda lägenheter och möjligheten att själv kunna välja var och hur de vill bo. Det finns behov av att få mer och tydlig information om bostäder och boendealternativ, bostadsanpassning och mer information om hur det går till att söka hyresrätter eller trygghetsbostäder. Boendemiljön Det som huvudsakligen har kommit upp i samtal om bostaden handlar om bostaden i relation till sin boende- och närmiljö. Många vill se ett helhetsperspektiv i boendefrågan. Placeringen av bostaden är viktig. Att boendemiljön stödjer tillgång till vardagsservice, affärer, bankomat, kollektivtrafik, flexlinjen, kultur, mötesplatser, bibliotek, fysisk aktivitet i form av promenad, träningslokaler och gym, grönska, naturupplevelser, restauranger och pubar i ens närhet är grundläggande för en åldersvänlig stad. Många uppskattar att bo på en plats med blandade åldrar. Några har uttryckt att det är viktigt att olika generationer bor i samma område för att minska risken att olika generationer blir främmande för varandra. Några har visat positivt intresse för att staden testar och utvecklar generationsboenden och bostadshus där studenter och 70-plussare bor tillsammans. Andra har nämnt att de vill bo med enbart andra äldre, i samma uppgång. I boendemiljön ska det finnas mötesplatser både inomhus och utomhus. Det är viktigt att utveckla och tillgängliggöra olika former av mötesplatser. Det är viktigt att samlingslokaler planeras in i nybyggda bostadskvarter. Citat: Bostaden ska upplevas bra och vara en plats där du kan känna dig trygg 9

10 Att skapa samarbeten mellan allmännyttan, privata fastighetsägare och bostadsföreningar i bostadskvarter anses vara möjligheter för att öka gemenskapen i området. Bland annat genom att samnyttja utomhusmiljöer och lokaler. Att det finns personal som är knutet till gemensamhetslokaler anses vara viktigt för att främja social gemenskap i boendemiljöer där det finns ett stort antal seniorer. Fysisk tillgänglighet Att komma ut och in är ett vanligt svar på frågan: Vad är en åldersvänlig stad för dig? Att kunna ta sig ut från sin bostad och bostadshus är viktigt för social delaktighet, möjligheten till fysisk aktivitet och att kunna leva ett självständigt liv. En annan sak som kommit upp är behovet av tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd med hiss. Idag bor många i bostadshus som byggdes före 80-talet, där flertalet flerbostadshus saknar hiss. Det har därför framkommit förslag på att ett statligt investeringsstöd borde användas för att bygga hissar i bostadshus där många äldre bor. Många berättar att de har en familjemedlem, vän eller bekant som har svårt att komma ut på grund att avsaknad av hiss i bostadshuset. På grund av den otillgänglighet som finns i befintligt bestånd tycker många att seniorer bör få förtur till lägenheter till markplan och bottenvåning. Flera tycker att det borde vara enklare att kunna fixa lägenhetsbyte mellan unga som bor i tillgängligare lägenheter och äldre som bor i otillgängliga. Samtidigt finns det seniorer som har uttryckt det svåra med att kunna byta till en lägenhet när de bor i bostadsrätt. Flera anser att samarbetet mellan Göteborgs stad och fastighetsägare ska öka för bostadsanpassning och tillgänglighetsarbetet. En del berättar att de måste flytta ifrån sitt bostadsområde ifall de ska ha hiss och tillgänglig lägenhet. Många seniorer trivs där de bor och vill inte flytta. 10

11 Bostaden Hur badrummet är utformat är viktigt. Balkong och uteplats har nämnts som betydelsefullt. Personer som bor i stadens trygghetslägenheter gillar det digitala tittögat och tycker att det känns tryggt med spisvakt. Flera seniorer nämner betydelsen av automatiska dörröppnare. Några har påpekat att det är viktigt att träd beskärs tillräckligt ofta för att lägenheten ska vara ljus. Bra ljusinsläpp är något som flera nämner som bra i sin bostad. Utbud av bostäder En åldersvänlig stad innebär att det finns ett tillräckligt stort utbud med bra bostäder, vilket även inbegriper lägenheter i äldreboende. Seniorer vill känna sig trygga med att det finns plats när de väl behöver flytta. Många uttryckte att fler bostäder i form av tillgängligt utformade bostäder, trygghetsbostäder, seniorbostäder, äldreboende samt trygghetsbostäder med mer service och stöd är tecken på en åldersvänlig stad. I villadominerade områden som exempelvis Askim, vill flera seniorer att området kompletteras med fysiskt tillgängliga lägenheter för att möjliggöra kvarboende. Att kunna bo kvar i samma närmiljö och område är betydelsefullt för många. Samtidigt har inte alla det ekonomiska utrymme som gör att de kan ta del av utbudet av nybyggda tillgängliga lägenheter. Att staden arbetar för att bygga bostäder med rimlig hyra lyfts fram som viktigt. Det är också viktigt att tillgängliggöra det befintliga bostadsbeståndet på ett sätt som kan bevara lägre hyror. Till exempel vid omvandling av befintliga lägenheter till trygghetsboende. Bostäder som kan erbjuda språklig gemenskap Personer som har ett annat modersmål än svenska uttrycker en önskan att kunna bo i bostäder för äldre eller i äldreboende där de kan prata och bli förstådda på sitt modersmål. Att bli förstådd är viktigt för att känna sig Citat: Det är jobbigt att sälja en bostadsrätt, det är mycket som man ska orka 11

12 trygg.vid flytt till äldreboende har några uttryckt behovet att ha nära till en religiös lokal. Information Det är viktigt att bygga in kapacitet hos seniorer att både kunna förutse sina bostadsbehov och agera innan en flytt blir för sent. Att veta vart du som senior ska vända sig för att få information har många sagt är viktigt. Att ha bra och enkel kontakt med hyresvärden och fastighetsvärd anses vara värdefullt. Att veta hur du kan göra för att byta eller söka bostad anses viktigt. Några säger att de känner någon som har ramlat ur kön (på BoPlats). Det visar på betydelsen av tydlig information om både registrering och hur du gör för att behålla din köplats på BoPlats. Stöd och råd vid försäljning av flytt är något som har uppmärksammats av seniorer. Mer information om möjligheter till bostadsanpassning är också något som efterfrågas. Fakta BoPlats BoPlats Göteborg är en marknadsplats för dig som letar bostad i Göteborgsregionen. För att kunna söka en lägenhet via BoPlats behöver du registrera dig. Kontakt: BoPlats Göteborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 1 Telefon: Öppet: måndag - fredag kl Senioröppet: torsdag kl webbsida: 12

13 Frågor om bostäder Hur fungerar din boendemiljö? Vad är viktigt för att du ska kunna bo kvar i din bostad så länge du vill? Vad är viktigast när det gäller bostäder och boendemiljö? Har du förslag på åtgärder för förbättringar? 13

14 Mobilitet Mobilitet handlar om hur vi rör oss. Hur vi kan röra oss påverkar vår hälsa, livskvalitet och självständighet. Möjligheterna till rörelse ökar förutsättningarna för att vara socialt delaktig och att kunna ta del av samhällsliv som kultur, service och hälso- och vårdtjänster. Att själv kunna välja när vi vill ta oss runt till fots, med cykel, rollator, rullstol, permobil eller kollektivtrafik ökar hälsan. Åldersvänlig mobilitet i stadsmiljöer En åldersvänlig miljö har tydliga, orienterbara, jämna, halkfria och breda trottoarer som är sammankopplade och erbjuder regelbundna platser att vila och uppehålla sig på. Många seniorer vill att staden ska minska eller ta bort höga kanter och ojämna gatstenar. Gatstenar är svåra att gå på och blir lätt hala. Ofta framförs behov av tydliga och separata stråk för fotgängare och cyklister, samt bredare trottoarer för framkomlighet med rollator eller rullstol. Utemöbler vid till exempel serveringar behöver separeras från gångstråk, för att minska risker med att snubbla eller behöva gå ut i gatan. För bättre tydlighet, orientering och samspel finns det behov av att tydliggöra i korsningar med skyltar om vem som har företräde. Hur gator, trottoarer och gångstråk underhålls är av betydelse. Det viktigt att rester av gatuarbete undanröjs snabbt för att minska tiden de utgör hinder. Det är viktigt att gångbanorna snöröjs på ett sätt så att det blir säkert och tryggt att ta sig fram som äldre. Vid snöröjning kan det bildas vallar på gångbanor vilket medför att många istället väljer att gå på cykelbanan. Flera har nämnt att de upplevt att cykelbanor plogas men inte gångbanor. Citat: Det är viktigt att kunna ta sig dit man vill, när man vill... 14

15 Många äldre har påpekat att offentliga toaletter ökar trygghet och livskvalitet vid utevistelser. Flera offentliga toaletter placerade vid knutpunkter, populära grön- och parkområden såväl som lekplatser och betydelsefulla gång- och cykelstråk är indikatorer på en mer åldersvänlig stad. Kollektivtrafiken Många äldre beskriver att i en åldersvänlig stad är det nära till kollektivtrafik. Flera som bor i centrum har nämnt att just närheten till kollektivtrafik gör att de inte behöver bil. Kollektivtrafikhållplatserna behöver vara placerade på ställen som är enkla att ta sig till, utan fysiska barriärer som branta backar eller trappor. Många seniorer upplever att det kan vara långa avstånd från hållplatser till hemmet eller till aktivitetslokaler. Några berättar att glaset ofta är sönder på hållplatserna och undrar om det finns bättre material att bygga med eftersom ett bra vind- och regnskydd är viktigt. Att Göteborgs Stad erbjuder fritt resande i kollektivtrafiken med Seniorkortet uppskattas mycket. Det ger en högre livskvalitet, möjligheter att delta i samhällslivet och hantera sina vardagssysslor. Några personer som är sjukpensionärer och förtidspensionärer uttrycker även de behov av fria resor med kollektivtrafiken. Många har uttryckt ett behov av att utöka tiderna för seniorkortet och skulle vilja att kortet även kan gälla för flexlinjen. Några seniorer känner en osäkerhet att åka kollektivtrafik då balansen har försämrats. Flera seniorer nämner att det är viktigt med långsamt och mjukt start och stopp och att förare väntar tills de har hunnit sätta sig innan de kör iväg. Det är viktigt för att minska fallrisken. En del seniorer nämner att det är svårt att komma av och på spårvagnen, och att hinna det innan spårvagnen åker iväg. Äldre med nedsatt syn har berättat att det är det bra om spårvagnars och bussars tidtabeller och avgångar kan bli upplästa högt på hållplatserna. Citat: En del bussar går att sänka ner när man ska kliva på, kan alla bussar det? 15

16 Turlistorna på hållplatserna sitter ofta högt upp och har liten text som gör de svåra att läsa. Några har uppmärksammat att displayer vid hållplatser och ombord på fordonen behöver ha skarpare kontraster i texten för att kunna läsas av personer med synnedsättning. Displayer ska inte placeras i sollägen, då de bländar och blir svåra att se. Det finns även ett behov av att synliggöra hur vi bemöter och tar hänsyn till varandra i kollektivtrafiken. Många äldre upplever till exempel att sittplatser märkta för äldre och personer med funktionsnedsättning upptas av personer som inte har behov av sittplatsen och är ouppmärksamma på sin omgivning. Flexlinjen Flexlinjen är en uppskattad och populär specialiserad transportservice som staden erbjuder. Samtidigt har det kommit upp flera förbättringsförslag som skulle bidra till åldersvänligheten. Ett förslag är att utöka tiderna för turerna och att flexlinjen även erbjuder resor under lunchtimmarna då många aktiviteter pågår. Ett annat förbättringsförslag är förändring av flexlinjens rutter. Det finns behov av mer ändamålsenliga rutter istället för att rutterna delas in stadsförvaltningarnas områdesgränser. Det finns även ett behov att sprida mer information om flexlinjen så att fler kan nyttja tjänsten. Parkering Seniorer som använder bil nämner vikten av att kunna betala för sin parkeringsplats utan att behöva använda en app eller digitala banktjänster. Många har inte smarta telefoner vilket skapar en otillgänglighet och ett onödigt digitalt utanförskap i samhället. Det är därför viktigt att det fortfarande går att betala med kontanter. Citat: Var kan jag tycka till om kollektivtrafiken? - Till exempel när hållplatser dras in och liknande? 16

17 Cykel De seniorer som cyklar tycker att det är bra att det finns cykelpump och cykeltvätt utplacerat i staden. Något som skulle kunna underlätta cyklandet på äldre dagar är att utöka styr och ställ med elcyklar och parcyklar. Satsningar på bättre och tydligare cykelinfrastruktur är också viktigt. Vid populära och högtrafikerade cykelvägar kan Göteborgs åldersvänlighet i cykelnätet öka genom att bygga ut fler stråk där cyklisten kan välja cykelhastighet. 17

18 Frågor om mobilitet Hur rör du dig i din närmiljö/staden? (Går, cyklar, åker med kollektivtrafik eller annat.) När känner du dig trygg respektive otrygg i trafiken? Vad är viktigast när det gäller mobilitet? Har du förslag på åtgärder för förbättringar? 18

19 Social delaktighet och inkludering Social delaktighet, inkludering och gemenskap är starkt förknippade med en god hälsa och livskvalitet genom hela livet. Att ha möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, sociala, kulturella, politiska och religiösa aktiviteter i samhället och i sin närmiljö är viktigt. Det ger förutsättningar för att använda sin kompetens och kunskap, åtnjuta respekt och självförtroende samt upprätthålla nära relationer. Det bidrar även till att hålla sig omvärldsorienterad. Mötesplatser Samtalen med stadens seniorer befäster vikten av att det finns mötesplatser att samlas på, som till exempel caféer, kulturhus, bibliotek, träffpunkter och mötesplatser. För många seniorer som besöker träffpunkter är just träffpunkterna svaret på frågan vad en åldersvänlig stad innebär. De är en viktig beståndsdel i deras liv. Flera uttrycker att de uppskattar personalen som jobbar på de mötesplatser och träffpunkter de går till. Det är viktigt att det finns en bra spridning av mötesplatser och träffpunkter med aktiviteter som riktar sig till seniorer i staden. I de fall mötesplatser och träffpunkter har öppet en gång i veckan önskas fler öppetdagar. Många påpekar att det är viktigt att mötesplatser är gratis eller erbjuder aktiviteter till en låg kostnad. En del har poängterat behov av det finns aktiviteter på träffpunkter, mötesplatser och kulturinstitutioner på långhelger då många är ensamma. Det är viktigt att mötesplatserna och träffpunkterna arbetar med delaktighet och inkludering samt att lokalerna både är fysiskt tillgängliga och lätta att hitta. Personer med synnedsättning har särskilt uttryckt behov av att kunna känna sig aktiva och delaktiga vid olika former av aktiviteter. Citat: Möjligheten till möten mellan generationer är viktigt för att minska ålderism. 19

20 Det har uttryckts att kommunens aktiva samarbete med neutrala (icke-politiska och icke-religiösa) föreningar bör öka. Några seniorer efterfrågar samlad information om vad, var, när och hur seniorer kan komma i kontakt med de olika aktiviteter som finns för seniorer i staden. Där riktade träffar för män arrangeras finns det önskemål om att innehållet i träffarna utvecklas och blir mer genomtänkt för att öka kvaliteten och tilltala fler. Stadens aktiviteter behöver även fortsätta att ta hänsyn till finskt förvaltningsområde och erbjuda såväl som utveckla finskspråkig verksamhet. Generationsmöten Många äldre ser gärna mötesplatser där generationer möts. Det anses vara värdefullt att mötas över generationer, lära av varandra och att ingen känner sig utanför på grund av ålder. Samtidigt säger några att det enbart vill gå till träffpunkter för äldre. Generationsmöten är ett sätt att bygga broar mellan generationer, skapa tillit och trygghet i samhället såväl som att minska ålderism. Idag arbetar alla stadsdelar med generationsmöten men har kommit olika långt. Ta tillvara på äldres resurser En viktig aspekt för inkludering som framkommit i samtalen är att ta tillvara på äldres resurser. Volontärinsatser är ett exempel på att tillvara på äldres resurser och kompetens. En del äldre nämner att de genom att vara volontärer kan hitta nya sidor hos sig själva, hitta nya intressen och möta nya människor. Seniorer anser att volontärtjänster är ett bra sätt för att nå personer som är ensamma och vill komma ut på aktiviteter. Citat: Samarbete mellan olika skolformer och pensionärer bör ha en mycket större potential än vad vi ser idag. Kanske kan pensionärsorganisationerna bli katalysatorer? En särskild insats som har kommit upp från olika håll utveckla och sprida väntjänst. 20

21 Något annat som har dykt upp som önskemål är att skapa möten mellan seniorer i olika delar av staden. Det vill säga att träffa andra seniorer i en annan stadsdel eller bjuda in seniorer till sitt område och mötesplats. Kultur Många seniorer påpekar att det är viktigt med kultur. Här vill man se att staden ökar tillgängligheten och möjligheterna att ta del av kulturaktiviteter. Det är viktigt att det finns ett varierat utbud som är kostnadsfria då det finns många pensionärer med väldigt små medel (fattigpensionärer). Flera har nämnt att de sörjer att de inte kan ta del av lika mycket kultur som de gjorde innan pensionen. Stadens gratisinträden till museum, andra kulturinstitutioner och badhus uppskattas och anses vara något som gör Göteborg åldersvänligt. Annat som uppskattas är pensionärsrabatter på Operan. Några har påpekat att det behövs samlad information om pensionärserbjudanden på olika kulturanläggningar. Det har också framförts av några om Liseberg skulle kunna erbjuda pensionärer fritt inträde som Gröna Lund gör. Citat: Pensionärer skulle kunna aktiveras som guider, värdar och värdinnor för våra fina kommun. 21

22 Frågor om social delaktighet och inkludering Vad är en bra mötesplats eller träffpunkt? Vad kan du bidra med i utvecklingen av Åldersvänliga Göteborg? Vad är viktigast när det gäller social delaktighet och inkludering? Har du förslag på åtgärder för förbättringar? 22

23 Samhällsstöd och service Samhällsstöd och service har stor påverkan på seniorers förmåga att upprätthålla en god hälsa och ha kontroll över sitt liv. För att seniorer ska kunna använda samhällsstöd och service är det viktigt att ha det nära och att det är tillgängligt utformat. Ett bra bemötande utgör ett åldersvänligt samhällsstöd och service Tillgänglighet till service Många seniorer som beskriver vad en åldersvänlig stad är nämner närheten till dagligvaruaffärer, vårdcentral, café, bibliotek, mötesplatser, bankomat, simhall och friskvårdsanläggningar. Fritt inträde till bad- och idrottsanlägningar uppskattas också av seniorer. Många seniorer nämner att det är särskilt viktigt att stärka och värna de lokala torgen i staden. Att bland annat gå till mataffären ses som en social aktivitet samt en anledning att ta sig ut. När service minskar på lokala torg medför det stora konsekvenser för äldre som får det svårare att ta sig till service på längre avstånd. Betydelsen av att det finns bankomater och att du ska kunna känna dig trygg när du tar ut pengar kommer upp i många samtal. Att enbart betala elektroniskt eller med kort utesluter många äldre, då alla inte använder dessa tjänster. Utformning Det är viktigt att affärerna har en åldersvänlig utformning. Det är viktigt att tänka på hur möbler och varor placeras i lokalerna. Några tycker att det ska finnas en särskild kassa för personer som har svårt att stå länge och vänta i kö såväl som Citat: På Frölunda Torg behövs det fler sittplatser, som fällbara väggsitsar vid entréer, för att jag ska kunna ta av och sätta på broddar. 23

24 att det behövs större utrymme vid kassorna i livsmedelsaffärer. Det behöver finnas tillräckligt med utrymme för att kunna ta sig fram med rullator, rullstol och permobil. Flera upplever att det saknas sittplatser både inne och utanför affärer och service. Förebyggande service Den hälsofrämjande och förebyggande verksamheten i stadsdelarna lyfts fram som värdefull av seniorer. Bland annat för att den erbjuder gemenskap, samhällsinformation och möjligheter till aktivitet. Personalen på träffpunkter och mötesplatser benämns ofta i positiva ordalag. Fixartjänsten är en uppskattad tjänst inom Göteborgs Stad. Dock har en del påpekat att den behöver marknadsföras mer så att fler får information om tjänsten. Annat som har framkommit i samtal är behovet av samverkad begravningshjälp. Anhörigas behov I ett åldersvänligt Göteborg är det viktigt att ha med anhörigperspektiv i arbetet. Anhöriga gör mycket stora insatser och har resurser som består av erfarenheter, kunskap och engagemang som de vill dela med sig av. Flera nämner anhörigstöd som viktigt. För att kunna samla och ta tillvara på anhörigas kunskaper och engagemang så vill anhöriga att staden inrättar ett Anhörigråd. Genom att ta tillvara på den kunskap och engagemang som anhöriga har kan tjänster, service och stöd till både anhöriga och deras närstående bli bättre och mer anpassat. Särskilda behov som uppkommit i workshop med anhöriga är behov av korttidsplatser för personer med demenssjukdom för att underlätta stöd i form av avlastning för anhöriga. 24

25 Frågor om samhällsstöd och service Vilket samhällsstöd och service är viktigt för dig? Vad behövs i din närmiljö och vad kan ligga längre bort? Vad är viktigast när det gäller samhällsstöd och service? Har du förslag på åtgärder för förbättringar? 25

26 Information och kommunikation I en åldersvänlig stad vet alla vart de ska vända sig för att få mer information om stadens tjänster. Informationen ska vara enkel och tillgänglig för att kunna ta till sig. Lättillgänglig och samlad information Det är viktigt att information om exempelvis aktiviteter, tjänster och samhällsstöd kan fås skriftligt och via telefon. Några har påpekat att man skulle vilja ha upplysning om stadens tjänster för äldre genom personligt samtal och möte. Det har också kommit upp behov om information på andra språk än svenska. En del seniorer har uttryckt att det är jobbigt, svårt och krångligt att behöva registrera sig till allt. De som använder smarta telefoner tycker att det är jobbigt med en app för varje sak. Många seniorer uttrycker behovet av samlad information på ett ställe. Detta gäller även när det kommer till vart de ska vända sig med en synpunkt eller när de vill kunna ställa frågor till staden. Kontaktcenters nummer är något som karaktäriseras som åldersvänligt och uppskattas av de som känner till numret. Digitalt utanförskap Det digitala utanförskapet är ett återkommande dilemma för många seniorer. Det kan handla om alltifrån att inte ha möjligheten att nå all information om du inte har internet, att inte kunna betala för sin parkering på grund av att du inte har swish och att banker kräver att personen sköter sina bankärenden på internet. Det skapar ett samhälle där många individer lämnas utanför. Många seniorer uttrycker att det är viktigt att staden erbjuder äldre (och andra invånare) utbildningar, workshops och andra aktiviteter för att lära sig olika Citat: En telefonkatalog för seniorer hade varit bra. 26

27 tekniska och digitala apparater och tjänster. Det är också viktigt att både staden och näringslivet har förståelse för hur de kan tillgängliggöra sina tjänster och erbjudanden genom att utforma information och kommunikation på ett sätt som seniorer kan ta till sig. Göteborgs Stads hemsida Många påpekar att Göteborgs Stads hemsida behöver bli tydligare för att invånare ska kunna hitta det de söker efter. Stadens kalendarium behöver förbättras, men också marknadsföras mycket mer som ett ställe för samlad information om aktiviteter som sker i staden. 27

28 Frågor om information Hur kan informationen bli mer åldersvänlig? Vad använder du för informations- och kommunikationskanaler? Vad är viktigast när det gäller information och kommunikation? Har du förslag på åtgärder för förbättringar? 28

29 Åldersvänliga Göteborg Syftet med Åldersvänliga Göteborg är att förbättra livskvaliteten för äldre personer och göra staden till en bättre plats att åldras på. Senior Göteborg, stadens utvecklingscenter för äldrefrågor, arbetar tillsammans med äldre personer, kommunala förvaltningar och bolag för att göra detta. På uppdrag av kommunstyrelsen ska Senior Göteborg ta fram en handlingsplan med åtgärder för att Göteborg ska bli en mer åldersvänlig stad. Satsningen på åldersvänliga städer är ett internationellt initiativ av Världshälsoorganisationen (WHO). Förbättringsarbetet berör sex områden: Stadsmiljö Mobilitet Bostäder Social delaktighet och inkludering Samhällsstöd och service Information och kommunikation Som stöd för arbetet finns en guide som WHO tagit fram. Tillvägagångssättet stöds av ledande internationell forskning och bevis om bästa praxis. Kontakt Lisa Holtz Illustrationer: Josephine Skapare