HUMANISTISKA FAKULTETEN Preliminära kursplaneanvisningar

Transkript

1 HUMANISTISKA FAKULTETEN Preliminära kursplaneanvisningar I texten har aktuell information och aktuella beslut så långt möjligt arbetats in. 1. Benämning Kursens namn Enligt rektorsbeslut skall benämningarna utformas enligt följande: namn (progressionsmarkör), beteckning för utbildningsnivå, poängtal. Progressionsmarkören, där sådan skall finnas, anges med romersk siffra och gäller inom respektive nivå. För nivåbeteckningar används GN och AN för grund- och avancerad nivå, respektive. Exempel: Historia I, GN, 30 hp; Engelska I, AN, 30 hp. Benämningarna på kandidat-, magister- och masterkurserna vid den humanistiska fakulteten skall se ut på följande sätt: Huvudområde examenskurs, nivå, högskolpoäng. Exempel: Filosofi kandidatkurs, GN, 30 hp; Filosofi magisterkurs, AN, 30 hp; Filosofi masterkurs, AN, 30 hp. 2. Engelsk benämning Kursens namn på engelska. De engelska översättningarna av beteckningarna GN och AN blir FC (first cycle) respektive SC (second cycle). Enligt högskoleverkets beslut skall examina översättas till engelska enligt följande: Beslut väntas under första halvan av februari Enligt utbildningsdepartementets svensk-engelska ordbok översätts självständigt arbete (examensarbete) med endera av följande termer: independent project, degree project, thesis. Vi rekommenderar att termen thesis begränsas till examensarbete för masterexamen. För engelsk terminologi i övrigt hänvisas till Högskoleverket har uppdraget att översätta förordningen till engelska. Rimligen måste också departementets ordbok revideras. 3. Kod Kursens unika kod i Ladok-systemet 4. Poäng Kursens omfattning i högskolepoäng. 5. ECTS-poäng I detta fall lika med högskolepoäng. Finns med eftersom i ett övergångsskede gamla poäng figurerar i planerna. 6. Utbildningsnivå Grundnivå/Avancerad nivå 7. SU-ämne Information som utnyttjas för sortering i kurskatalogen 8. Betygskala UV = tregradig, UG = tvågradig, A F = sjugradig betygsskala

2 9. SCB-nivå Uppgift om nivå krävs av SCB och anges enligt deras riktlinjer på följande vis: A 0-30 hp, B hp, C hp och D hp. X används då nivån ej kan anges t ex i uppdragsutbildnings. Bokstaven G är en rest från det gamla linjesystemet och är inte aktuell för den humanistiska fakulteten. Uppgifterna används till nationell statistik. 10. SCB-ämne Kursens ämnestillhörighet enligt SCB:s klassificering. 11. SCB-djup G betecknar alla kurser som inte innehåller examensarbete. K står den kurs som är eller innehåller examensarbete för kandidatexamen. M är motsvarande för magister och/eller masterexamen. En differentiering av denna kategori är att vänta. 12. Ansvarig institution Den institution som svarar för kursen (som får tillgodoräkna sig hås och håp) 13. Giltig fr.o.m. Den termin då aktuell version av kursplanen ska börja gälla, där termin anges med HT, VT och ST (för sommartermin). 14. NyA/Typ av utbildning Här indelas utbildningarna efter vilken typ av förkunskaper som stipuleras. För kurser används kategorierna Förutbildning, Grund och Fortsättning, där fortsättning förutsätter högskolestudier och grund genomgången gymnasieutbildning. Förutbildning är behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor (t ex basår). Observera att förberedande kurser/nybörjarkurser i språk ger högskolepoäng och inte kan klassificeras som förutbildning. För program används termerna Grundutbildning och Påbyggnad analogt med termerna Grund och Fortsättning. 15. NyA/Krav på tidigare studier Två möjligheter finns: gymnasium/motsv och högskoletsudier. 16. Behörighet Alt 1 Grundläggande behörighet plus eventuell särskild behörighet (t ex Svenska B och Historia A ). Välj kategori i rullmenyn. För tillträde till program på avancerad nivå väljs filosofie kandidatexamen/motsv. Alt 2 Särskild behörighet i termer av högskolekurser (t.ex. Historia I, GN 30 hp, Akademisk grundexamen om minst 180 hp varav minst 90 hp i engelska). Skrives in i rutan. I förekommande fall anges här även andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Här skall också stå: Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 17. NyA/Examen som kursen leder till Leder till är missvisande då det handlar om kurser och inte program eller yrkesexamina. För kurser anges vilken/vilka examina kursen kan ingå i. Observera att i de flesta fall samtliga generella examina bör markeras bortsett från licentiat- och doktorsexamen. Kurser på avancerad nivå kan ju ingå på grundnivå och vice versa.

3 18. Kursens innehåll Här ges en närmare beskrivning av kursens innehåll samt om möjligt dess användbarhet inom olika yrkesområden. För delkurser som har egen kursplan hänvisas till denna. Andra delkurser beskrivs mer i detalj. 19. Kursens mål Vid formulering av kursens mål skall de i examensordningen (se bilaga 1) givna målen för olika examina beaktas. Det gäller alltså för varje kurs att identifiera de/det examensmål som kan vara relevanta och att explicitgöra detta/dessa. Givetvis kan andra mål än de som anges i examensordningen förekomma och det är inte säkert att målen för alla kurser kan relateras till en eller flera målformuleringar i examensordningen. Detta gäller för kurser i allmänhet. För examensgivande kurser/examensarbeten gäller generellt att de garanterar att vissa av målen i examensordningen är uppfyllda. Därför skall för dessa kurser nedanstående formuleringar användas. Därtill kan andra kanske mer specifika mål anges. Examensarbete för kandidatexamen: Efter genomgången kurs har studenten visat sin förmåga att: - söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning inom huvudområdet för utbildningen, - självständigt identifiera, formulera och lösa problem utifrån kunskap om tillämpliga metoder inom området samt genomföra ett examensarbetet inom den givna tidsramen, - muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera examensarbetets syfte och resultat - beakta gällande forskningsetiska normer Examensarbete för magisterexamen Efter genomgången kurs har studenten visat sin förmåga att: - integrera kunskap och analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer inom huvudområdet för utbildningen, - självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt planera och utifrån fördjupad metodkunskap med adekvata metoder genomföra ett kvalificerat examensarbete inom den givna tidsramen, - muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa och - beakta gällande forskningsetiska normer. Examensarbete för masterexamen Efter genomgången kurs har studenten visat sin förmåga att: - kritiskt och systematiskt integrera kunskap och analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer inom huvudområdet för utbildningen samt visa väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området, - utifrån fördjupad metodkunskap och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar och planera och med adekvata metoder genomföra ett kvalificerat examensarbete inom den givna tidsramen, och - i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, och - beakta gällande forskningsetiska normer. 20. Undervisning Ämnesspecifika formuleringar om undervisningsformer ( t.ex. Undervisningen sker i form av föreläsningar/ lektioner/seminarier/gruppövningar/laborationer ). Här anges även sådant som nätbaserad undervisning/distansundervisning. Formuleringarna kring undervisningsformer bör vara sådana att inte

4 mindre förändringar föranleder en ändring av kursplanen. Undervisningens form och omfattning kan anpassas till såväl antalet studenter på kursen som institutionens ekonomiska situation Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras på följande vis: (t ex genom salskrivning/hemskrivning/muntlig grupptentamen/obligatorisk närvaro/vetenskaplig uppsats ). Formuleringarna kring examinationsformer bör vara sådana att inte mindre förändringar föranleder en ändring av kursplanen. Man kan också tänka sig formuleringar av typen Muntlig eller skriftlig examination beroende på t ex gruppstorlek. b. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt Anm. Enligt rektorsbeslut kan fakultetsnämnden ansöka om dispens från den sjugradiga betygsskalan. Därutöver medges undantag för delkurser av laborativ karaktär, för kurser/delkurser som i sin helhet består av praktik samt för kurser/delkurser som omfattar mindre än 4,5 högskolepoäng. För sådana kurser/delkurser kan betygen godkänd/underkänd användas. I ett utbildningsprogram eller en kurs får antalet poäng som bedömds enligt en tvågradig skala inte överstiga hälften av programmets eller kursens poängtal. c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. Utöver kraven för varje delkurs skall det framgå vilka kriterier som tillämpas för att sätta betyg på hel kurs som består av delkurser. Det är Institutionsstyrelsen som fastställer betygskriterier. d. För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga moment/delkurser (samt ): här anges obligatoriska moment som inte betygsätts t ex praktik etc e. Vid underkännande gäller att studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. (I förekommande fall: En student som underkänts på praktikdelen..(motsvarande) har rätt att genomgå ytterligare en praktikperiod/motsv.) Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en och samma examinator har rätt att få en annan examinator utsedd för att bestämma betyg på provet, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. 22. Kurslitteratur och övriga läromedel Kurslitteratur redovisas i bilaga/nedan. Observera att den kurslitteratur och de övriga läromedel som skall användas enligt högskoleförordningen skall anges i kursplanen. Kurslitteraturen fastställs sålunda samtidigt som de övriga delarna av kursplanen och en ändring av kurslitteraturen som den angivits innebär en ändring av kursplanen.

5 23. Övergångsbestämmelser När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan. Dock gäller fortfarande begränsningarna enligt 19 e ovan. Här kan överensstämmelser/tillgodoräknanden i förhållande till det äldre systemet skrivas in där så låter sig enkelt göras. I annat fall skrivs För överensstämmelser med det tidigare kurssystemet hänvisas till institutionens studievägledare/studierektor/motsv. 24. Begränsningar Här anges eventuella begränsningar i rätten att ta med kursen i examen och eventuella överlappningar med andra kurser (t. ex : Kursen får inte tas med i en magisterexamen tillsammans med kursen X och Y. Momentet A ingår även i kursen Q. ; Kursen överlappar innehållsmässigt med kursen P till en omfattning av 7 poäng. ) 25. Övrigt Här anges om en kurs kan höra till ytterligare huvudområde för examen ( t.ex. Kursen kan även räknas som studier i huvudområdet ekonomisk historia ) eller tillgodoräknas inom annan kurs. Här anges även om kursen kan ingå i ett program. 26 Provuppsättningar Här anges de delkurser/motsv som skall dokumenteras i LADOK-systemet med benämning på svenska och engelska, högskolepoäng och provkod. 27. Beslut Beslutsdatum väljs i rullmenyn. Under beslutsformulering skrivs: Denna kursplan är fastställd av styrelsen vid (eller i förekommande fall humanistiska fakultetsnämnden) åååå-mm-dd. (och är en revision av den åååå-mm-dd fastställda planen.)

6 BILAGA 1 Utdrag ur Examensordningen (bilaga 2 till HF; Förordning 2006:1053) EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ GENERELLA EXAMINA Högskoleexamen Omfattning Högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. Mål Kunskap och förståelse För högskoleexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området. Färdighet och förmåga För högskoleexamen skall studenten - visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen, - visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleexamen skall studenten - visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen. Självständigt arbete (examensarbete) För högskoleexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För högskoleexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Kandidatexamen Omfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.

7 Mål Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. bu^jfk^=mü=^s^k`bo^a=kfsü= GENERELLA EXAMINA Magisterexamen Omfattning Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.

8 Mål Kunskap och förståelse För magisterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För magisterexamen skall studenten - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För magisterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forskningsoch utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Självständigt arbete (examensarbete) För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För magisterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Masterexamen Omfattning Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.

9 Mål Kunskap och förståelse För masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För masterexamen skall studenten - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forskningsoch utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Självständigt arbete (examensarbete) För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. Övrigt För masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.