Kullaviksskolan F-3 inklusive fritidshem Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Kullaviksskolan F-3 inklusive fritidshem Plan mot kränkande behandling Planen omfattar åtgärder mot trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna som regleras i diskrimineringslagen FN:s konvention om barns rättigheter Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet.

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola årskurs 1 3 och fritidshem Ansvariga för planen Rektor tillsammans med pedagoger är ansvariga för planen Vår vision Kullavik bygger för livet med tre kärnord som beskriver vår mening om hur: Jag skall: -vara en positiv förebild -ha en trygg lärmiljö -vara en reflekterande individ Eleverna skall komma till en stimulerande och utvecklande miljö där deras kunskaper, förmågor, olikheter och utvecklingsmöjligheter värdesätts. Planen gäller till Elevernas delaktighet Samtliga elever har deltagit i en enkät med fokus på trivsel och trygghet. Inför utvecklingssamtal kartlägger eleverna sin upplevelse och trivsel på skolan. De yngsta eleverna intervjuas inför samtalen. Under samtalen förs en dialog om trygghet och trivsel. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen mot kränkande behandling behandlas på samråden där representanter för vårdnadshavarna är delaktiga. Planen behandlas på föräldramöten. Vårdnadshavarnas medverkan är en förutsättning för en stabil värdegrund som genomsyrar både hem och skolmiljö. Vid utvecklingssamtalet diskuterar pedagog och föräldrar gemensamma strategier för att öka elevens känsla av trygghet och trivsel. Personalens delaktighet Samtliga pedagoger är ansvariga för att en enkätundersökning med gemensam analys genomförs som en grund för planens upprättande. Varje arbetslag går igenom vilka åtgärder som behöver genomföras utifrån analysen av de elevenkäter som genomförts. Åtgärderna är inriktade på respektive årskurs, förskoleklass respektive fritidshem. Det gör att åtgärderna blir mer verksamma för de enskilda grupperna än när åtgärderna är samma över fler årskurser. Pedagogerna arbetar dagligen aktivt med att ge förutsättningar för en god atmosfär i verksamheten genom att uppmärksamma elevernas sociala samspel, välbefinnande och den gemensamma arbetsmiljön såväl fysisk som psykosocial. Förankring av planen Den görs känd för eleverna genom samtal i klasserna och på elevråd. Vid arbetsplatsträffar och planeringar diskuteras planen vid vissa förutbestämda avstämningar. Den görs känd för vårdnadshavare vid samråd, föräldramöten och vid utvecklingssamtal. Planen finns utlagd på skolans hemsida. Planen Introduceras vid nyanställning av pedagoger.

3 Utvärdering Klasserna har kontinuerligt använt åtgärderna i utvärderande syfte under året samt gjort revideringar utifrån resultaten som uppkommit. Vid skolans centrala samråd diskuterades hur skolan kan göra utvärdering tillsammans med föräldrarna. Frågan lyftes av rektorerna då det över tid varit svårt att skapa forum för detta. Av de olika förslag som diskuterades provar skolan att kommande år utvärdera via de lokala samråden under höstterminen. Vi har kunnat jämföra detta års resultat av elevenkäterna med förra årets resultat. Vi ser ett bättre resultat när det gäller trygghet generellt och antalet upplevda otrygga platser har minskat utifrån det eleverna uttrycker i enkätsvaren. Vi kan tolka det som att våra insatser med att öka antalet vuxna runt eleverna har haft en positiv effekt. Eleverna har fått möjlighet att utvärdera målen som uttrycktes i förra årets plan under främjande och förebyggande insatser. Hur väl de känt igen sig i att man i respektive årskurs arbetat med målen. Utvärdering av främjande insatser Vid utvärderingar framkom: Planen är diskuterad på föräldrasamråd, men har kanske inte varit känd i sin helhet för alla föräldrar. Planen har gåtts igenom med samtliga elever. Rastvärdssystem finns, kompissamtal genomförs, värdegrundslektioner genomförs. Trivselregler skapas i samtliga grupper/hus som barnen är med och tar fram. Ordningsreglerna görs kända för samtliga elever. Samtliga vuxna i skolan är positiva förebilder för eleverna. Utvärdering av förebyggande insatser Eleverna uttrycker att respektive årskurs arbetat kontinuerligt med målen under vårterminen och att de kan beskriva en förändring i positiv riktning utifrån målbeskrivningen. Årets plan ska utvärderas i sin helhet senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas På arbetsplatsträffar I samtal med eleverna På samråd Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor

4 Främjande insatser Mål All personal har som uppgift att ge eleven förutsättningar för god kunskapsutveckling och omsorg. Verka för att miljön fysiskt som psykosocialt skall vara sådan att eleverna trivs och känner sig trygga. Insatser Alla som arbetar i skolan skall: Aktivt ta avstånd från diskriminering och annan kränkande behandling. Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper Samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande. Medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet. Aktivt vara positiva förebilder för eleverna. Vi är uppmärksamma på vårt eget språk och hjälper barnen att utveckla sin empati och förståelse för andra. Aktivt arbeta med att bemöta pojkar och flickors intressen och funderingar på samma sätt. Elevernas egna initiativ och uppfattningar bemöts med respekt och tas på allvar. Elever, pedagoger och vårdnadshavare skall ha kännedom om skolans ordningsregler. Varje klass skapar gemensamma trivselregler så att eleverna själva sätter ord på vilket förhållningssätt och vilken atmosfär som skall råda i klassen. Ansvarig Rektor och all personal

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder En enkätundersökning ligger till grund för kartläggningen De yngsta eleverna intervjuas inför utvecklingssamtalen. Under samtalen förs en dialog om trygghet och trivsel. Eleverna gör tillsammans med sina föräldrar en skattning av trivsel och trygghet inför samtalen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Hur elever och föräldrar har involverats i kartläggningen Eleverna har involverats genom att svara på enkäter. Eleverna gör tillsammans med sina föräldrar en skattning av trivsel och trygghet inför utvecklingssamtalen. Föräldrar har fått information om hur enkäten genomförs via våra samråd. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats genom att utföra kartläggningen, sammanställa och analysera elevernas svar från enkäterna och vid samtal med föräldrar och elever. Resultat och analys I enkätsvaren kan vi utläsa att elevernas upplevelse av att känna sig trygg i skolan är god. 96% av eleverna i F till 3 upplever sig trygga under skoltid. Reflektioner vid analysen är dock att vi kan bli än bättre på att stödja barnen i leken, så att även de som inte känner sig trygga ska göra det. Då någon uttrycker att det inte finns någon att leka med när min kompis är sjuk tycker vi att det blir viktigt att elevernas sociala nätverk ökar ytterligare. Vi behöver skapa tillfällen för det. Enkätsvaren på frågan om det finns någon plats på skolan där man kan känna sig otrygg eller rädd svarar 4% av eleverna att det finns någon eller några platser som är otrygga. En förbättring jämfört med föregående år då 14% ansåg sig vara otrygga någonstans i skolan. De platser som nämns är vid växthuset, vid fotbollsplanen vid Poseidon, på kompisgungan och på vägen till Västan. På Gamla Kullaviksskolan nämns att man känner sig otrygg uppe i skogen och i bergen. För att öka elevernas trygghet än mer, är det viktigt att barnen känner till alla vuxna i laget/huset vid namn. Därför är det viktigt med aktiviteter i lagen/husen som stärker känslan av att alla vuxna är kända för barnen. Få elever, 3%, har upplevt att de någon gång blivit illa behandlade genom internet/mobiltelefon. Vid kränkningar på nätet använder vi samma rutiner som vid andra kränkningar (se Rutiner för akuta situationer)

6 Vår analys av enkätsvaren blir att våra förebyggande åtgärder är mycket viktiga och att arbetet måste ske kontinuerligt.

7 Förebyggande åtgärder Trygghet i elevernas arbets- och lärmiljö Mål och uppföljning Elever skall varje dag känna trygghet i sin miljö. Eleverna skall behandlas lika. Inga elever skall utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Insatser/Åtgärd Här är åtgärder som kommer genomföras i respektive arbetslag som vi valt att lyfta fram utifrån vår kartläggning: Lag F-1AB: Då elever ibland känner sig utanför på rasten, kommer arbetslaget att arbeta med att ta reda på vad som ska lekas på rasten. På fritids kommer arbetslaget plocka upp gamla lekar och gå igenom gemensamma regler för dessa lekar. De kommer också arbeta med att introducera nya lekar. Lag F-1C: Lag F-1D: Lag 2: Lag 3: Då en del elever känner att dom inte alltid får vara med kommer vi återkommande i samlingar prata om hur man är en bra kompis. Är man en bra kompis, så får man bra kompisar. En del elever känner sig ibland otrygga på olika platser på skolgården. Innan rasten samtalar vi med eleverna om vad de ska leka och med vem och att vi vuxna är på alla de platser där eleverna befinner sig så att konflikter och otrygghet kan förebyggas. En del elever känner sig ibland utanför vid lek enligt enkäten. Det kommer därför arbetas med rastkompisar, så att alla har någon att leka med. En del anser att de inte får vara med och bestämma. För att eleverna ska känna större delaktighet kommer det arbetas med Vara vänner -filmer. Eleverna har uttryckt i enkäterna att man inte alltid får delta i leken, utifrån det kommer pedagogerna att arbeta med vänskapskort med tillhörande diskussioner utifrån innehåll som är nära barnens egna vardag. Några elever upplever att de blir illa behandlade av andra elever, även i detta sammanhang kommer personalen att arbeta med elevgrupperna med hjälp av vänskapskort på liknande sätt som ovan. Utifrån att några elever ibland känner sig utanför, några elever känt sig illa behandlade av andra barn och ett par elever känt att kommunikationen med en vuxen inte fungerat tillfredsställande kommer vi att införa organiserade kompissamtal med jämna mellanrum. Där kommer vi fokusera på vad som fungerar bra med kompis- och vuxenrelationer och vad vi kan förbättra både under skol- och fritidstid. Inga enskilda konflikter och inga namn ska tas upp. Vi fortsätter med kompisraster och kompismassage. Via veckobrev informerar vi om vårt arbete. Fritids motsvarighet till kompisraster är mixade grupper från alla tre klasserna på de planerade aktiviteterna, så som fritidsgympa, bakning och Minecraft.

8 För samtliga lag F-3 kommer följande förebyggande åtgärder arbetas med: Vi stödjer barnen inför rasterna med frågor som vem vill du leka med, hur man kan fråga när man vill vara med. Vi vuxna finns på gården om du behöver hjälp med något. Vi möter barnen vid grinden när det behövs (gäller skoldelen Fyren/Lotsen) eller vid ingången till skolgården när eleverna kommer på morgonen. Fortsatt arbete med metoden Stopp-sluta-lägg av, genom rollspel, samtal övningar för att barnen skall äga metoden och kunna använda den i vardagen. Det stärker barnens känsla av att hantera varandra när det uppstår konflikter. Ansvarig Rektor och samtliga pedagoger

9 Rutiner för akuta situationer, årskurs F-3 All personal har som uppgift att ge eleven en god omsorg och verka för att miljön fysiskt som psykiskt skall vara av en sådan art att problem och svårigheter för eleverna i möjligaste mån undviks. Verksamhetens ledning samt alla som arbetar inom skolan tar avstånd mot alla tendenser till diskriminering och annan kränkande behandling. Det ska råda nolltolerans mot diskriminering och annan kränkande behandling i vår verksamhet. Vår målsättning är att ansvarsfördelningen och arbetsgången för att utreda händelser skall vara tydlig. När någon i personalen ser eller får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling ska vi agera direkt. Varje aktivitet av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från vuxna. Vi ska arbeta efter följande handlingsplan. Personal som elev och föräldrar kan vända sig till med tfn: Respektive mentor i klasserna Fyren/Lotsen /53 Skäret /25 Poseidon /38 Grynnan /23 Spec.ped. Anna Sporrong Spec.ped Malin Hassnert Skolsköterska Anne Melin Kurator Maria Mannberg Skolpsykolog Karl Mogren (från ) Rektor Niklas Nyqvist

10 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av någon vuxen: Det är enligt lag förbjudet för någon i personal att utsätta elever för kränkande behandling. I det fall elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av någon vuxen på skolan, ansvarar rektor för utredningen. Den som misstänker trakasserier eller annan kränkande behandling tar kontakt med rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av annan/andra elev/elever. 1. När någon i verksamheten får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling föreligger skyldighet att genomföra handlingsplanen. 2. Ansvarig pedagog/representant från elevhälsan ansvarar för att utredande samtal, ett eller flera genomförs med den elev som utsatts för kränkningen. Målet är att eleven skall känna sig trygg. Vid samtalet tas så mycket detaljerad information som möjligt in, vad har verkligen hänt? Har något liknande hänt mellan samma personer tidigare? Pedagogens uppgift är att lyssna och ställa följdfrågor. Dokumentation av samtalet genomförs på avsedd blankett. (se bilaga) 3. Ansvarig pedagog/representant från elevhälsan genomför samtal med den som uppges ha kränkt. Är det flera utpekade elever genomförs samtal med en elev åt gången i tät följd. Vid samtalet lägger den vuxne fram den information den fått av den utsatta eleven. Den vuxne lägger stor vikt vid allvaret i händelsen. Krav på omedelbart upphörande av kränkningarna framförs. Eleven får möjlighet att delge de vuxna sin upplevelse av situationen. Dokumentation av samtalet genomförs på avsedd blankett (samma som ovan). 4. Vårdnadshavarna till samtliga berörda elever informeras av ansvarig pedagog snarast möjligt. Rektor informeras av pedagogen, samt får ta del av dokumentationen som är gjord. Rektor har som ansvar att bedöma om händelsen föranleder en anmälan till andra myndigheter. Rektor beslutar även ifall särskilt samtal med föräldrar i detta läge är aktuell. Rektor anmäler kränkningen till huvudman. 5. Uppföljningssamtal som leds av pedagoger/representant från elevhälsan sker efter ca. en vecka med samtliga berörda elever och dess vårdnadshavare. Vid uppföljningssamtalet avgörs ifall möte med rektor är aktuellt (endast då används steg 7). 6. Återkoppling till berörda föräldrar/vårdnadshavare görs av de vuxna som deltagit i samtalen. Dokumentation genomförs på avsedd blankett. 7. Rektor kallar till möte med resp. vårdnadshavare. Handlingsplan upprättas dels för den som upplevt sig kränkt, samt för den eller de som kränkt. Skolans inställning är att både den som utsätts för kränkningar och den eller de som utsätter är i behov av hjälp och stöd. Bedömning av stöd krävs för dem båda.

11 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet innebär att en elev med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att eleven ska komma i en jämförbar situation med elever utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Snapchat). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling. Carl blir ofta kontaktad via sociala medier av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Instagram. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som

12 uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Mohammed har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Mohammed är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Mohammed orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

13 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria ett A, då svenska inte är hennes modersmål. [diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Myndigheten för delaktighets beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

14 Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]

15

16

17

18