Kullaviksskolan 4-6 inklusive fritidsklubb Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Kullaviksskolan 4-6 inklusive fritidsklubb Plan mot kränkande behandling Planen omfattar åtgärder mot trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna som regleras i diskrimineringslagen FN:s konvention om barns rättigheter Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger perspektivet att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet.

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 4-6 med tillhörande fritidshem Ansvariga för planen Rektor tillsammans med pedagoger är ansvariga för planen Vår vision Kullavik bygger för livet med tre kärnord som beskriver vår mening om hur: Jag skall vara: - Positiv förebild - Trygg lärmiljö - Reflekterande individ Eleverna skall komma till en stimulerande och utvecklande miljö där deras kunskaper, förmågor, olikheter och utvecklingsmöjligheter värdesätts. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Samtliga elever har deltagit i en enkät med fokus på diskrimineringsgrunderna. Inför utvecklingssamtal kartlägger eleverna sin upplevelse av trivsel på skolan. Under samtalen förs en dialog om trygghet och trivsel Eleverna är delaktiga i att formulera åtgärder på de områden som framkommer i enkäten. Vårdnadshavarnas delaktighet Likabehandlingsplanen behandlas på samråden där representanter för vårdnadshavarna är delaktiga. Likabehandlingsplanen behandlas på föräldramöten. Vårdnadshavarnas medverkan är en förutsättning för en stabil värdegrund som genomsyrar både hem och skolmiljö. Vid utvecklingssamtalet diskuterar pedagog och föräldrar gemensamma strategier för att öka elevens känsla av trygghet och trivsel. Personalens delaktighet Planen skapas av pedagoger och rektor tillsammans där respektive lag gör analyser av insatser som behöver genomföras utifrån resultatet av enkäterna och elevernas åtgärdsförslag. Samtliga pedagoger är ansvariga för att en enkätundersökning med gemensam analys genomförs som en grund för planens upprättande. Pedagogerna arbetar dagligen aktivt med att ge förutsättningar för en god atmosfär i verksamheten genom att uppmärksamma elevernas sociala samspel, välbefinnande och den gemensamma arbetsmiljön såväl fysisk som psykosocial.

3 Förankring av planen Den görs känd för eleverna genom samtal i klasserna och på elevråd. Vid arbetsplatsträffar och planeringar diskuteras planen vid vissa förutbestämda avstämningar. Den görs känd för vårdnadshavare vid samråd, föräldramöten och vid utvecklingssamtal. Planen finns utlagd på skolans hemsida. Planen introduceras vid nyanställning av ny personal.

4 Utvärdering Klasserna har kontinuerligt utvärderat åtgärderna under läsåret samt gjort revideringar utifrån resultaten som uppkommit. Vid skolans centrala samråd diskuterades hur skolan kan göra utvärdering tillsammans med föräldrarna. Frågan lyftes av rektorerna då det över tid varit svårt att skapa forum för detta. Av de olika förslag som diskuterades provar skolan att kommande år utvärdera via höstens lokala samråd. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas På arbetsplatsträffar I samtal med eleverna och på klassråd På elevråd På samråd Ansvarig för att årets plan utvärderas rektor

5 Främjande insatser Mål All personal har som uppgift att ge eleven förutsättningar för god kunskapsutveckling och omsorg. Verka för att miljön fysiskt som psykosocialt skall vara sådan att eleverna trivs och känner sig trygga. Insatser Alla som arbetar i skolan skall: Aktivt ta avstånd från diskriminering och annan kränkande behandling. Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper Samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande. Medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet. Aktivt vara positiva förebilder för eleverna. Vi är uppmärksamma på vårt eget språk och hjälper barnen att utveckla sin empati och förståelse för andra. Aktivt arbeta med att bemöta pojkar och flickors intressen och funderingar lika. Elevernas egna initiativ och uppfattningar bemöts med respekt och tas på allvar. Elever, pedagoger och vårdnadshavare skall ha kännedom om skolans ordningsregler. Varje klass skapar gemensamma trivselregler så att eleverna själva sätter ord på vilket förhållningssätt och vilken atmosfär som skall råda i klassen. Eleverna och lärarlaget i respektive årskurs samarbetar för att tillsammans ta fram åtgärder baserade på resultaten i enkäten. Ansvarig Rektor och all personal

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder En enkätundersökning ligger till grund för kartläggningen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning och Ålder Hur elever och föräldrar har involverats i kartläggningen Eleverna har involverats genom att svara på enkäter. Elever har gett förslag på hur man kan arbeta främjande för att förhindra förekomsten av upptäckta områden. Föräldrar har fått information om att enkäten genomförs via våra samråd. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personal har involverats genom att utföra kartläggningen, sammanställa och analysera elevernas svar från enkäterna. Personalen har även varit med och tagit fram de mest frekvent förekommande områden som vi behöver arbeta med gällande kränkningar och diskriminering. Personalen har samarbetat med eleverna för att ta fram åtgärder. Resultat och analys Nedan följer områden som enkäterna visar att vi behöver arbeta med: Lag Enkätsvaren inom lag 4 visar att det förekommer kränkningar gällande kläder och utseende samt kränkande aktiviteter på sociala medier. En del elever har också svarat att de inte känner till planen mot kränkande behandling. Dessa områden är viktiga för arbetslaget att arbeta utifrån och utvärdering kommer att göras i samband med vårterminens slut. Lag Flera av elever i lag 4 har skrivit och svarat att de upplever att de får kommentarer om hur de ser ut, vad de har på sig för kläder, hur de rör sig, om man har mycket eller lite pengar. Vilket land man kommer ifrån och vilken religion man tillhör är också områden som berör upplevda kränkningar. Lag

7 Laget har i enkätsvaren kunnat identifiera svar som rör kränkningar inom utseende och kläder samt nedlåtande miner och gester. Och hur elever kan behandla varandra nedlåtande genom kroppsspråket. Nedan beskrivs hur arbetet över terminen kommer att se ut. Utifrån analys och förslag till förbättringsarbete beskriver vi nedan hur vi kan arbeta med områdena under förebyggande åtgärder.

8 Förebyggande åtgärder Trygghet i elevernas arbets- och lärmiljö Mål och uppföljning Elever skall varje dag känna trygghet i sin miljö. Eleverna skall behandlas lika. Inga elever skall utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Åtgärderna skall följas upp under året. Insatser/Åtgärd Här är områden som vi valt att lyfta fram utifrån kartläggningsresultaten där elever och lärare problematiserat åtgärder och följande plan är lagd för att bedriva ett förebyggande arbete; Lag 4 Bakgrund 1 (område som framkommit i enkäten): kränkt p.g.a av utseende/kläder Åtgärd 1: Film, samtal, tje- och killsnack Ansvarig(a): Arbetslaget Bakgrund 2 (område som framkommit i enkäten): Sociala medier Åtgärd 2: Film, samtal, övningar t ex fyra hörn. Ansvarig(a): Arbetslaget Bakgrund 3 (område som framkommit i enkäten): Kännedom om likabehandlingsplanen Åtgärd 3: Gå igenom planen, ev illustrera med bilder/serier. Ansvarig(a): Arbetslaget Vårdnadshavare kommer att kontinuerligt få information om aktiviteter via Unikum. Lag 5 Bakgrund 1: Flera av våra elever har skrivit och svarat att de upplever att de får kommentarer om hur de ser ut, vad de har på sig för kläder, hur de rör sig, om man har mycket eller lite pengar. Bakgrund 2: Vilket land man kommer ifrån och vilken religion man tillhör verkar också vara betydelsefullt för kränkningarnas vara. Åtgärder bakgrund 1 och 2: Delge elever resultatet och elevmedverkan i att ta fram åtgärder. Har resulterat i: Öka samhörighet så att konsekvensen blir att kränkningarna minskar genom Riktade rastaktiviteter 2 raster/ vecka, planerade och genomförda av eleverna ( 4-6 elever per vecka) med hjälp av lärarna. Det kommer att vara 2-3 aktiviteter där samtliga elever skall vara med. Arbeta med Rätt och fel enligt Lag på lektionstid inom SH - rätt och fel och konsekvenser kopplade till lagtexter.

9 Inom ramen för svenska undervisningen arbetar vi med olika värdegrundsdilemman genom att vi visar korta filmavsnitt som klasserna kan arbeta vidare med genom olika reflektionsmoment. Lag 6 Bakgrund 1 (område som framkommit i enkäten): utseende och kläder Åtgärd 1: Vi har inlett ett arbetsområde kring etik och moral. Vi kommer att diskutera olika frågeställningar gällande alla människors lika värde samt se filmer som tar upp ämnet. Vi planerar också att genomföra en enkät, där vi ställer frågor om frekvens samt vilka kommentarer som eleverna får höra. Ansvarig(a): Sofia, Lotta och Eva Bakgrund 2 (område som framkommit i enkäten): Kroppsspråk, miner eller gester Åtgärd 2: I arbetet med etik och moral försöker vi synliggöra hur kroppsspråk, miner och gester påverkar oss. Eleverna har gjort och kommer fortsätta att göra enkla dramatiseringar kring detta ämne. Ansvarig(a): Sofia, Eva och Lotta Eleverna kommer att få göra enkäter med uppföljningar. De kommer också att få delta i diskussioner kring ovanstående områden. Föräldrarna hålls informerade om arbetet genom våra veckobrev.

10 Rutiner för akuta situationer Årskurs 4-6 All personal har som uppgift att ge eleven en god omsorg och verka för att miljön fysiskt som psykiskt skall vara av en sådan art att problem och svårigheter för eleverna i möjligaste mån undviks. Verksamhetens ledning samt alla som arbetar inom skolan tar avstånd mot alla tendenser till diskriminering och annan kränkande behandling. Det ska råda nolltolerans mot diskriminering och annan kränkande behandling i vår verksamhet. Vår målsättning är att ansvarsfördelningen och arbetsgången för att utreda händelser skall vara tydlig. När någon i personalen ser eller får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling ska vi agera direkt. Varje aktivitet av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från vuxna. Vi ska arbeta efter följande handlingsplan. Personal som elev och föräldrar kan vända sig till med tfn: Respektive mentor i klasserna Grynnan Västan Spec.lärare Jessica Sundén Spec. lärare Inger Tornberg Skolsköterska Anne Melin Kurator Maria Mannberg Kurator Anette Axelsson Skolpsykolog Karl Moberg Enhetschef Klas Mårdh Rektor Monica Floback Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av någon vuxen Det är enligt lag förbjudet för någon i personal att utsätta elever för kränkande behandling. I det fall elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av någon vuxen på skolan, ansvarar rektor för utredningen. Den som misstänker trakasserier eller annan kränkande behandling tar kontakt med rektor.

11 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av annan/andra elev/elever 1. När någon i verksamheten får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling föreligger skyldighet att genomföra handlingsplanen. 2. Ansvarig pedagog/representant från elevhälsoteam ansvarar för att utredande samtal, ett eller flera genomförs med den elev som utsatts för kränkningen. Målet är att eleven skall känna sig trygg. Vid samtalet tas så mycket detaljerad information som möjligt in, vad har verkligen hänt? Har något liknande hänt mellan samma personer tidigare? Pedagogens uppgift är att lyssna och ställa följdfrågor. Dokumentation av samtalet genomförs. 3. Ansvarig pedagog/representant från elevhälsoteam genomför samtal med den som uppges ha kränkt. Är det flera utpekade elever genomförs samtal med en elev åt gången i tät följd. Vid samtalet lägger den vuxne fram den information den fått av den utsatta eleven. Den vuxne lägger stor vikt vid allvaret i händelsen. Krav på omedelbart upphörande av kränkningarna framförs. Eleven får möjlighet att delge de vuxna sin upplevelse av situationen. Dokumentation av samtalet genomförs. 4. Vårdnadshavarna till samtliga berörda elever informeras av ansvarig pedagog snarast möjligt. Rektor informeras av pedagogen, samt får ta del av dokumentationen som är gjord. Rektor har som ansvar att bedöma om händelsen föranleder en anmälan till andra myndigheter. Rektor beslutar även ifall särskilt samtal med föräldrar är i detta läge är aktuell. Rektor anmäler kränkningen till huvudman. 5. Uppföljningssamtal som leds av pedagoger/representant från elevhälsoteamet sker efter ca 1 vecka med samtliga berörda vårdnadshavare samt ev elev. Det avgörs från fall till fall utifrån ålder och mognad. Vid uppföljningssamtalet avgörs ifall möte med rektor är aktuellt (endast då används steg 6). 6. Återkoppling till berörda föräldrar/vårdnadshavare görs av de vuxna som deltagit i samtalen. Dokumentation genomförs. 7. Rektor kallar till möte med resp. vårdnadshavare. Handlingsplan upprättas dels för den som upplevt sig kränkt, samt för den eller de som kränkt. Skolans inställning är att både den som utsätts för kränkningar och den eller de som utsätter är i behov av hjälp och stöd. Bedömning av stöd krävs för dem båda. Åtgärdsprogram upprättas vid behov.

12 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet innebär att en elev med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att eleven ska komma i en jämförbar situation med elever utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan

13 upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling. Carl blir ofta kontaktad via sociala medier av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Instagram. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Mohammed har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Mohammed är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Mohammed orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

14 Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria ett A, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Myndigheten för delaktighets beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

15 På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]

16

17

18

19

20

21

22