Edith Brodda Jansen, SCB, tfn ,
|
|
- Anita Ivarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MI 23 SM 1601, korrigerad version Miljöskyddskostnader i industrin 2015 Environmental protection expenditure in industry 2015 I korta drag Korrigering Avsnitten Resultatredovisning samt vissa tabeller och diagram har korrigerats. Se vidare hänvisningar i tabeller. Miljöskyddskostnaderna ökade under 2015 Industrins totala miljöskyddskostnader uppgick till över 12,6 miljarder under Detta var en ökning på ca 11 procent sedan Ökningen kunde främst ses i branscherna Stål, metallverk och metallvaror (SNI 24-25) och El, gas och värmeverk (SNI 35) som tillsammans ökade med nästan 1,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ett flertal branscher visade också en kraftig minskning sedan De största minskningarna kunde ses i branscherna Papper och pappersvaror (SNI 17). De totala miljöskyddskostnaderna består av två poster, investeringar och löpande kostnader. Jämfört med 2014 var det främst löpande kostnader för miljöskydd som ökade (+15 procent) medan miljöskyddsinvesteringar ökade med ca 6 procent. Under 2015 uppgick de löpande kostnaderna till ca 7,4 miljarder kronor och investeringarna till ca 5,2 miljarder kronor. Störst investeringar inom luftområdet Företag i industrin investerar främst för att minska den egna miljöpåverkan inom luftområdet. Exempel på investeringar inom detta område är installation av filter och åtgärder vid övergång till mindre miljöpåverkande bränslen. Investeringar inom luftområdet stod för 39 procent medan investeringar för att minska miljöpåverkan på vatten och avfall stod för 28 procent respektive 13 procent av de totala investeringarna. Sedan 2014 har investeringar i andra områden förutom luft, vatten och avfall även ökat. Detta rör bland annat investeringar i yttre buller, mark och grundvatten samt landskap och biologisk mångfald. Edith Brodda Jansen, SCB, tfn , edith.brodda-jansen@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie MI Miljö. Utkom den 13 oktober URN:NBN:SE:SCB-2016-MI23SM1601_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Helen Stoye, SCB.
2 SCB 2 MI 23 SM 1601 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Bakgrund till undersökningen 4 Resultatredovisning 4 Totala miljöskyddskostnader Miljöskyddsinvesteringar Löpande kostnader för miljöskydd Tabeller 6 Teckenförklaring 6 1. Totala miljöskyddsutgifter 2015 per typ och bransch, miljoner kronor 6 2. Miljöskyddsinvesteringar 2015 per investeringstyp och bransch, miljoner kronor 7 3. Miljöskyddsinvesteringar 2015 per miljöområde och bransch, miljoner kronor 8 4. Löpande kostnader för miljöskydd 2015 per kostnadstyp och bransch, miljoner kronor 9 5. Löpande kostnader för miljöskydd 2015 per miljöområde och bransch, miljoner kronor Antal företag i population och i urval, fördelat efter bransch och storleksklass, Antal företag och anställda i urval och bortfall, fördelat efter bransch och storleksklass, Diagram Totala utgifterna för miljöskydd i industrin 2015, branschuppdelat, miljoner kronor Totala utgifter för miljöskydd fördelat på investeringar och löpande kostnader, miljoner kronor Totala utgifter för miljöskydd för SNI 17, och 35-36, miljoner kr Miljöskyddsinvesteringar i industrin per miljöområde, miljoner kronor Löpande kostnader för miljöskydd i industrin per kostnadstyp, miljoner kronor Löpande kostnader för miljöskydd i industrin per miljöområde, miljoner kronor 16 Fakta om statistiken 17 Detta omfattar statistiken 18 Definitioner och förklaringar 18 Avgränsningar 19
3 SCB 3 MI 23 SM 1601 Så görs statistiken 19 Bransch och storleksklass 19 Urval och svarsbortfall 19 Statistikens tillförlitlighet 19 Bra att veta 20 Annan statistik 20 In English 21 Summary 21 Background information and other notes on this report 21 The accuracy of the statistics 21 List of tables 22 List of terms 22
4 SCB 4 MI 23 SM 1601 Statistiken med kommentarer Bakgrund till undersökningen Undersökningen om industrins miljöskyddskostnader omfattar företag inom industrin som enligt svensk näringsgrensindelning (SNI) återfinns inom branscherna SNI och (gruvor och mineralutvinning, tillverkningsindustri, el-, gas- och värmeverk samt vattenförsörjning). Urvalet dras från en population på 1587 företag med 50 eller fler anställda. Årets undersökning inbegriper 677 företag. Utifrån inkomna enkätsvar görs en uppräkning för hela populationen samt beräkningar för företag med anställda vilket tillsammans ger en uppskattning av industrins totala miljöskyddskostnader. För en mer omfattande beskrivning av statistiken, se rubriken Fakta om statistiken. Resultatredovisning Totala miljöskyddskostnader 2015 De totala miljöskyddskostnaderna uppgick till ca 12,6 miljarder kronor år 2015, vilket var en ökning med 11 procent sedan De totala miljöskyddskostnaderna kan delas in i investeringar i miljöskydd och löpande kostnader för miljöskydd. Totalt uppgick investeringarna till ca 5,2 miljarder kronor medan de löpande kostnaderna uppgick till 7,4 miljarder kronor. Den största förändringen sedan 2014 kunde ses för de löpande kostnaderna som ökade med 15 procent eller med ca en miljard kronor. I tabell 1 och diagram 1 redovisas de totala utgifterna för miljöskydd fördelat på branschnivå. De största totala miljöskyddsutgifterna står El-, gas- och värmeverk (SNI 35) för med 2,7 miljarder kronor. Detta motsvarar ca 21 procent av industrins totala miljöskyddskostnader. Näst störst utgifter har Stål, metallverk och metallvarubranschen (SNI 24-25) som redovisar ca 1,7 miljarder kronor i miljöskyddskostnader under I diagram 3 visas en tidserie för de totala miljöskyddskostnaderna mellan för tre utvalda branschaggregat (SNI 17, SNI samt SNI 35-36). Bland annat kan en kraftig ökning av miljöskyddskostnader i branschen Stål, metallverk och metallvaror (SNI 24-25) ses jämfört med För branschen Papper och pappersvaror (SNI 17) minskar istället miljöskyddskostnaderna jämfört med föregående år. För branscherna El-, gas- och värmeverk samt vattenförsörjning (SNI 35-36) fortsätter miljöskyddskostnaderna att öka även i år och står nu för ca 29 procent av de totala miljöskyddskostnaderna i industrin. Miljöskyddsinvesteringar 2015 I tabell 2 redovisas miljöskyddsinvesteringar som genomfördes i industrin 2015 fördelat på typ av investering utsläppsbehandlande och utsläppsförebyggande samt per bransch. En utsläppsbehandlande investeringar tar exempelvis hand om och behandlar den redan uppkomna miljöpåverkan som företagets verksamhet ger upphov till, medan en utsläppsförebyggande investeringar istället avser att förebygga mängden utsläpp. Jämfört med 2014 kan en ökning av de behandlande investeringarna ses medan de förebyggande investeringarna minskar. De behandlande investeringarna står nu för ca 66 procent av de totala investeringarna, vilket är en ökning från 56 procent under 2014.
5 SCB 5 MI 23 SM 1601 I diagram 4 åskådliggörs hela industrins miljöskyddsinvesteringar fördelat på miljöområde för åren Jämfört med de senaste åren kan en minskning för miljöområdet luft ses, som nu står för 39 procent av de totala miljöskyddsinvesteringarna. Istället kan en ökning av posten Övrigt ses som nu uppgår till 21 procent av de totala miljöskyddsinvesteringarna. I diagram 5 visar vi ett index mellan fasta bruttoinvesteringar enligt Nationalräkenskaperna och miljöskyddsinvesteringar för perioden för SNI Här kan en starkare ökning av de totala fasta bruttoinvesteringarna ses för 2014 jämfört med miljöskyddsinvesteringar i motsvarande branscher. Löpande kostnader för miljöskydd 2015 Industrins löpande kostnader för miljöskydd uppgick under 2015 till drygt 7,4 miljarder kronor (tabell 4). I tabellen redovisas också fördelningen mellan eget miljöskyddsarbete och köpta tjänster/avgifter per bransch. Sedan 2014 är det främst kostnader för köpta tjänster/avgifter som ökar och står nu för något mer än hälften av de totala löpande kostnaderna. De löpande kostnaderna för miljöskydd per miljöområde och bransch visas i tabell 5. Industrins kostnader utgörs främst av kostnader för hantering av Vatten, en post som stod för ca 34 procent av de totala löpande kostnaderna för miljöskydd år Kostnaderna för hantering av Avfall och Övrigt (t ex. administration och utbildning) stod för ca 27 procent vardera medan kostnader för att minska utsläpp till Luft stod för ca 11 procent av de totala löpande kostnaderna. I diagram 7 redovisas till slut de löpande kostnaderna för miljöskydd per miljöområde för perioden Sett över tiden kan främst en ökning av miljöområdet Vatten ses medan miljöområdet Avfall minskar något.
6 SCB 6 MI 23 SM 1601 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure r Reviderad uppgift Revised figure 1. Totala miljöskyddsutgifter 2015 per typ och bransch, miljoner kronor 1. Environmental protection expenditures in 2015 by type and industry, SEK million SNI Näringsgren Investeringar (1) CV Löpande kostnader (2) CV Totala Utgifter (1+2) CV Diff. totala utgifter Utvinning av mineral, service till utvinning 393 r A r 301 A r 694 r A r Livsmedel, dryck, tobak 302 r E 797 D 1099 r E 7 r Textil, kläder, läder 12 G 42 D 54 F Trävaruindustri 277 r G 225 D 502 r F 75 r 17 Papper och pappersvaror 333 r E 1080 D 1413 r D -399 r Grafisk produktion, reproduktion 33 G 92 D 125 F Stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter 155 r A r 100 r A r 255 r A r.. Kemikalier, farmaceutiska basprodukter, läkemedel 505 r C 733 D 1238 r D r 334 r Gummi- och plastvaror, mineralprodukter 185 D 256 D 441 E Stål- och metallverk; metallvaror Datorer, elektronik, optik och elapparatur 769 r E 916 D 1685 r E 753 r 25 C 131 C 155 C Övrig maskinindustri 120 r G 248 D 368 r E 13 r Transportmedelsindustri 117 E 396 D 512 E Möbelindustri 11 E 75 D 85 D Annan tillverkningsindustri 16 D 25 C 41 C.. 33 Reparation och installation av maskiner och apparater 5 G 307 G 312 r G El-, gas- och värmeverk 1520 E 1140 E 2660 E Vattenförsörjningen 453 r E r 551 r E r 1004 E 325 Totalt 5229 r D 7415 C r C 1304 r Osäkerhetsmått anges i relativt medelfel, CV (variationskoefficient) i % med en bokstav från A-G enligt följande: A= 0-1%, B= 1-2,5%, C= 2,5-5%, D= 5-10%, E= 10-25%, F= 25-50%, G= %. Två prickar (..) betyder att uppgifter ej finns tillgängligt eller är för osäkra för att redovisas.
7 SCB 7 MI 23 SM Miljöskyddsinvesteringar 2015 per investeringstyp och bransch, miljoner kronor 2. Investments in environmental protection in 2015 by type of investment and industry, SEK million SNI Näringsgren Behandlande (1) Utvinning av mineral, service till utvinning CV Förebyggande (2) CV Totalt (1+2) CV Diff. totalt r A r Livsmedel, dryck, tobak 193 E 108 r E 302 r E Textil, kläder, läder G r.. 16 Trävaruindustri 137 r G 140 G 277 r G r 36 r 17 Papper och pappersvaror 212 r E 121 B 333 r E r.. r 18 Grafisk produktion, reproduktion G r Stenkolsprodukter, raffinerade 122 r A r 33 r A r 155 r A r -44 r petroleumprodukter Kemikalier, farmaceutiska.. r.. r.. r.. r 505 r C r 198 r basprodukter, lä- kemedel Gummi- och plastvaror, 145 r D 40 E 185 D r -39 mineralprodukter Stål- och metallverk; 613 r E 157 r E 769 r E 502 r metallvaror Datorer, elektronik, optik.. r.. r.. r.. r 25 C -29 och elapparatur 28 Övrig maskinindustri 9 r E 111 r G 120 r G r 57 r Transportmedelsindustri 95 E 21 C 117 E Möbelindustri 3 r E r 8 r A r 11 E r 7 32 Annan tillverkningsindustri.. r.. r.. r.. r 16 D r.. 33 Reparation och installation 2 G 3 A 5 G.. av maskiner och apparater 35 El-, gas- och värmeverk 852 E 667 E 1520 E Vattenförsörjningen r E r 190 r Totalt 3426 r D 1802 r D 5229 r D r 309 r Osäkerhetsmått anges i relativt medelfel, CV (variationskoefficient) i % med en bokstav från A-G enligt följande: A= 0-1%, B= 1-2,5%, C= 2,5-5%, D= 5-10%, E= 10-25%, F= 25-50%, G= %. Två prickar (..) betyder att uppgifter ej finns tillgängligt eller är för osäkra för att redovisas.
8 SCB 8 MI 23 SM Miljöskyddsinvesteringar 2015 per miljöområde och bransch, miljoner kronor 3. Investments in environmental protection in 2015 by environmental domain and industry, SEK million SNI07 Näringsgren Luft CV Vatten CV Avfall CV Övrigt CV Totalt CV Utvinning av mineral, service r A r till utvinning Livsmedel, dryck, tobak 53 r F r 118 F 7 r C r 124 r F 302 r E Textil, kläder, läder.. r.. r G 16 Trävaruindustri 203 r G r.. r 277 r G 17 Papper och pappersvaror 108 E 156 D 32 r E r 37 r F r 333 r E 18 Grafisk produktion, reproduktion 24 G 0-4 G 5 G 33 G 19 Stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter Kemikalier, farmaceutiska basprodukter, läkemedel Gummi- och plastvaror, mineralprodukter Stål- och metallverk; metallvaror Datorer, elektronik, optik och elapparatur r A r 155 r A r 260 r C 63 r C 128 r C r 54 r E 505 r C 129 r D r 15 E 11 F 30 r F r 185 D 283 r F r.. r.. r.. r.. r 165 r C r 769 r E 5 F 2 E.. r.. r.. r.. r 25 C 28 Övrig maskinindustri 106 r G 5 r E 6 r F r 4 r E r 120 r G Transportmedelsindustri.. r.. r 1 F r D r 117 E 31 Möbelindustri E F 11 E 32 Annan tillverkningsindustri r.. r.. r.. r 16 D 33 Reparation och installation av maskiner och apparater G 35 El-, gas- och värmeverk 777 F 315 E 15 F 413 F 1520 E 36 Vattenförsörjningen r E r Totalt 2044 r E 1457 r D 654 r D 1074 r E 5229 r D Osäkerhetsmått anges i relativt medelfel, CV (variationskoefficient) i % med en bokstav från A-G enligt följande: A= 0-1%, B= 1-2,5%, C= 2,5-5%, D= 5-10%, E= 10-25%, F= 25-50%, G= %. Två prickar (..) betyder att uppgifter ej finns tillgängligt eller är för osäkra för att redovisas.
9 SCB 9 MI 23 SM Löpande kostnader för miljöskydd 2015 per kostnadstyp och bransch, miljoner kronor 4. Total current expenditure on environmental protection in 2015 by type of expenditure and industry, SEK million SNI07 Näringsgren Eget miljö-skyddsarbete (1) CV Betalningar och avgifter (2) CV Totalt (1+2) CV Diff. totalt Utvinning av mineral, service till utvinning A Livsmedel, dryck, tobak 428 r E 370 r E 797 D Textil, kläder, läder 16 r D r 26 r E r 42 D.. 16 Trävaruindustri 109 r E r 115 r D r 225 D Papper och pappersvaror 394 r E r 685 r C r 1080 D.. 18 Grafisk produktion, reproduktion 19 Stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter Kemikalier, farmaceutiska basprodukter, läkemedel Gummi- och plastvaror, mineralprodukter Stål- och metallverk; metallvaror Datorer, elektronik, optik och elapparatur 33 r E r 59 r D r 92 D r A r 42 r 315 r E 418 r E 733 D r D 146 r E r 256 D r E r 510 r D r 916 D r C r 70 r D r 131 C Övrig maskinindustri 123 D 125 D 248 D Transportmedelsindustri 199 r E 197 r E 396 D Möbelindustri 31 r E r 44 r D r 75 D Annan tillverkningsindustri 15 r D 10 r D 25 C Reparation och installation av maskiner och apparater 63 r G r 244 r F r 307 G.. 35 El-, gas- och värmeverk 575 r E 566 r E 1140 E Vattenförsörjningen r E r 135 r Totalt 3322 r D r 4093 r C r 7415 C 995 Osäkerhetsmått anges i relativt medelfel, CV (variationskoefficient) i % med en bokstav från A-G enligt följande: A= 0-1%, B= 1-2,5%, C= 2,5-5%, D= 5-10%, E= 10-25%, F= 25-50%, G= %. Två prickar (..) betyder att uppgifter ej finns tillgängligt eller är för osäkra för att redovisas.
10 SCB 10 MI 23 SM Löpande kostnader för miljöskydd 2015 per miljöområde och bransch, miljoner kronor 5. Total current expenditure on environmental protection in 2015 by environmental domain and industry, SEK million SNI07 Näringsgren Luft CV Vatten CV Avfall CV Övrigt CV Totalt CV Utvinning av mineral, service till utvinning.. r.. r 65 r A r 105 r B.. r.. r 301 A Livsmedel, dryck, tobak.. r.. r 449 E 199 E.. r.. r 797 D Textil, kläder, läder.. r.. r 13 F.. r.. r.. r.. r 42 D 16 Trävaruindustri 16 E 55 F 66 D 88 D 225 D 17 Papper och pappersvaror 140 D 505 D 265 E 170 D 1080 D 18 Grafisk produktion, reproduktion 6 F 14 F 41 E 30 D 92 D 19 Stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter Kemikalier, farmaceutiska basprodukter, läkemedel Gummi- och plastvaror, mineralprodukter r A r r A r 64 D 323 E 138 C 208 C 733 D 71 E 48 D 89 D 48 E 256 D Stål- och metallverk; metallvaror 150 D 209 D 300 D 257 E 916 D Datorer, elektronik, optik och elapparatur 12 E 24 C 41 C 53 D 131 C 28 Övrig maskinindustri 22 E 38 D 108 D 80 D 248 D Transportmedelsindustri 38 D 72 E 169 E 117 D 396 D 31 Möbelindustri 12 D 10 E 27 E 26 E 75 D 32 Annan tillverkningsindustri.. r.. r.. r.. r 10 D 6 D 25 C 33 Reparation och installation av maskiner och apparater.. r.. r.. r.. r 19 E 278 G 307 G 35 El-, gas- och värmeverk 208 E 200 E 378 E 354 E 1140 E 36 Vattenförsörjningen 0 r - r 501 r E r r E r Totalt 841 r C r 2544 D r 2030 r C r 1999 D r 7415 r C r Osäkerhetsmått anges i relativt medelfel, CV (variationskoefficient) i % med en bokstav från A-G enligt följande: A= 0-1%, B= 1-2,5%, C= 2,5-5%, D= 5-10%, E= 10-25%, F= 25-50%, G= %. Två prickar (..) betyder att uppgifter ej finns tillgängligt eller är för osäkra för att redovisas.
11 SCB 11 MI 23 SM Antal företag i population och i urval, fördelat efter bransch och storleksklass, Number of enterprises in population and in sample, divided by industry and size class, 2015 SNI Näringsgren Population (N) Urval (n) % av population Inkomna svar Svarsfrekvens i % Utvinning av mineral, service till utvinning % 9 82% Livsmedel, dryck, tobak % 57 85% Textil, kläder, läder % 14 88% 16 Trävaruindustri % 32 91% 17 Papper och pappersvaror % 43 98% 18 Grafisk produktion, reproduktion 19 Stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter Kemikalier, farmaceutiska basprodukter, läkemedel Gummi- och plastvaror, mineralprodukter Stål- och metallverk; metallvaror Datorer, elektronik, optik och elapparatur % % % 6 100% % 45 87% % 54 86% % 74 88% % 42 89% 28 Övrig maskinindustri % 77 91% Transportmedelsindustri % 52 87% 31 Möbelindustri % 20 91% 32 Annan tillverkningsindustri % % 33 Reparation och installation av maskiner och apparater % 13 93% 35 El-, gas- och värmeverk % 30 91% 36 Vattenförsörjningen % 7 88% Totalt % %
12 SCB 12 MI 23 SM Antal företag och anställda i urval och bortfall, fördelat efter bransch och storleksklass, Number of enterprises and employed in sample and non-response, divided by industry and size class, 2015 SNI Näringsgren Utvinning av mineral, service till utvinning Antal företag Urval Bortfall % 11 18% Livsmedel, dryck, tobak 67 15% Textil, kläder, läder 16 13% 16 Trävaruindustri 35 9% 17 Papper och pappersvaror 44 2% 18 Grafisk produktion, reproduktion 17 0% 19 Stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter Kemikalier, farmaceutiska basprodukter, läkemedel Gummi- och plastvaror, mineralprodukter 6 0% 52 13% 63 14% Stål- och metallverk; metallvaror 84 12% Datorer, elektronik, optik och elapparatur 47 11% 28 Övrig maskinindustri 85 9% Transportmedelsindustri 60 13% 31 Möbelindustri 22 9% 32 Annan tillverkningsindustri 13 0% 33 Reparation och installation av maskiner och apparater 14 7% 35 El-, gas- och värmeverk 33 9% 36 Vattenförsörjningen 8 13%
13 SCB 13 MI 23 SM 1601 Diagram 1. Totala utgifterna för miljöskydd i industrin 2015, branschuppdelat, miljoner kronor 1. Total environmental protection expenditure in industry in 2015, by industry, SEK million Övriga (SNI; 07-09, 10-16, 18-19, 22-25,33) El-, gas- och värmeverk; vattenförsörjning (SNI 35-36) Övrig tillverkning (SNI 26-32) Kemikalier, läkemedel (SNI 20-21) Papper och pappersvaror (SNI 17) Totala utgifter för miljöskydd fördelat på investeringar och löpande kostnader, miljoner kronor 2. Total environmental protection expenditures by investments and current expenditures, , SEK million Löpande kostnader Investeringa r
14 SCB 14 MI 23 SM Totala utgifter för miljöskydd för SNI 17, och 35-36, miljoner kronor 3. Total environmental protection expenditures in for NACE 17, and 35-36, SEK million SNI 17 (papper & pappersvaror) SNI (stål, metallverk;metallva ror) SNI (el-,gas- & värmeverk; vattenförsörjningen) 4. Miljöskyddsinvesteringar i industrin per miljöområde, miljoner kronor 4. Investments in environmental protection in industry in by environmental domain, SEK million Övrigt Avfall Vatten Luft
15 SCB 15 MI 23 SM Förändring i fasta bruttoinvesteringar och miljöskyddsinvesteringar inom SNI , Changes in gross fixed capital formation and investments in environmental protection, NACE 05-33, Index 2001= Miljöskyddsinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar 6. Löpande kostnader för miljöskydd i industrin per kostnadstyp, miljoner kronor 5. Current expenditure on environmental protection in industry in by type of expenditure, SEK million Köpta tjänster och avgifter Eget miljöskydds arbete Uppgifterna för fasta bruttoinvesteringar är inte tillgängliga för SNI
16 SCB 16 MI 23 SM Löpande kostnader för miljöskydd i industrin per miljöområde, miljoner kronor 7. Current expenditure on environmental protection in industry in by environmental domain, SEK million Övrigt Avfall Vatten Luft
17 SCB 17 MI 23 SM 1601 Fakta om statistiken EU har antagit en förordning (Structural Business Statistics nr 58/97) som ställer krav på medlemsländerna att årligen redovisa statistik över industrins utsläppsbehandlande miljöskyddsinvesteringar, utsläppsförebyggande miljöskyddsinvesteringar samt att vart tredje år redovisa löpande kostnader för miljöskydd uppdelad på 13 branschgrupper och tre storleksklasser. Denna förordning uppfyller bland annat syftet att Kommissionens miljödirektorat kan få ett bättre beslutsunderlag. EU och OECD sammanställer regelbundet data från enskilda medlemsländer. Undersökningen av industrins miljöskyddskostnader som genomfördes för undersökningsåret 2015 är resultatet av implementeringen av förordningen i Sverige. För att säkerställa god kvalitet och hög svarsfrekvens inom området infördes 2001 miljöskyddskostnader i lagen (SFS 2001:99) om den officiella statistiken som uppgiftslämnarpliktig variabel för näringsidkare. SCB har sedan 1981 statistikansvar för miljöskyddskostnader och har genomfört undersökningar på området. Mellan 1992 och 1997 genomfördes inga undersökningar. Ett stort antal förändringar genomfördes mellan den sista undersökningen 1991 och 1997 års pilotundersökning, bland annat förändrades definitionen av miljöskydd och vad som skall ingå i olika kostnadsvariabler. Undersökningsenhet sedan 1997 är företag och inte arbetsställe som det var i 1991 års undersökning. Stora förändringar i undersökningens upplägg har genomförts dels mellan 1991 och 1997, dels mellan 1997, 1999/2000 och 2001 i syfte att öka svarsfrekvensen, underlätta för uppgiftslämnarna samt att säkerställa en god datakvalitet (minimera mätfel). Till 2002 års undersökning gjordes en mindre förändring vilket innebar att även Köpta tjänster och avgifter fördelas på de olika miljöområdena Luft, Vatten, Avfall och Övrigt. Detta gjordes tidigare endast för företagets egna miljöskyddsarbete. Sedan 2003 har inga förändringar gjorts av variabler eller enkät. Däremot genomfördes en förändring 2003 vad gäller uppräkningsmetod vilket berörs närmare under Statistikens tillförlitlighet. Till undersökningen som genomfördes under 2006 förändrades urvalet och detta beskrivs under Detta omfattar statistiken och Så görs statistiken. Sedan 2008 har urvalet gjorts enligt näringsgrensindelningen, SNI 2007 istället för SNI 2002 som tillämpades mellan åren För att undvika ett tidsseriebrott i statistiken har tidigare år beräknats om för att få en jämförbarhet över tid. Förändringen innebar bland annat att vissa företag som tidigare tillhört utvinnings- och tillverkningsindustrin flyttats ut från denna för att istället tillhöra servicenäringarna. Det som gjorts i fallet för miljöskyddskostnadsundersökningen är att i den fiktiva tidsserien har dessa företag tagits bort från population och ram för att skapa beräkningsmöjligheter som om den nya näringsgrensindelningen fanns även för de tidigare åren Minskningen av population och ram medför att totalvärdena i många fall är något lägre än de verkliga beräkningarna med den äldre näringsgrensindelningen, SNI Tanken med beräkningen är att undvika ett tidsseriebrott i en serie som redan från början är tämligen kort. Fr.o.m. undersökningsåret 2013 redovisas företagens miljöskyddskostnader för forskning och utveckling som miljöskyddsinvestering i enlighet med nationalräkenskapernas regler. Tidigare har kostnader för forskning och utveckling ingått i löpande miljöskyddskostnader.
18 SCB 18 MI 23 SM 1601 Detta omfattar statistiken Syftet med det statistiska meddelandet är att redovisa resultat från urvalsundersökningen av industriföretagens kostnader för miljöskyddsarbete. Statistik ges för totala miljöskyddsinvesteringar och löpande kostnader för miljöskydd. Kostnaderna fördelas på kostnadsslag, miljöområde samt företagens branscher. Den totala populationen består av företag med 50 anställda eller fler med huvudaktivitet inom branscherna Utvinning av mineral (SNI 07-09), Tillverkningsindustri (SNI 10-33) samt El-, gas- och värmeverk; Vattenförsörjning (SNI 35-36) enligt svensk näringsgrensindelning SNI I SNI 35 ingår kärnkraftverk. För att få jämförbar statistik med tidigare år görs en beräkning för att uppskatta investeringar och löpande kostnader för företagsgruppen med anställda. Definitioner och förklaringar Miljöskyddskostnader. Åtgärder och kostnader som helt eller delvis är inriktade på att minska påverkan på den yttre miljön från företagets tillverkning. Utsläppsbehandlande investeringar. Investeringar i extra utrustning som används för miljöskydd. Utrustningen ska fungera oberoende av och utgöra en identifierbar del eller tillägg till produktionsutrustningen. Den tar hand om och behandlar den redan uppkomna miljöpåverkan som företagets verksamhet ger upphov till, förhindrar spridandet av eller mäter nivån på föroreningarna. Utsläppsförebyggande investeringar. Avser processförändringar som minskar den genererade mängden av utsläpp och avfall, eller möjliggör användande av mindre miljöpåverkande insatsvaror, eller investeringar i ny utrustning och processer med bättre miljöprestanda. Miljöinvesteringen avser här enbart anpassnings- och integreringsdelen. Löpande kostnader för miljöskydd. Omfattar alla övriga kostnader för miljöskydd som inte är att betrakta som investeringar. Kostnaden kan vara relaterade till existerande miljöskyddsutrustningar eller vara av mer generell karaktär. De delas upp på eget arbete och köpta tjänster. Eget miljöskyddsarbete. Omfattar alla löpande kostnader som inte kan hänföras till köpta tjänster. Här ingår kostnader för personal, material och energi som används i företagets miljöarbete. Köpta tjänster. Avser betalningar till utomstående företag och myndigheter inklusive avfalls- och avloppsavgifter, tillsynsavgifter samt betalning till miljökonsulter. Miljöområden. Kostnader för miljöskydd är traditionellt uppdelat på miljöområden, enligt en internationell klassificering, Classification of Environmental Protection Activities (CEPA) 2. Denna specificerar nio miljöområden. I den aktuella undersökningen användes en uppdelning på fyra miljöområden: Luft. Åtgärder för att minska utsläpp till luft Vatten. Åtgärder för att minska utsläpp till vatten, avloppsrening Avfall. Åtgärder för att minska/behandla uppkommen mängd avfall. Sortering, omhändertagande och transport av avfall Övrigt. Åtgärder för att minska utsläpp till mark och grundvatten, minska yttre buller, minska naturlig strålning, åtgärder riktade mot biodiversitet och landskap, miljöinriktad forskning och utveckling. 2 Se CEPA 2000, 2000, Eurostat.
19 SCB 19 MI 23 SM 1601 Avgränsningar För företag inom branschen El-, gas- och värmeverk samt Vattenförsörjning (SNI 35-36) avser undersökningen inte sekundära aktiviteter (arbetsställen) inom områdena avloppsrening och/eller avfallshantering. Företag inom SAMHALL-koncernen är ej med, i enlighet med nationell och internationell praxis. Statistik angående miljöskyddskostnader för skogs- och jordbruk, övriga branscher samt hushåll görs inte i Sverige för tillfället. För offentliga sektorn finns viss data och arbete pågår för att ta fram regelbunden statistik på området. Så görs statistiken Bransch och storleksklass Företagen delas in i storleksklasser efter antalet anställda: 50-99, , , och I tabellredovisningen finns 18 branschgrupper. Urval och svarsbortfall Urvalet är ett samordnat stratifierat obundet slumpmässigt urval baserat på SCB:s Företagsregister. Urvalet baserades på situationen i november Det betyder att ett fåtal företag som upphörde med aktiviteter eller påbörjade aktivitet efter detta datum inte ingår i urvalet (övertäckning respektive undertäckning). I tabell 6 och 7 redovisas population, urval, bortfall samt svarsfrekvens fördelat efter bransch. Statistikens tillförlitlighet För att minska företagens uppgiftslämnarbörda ingår från och med undersökningen gällande år 2005 endast företag med 50 eller fler anställda. För att få jämförbar statistik med tidigare år görs en beräkning för att uppskatta investeringar och löpande kostnader för företagsgruppen med anställda. Vid denna skattning används ett medelvärde för investeringar och kostnader i storleksgruppen ovanför, anställda. Detta medelvärde multipliceras med antalet anställda per bransch. De värden som erhålls granskas utifrån en rimlighetsbedömning baserad på tidigare års värden där faktiska data existerar. Vinsten med en minskad uppgiftslämnarbörda för företagen bedöms vara större än den kvalitetsförsämring som riskeras. En möjlig utveckling för framtiden är att undersöka företagsgruppen med anställda med t.ex. fem års mellanrum för att säkerställa nivåerna i skattningsberäkningarna. Från och med 2002 års undersökning har det varit möjligt att fylla i enkäten via Internet. Från och med 2007 års undersökning skickas ingen pappersenkät ut. För undersökningen utförs granskning och rättning av det registrerade materialet. En kontroll görs också av att svarsobjektet är hela företagsenheter genom jämförelse mellan uppgivet antal anställda i blanketten och uppgifter från Företagsregistret. Uppgivna kostnader i samtliga blanketter granskas manuellt, framförallt baserat på de textkommentarer som majoriteten av företagen gjort. Osäkerheten i de siffror som presenteras påverkas både av slumpmässiga fel och av olika mätproblem. Bortfallet i enkätundersökningen har betraktats som slumpmässigt, vilket innebär att de svarande företagen anses vara representativa även för de icke-svarande. Detta betyder att för varje variabel har medelkostnaden per anställd för de icke-svarande företagen estimerats genom att använda medelkostnaden för de svarande företagen.
20 SCB 20 MI 23 SM 1601 Sedan 2003 används en uppräkningsmetod som innebär att urvalet stratifieras finare än tidigare och att både företagsstorlek och branschtillhörighet vägs in när uppräkningsfaktor bestäms. Varje bransch delas in i fem storleksgrupper där var och en får en egen individuell vikt för uppräkning. Detta istället för som tidigare där hela branschen får en gemensam vikt medför att antagandet om att värdet ökar proportionellt med antal anställda kan överges. Beräkningarna som genomfördes i en analysrapport från visar att investeringarna minskade med 4 % av de totala beloppen vid användande av den nya metoden. Skillnaderna på branschnivå var större vilket kan vara en förklaring till de ibland stora skillnader mellan 2002 och 2003/2004. Svarsfrekvensen i årets undersökning är god, 89 procent. För att minimera de slumpmässiga felen har en fortsatt hög svarsfrekvens i kommande undersökningar hög prioritet. Bra att veta Definitionen av de kostnader som undersöks baseras på allmänt vedertagna definitioner som används då ekonomisk statistik och nationalräkenskaper tas fram. Statistiken är därför direkt jämförbar med SCB:s företagsstatistik. Uppgifter om miljöskyddskostnader relateras ofta till totala kostnader av olika slag. Statistiken skall också i princip kunna relateras direkt till nationalräkenskaperna och därmed till övriga områden som ingår i SCB:s miljöräkenskaper. Undersökningen av industrins miljöskyddskostnader är årligen återkommande. Uppgifter om investeringar för miljöskydd är belagd med uppgiftslämnarplikt varje år medan de löpande kostnaderna för miljöskydd endast är uppgiftslämnarskyldig vart tredje år. I årets undersökning gällde uppgiftslämnarskyldighet endast för miljöskyddsinvesteringar. Uppgifter om hushållsinvesteringar är alltid frivilliga att lämna. Föreliggande statistik publiceras sedan 2006 endast via Internet och är åtkomlig via SCB:s webbplats, eller på den egna hemsidan för miljöskyddskostnader Annan statistik Resultatet från undersökningarna om industrins miljöskyddskostnader ingår i SCB:s miljöräkenskaper som är ett informationssystem vilket beskriver samband mellan ekonomi och miljö. Övriga delar av miljöräkenskapssystemet innefattar bland annat utsläpp till luft och vatten, avfall, energianvändning, materialflöden, kemikalier, miljöföretag, miljöskatter och miljösubventioner. Många av miljöräkenskapernas rapporter och statistiska meddelanden har publicerats på webben, se Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, 3 "Environmental protection expenditure in Swedish industry Evaluation of new variables, data quality and estimation methods" 2004, SCB, Rapporten finns tillgänglig på
21 SCB 21 MI 23 SM 1601 In English Summary The Swedish industry s total environmental protection expenditure amounted to roughly SEK 12.6 billion during 2015, which was an increase by 11 per cent compare to The increase was mostly seen in the industry for Basic and fabricated metal products as well as for Electricity, gas and heating plants. 59 per cent of the total environmental protection expenditure was current expenditure, while investments stood for 41 per cent of the total expenditure. The current expenditure amounted to SEK 7.4 billion in 2015 while investment amounted to 5.2 billion. In 2015, the main investments in environmental protection were devoted for protection of ambient air and the climatea. Such investments include the installation of filters and measures to replace fossil fuel sources with fuel sources that have a reduced climate impact. Background information and other notes on this report The statistics cover total investments in environmental protection and current expenditure on environmental protection. The expenditures are broken down between types of expenditures, environmental domains (Air, Water, Waste and Other) and 18 economic activities for industries. NACE Rev.2 is used in this report. The sample frame consists of enterprises with 50 employees or more whose main activity is in Mining and quarrying (NACE 07-09), Manufacturing (NACE 10-33) or Electricity, gas and water supply (NACE 35-36). The total sample consisted of 677 enterprises and the response rate was 89 per cent. The variables that are used are based on internationally determined Eurostat definitions. The variables are: Environmental protection expenditures Pollution treatment equipment Pollution prevention equipment Current expenditure Internal environmental protection activities External payments The accuracy of the statistics A manual correction of responses has been made, based on comments in the questionnaire and contacts with the enterprises. Since 2006, an important change regarding the size class sampling has taken place. Due to the administrative burden on enterprises, Statistics Sweden decided to raise the cut off to enterprises with 50 employees or more instead of the usual 20 employees. To make comparisons with earlier years possible, calculations are made each year for the size group employees.
22 SCB 22 MI 23 SM 1601 List of tables Explanation of symbols 6 1. Environmental protection expenditures in 2015 by type and industry, SEK million 6 2. Investments in environmental protection in 2015 by type of investment and industry, SEK million 7 3. Investments in environmental protection in 2015 by environmental domain and industry, SEK million 8 4. Total current expenditure on environmental protection in 2015 by type of expenditure and industry, SEK million 9 5. Total current expenditure on environmental protection in 2015 by environmental domain and industry, SEK million Number of enterprises in population and in sample, divided by industry and size class, Number of enterprises and employed in sample and non-response, divided by industry and size class, List of terms Anställda Avfall Avgift Betalning Bransch Bruttoinvestering Eget miljöskyddsarbete Forskning och Utveckling (FoU) Företag Förädlingsvärde Investering Köpta tjänster och avgifter Luft Löpande kostnader Relativt medelfel (CV) Miljöinvestering Miljöområde Miljöskyddskostnad Population Utsläppsbehandlande investeringar Utsläppsförebyggande investeringar Rörelsekostnader Employees Waste Fee Payment Economic activity, industry Gross investments Internal environmental protection activities Research and Development Enterprise Value added Investment External costs (purchased services and fees) Air Current expenditure Coefficient of variation Environmental protection investment Environmental domain Environmental protection expenditure Sample frame Pollution treatment equipment Pollution prevention equipment
23 SCB 23 MI 23 SM 1601 SNI Storleksklass Svar Totala utgifter Urval Vatten Mark och grundvatten Landskap och biologisk mångfald Övrigt Variable costs Equivalent to NACE Size class Response Total expenditure Sample Water Soil and groundwater Biodiversity and landscape Other
Edith Brodda Jansen, SCB, tfn ,
MI 23 SM 1701 Miljöskyddskostnader i industrin 2016 Environmental protection expenditure in industry 2016 I korta drag Industrins miljöskyddskostnader fortsätter att öka Den svenska industrins totala kostnader
Fredrik Kanlén, SCB, tfn ,
MI 23 SM 1401 Miljöskyddskostnader i industrin 2013 Environmental protection expenditure in industry 2013 I korta drag Minskade kostnader för miljöskydd Industrins totala miljöskyddskostnader uppgick till
Tel Tel
MI 23 SM 1101 Miljöskyddskostnader i industrin 2010 Environmental protection expenditure in industry 2010 I korta drag Ökade kostnader för miljöskydd Industrins kostnader för miljöskydd ökade med drygt
Martin Villner, SCB, tfn ,
MI 23 SM 0901 Miljöskyddskostnader i industrin 2008 Environmental protection expenditure in industry 2008 I korta drag Industrins utgifter för miljöskydd ökade för andra året i rad Under 2008 ökade den
Fredrik Kanlén, SCB, tfn 08-506 946 55, fredrik.kanlen@scb.se
MI 23 SM 1301 Korrigerad version Miljöskyddskostnader i industrin 2012 Environmental protection expenditure in industry 2012 I korta drag Korrigering 2013-10-17: Avsnitten Resultatredovisning samt vissa
Minskade utgifter för miljöskydd inom industrin. Oförändrad nivå på miljöskyddsinvesteringar
MI 23 SM 0301 Miljöskyddskostnader i industrin 2002 Environmental protection expenditure in industry 2002 I korta drag Minskade utgifter för miljöskydd inom industrin Industrins totala utgifter för miljöskyddande
Miljöskyddskostnader i industrin 2004
Miljöskyddskostnader i industrin 2004 MI1302 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Miljö A.2 Statistikområde Miljöekonomi och hållbar utveckling A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Miljöskyddskostnader 2015 MI1302
Avdelningen för regioner och miljö 2016-10-13 1(15) Miljöskyddskostnader 2015 MI1302 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
KVALITETSDEKLARATION. Miljöskyddskostnader. Statistiska Centralbyrån (17) Ämnesområde Miljö
2018-10-11 1 (17) KVALITETSDEKLARATION Miljöskyddskostnader Ämnesområde Miljö Statistikområde Miljöekonomi och hållbar utveckling Produktkod MI1302 Referenstid År 2017 2018-10-11 2 (17) Statistikens kvalitet...
Något ökad bränsleförbrukning inom industrin
EN 23 SM 0501 Industrins årliga energianvändning 2004 preliminära uppgifter Energy use in manufacturing industry, 2004 provisional data I korta drag Förändrad undersökning Undersökningen gällande industrins
Miljöskyddskostnader i industrin 2002
Miljöskyddskostnader i industrin 2002 MI0701 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Miljövård A.2 Statistikområde Miljöskyddskostnader A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig
Miljöskyddskostnader i industrin 1999 och 2000
Miljöskyddskostnader i industrin 1999 och 2000 MI0701 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Miljövård A.2 Statistikområde Miljöskyddskostnader A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor
HA 17 SM 0408 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för juli 2004, i löpande priser Foreign trade first released figures for July 2004 I korta drag Juli månads handelsnetto
I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat
HA 17 SM 0410 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för september 2004, i löpande priser Foreign trade first released figures for September 2004 I korta drag Handelsnettot
KVALITETSDEKLARATION. Miljöskyddskostnader (16) Statistiska Centralbyrån. Ämnesområde. Miljö. Statistikområde
2017-10-12 1 (16) KVALITETSDEKLARATION Miljöskyddskostnader Ämnesområde Miljö Statistikområde Miljöekonomi och hållbar utveckling Produktkod MI1302 Referenstid År 2016 2017-10-12 2 (16) Statistikens kvalitet...
Fortsatt stort exportöverskott i juli. Handelsnettot för januari-juli 2005 gav ett överskott på 94,2 miljarder kronor
Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för juli 2005, i löpande priser Foreign trade first released figures for July 2005 I korta drag Fortsatt stort exportöverskott i juli
Importen ökade med 12 procent. Handelsnettot för januari juli 2007 gav ett överskott på 82 miljarder kronor
HA 17 SM 0708 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för juli 2007, i löpande priser Foreign trade first released figures for July 2007 I korta drag Importen ökade med 12
Miljöskyddskostnader i industrin 2016 MI1302
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (18) Miljöskyddskostnader i industrin 2016 MI1302 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4
Statistik över regional företagsverksamhet 2016
Företag 2017 Statistik över regional företagsverksamhet Bruttovärdet av produktionen på arbetsställena ökade år Sme-företagen stod för hälften av ökningen Korrigerad 9.2.2017. Den korrigerade siffran är
Hög utrikeshandel i november. Handelsnettot för januari november 2007 gav ett överskott på 114,4 miljarder kronor
HA 17 SM 0712 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för november 2007, i löpande priser Foreign trade first released figures for November 2007 I korta drag Hög utrikeshandel
Figur A. Antal nötkreatur i december
JO 23 SM 1501 Antal nötkreatur i december 2014 Number of cattle in December 2014 I korta drag Antalet mjölkkor minskar Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1 436 487 st i december
Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december
JO 23 SM 1201 Antal nötkreatur i december 2011 Number of cattle in December 2011 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1
Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region
BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen
Miljöskyddskostnader i industrin 2007
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(39) i industrin 2007 MI1302 Innehåll 0 Administrativa uppgifter SCBDOK 3.0 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig
Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region
BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag
Statistik över regional företagsverksamhet 2015
Företag 26 Statistik över regional företagsverksamhet Nyland fortfarande populärt år Enligt Statistikcentralen fanns det 36 företag i Finland år. Antalet arbetsställen var totalt 392. Arbetsställena sysselsatte,4
Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar
JO 30 SM 1701 Sysselsättning i jordbruket 2016 Farm Labour Force in 2016 I korta drag Antalet sysselsatta fortsätter att minska År 2016 var antalet sysselsatta i jordbruket 171 400, en minskning med mindre
TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days
COU CIL OF THE EUROPEA U IO Brussels, 16. October 2008 Interinstitutional Files: 2006/0011 (COD) LEX 743 14342/08 JUR 421 LEGISLATIVE ACTS A D OTHER I STRUME TS: CORRIGE DUM/RECTIFICATIF Subject: Corrigendum
Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan
BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning
Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december
JO 23 SM 1601 Antal nötkreatur i december 2015 Number of cattle in December 2015 I korta drag Antalet företag med mjölkkor minskar Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1 428
Televerksamhet 2016 Telecommunications 2016
Statistik 2017:24 Televerksamhet 2016 Telecommunications 2016 Publiceringsdatum: 19 juni 2017 Kontaktperson: Trafikanalys Andreas Holmström tel: 010-414 42 13, e-post: andreas.holmstrom@trafa.se Förord
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71
Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska
Statistik över industrins energianvändning 2010
Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen
Televerksamhet 2014 Telecommunications 2014
Statistik 2015:17 Televerksamhet 2014 Telecommunications 2014 Publiceringsdatum: 17 juni 2015 Kontaktperson: Trafikanalys Andreas Holmström tel: 010-414 42 13, e-post: andreas.holmstrom@trafa.se Statistiska
Televerksamhet 2017 Telecommunications 2017
Statistik 2018:30 Televerksamhet 2017 Telecommunications 2017 Publiceringsdatum: 19 oktober 2018 Kontaktperson: Trafikanalys Andreas Holmström tel: 010-414 42 13, e-post: andreas.holmstrom@trafa.se Förord
S2005:003. Utlandsägda företag
S2005:003 Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 2003 Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 2003 Innehållsförteckning Definition av utlandsägda företag 2 Sammanfattning 3 Summary 5 Utlandsägda företag
Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december
JO 23 SM 1701 Antal nötkreatur i december 2016 Number of cattle in December 2016 I korta drag Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått
Turnover and inventory statistics for the service sector third quarter 2004
NV 22 SM 0401 Omsättning och lager inom tjänstesektorn Tredje kvartalet 2004 Turnover and inventory statistics for the service sector third quarter 2004 I korta drag Omsättning Omsättningsutvecklingen
I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101
JO 7 SM 1101 Skörd av trädgårdsväxter 010 Production of horticultural products 010 I korta drag Liten morotsskörd Den totala morotsskörden uppgick till 8 000 ton år 010. Det är en % mindre totalskörd än
Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag
Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries
Televerksamhet 2018 Telecommunications 2018
Statistik 2019:27 Televerksamhet 2018 Telecommunications 2018 Publiceringsdatum: 2019-09-19 Kontaktperson: Trafikanalys Andreas Holmström tel: 010-414 42 13, e-post: andreas.holmstrom@trafa.se Förord Televerksamhet
Statistik över industrins energianvändning 2013
Energi 2014 Statistik över industrins energianvändning 2013 Energianvändningen inom industrin på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var energiförbrukningen inom industrin år 2013 på
Figur A. Antal nötkreatur i december
JO 23 SM 1801 Antal nötkreatur i december 2017 Number of cattle in December 2017 I korta drag Antalet nötkreatur ökar Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1 449 000 stycken i
S2001:012. Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 1999
S2001:012 Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 1999 Foreign owned enterprises economic figures 1999 Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 1999 Foreign owned enterprises economic figures 1999 Innehållsförteckning
Forskning och utveckling inom företagssektorn 2013. Research and Experimental development in the Business enterprise sector 2013
UF 14 SM 1401 Forskning och utveckling inom företagssektorn 2013 Research and Experimental development in the Business enterprise sector 2013 I korta drag Korrigering av uppgifter i Statistiskt meddelande
Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region
BO 39 SM 0901 Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad 2010-04-29 Rents for dwellings 2008 I korta drag Korrigering är gjord i tabell 20 för Jämtlands län och för Östersund. Uppgifterna för Ny hyra per
Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts
Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:
Statistik över industrins energianvändning 2012
Energi 2013 Statistik över industrins energianvändning 2012 Energiförbrukningen inom industrin minskade år 2012 Enligt Statistikcentralen minskade energiförbrukningen inom industrin med omkring fem procent
Företagens utgifter för IT 2007 NV0802
NA/IFI 200-10-0 1() Företagens utgifter för IT 200 NV002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Industrins energianvändning 2015
Energi 2016 Industrins energianvändning 2015 Industrins energianvändning sjönk med 3 procent år 2015 Enligt Statistikcentralen sjönk industrins energianvändning år 2015 med 3 procent från året innan Inom
Odling av trädgårdsväxter i Sverige
JO 37 SM 0801 Skörd av trädgårdsväxter 2007 Production of horticultural products 2007 I korta drag Odling av trädgårdsväxter i Sverige Skörden av de trädgårdsväxter som visas i detta meddelande skiljer
Voluntary set-asides and area under forest management certification schemes
JO1404 SM 1901 Frivilliga avsättningar och certifierad areal Voluntary set-asides and area under forest management certification schemes I korta drag Sammanfattning Arealen frivilliga avsättningar 2018
Research and Experimental Development in the Business Enterprise Sector 2005
UF 14 SM 0701 Appendix till: Forskning och utveckling inom företagssektorn 2005 Research and Experimental Development in the Business Enterprise Sector 2005 I korta drag Mycket högre FoU-intensitet i högteknologiska
Televerksamhet 2013 Telecommunications 2013
Statistik 2014:20 Televerksamhet 2013 Telecommunications 2013 Publiceringsdatum: 17 juni 2014 Kontaktperson: Trafikanalys Andreas Holmström tel: 010-414 42 13, e-post: andreas.holmstrom@trafa.se Statistiska
Marginell minskning av antalet nötkreatur. Minskning av antalet suggor och slaktsvin. Antalet får fortsätter att öka
JO 20 SM 0501 Antal husdjur i juni 2005 Preliminära resultat Livestock in June 2005 I korta drag Marginell minskning av antalet nötkreatur Antalet nötkreatur beräknas minska något mellan 2004 och 2005
Televerksamhet 2015 Telecommunications 2015
Statistik 2016:23 Televerksamhet 2015 Telecommunications 2015 Publiceringsdatum: 17 juni 2016 Kontaktperson: Trafikanalys Andreas Holmström tel: 010-414 42 13, e-post: andreas.holmstrom@trafa.se Statistiska
Användningen av energigaser inom industrin. Stockholm 30 januari 2018
Användningen av energigaser inom industrin Stockholm 30 januari 2018 Energigaser Naturgas, biogas (LNG eller LBG) Fordonsgas Gasol (förnybar gasol) Vätgas Svensk industris väg till global klimatnytta 2017-03-16
Företagens utgifter för IT 2008 NV0802
ES/IFI 2009-10-14 1() Företagens utgifter för IT 200 NV002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar
EN 16 SM 0601 Energistatistik för småhus 2005 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2005 I korta drag Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar Antalet luftvärmepumpar har ökat kraftigt
2,7 procents hyreshöjning för hyresrätter. Knappt kr för 3 rum och kök
BO 39 SM 0801 Hyror i bostadslägenheter 2007 Rents for dwellings 2007. I korta drag 2,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 2,7 procent mellan januari 2007 och januari
I korta drag. Antal nötkreatur i december 2018 JO 23 SM Antalet nötkreatur minskar. Number of cattle in December 2018
JO 23 SM 1901 Antal nötkreatur i december 2018 Number of cattle in December 2018 I korta drag Antalet nötkreatur minskar Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1 435 000 stycken
Ökad export och import i augusti. Handelsnettot för januari - juli 2006 gav ett överskott på 107 miljarder kronor
HA 17 SM 0609 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för augusti 2006, i löpande priser Foreign trade first released figures for August 2006 I korta drag Ökad export och import
Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011
Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin
Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,
JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning
Televerksamhet 2012 Telecommunications 2012
Statistik 2013:19 Televerksamhet 2012 Telecommunications 2012 Publiceringsdatum: 18 juni 2013 Kontaktperson: Trafikanalys Andreas Holmström tel: 010-414 42 13, e-post: andreas.holmstrom@trafa.se Statistiska
Forskning och utveckling inom företagssektorn 2013. Research and Experimental development in the Business enterprise sector 2013
UF 14 SM 1401 Forskning och utveckling inom företagssektorn 2013 Research and Experimental development in the Business enterprise sector 2013 I korta drag Företagens utgifter för FoU ökade till 85,9 miljarder
Research and Experimental development in the Business Enterprise Sector FoU-intensiteten mycket olika inom olika branscher
UF 14 SM 0301 Appendix till: Forskning och utveckling inom företagssektorn 2001 Research and Experimental development in the Business Enterprise Sector 2001 I korta drag FoU-intensiteten mycket olika inom
Beskrivning av statistiken
Beskrivning av statistiken Produkt: Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 2001 2002, NV1502 Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, 831 40 ÖSTERSUND
Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014
AM 49 SM 1404 Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014 Salaries in the primary local authorities and county councils, January 2014 I korta drag Löneökningen inom kommuner och
Uttag, användning och utsläpp av vatten i industrisektorn. Marginell ökning av industrins vattenuttag. Störst uttag i massa- och pappersindustrin
MI 16 SM 1101 Industrins vattenanvändning 2010 Uttag, användning och utsläpp av vatten i industrisektorn Water use by industry in Sweden I korta drag Marginell ökning av industrins vattenuttag Industrins
Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005
Återbetalning av studiestöd 2005 Repayment of student loans 2005 UF 70 SM 0601 Återbetalning av studiestöd 2005 Repayment of student loans 2005 I korta drag Obetydlig ökning av antalet låntagare Antalet
Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016
JO1402 SM 1701 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2016 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016 I korta drag Ny publiceringsform Skogsstyrelsen
I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Månadsstatistik 2002:10. Ökad slakt av nötkreatur och svin under oktober 2002
JO 48 SM 0211 Animalieproduktion Månadsstatistik 2002:10 Animal products Monthly Statistics 2002:10 I korta drag Ökad slakt av nötkreatur och svin under oktober 2002 Slakten av nötkreatur uppgick till
Slakten av svin minskade under januari december 2006
JO 48 SM 0702 Animalieproduktion Års- och månadsstatistik - 2006:12 Animal products - Annual and Monthly Statistics - 2006:12 I korta drag Slakten av svin minskade under januari december 2006 Slakten av
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2005:1 Jordbrukets investeringar i maskiner och redskap år 2003 Investments in agricultural machinery and equipment in 2003 Sammanfattning Jordbrukets investeringar
I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 JO 20 SM 1401 Husdjur i juni 2013 Slutlig statistik Livestock in June 2013 Final Statistics I korta drag Antalet
Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009
Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009 Statistiska centralbyrån, september 2010 Carolina Thulin Daniel
2,3 procents hyreshöjning för hyresrätter
BO 39 SM 0501 Hyror i bostadslägenheter 2004 Rents for dwellings 2004. I korta drag 2,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 2,3 procent mellan januari 2004 och januari
Företagens utgifter för IT 2009 NV0802
ES/IFI 2010-11-22 1(8) Företagens utgifter för IT 2009 NV0802 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
I korta drag. Industrins vattenanvändning Uttag, användning och utsläpp av vatten i industrisektorn MI 16 SM 1601
MI 16 SM 1601 Industrins vattenanvändning 2015 Uttag, användning och utsläpp av vatten i industrisektorn Water use by industry in Sweden I korta drag Korrigering 2017-09-05 En överskattning av volymen
Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2004 Repayment of student loans
Studiestöd 2004 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2004 Repayment of student loans UF 70 SM 0501 Studiestöd 2004 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2004 Repayment
Löner i privat sektor, mars 2007
Löner i privat sektor, mars 2007 Krister B Andersson Maj 2007 Sammanfattning Innehåll 1 Innehåll Sidan SAMMANFATTNING GENOMSNITTLIG LÖN OCH LÖNEUTVECKLING SAMT ÖVERTID...2 ALLMÄN KOMMENTAR...2 GENOMSNITTSLÖNER
Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2006
Återbetalning av studiestöd 2006 Repayment of student loans 2006 1 UF 70 SM 0701 Återbetalning av studiestöd 2006 Repayment of student loans 2006 I korta drag Minskning av antalet låntagare för första
Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer. Kv M Kv M Kv M. Utrikes födda Inrikes födda
UF 56 SM 0401 Högutbildade utrikes födda Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer Highly educated foreign-born persons I korta drag En tredjedel utan arbete Utrikes födda med en högskoleutbildning
What does the green economy look like?
What does the green economy look like? Viveka Palm Head of Unit Environmental Accounts and Natural Resources Statistics Sweden viveka.palm@scb.se www.scb.se/mi1301-en The System of Environmental and Economic
UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans
UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2018:03 Regional animalieproduktion 2017 Regional animal production 2017 Sammanfattning Slaktens fördelning mellan länen Större delen av slakten av nötkreatur,
Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007
Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 UF 70 SM 0801 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan
9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU
NV 41 SM 0202,QNYDUWHULQJVVWDWLVWLN 'H HPEHUSUHOLPLQlUDVLIIURU Accommodation statistics December 2001, provisional data,nruwdgudj 9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU I december 2001 fanns i Sverige
Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013. Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar 2012 2013. Kronor per hushåll
JO 42 SM 1501 Jordbrukarhushållens inkomster 2013 Incomes of agricultural households 2013 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst efter
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning
Industrins kompetensbehov 2025
Industrins kompetensbehov 2025 TECH DAY, MALMÖ 21 SEPTEMBER 2016 Anders Axelsson (Region Skåne) & Johan Ståhl (Teknikcollege) Industrins utveckling och framtid Strukturomvandling och förändrat samspel
Skogsentreprenörer 2011 JO0504
Enheten för Policy och Analys 2012-07-02 1(7) Skogsentreprenörer 2011 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Konjunkturstatistik, löner för privat och offentlig sektor från mars 2005 t.o.m. mars 2006
AM 47 SM 0606 Konjunkturstatistik, löner för privat och offentlig sektor från mars 2005 t.o.m. mars 2006 Wages and salaries in the private and public sector from March 2005 up to March 2006 I korta drag
Miljöskyddskostnader 2015
Här lämnade uppgifter är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgiftsskyldighet för fråga A1 föreligger enligt lagen om den officiella statistiken (SFS 2001:99).
Skogsentreprenörer 2013 JO0504
Enheten för Policy och Analys 2014-07-03 1(7) Skogsentreprenörer 2013 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Producentpriserna för industrin sjönk med 2,7 procent från januari året innan
Priser och kostnader 2015 Producentprisindexen 2015, januari Producentpriserna för industrin sjönk med 2,7 procent från januari året innan Enligt Statistikcentralen sjönk producentpriserna för industrin