Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd."

Stig Eriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 BESLUT Datum SVENSKT MEDBORGARSKAP Justitiekanslerns beslut Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd. Ärendet Bakgrund Anspråk tilläggsprotokoll. Postadress Box STOCKHOLM Gatuadress Birger Jarls Torg 12 Telefon (växel) Telefax

Ärendet Bakgrund Anspråk tilläggsprotokoll.

2 Anklagelsen om brott har inte blivit prövad inom skälig tid, vilket strider mot artikel 6.1 i Europakonventionen. Tiden bör räknas från den 1 mars vilket var ungefärligen den tidpunkt då han blev underrättad om brottsmisstanken - och den 10 november 2006 då förundersökningen lades ned. Passets äkthet slogs fast genom kontakt med den kamerunska passmyndigheten den 7 november Denna kontakt hade kunnat tas långt tidigare av antingen Migrationsverket eller polisen. Migrationsverkets yttrande m.m. Migrationsverket har i ett inhämtat yttrande avstyrkt anspråket och sagt bl.a. följande. En viktig förutsättning för att svenskt medborgarskap ska beviljas är att sökanden kan styrka sin identitet; 11 1 lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap. Identiteten kan styrkas med ett pass eller ett nationellt identitetskort med foto. Dokumentet skall vara utfärdat av en behörig myndighet, och sökanden måste själv ha ansökt om passet eller ID-kortet, eller ha hämtat ut det hos den myndighet som har utfärdat dokumentet. Det får inte råda något tvivel om att dokumentet är äkta. (prop. 1997/ s. 7 ff. och s. 15). Ett annat krav är att sökanden har haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt (11 5 medborgarskapslagen). Levnadssättets betydelse för frågan om huruvida medborgarskap ska beviljas har belysts av bl a. Utvisningsutredningen i betänkandet Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden m.m. (SOU 1994:33 s. 51). Praxis i fråga om betydelsen av levnadssättet har lagts fast av Migrationsöverdomstolen i en dom den 3 april 2007 (UM ). Vincent de Paul Fotso ansökte den 1 november 2005 om svenskt medborgarskap. För att styrka sin identitet åberopade han ett kamerunskt pass, som gavs in till Migrationsverket. Det fanns omständigheter som gjorde att passets äkthet kunde ifrågasättas och verket begärde därför ett utlåtande av verkets dokumentationsexpert. I ett utlåtande den 30 mars 2006 pekade experten på vissa förhållanden som talade för att passet inte var äkta. Till utlåtandet hade fogats korrespondens mellan Migrationsverket och Sveriges generalkonsul i Douala (huvudstaden i Kamerun). Av korrespondensen framgår att den myndighet som utfärdat passet i Kamerun kontaktats av generalkonsulatet. Uppgifterna från myndigheten som hade utfärdat passet pekade också i riktning mot att passet inte var äkta. På grund av vad som framkommit om passet gjorde Migrationsverket den 23 maj 2006 en polisanmälan om brukande av falsk urkund. Anmälan har gjorts i enlighet med verkets rutiner för sådana anmälningar, se bilaga. Under ärendets handläggning har Vincent de Paul Fotso och dennes ombud haft flera kontakter med Migrationsverket. Verket har t.ex. i ett e-brev till Vincent de Paul Fotso den 27 juni 2006 förklarat varför Migrationsverket hade gjort en polisanmälan och skickat passet till polismyndigheten. Efter det att en misstanke om brott hade förts in i Rikspolisstyrelsens s.k. misstankeregister den 30 juni 2006 beslutade verket den 6 september 2006, sedan Vincent de Paul Fotso hade getts möjlighet att yttra sig, att avslå dennes ansökan om svenskt medborgarskap.

Passets äkthet slogs fast genom kontakt med den kamerunska passmyndigheten den 7 november 2006. Denna kontakt hade kunnat tas långt tidigare av antingen Migrationsverket eller polisen.

3 den nya adressen. Vincent da Paul Fotso har inkommit med synpunkter på yttrandet. Han har därvid anfört bl.a. följande. Migrationsverket borde ha låtit SKL utreda iragan om passets äkthet innan verket beslutade att polisanmäla honom och avslå hans ansökan. Under alla omständigheter är det oförsvarligt att ingen av de inblandade myndigheterna omedelbart vände sig till den myndighet som hade utfärdat hans pass. Denna myndighet kunde enkelt och snabbt verifiera att passet var äkta när hans tidigare ombud efterfrågade detta. Vincent da Paul Fotso har tidigare, vid två tillfällen, anmält handläggningen av ärendet till Riksdagens ombudsmän (JO). JO har inhämtat vissa upplysningar m.m. från Migrationsverket men har i beslut den 10 november 2006 respektive den 15 januari 2007 inte funnit skäl att vidta några ytterligare åtgärder (dnr och ). Justitiekanslerns bedömning Regler om det allmännas skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen ( ) Enligt 3 kap. 2 denna lag svarar staten för personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i sådan verksamhet som staten svarar for. Staten ska också ersätta skada på grund av att någon genom fel eller försummelse vid sådan myndighetsutövning kränks genom vissa slags brott (kränkningsersättning eller ideell skada). Vad Vincent da Paul Fotso har anfört ger inte grund för slutsatsen att den kränkning som han anser sig ha utsatts for har skett genom brott Någon ratt till ersättning kan därför inte grundas omedelbart på skadeståndslagen. Däremot kan han vara berättigad till ersättning utan direkt stöd i skadeståndslagen om hans rättigheter enligt Europakonventionen eller dess tilläggsprotokoll har kränkts (se t.ex. NJA 2005 s. 462). Vincent da Paul Fotso har som grund för sitt anspråk på ersättning för kränkning anfört att hans rätt till rörelsefrihet enligt artikel 2 i det fjärde tilläggsprotokollet till Europakonventionen har kränkts genom att han varit utan sitt pass under drygt ett års tid.

Under alla omständigheter är det oförsvarligt att ingen av de inblandade myndigheterna omedelbart vände sig till den myndighet som hade utfärdat hans pass.

4 Punkterna 2 och 3 i artikel 2 i det fjärde tilläggsprotokollet, som avser rätt till rörelsefrihet, har följande lydelse: 2. Var och en är fri att lärana varje land, inbegripet sitt eget. 3. Utövandet av dessa rättigheter far inte ^ d e r ^ a s t a s a n ^ ^ ä n ^ n g ^ ä n ^ d a n a ttssers ordningen eller förhindra brott eller för att skydda hälsa eller moral eller annans frioch rättigheter. Rätten till utresa innefattar rätten till ett pass. Följaktligen far myndigheterna inte dra in ett pass annat än om undantagsbestämmelsen i punkt 3 ar tillämplig (se Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 2007, s. 502). Vincent da Paul Fotso har gett in passet till Migrationsverket för att kunna styrka sin identitet vid en ansökan om medborgarskap. Eftersom misstanke om förfalskning uppkommit har passet överlämnats till polisen i samband med en polisanmälan och sedermera skickats till SKL för ett utlåtande om dess äkthet. Åtgärderna har inneburit att Vincent da Paul Fotso har vant utan sitt pass i drygt ett års tid. Det kan givetvis ifrågasättas ommigrationsyerket borde ha kunnat komma till klarhet angående passets äkthet på ett enklare och snabbare sätt. I ärendet har dock inte framkommit annat än att de åtgärder som vidtagits har haft stöd i lag och att det har funnits en sådan misstanke mot Vincent da Paul Fotso att det har varit befogat att vidta dessa åtgärder De åtgärder som vidtagits kan inte anses ha varit felaktiga eller lagstridiga. Den tidsåtgång som förevarit i ärendet kan inte heller anses vara sådan att de åtgärder som vidtagits kan anses vara oproportionerliga. Till detta kommer att Vincent da Paul Fotso synes ha varit oförhindrad att skatta sig ett nytt pass. Någon kränkning enligt artikel 2 i det fjärde tilläggsprotokollet kan sammanfattningsvis inte anses ha ägt rum. Enligt artikel 6.1 Europakonventionen har den som är anklagad för ett brott rätt till rättegång inom skälig tid. Ett åsidosättande av denna bestämmelse kan ge rätt till skadestånd för ideell skada (se NJA 2005 s. 462). Den i artikel 6 1 åsyftade tidsperioden börjar löpa från det att myndigheterna har vidtagit en åtgärd som har lett till att situationen för personen i fråga väsentligen har påverkats av misstanken mot honom. En sådan åtgärd kan vara att personen har underrättats om att han misstänks för brott. Slutpunkten för den tid som ska bedömas enligt artikel 6.1 är dagen för slutlig dom eller - som i detta fall - tidpunkten för nedläggandet av förundersökningen.

Utövandet av dessa rättigheter far inte ^ d e r ^ a s t a s a n ^ ^ ä n ^ n g ^ ä n ^ d a n a ttssers ordningen eller förhindra brott eller för att skydda hälsa eller moral eller annans frioch

5 Vid en helhetsbedömning, med beaktande av Europadomstolens praxis, anser Justitiekanslern att handläggningstiden inte har varit sådan att en kränkning av artikel 6.1 Europakonventionen har förekommit. Vincent da Paul Fotsos skadeståndsanspråk ska sammanfattningsvis avslås. Justitiekanslern vill dock för statens räkning beklaga de misstankar och besvär som han har utsatts för. 1 Göran Lambertz V Upplysningar om överklagande m.m. Justitiekansleras beslut har fattats inom ramen for reglerna om statens frivilliga skadereglering enligt förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten. Ett beslut i ett ärende som handläggs enligt den förordningen kan inte överklagas, En enskild som är missnöjd med Justitiekansleras beslut kan i stället på sedvanligt sätt ansöka hos allmän domstol om stämning mot staten och därmed få sin sak prövad i den ordning som gäller för tvistemål. Exp. till Jur. kand. Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer (ombud för Vincent da Paul Fotso) Centrum för Rättvisa Box STOCKHOLM Migrationsverket NORRKÖPING (dnr )

1 Göran Lambertz V Upplysningar om överklagande m.m. Justitiekansleras beslut har fattats inom ramen for reglerna om statens frivilliga skadereglering enligt förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten.

Relevanta dokument

BESLUT Datum

1 BESLUT Datum 2016-03- 14 Dnr 1763-15-40 Aktbilaga SKADESTÅNDSANSPRÅK MOT STATEN MED HÄNVISNING TILL NATURVÅRDSVERKETS BESLUT ATT ÅTERKALLA ETT BESLUT OM TYPGODKÄNNANDE AV FÅNGSTREDSKAP Justitiekanslerns