Situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal

Transkript

1 Situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal

2

3 Situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal

4 Situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utveclingsavtal. Utgiven av Skolverket. Artikelnummer: 06:945. Omslagsbild: Bildhuset. Original: bigbrownpaperbag.

5 Innehållsförteckning 1. Skolverkets tolkning av uppdraget 7 2. Bakgrund Vilka insatser har gjorts inom utbildningsområdet? 9 3. Tidigare utvärderingar av storstadssatsningen Nationell utvärdering Lokala utvärderingar Återkommande teman i de lokala utvärderingarna Syfte och frågeställningar Metod Allmän utbildningsnivå Grundskolans resultat Gymnasieskolans resultat Resultat Läsanvisning Allmän utbildningsnivå Andel av befolkningen med förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning Kommunal vuxenutbildning Förskolan Grundskolans resultat Genomsnittligt meritvärde Jämförelser svensk-utländsk bakgrund Genomsnittligt betygsvärde i svenska och svenska som andraspråk Behörighet till gymnasieskolan Gymnasieskolans resultat Andel elever som har slutfört gymnasieutbildningen Genomsnittlig betygspoäng Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan Andel elever inskrivna på individuella program Sammanfattning och diskussion Utvecklingen av utbildningsnivå Grundskolans resultat 30 Svag ökning av genomsnittligt meritvärde 30 Marginell ökning av betygsvärdet i svenska och marginell minskning av betygsvärdet i svenska som andraspråk 31 Andelen med behörighet till gymnasieskolan har minskat Gymnasieskolans resultat 31 Andelen elever på individuella program har ökat 31

6 Fler elever slutför gymnasieutbildningen 31 Fler elever är behöriga till högskolan 32 Svag ökning av den genomsnittliga betygspoängen Generella iakttagelser 32 Utvecklingen över tid 32 Jämförelser mellan riket och områdena 32 Jämförelser mellan individnivå och områdesnivå 33 Jämförelse mellan svensk och utländsk bakgrund 33 Relationen förutsättningar och resultat 33 Källförteckning 35 6

7 1. Skolverkets tolkning av uppdraget I regleringsbrevet 2005 formulerades följande uppdrag: Skolverket skall redovisa situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal genom att belysa utvecklingen av utbildningsnivå och resultaten från för-, grund- och gymnasieskola. Uppdraget skall redovisas i anslutning till årsredovisningen och lämnas även till Justitiedepartementet. Skolverkets tolkning av uppdraget innebär att med hjälp av kvantitativa data beskriva utvecklingen av utbildningsnivå i de stadsdelar som ingår i storstadssatsningen. Resultaten inom grund- och gymnasieskolan belyses med hjälp av tillgänglig utbildningsstatistik. Förskolans resultat har inte belysts på motsvarande sätt eftersom det inte finns resultatmått för förskolan som i andra skolformer. I olika skolformer har resultat olika innebörd och operationaliseras och mäts på olika sätt. Förskolans läroplan slår fast att det är verksamhetens inriktning som ska utvärderas i förskolan - inte enskilda barns prestationer. Att genomföra en sådan fördjupad studie med fokus på verksamhetens processer har inte varit möjligt inom ramen för detta uppdrag. Skolverkets tolkning av uppdraget innebär vissa avgränsningar. Uppdraget innebär inte att genomföra en fördjupad studie av storstadssatsningens insatser och dess effekter. Därför dras inte några slutsatser om utvecklingen inom utbildningsområdet i de berörda stadsdelarna är en effekt av storstadssatsningen eller om den kan ha andra förklaringar. 2. Bakgrund I Storstadspropositionen Utveckling och rättvisa en politik för storstaden på 2000-talet 1 presenterades en ny nationell politik för landets storstadsregioner. Två övergripande mål formulerades: att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt och därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom regionerna som i övriga delar av landet att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare (1998/99: au2). Målet att bryta segregationen är nedbrutet till åtta delmål som anges i propositionen 2 (de mål som specifikt berör utbildningsområdet är kursiverade): sysselsättningsgraden i de socialt utsatta bostadsområdena bör höjas för både män och kvinnor socialbidragsberoendet bör minskas det svenska språkets ställning bör stärkas, såväl bland barn och ungdomar som i den vuxna befolkningen alla elever bör ges förutsättningar att nå målen i grundskolan. Det är särskilt viktigt att ingen elev lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik utbildningsnivån i den vuxna befolkningen bör höjas de som saknar utbildning motsvarande svensk gymnasiekompetens bör erbjudas detta 1 Prop. 1997/98:165 som antogs i Riksdagen den 2 december

8 alla stadsdelar i storstäderna bör uppfattas som attraktiva och trygga av dess invånare, och utgöra goda och hälsosamma livsmiljöer folkhälsoläget, både i form av ohälsotal och självupplevd hälsa, bör förbättras det demokratiska deltagandet och delaktigheten bör öka i de utsatta bostadsområdena Det finns även delmål som indirekt berör utbildningsområdet; som att alla stadsdelar bör uppfattas som attraktiva och trygga (även de skolor som är belägna där) samt att det demokratiska deltagandet och delaktigheten bör öka i utsatta områden (detta omfattar även skolan) 3. Ett instrument för att bryta segregationen och vända utvecklingen i positiv riktning är de lokala utvecklingsavtal som har tecknats mellan staten och sju storstadskommuner (storstadssatsningen). År 1999 tecknades de första utvecklingsavtalen mellan staten och kommunerna. Avtalen löpte i första steget på tre år ( ) då effekter av storstadssatsningen skulle utvärderas. Staten anslog drygt 2 miljarder kronor som stöd till kommunerna och i avtalen ställdes också krav på att kommunerna själva skulle bidra med minst lika mycket finansiella medel. Syftet med avtalen var att länka samman storstadspolitiska mål med lokalt framtagna mål för att i förlängningen få till stånd långsiktiga insatser som bygger på målstyrning, ett underifrånperspektiv och samverkan. De sju kommuner som tecknat lokala utvecklingsavtal är Botkyrka kommun, Göteborgs stad, Haninge kommun, Huddinge kommun, Malmö stad, Stockholms stad och Södertälje kommun. I dessa kommuner ingår 24 områden med sammanlagt ca invånare: Huddinge: Västra Skogås, Vårby, Flemingsberg Botkyrka: Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg Haninge: Jordbro Stockholm: Rågsved, Skärholmen, Rinkeby, Tensta, Husby Södertälje: Fornhöjden, Ronna, Geneta, Hovsjö Malmö: Södra innerstaden, Fosie, Hyllie, Rosengård Göteborg: Gårdsten, Hjällbo, Bergsjön, Norra Biskopsgården Integrationsverket har beskrivit de 24 områden som berörs av de lokala utvecklingsavtalen och i rapporten framkommer att de har olika förutsättningar och skiljer sig åt i flera avseenden. Befolkningsmängden varierar exempelvis mellan personer (Fornhöjden i Södertälje) och personer (Fosie i Malmö) 4. Andra faktorer som varierar mellan områdena är andel förvärvsarbetande, arbetslösa, långvariga socialbidragstagare samt andel gymnasieutbildade i befolkningen som helhet. Områdena präglas också av omflyttningar. Integrationsverket konstaterar att andelen som har flyttat mellan åren 1997 och 2000 varierar i storstadssatsningens områden mellan 19 procent i Hallunda-Norsborg och 38 procent i Södra Innerstaden Prop. 1997/98:165, s. 31. sou 2005:29: Storstad i rörelse. 4 Siffrorna gäller år Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden Integrationsverkets rapportserie 2001:09. 8

9 2.1 Vilka insatser har gjorts inom utbildningsområdet? Integrationsverket har beskrivit vilka satsningar som genomförts inom utbildningsområdet i de berörda storstadskommunerna. 6 Utgångspunkten är oktoberrapporterna från Nedan återges i stora drag vilka insatser som har gjorts i olika kommuner under 2001 för de mått som har anknytning till grundskolan. Detta ger en bild av komplexiteten och variationen och kan vara en hjälp i den fortsatta läsningen. Huddinge: Stort projekt att profilera skolorna i Flemingsberg (budget 2,5 mkr). Målet är att göra skolorna i Flemingsberg mer attraktiva för att behålla familjer i området och dra till sig elever från andra områden. Avsikten är att öka studiemotivationen och därigenom höja elevernas resultat. Man ska utveckla ett samarbete med Södertörns Högskola för att lyfta fram högskolestudier som ett realistiskt alternativ. Stor it-satsning på Vårbyskolan (budget 4 mkr). Man har bildat en grupp av särskilt intresserade lärare och elever. Förhoppningen är att en högre datortäthet på skolan kan bidra till att ge skolan en it-profil som kan göra den till en magnetskola. Målet är att alla elever på högstadiet ska få en grundläggande datakunskap och att andelen elever i årskurs 9 med godkända betyg i svenska, engelska och matematik ökar från 36 till 50 procent. Botkyrka: Läxläsningsstöd (budget 1 mkr) för alla årskurser på alla skolor i Alby är igång med hjälp av några särskilt anställda, några lärare och frivilliga. Även i Hallunda-Norsborg finns läxhjälp 2 eftermiddagar per vecka till elever i årskurs 5-9 (budget 250 tkr, år 2001). Målet är att antalet elever i årskurs 6-9 som når målen ska öka för varje läsår. Antalet eleversom når målen har ökat och skolorna är år 2001 mer nöjda med verksamheten än Sommarskola (budget 1 mkr) som är en utveckling av tidigare satsningar. Nästan 500 elever får undervisning i olika ämnen. Man anordnar även teknikskola för flickor och preparandskurs för gymnasister. Man erbjuder också nyanlända invandrar- och flyktingelever särskilda sommarkurser. Haninge: Stor it-satsning har gjorts i Jordbro (budget 1,4 mkr). Kort innebär satsningen ett gemensamt datanätverk, kompetensutveckling för barn, lärare och föräldrar, extra pedagogtid och ökade resurser till datorer och programvara. Både förskolor och skolor ingår. itsatsningen har visat sig vara betydelsefull för elevernas språkutveckling. Kultursatsning som bedöms som mycket lyckad (budget 1,2 mkr). Även denna satsning är en viktig del i den röda tråden som är språk- och kunskapsutveckling. Barnens sociala utveckling får starkt stöd av kulturarbetet och satsningen har nått ett stort antal barn och ungdomar. 6 På rätt väg? Bilaga 4 och 5, sid De kommuner som tecknat lokala utvecklingsavtal ska varje år rapportera vilka insatser som gjort och kostnader för dessa. 9

10 Stockholm: Kompetensutveckling för pedagoger i förskola/skola Pröva nya pedagogiska arbetssätt och metoder Öka antalet vuxna i förskola/skola Stärka föräldrasamverkan Ett språknätverk har bildats med representanter från samtliga storstadsstadsdelar som samarbetar med Språkforskningsinstitutet i Rinkeby. Nätverket utbyter erfarenheter och bedriver en del gemensamma utvecklingsinsatser. Södertälje: Satsningar inom skolans område omfattar flera verksamhetsfält: skolsociala, kunskapsförstärkande, kultur/skapande samt inre och yttre miljö. Situationen på skolan i Hovsjö har varit ytterst problematisk och därför har satsningarna i området främst handlat om språk- och skolutveckling. För att utveckla skolan har man deltagit i ett riksomfattande nätverk bestående av skolor med liknande problem och profil. Malmö: Stora problem med Rosengård på grund av att många nya invandrade elever börjar skolan, ofta sker detta under pågående läsår. Insatser inom alla skolor i stadsdelen har handlat om att särskilt förstärka inlärningen av svenska språket. Göteborg: Öppen skolverksamhet på Bergsjöskolan ( barn per kväll nås av denna insats). Vid en av grundskolorna i Norra Biskopsgården bedriver föräldraföreningen verksamhet för att förbättra elevernas skolresultat. Pedagoger med utländsk bakgrund har anställts i Hyllie för att bl. a. stärka kunskaper i kärnämnena. I Gårdsten ges undervisning i kärnämnen på svenska och modersmålet (fyra språk) 5 timmar/vecka. Läxhjälp ges till somaliska, eritreanska och arabisktalande barn. I Hjällbo pågår ett stort antal insatser som startats tidigare och nu fortsätter inom ramen för storstadssatsningen. Insatserna omfattar bl. a. kamratstöd, läxhjälp, kärnämnesstöd. Sammantaget visar denna genomgång att kommunerna delvis har valt olika strategier för att uppnå storstadssatsningens mål inom utbildningsområdet. Men det finns flera gemensamma nämnare som i stora drag handlar om tre områden: att profilera skolorna på olika sätt för att förmå stadsdelens elever att stanna kvar inom området och attrahera elever utifrån, att erbjuda läxhjälp och stöd i olika former samt att med olika insatser arbeta med språkutveckling/stärka svenska språket. Dessutom ser vi exempel på kultursatsningar och arbete med att öka trygghet och trivsel. Integrationsverket gör i sin rapport även bedömningar av den kvantitativa utvecklingen i resultatmått, men de bedömer inte om vissa satsningar varit mer lyckade än andra. I korthet pekar resultaten åt olika håll och för en intresserad läsare hänvisas till rapporten. 10

11 3. Tidigare utvärderingar av storstadssatsningen En rad utvärderingar har följt i storstadssatsningens spår - på både nationell och lokal nivå. Integrationsverket är huvudansvarig myndighet för den nationella utvärderingen. Parallellt med den nationella utvärderingen ansvarar kommunerna för lokala utvärderingar. Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste resultaten och erfarenheterna som berör utvecklingen inom de mål som är kopplade till utbildningsområdet. 3.1 Nationell utvärdering I rapporten På rätt väg? Slutrapport från den nationella utvärderingen av storstadssatsningen redovisar och bedömer Integrationsverket resultaten av satsningen under perioden Utgångspunkten är att följa upp och utvärdera utvecklingen inom samtliga åtta delmål (se sid. 2 i denna rapport). Integrationsverket har använt officiella registerdata för att belysa flera av målområdena, medan de boendes subjektiva omdömen har stått i fokus när andra målområden har bedömts. I rapporten framgår att utvecklingen av kunskaper i svenska språket var svåra att mäta och därför redovisar verket inga statistiska mått/indikatorer för detta målområde. Integrationsverket har valt utvecklingen av utbildningsnivån som huvudindikator för målen inom utbildningsområdet. Man har mätt utbildningsnivå i fyra olika variabler; andel av befolkningen i åldrarna år som har minst treårig gymnasieutbildning 9, andel elever i årskurs 9 som har godkända betyg i svenska, matematik och engelska, andelen elever som direkt från årskurs 9 i grundskolan går till ett nationellt program i gymnasiet samt andel elever i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. I rapporten konstateras att andelen gymnasieutbildade (minst treårigt gymnasium) i landet som helhet har ökat med 5,5 procent till knappt 46 procent under perioden Samma ökning har registrerats i Malmö- och Göteborgsregionerna, medan Stockholmsregionen har haft en något svagare utveckling. Ökningen i de berörda storstadsområdena motsvarar den i Stockholmsregionen, d.v.s. utvecklingen har varit något svagare än i landet som helhet. Andelen elever i årskurs 9 som har godkända betyg i ämnena svenska, engelska och matematik har i storstadssatsningens områden sammantagna minskat med 6,7 procentenheter (från 75,2 procent 1998 till 68,5 procent 2001). I storstadssatsningens kommuner har minskningen varit mindre från 93,4 procent till 89,1 procent (4,3 procentenheter). Det har dock skett en viss uppgång i betygen för gruppen inrikes födda samt för flickor (oavsett födelseland). Andelen elever som direkt från årskurs 9 i grundskolan går till ett nationellt program i gymnasiet har varit relativt stabil under perioden I kommunerna utanför storstadssatsningen är det ca 88 procent av eleverna som går vidare till ett nationellt program och ca 70 procent i de berörda områdena. Det har skett en viss uppgång för inrikes födda elever och även för flickor, oavsett födelseland, i andelen som övergått till gymnasiet. Antalet elever i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå har i minskat i Sverige mellan Minskningen har totalt sett varit mindre i de berörda områdena än i storstadssatsningens kommuner i övrigt. Detta gäller främst de som är födda i andra länder. Sammantaget konstaterar Integrationsverket att när det gäller andelen elever med godkända betyg i ämnena svenska/engelska/matematik i årskurs 9 har utvecklingen i de berörda områdena inte varit mer positiv än i omgivande kommun. Detta gäller även antalet lågutbildade som vidareutbildar sig. Men i berörda områden i vissa enskilda kommuner har utvecklingen inom dessa målområden vänt i positiv riktning under Dock har utvecklingen av utbildningsnivån (andel av befolkningen med treårig gymnasieutbildning) i flera fall varit sämre i de berörda områdena jämfört med omgivningen Rapport 2002:5. Integrationsverkets nationella uppdrag att utvärdera storstadssatsningen och de lokala utvecklingsavtalen sträcker sig över perioden juni 1999-juni I senare rapport från Integrationsverket har man ändrat till andel av befolkningen med gymnasieutbildning längre än två år eller högre utbildning. 10 Integrationsverket (2002), s

12 Ett syfte med Integrationsverkets rapport är att erbjuda förklaringar till varför storstadspolitikens mål är på väg att uppnås eller inte. Man konstaterar att det är för tidigt att värdera effekter av storstadssatsningen tidsperspektivet är för kort. Svårigheter med att isolera effekter av de lokala satsningarna påpekas också. Därför innehåller den nationella utvärderingen ingen effektmätning av de lokala insatserna. Integrationsverket pekar också på ett annat problem, att de berörda områdena präglas av ständiga omflyttningar. Eftersom många av insatserna riktas mot individer och ej området som helhet blir effekter av storstadssatsningen svåra att mäta när man enbart studerar utvecklingen på områdesnivå. 11 Individerna som flyttar ut från området tar i viss mån även med sig effekter av satsningarna. I en färskare rapport redovisar Integrationsverket utvecklingen i storstadssatsningens områden under perioden Där beskrivs att utbildningsnivån (mätt som andelen av befolkningen med gymnasieutbildning längre än två år eller högre utbildning) successivt har ökat i storstadssatsningens 24 områden. Under 2003 har dock andelen ökat endast marginellt. Detta gäller såväl för storstadssatsningens områden som storstadsregionerna och landet som helhet. De relativa skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda samt mellan män och kvinnor i de 24 områdena sammantaget har ökat under Det har skett en ökning av utbildningsnivån bland de inrikes födda, detta gäller både kvinnor och män. En svag ökning bland utrikes födda kvinnor noteras också medan utbildningsnivån har minskat för utrikes födda män. 3.2 Lokala utvärderingar De lokala utvecklingsavtalen innehåller även förbindelser att på lokal nivå utvärdera insatserna. I rapporten Storstad i rörelse sammanfattas resultaten från de lokala utvärderingarna av storstadssatsningen. Utredningen har haft två parallella inriktningar; dels hur externa utvärderare har löst sina uppdrag att utvärdera de lokala utvecklingsavtalen, dels vad rapporterna kommit fram till. 13 Bland de utvärderingar som granskats är det ett tjugotal som berör området språkutveckling i varierade omfattning. Utvärderingarna visar bland annat att språkinsatser inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen tydligt har riktats mot barn i förskola och grundskola, medan språkinsatser som riktats mot vuxna har förlagts till andra målområden. Det i särklass mest dominerande ämnet i utvärderingarna är barns språkutveckling i förskolan. I rapporten konstateras att det är svårt att mäta effekter av språkinsatser för barn på grund av att språkinlärning är en långsiktig process, men trots detta anses insatserna ha stor betydelse i det lokala utvecklingsarbetet. Utvärderarna slår bland annat fast att nya och framgångsrika arbetssätt har etablerats och att språkförskolorna (förskolor som medvetet arbetat med språkutveckling) har en stark ställning bland föräldrarna. Men det riktas också kritik mot en alltför ensidig fokusering på det svenska språket. När det gäller förskola och grundskola påpekas en risk för att intresset riktas mot elevernas brister i det svenska språket, medan de brister som kan finnas i skolans verksamhet tonas ned. Språkutveckling har stått i fokus i många av de insatser som riktats till skolan. Exempel på sådana insatser är läxhjälp, studieverkstäder och ökade resurser till bibliotek. Ren språkträning är mindre vanligt på högstadiet än i lägre årskurser. 11 Integrationsverket (2001), s Integrationsverket (2004) Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden Utredningens främsta material består av 83 externa utvärderingsrapporter som specifikt har studerat verksamheter inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen och som (i de flesta fall) beställts inom ramen för avtalen. 12

13 Av de granskade utvärderingarna är det 26 st. som studerat målområdet skolinsatser, i flertalet av dessa (22 st.) var skolinsatser ett av flera teman som studerades. Samtliga av de granskade utvärderingarna har studerat skolinsatser tillsammans med området språkutveckling och fyra av dessa har specifikt studerat skolinsatser och språkutveckling. Utredningen konstaterar att det finns en oklar gräns mellan de två målområdena och att de i praktiken går in i varandra. Skolan är en komplex verksamhet och även andra målområden kan kopplas till skolan, exempelvis områdesutveckling och trygghet samt demokrati och delaktighet. Satsningar på en trygg skolmiljö förekommer i de högre stadierna i grundskolan. Insatserna inom dessa målområden har haft varierande resultat. Flera av skolorna har kunnat visa på minskad skadegörelse, medan positiva utfall i form av högre betyg eller bättre samverkan med föräldrar har uteblivit. I de granskade utvärderingarna påtalas problem med att redovisa effekter inom området skolinsatser. Skolan är en värld som ständigt är föremål för extra satsningar och utvärderarna har haft svårigheterna att särskilja insatserna inom de lokala utvecklingsavtalen från den ordinarie verksamheten. Utvärderingarna framhåller också svårigheter att mäta resultat av insatserna i skolan då slutbetygen ges i årskurs 9 medan insatserna kan ha pågått flera år tidigare. Det finns även problem med att begränsa mätningar av resultaten till ett visst geografiskt område och att mäta slutbetygen på en viss skola. De barn som i praktiken omfattats av insatserna finns kanske inte kvar på skolan när mätningen görs. En annan svårighet med att mäta effekter av enskilda insatser är att även andra faktorer spelar roll för utfallet, exempelvis ekonomiska neddragningar eller organisatoriska förändringar. Även vuxenutbildning har enligt utredningen studerats i mycket begränsad omfattning. När vuxenutbildning har studerats är det i relation till sysselsättning och socialbidrag eller till en mer generell höjning av utbildningsnivån i den vuxna befolkningen. Det handlar då om långsiktiga effekter som är svåra att avläsa i utvärderingarna. 3.3 Återkommande teman i de lokala utvärderingarna I Storstad i rörelse påpekas att de granskade lokala utvärderingarna varierar kraftigt i en rad avseenden, men trots detta finns vissa centrala teman som är gemensamma nämnare i materialet. Det finns exempelvis ett glapp mellan mål och insats. Den höga ambitionsnivån i de övergripande målen att bryta segregationen är inte realistisk i förhållande till vad som är möjligt att uppnå genom lokala utvecklingsavtal. Ett annat gemensamt tema är att svårfångade mål ofta blir resultatet av orealistiska målsättningar när man ska avgränsa och bedöma det som ska utvärderas. Här kan också finnas en motsättning om individen eller bostadsområdet ska stå i fokus när en verksamhet bedöms. Långsiktighet är en grundläggande förutsättning för att lyckas med de lokala utvecklingsavtalen som poängteras i storstadspolitikens intentioner. I de lokala utvärderingarna påpekas att långsiktighet i arbetet står i motsättning till att efter kort tid uttala sig om effekter (som handlar om avtalens långsiktiga konsekvenser). Sammantaget drar utredningen ändå slutsatsen att de lokala utvecklingsavtalen har bidragit till en rad olika insatser som uppfattats som positiva för den enskilde. Det som framförallt varit positivt och som lyfts fram är framgången för samverkan och språkinsatser. Samverkan mellan organisationer främst kring sysselsättning och brottsförebyggande verksamhet beskrivs som framgångsrik liksom utvecklingen av metoder när det gäller språkverksamhet för barn och unga. 13

14 4. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att enligt regeringsuppdraget belysa utvecklingen av utbildningsnivå och resultaten från för-, grund- och gymnasieskola i de stadsdelar som tecknat lokala utvecklingsavtal. Skolverkets tolkning av uppdraget innebär att beskriva utvecklingen av utbildningsnivå i de stadsdelar som ingår i storstadssatsningen. Följande frågeställningar studeras: Hur har den allmänna utbildningsnivån förändrats i de stadsdelar som tecknat lokala ut vecklingsavtal under perioden ? Hur har grundskolans respektive gymnasieskolans resultat förändrats i de stadsdelar som tecknat lokala utvecklingsavtal under perioden ? På vilket sätt skiljer sig utvecklingen i stadsdelarna från utvecklingen i riket som helhet? Hur påverkar den etniska bakgrunden elevernas resultat i stadsdelarna (svensk respektive utländsk bakgrund)? Vilken variation finns mellan olika stadsdelar? 5. Metod För att belysa utvecklingen i de aktuella områdena och besvara ovanstående frågeställningar används redan tillgänglig utbildningsstatistik från Statistiska Centralbyrån. Resultaten inom grund- och gymnasieskolan belyses med hjälp av tillgänglig utbildningsstatistik medan förskolans resultat belyses genom att kort referera till tidigare studier. Som framgår av kapitel 3 har även en rad lokala utvärderingar studerat insatserna inom förskolan i de berörda storstadsområdena. För att kunna belysa utvecklingen redovisas resultaten vid olika tidpunkter som har valts för att kunna jämföra situationen före storstadssatsningen (1998) med situationen under den tid som satsningen pågått (2000, 2002, 2004). Genom att redovisa resultaten i en tidsserie 14 får vi en bild av utvecklingen även om vi inte kommer att uttala oss om effekter av storstadssatsningen i termer av orsak och verkan. I redovisningen görs även jämförelser mellan de berörda stadsdelarna (24 st.) och riket som helhet. Dessa jämförelser är intressanta för att studera i vilken omfattning storstadssatsningens områden följer utvecklingen i riket som helhet. Dessutom framgår i redovisningen variationen mellan stadsdelarna. Vi studerar även i viss mån om det finns områden som i flera avseenden haft en bättre eller sämre utveckling än andra. För grundskolans del ger våra data möjlighet att jämföra resultaten på individnivå (utifrån elevens folkbokföring) med resultaten på skolnivå (utifrån skolkod). De variabler som studeras motsvarar i vissa fall de indikatorer Integrationsverket valt för att studera utbildningsnivån, men vi har främst valt andra mått i syfte att presentera en mer kompletterande bild. 14 De fyra läsåren 1997/98, 1999/00, 2001/02 och 2003/04. 14

15 5.1 Allmän utbildningsnivå För att belysa utvecklingen av utbildningsnivån studeras följande variabler: Andel av befolkningen 15 fördelade efter utbildningsnivåerna förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Uppgifterna hämtas från Statistiska centralbyråns utbildningsregister. Antal och andel studerande i kommunal vuxenutbildning 16 Den kommunala vuxenutbildningen betraktas här som ett instrument för att höja utbildningsnivån i den vuxna befolkningen och att erbjuda svensk gymnasiekompetens till dem som saknar sådan. 5.2 Grundskolans resultat För att belysa resultaten i grundskolan studeras följande variabler: Genomsnittligt meritvärde (uppdelning på svensk respektive utländsk bakgrund). Betyg i ämnena svenska och svenska som andraspråk (uppdelning på svensk respektive utländsk bakgrund). 17 Andel behöriga till gymnasieskolan (andel godkända i svenska, matematik och engelska). Dessa variabler redovisas i första hand på individnivå med utgångspunkt där eleven är folkbokförd. Dessutom görs vissa jämförelser mellan individnivå och skolnivå (folkbokföring och skolkod), vilket innebär att vi jämför resultaten för de elever som går i en skola utanför området med de elever som går i en skola belägen inom området. Tidigare utvärderingar av storstadssatsningen har framhållit att det är svårt att mäta effekter av insatserna när man enbart mäter resultat på områdesnivå på grund av att områdena präglas av en omfattande omflyttning. Våra data gör att vi kan följa de elever som bor i de områden som varit föremål för satsningarna även om de byter till en annan skola belägen utanför området. Jämförelser görs också mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund med avseende på genomsnittligt meritvärde (utifrån elevernas folkbokföring). 5.3 Gymnasieskolans resultat För att belysa resultaten i gymnasieskolan studeras följande variabler: Andelen inskrivna på individuella program (uppdelning i svensk respektive utländsk bakgrund) samt på nationella program. 18 Fristående skolors utbildningar (fr-koder) har översatts till nationella koder. Andel som slutfört gymnasieutbildningen (utifrån där eleven var folkbokförd hösten år 1; 1995, 1996, 1998 och 2000). Grundläggande behörighet till högskola. Genomsnittlig betygspoäng. Uppdelning i svensk respektive utländsk bakgrund. Samtliga uppgifter har hämtats från det nationella uppföljningssystemet. För gymnasieskolans del studeras resultaten enbart på individnivå, utifrån elevens folkbokföring och vi jämför inte dessa med resultaten på skolnivå. Anledningen till detta är att det inte alltid finns en gymnasieskola belägen inom de berörda områdena. 15 Folkbokförda i åldrarna år. 16 Grundläggande vuxenutbildning (motsvarande grundskola) ingår. Svenska för invandrare, Sfi, ingår inte. 17 Elever med utländsk bakgrund delas upp i elever som är födda i Sverige (av utlandsfödda föräldrar) och elever som invandrat till Sverige. 18 Redovisning efter individuella program, studieförberedande program (nv/sp/te/es/ib) och yrkesförberedande program (övriga program). 15

16 6. Resultat 6.1 Läsanvisning I redovisningen illustreras resultaten främst med hjälp av diagram. Diagrammen visar data från alla områden som berörts av storstadssatsningen och även resultatet för hela riket. Den vertikala axeln beskriver olika storheter som exempelvis meritvärde, andelen elever med behörighet till gymnasieskolan eller genomsnittlig betygspoäng. På den horisontella axeln har alla områden sorterats i stigande ordning. Längst till vänster finns det område som hade det lägsta värdet under det aktuella året. Sedan är områdena placerade i stigande ordning. Dessa diagram låter oss utläsa olika sorters information. För det första kan man se spridningen mellan de olika områdena. Är linjen horisontell innebär det att alla områden når ungefär samma resultat. Om linjen lutar kraftigt innebär det att det finns stora skillnader mellan områdena. För det andra kan man relatera områdenas position till den rikslinje som finns inritad i diagrammen och som visar genomsnittet för riket. I vissa fall finns det enstaka områden som ligger högre än rikslinjen, vilket innebär att dessa områden når högre resultat än riksgenomsnittet. Man bör notera att det inte är samma områden som återkommer på samma position i olika diagram. För det tredje kan man följa utvecklingen över tid genom att följa de olika linjerna som symboliserar resultaten för olika år. Om hela linjen har lyft sig och ligger högre än tidigare noteringar innebär det att områdena som grupp har nått ett högre resultat. Har linjen fått en lägre lutning innebär det att spridningen bland områdena har minskat. Den kumulativa ordningen gör att vi kan gå in i diagrammet och läsa av linjens position vid exempelvis 50 procent. Utifrån det resultatet kan vi sedan säga att hälften av områdena hade ett lägre resultat än det aktuella värdet. Läser vi av diagrammet vid 25 procent kan vi säga att en fjärdedel av alla områden låg lägre än den aktuella noteringen. 6.2 Allmän utbildningsnivå Andel av befolkningen med förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. diagram 1: Befolkningens utbildningsnivå. Jämförelse mellan riket och stadsdelarna år

17 Diagram 1 visar att utbildningsnivån generellt sett är lägre i områdena jämfört med riket, med ett undantag, Södra innerstaden i Malmö. diagram 2: Andel av befolkningen med förgymnasial utbildning. Jämförelser mellan stadsdelarna och riket vid olika år. Diagrammet visar att andelen av befolkningen med förgymnasial utbildning har minskat över tid i de aktuella stadsdelarna liksom i riket. Vid en närmare granskning visar resultaten att andelen av invånarna med förgymnasial utbildning sammantaget har minskat med 5 procentenheter i stadsdelarna mellan 1998 och 2004 (från 37 till 32 procent). Även i riket kan man notera en minskning med 6 procentenheter (från 31 till 25 procent). 17

18 diagram 3: Andel av befolkningen med högskole- eller universitetsutbildning. Jämförelse mellan stadsdelarna och riket vid olika år. Diagrammet visar att andelen av befolkningen med högskoleutbildning kontinuerligt har ökat i stadsdelarna mellan 1998 och I stadsdelarna sammantaget har andelen med högskoleutbildning ökat med 5 procentenheter (från 15 till 20 procent). Även i riket har det skett en motsvarande ökning under perioden - från 23 till 28 procent. Storstadsområdena har alltså haft en lika god, men procentuellt sett bättre, utveckling jämfört med riket. Andelen av befolkningen med gymnasieutbildning har inte förändrats i områdena sammantaget mellan (48 procent vid båda tillfällena). I riket som helhet har andelen ökat med 1 procentenhet (från 46 till 47 procent). Sammanfattningsvis visar resultaten att den allmänna utbildningsnivån har höjts i de berörda områdena mellan Andelen med förgymnasial utbildning har sjunkit medan andelen med högskole-/universitetsutbildning har ökat. Det har även skett en motsvarande höjning av den allmänna utbildningsnivån i riket Kommunal vuxenutbildning Resultaten visar att både antalet och andelen som deltar i kommunal vuxenutbildning 19 minskat över tid i flertalet av de berörda områdena. Mellan 1997/98 och 2003/04 har andelen som deltar i komvux minskat i 14 områden (ökat i 9 områden, oförändrat i ett område). Om vi jämför 1999/00 med 2003/04 har andelen deltagande i komvux minskat i 22 områden och ökat endast i 2 områden. Även i riket som helhet har det skett en minskning; från 6,1 procent (1997/98) till 4,1 procent (2003/04). Resultaten visar också att andelen som deltar i komvux ofta är väsentligt högre i de berörda områdena jämfört med riket, men det finns en stor spridning mellan olika områden. År 2003/04 varierar andelen som deltar i komvux mellan 4,5 procent (Västra Skogås) och 21,8 procent (Rosengård). 19 Kommunal vuxenutbildning (komvux) består av grundläggande respektive gymnasial vuxenutbildning samt påbyggnadsutbildning (Sfi ingår ej i komvux utan är en egen verksamhetsform). 18

19 Integrationsverket konstaterar att antalet studerande i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå har minskat i Sverige mellan Minskningen har totalt sett varit mindre i de berörda områdena än i storstadssatsningens kommuner i övrigt. Detta gäller främst de som är födda i andra länder. 6.3 Förskolan I de lokala utvärderingarna framgår att språksatsningar i förskolan varit en vanlig insats inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen. 20 Språkinsatser bedöms som en av de mest framgångsrika insatserna, men i utvärderingarna riktas också kritik mot en alltför snäv fokusering på det svenska språket. Skolverket redovisar i en rapport hur omfattningen av modersmålsstödet i förskolan har förändrats under perioden Synen på betydelsen av modersmålsstöd har förändrats genom åren. Modersmålsstödet byggdes upp under och 1980-talen för att kraftigt minska under 1990-talet. Alltfler barn är berättigade till modersmålsstöd men allt färre barn får sådant stöd i förskolan. År 2003 fick 13 procent av de flerspråkiga barnen modersmålsstöd i förskolan mot 60 procent 10 år tidigare. I Skolverkets utvärdering av förskolan efter läroplanens införande anger drygt hälften av kommunerna att språk och språkutveckling är ett prioriterat område. 22 I storstäder, förorter och större städer svarade två av tre att språkutveckling var en prioriterad aktivitet, jämfört med drygt hälften av de övriga kommunerna. Det var också vanligare att storstäder, förorter och större städer prioriterade barn med annat modersmål (23 procent) jämfört med övriga kommuner (endast 6 procent). I rapporten nämns Storstadssatsningen som en möjlig förklaring till dessa skillnader. 6.4 Grundskolans resultat Resultaten i grundskolan studeras genom att redovisa statistik för: Genomsnittligt meritvärde (uppdelning på svensk respektive utländsk bakgrund). Betyg i ämnena svenska och svenska som andraspråk. Andel behöriga till gymnasieskolan. 20 sou 2005:29: Storstad i rörelse 21 Skolverket (2003) Tre decenniers modersmålsstöd. Modersmålsstödet i förskolan Särtryck av rapport Skolverket (2004) Förskola i brytningstid. Nationell utvärdering av förskolan. Rapport

20 6.4.1 Genomsnittligt meritvärde diagram 4: Genomsnittligt meritvärde i grundskolan (utifrån elevernas folkbokföring). Jämförelser mellan stadsdelarna och riket vid olika år. Diagrammet visar att det genomsnittliga meritvärdet inte ökat generellt i de berörda stadsdelarna mellan 1998 och 2004 när man utgår från elevernas folkbokföring. En närmare granskning visat också att områdena med några få undantag inte uppvisar något enhetligt mönster i negativ eller positiv riktning mellan olika år (se diagram 5 nedan). diagram 5: Förändring av det genomsnittliga meritvärdet i grundskolan Jämförelser mellan stadsdelarna. 20

21 Diagrammet visar hur meritvärdet varierar för elever boende i stadsdelarna mellan olika år och att utvecklingen oftast inte är särskilt konsekvent. I 10 områden har det genomsnittliga meritvärdet ökat när man jämför åren 1998 med 2004, medan meritvärdet minskat i 13 områden (oförändrat i 1 område). Utvecklingen har varit mest positiv mellan år 2000 och 2002 då det genomsnittliga meritvärdet ökade i 18 av 24 områden (även om ökningen varit ytterst marginell i några områden). Det genomsnittliga meritvärdet har inte heller ökat generellt i stadsdelarna när man utgår från där skolorna är belägna. I 9 områden har meritvärdet ökat när man jämför åren 1998 med 2004, medan meritvärdet minskat i 15 områden. Utvecklingen har inte varit lika positiv mellan åren 2000 och 2002 som när man utgår från elevernas folkbokföring i 13 områden har meritvärdet ökat. En jämförelse mellan stadsdelarna och riket som helhet visar att mellan 1998 och 2004 har meritvärdet i stadsdelarna sammantaget ökat från 172 till 174 poäng (beräknat utifrån elevernas folkbokföring), medan ökningen är något större på riksnivå; från 201 till 206 poäng. diagram 6: Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 år Jämförelse mellan där skolorna är belägna och där eleverna är folkbokförda. Diagram 6 visar att i drygt en tredjedel av områdena (9 av 24) våren 2004 gick minst 30 procent av årskurs 9-eleverna i en skola i ett annat område än där de var folkbokförda. Det finns alltså en stor rörlighet från skolorna i vissa av storstadssatsningens områden till skolor utanför området. Samtidigt visar diagrammet att det finns några områden med ett stort nettoinflöde till skolorna i området, så bilden är inte helt entydig. Några av områdena har så stort flöde av elever mellan folkbokförings- och skolområde att det eventuellt kan förklaras av hur skolorna ligger till i förhållande till var man bor det kan ju vara närmare till en skola som ligger utanför det egna området än till en skola inom området. 23 Bunar, n. och Kallstenius, j. (2005) I min gamla skola lärde jag mig fel svenska en studie om skolvalfriheten i det polariserade urbana rummet. 21

22 I diagrammet framgår även att det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs 9 som bor i storstadssatsningens områden vanligen var högre än det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i skolorna i dessa områden. Utvecklingen är mer positiv när man utgår från elevens folkbokföring än när man utgår från där skolan är belägen. När de elever som byter till skola utanför området ingår blir meritvärdet högre, vilket tyder på att det är de duktiga eleverna som byter skola. En nyligen publicerad undersökning har bland annat studerat elevströmmarna i Stockholms stad. 23 Storstadssatsningens områden i Stockholm ingår i materialet. Man konstaterar att elevströmmarna är relativt stora i Stockholm stad och att var femte elev byter till en annan skola och huvudman än den som är belägen i området (detta kan jämföras med våra resultat där andelen som byter är minst 30 procent i en tredjedel av områdena). Elever som bor i de mest välbärgade områdena byter i störst utsträckning men en stor andel av eleverna i de utsatta förorterna väljer också skola utanför området. I studien presenteras även statistiska uppgifter om samtliga elever som år 2003 gick i årskurs 9 och bodde i Rinkeby, Spånga - Tensta, Skärholmen och Kista. Forskarna har studerat skillnader mellan de elever som byter skola och de elever som stannar inom området med avseende på kön, socioekonomisk bakgrund, invandringsstatus och betyg. Resultaten visar att det i områdenas skolor proportionellt sett fanns färre flickor, färre elever där föräldrarna hade hög utbildning och arbete, färre svenskfödda elever samt fler elever med lägre meritvärden. Man konstaterar också att alla elever använder sig av valfriheten, men vissa elevgrupper mer än andra. En slutsats utifrån våra data är att minst 30 procent av eleverna i nära 40 procent av stadsdelarna gick på en skola utanför området. I några områden är andelen väldigt hög vilket säger något om skolornas förutsättningar. Men några av stadsdelarna har en inflyttning av elever så återigen ser vi att stadsdelarna inte är homogena och att förutsättningarna varierar Jämförelser svensk-utländsk bakgrund När man jämför elever med svensk respektive utländsk bakgrund utifrån där eleverna är folkbokförda visar resultaten att i 12 områden har det genomsnittliga meritvärdet ökat för elever med svensk bakgrund mellan 1998 och I 13 områden ökade meritvärdet för elever med utländsk bakgrund födda i Sverige när man jämför åren 1998 med Jämförelser mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund utifrån där skolorna är belägna visar att i 5 områden har det genomsnittliga meritvärdet ökat för elever med svensk bakgrund mellan 1998 och 2004, i ett område är det oförändrat medan meritvärdet minskat i 18 områden. I 8 områden ökade elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige sitt meritvärde mellan 1998 och Återigen ser vi sämre resultat för skolorna i områdena jämfört med folkbokförda elever i områdena. Integrationsverket har studerat andelen elever i årskurs 9 som har godkända betyg i ämnena svenska, engelska och matematik. I storstadssatsningens områden sammantagna har andelen minskat från 75,2 procent 1998 till 68,5 procent Det har dock skett en viss uppgång i betygen för gruppen inrikes födda samt för flickor (oavsett födelseland). Nedan görs jämförelser med avseende på meritvärdet i årskurs 9 för elever med svensk respektive utländsk bakgrund i stadsdelarna sammantaget. 22

23 diagram 7: Genomsnittligt meritvärde för samtliga elever i årskurs 9 som är folkbokförda i stadsdelarna. Diagram 7 visar hur meritvärdet i årskurs 9 förändrats mellan 1998 och 2004 för de elever som är folkbokförda i samtliga 24 stadsdelar. I diagrammet görs en jämförelse mellan elever som har svensk respektive utländsk bakgrund. För den senare gruppen görs en uppdelning av elever födda i Sverige respektive utanför Sverige. Elever med svensk bakgrund har i de berörda stadsdelarna något högre meritvärde år 1998 och 2002 jämfört med elever med utländsk bakgrund. Skillnaden är liten när man jämför elever med svensk bakgrund och elever som är födda i Sverige av utländska föräldrar. Skillnaden är något större när man jämför med gruppen elever som är födda utanför Sverige, men genomgående handlar det om små skillnader mellan olika år. Vi kan se att mellan 1998 och 2002 har samtliga grupper höjt sitt meritvärde något. Mellan 2002 och 2004 är utvecklingen mer positiv för elever med utländsk bakgrund (födda i Sverige) jämfört med elever med svensk bakgrund som sänkt meritvärdet något. Även i Integrationsverkets årliga statistikrapport från 2004 framgår att på riksnivå har det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ökat något mellan 1998/99 till 2002/03 för såväl elever med svensk som med utländsk bakgrund. Ökningen av meritvärdet har varit något större bland elever med utländsk bakgrund än bland elever med svensk bakgrund. 23

24 6.4.3 Genomsnittligt betygsvärde i svenska och svenska som andraspråk Med tanke på att språkinsatser är vanliga inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen är utvecklingen av resultaten i ämnet svenska intressant. Hur har det genomsnittliga betygsvärdet 24 förändrats i ämnet svenska och svenska som andraspråk? När man utgår från där eleverna är folkbokförda har det genomsnittliga betygsvärdet i ämnet svenska ökat i 10 av 24 områden mellan åren Mellan åren 2000 och 2002 har utvecklingen varit mest positiv och det har skett en ökning av det genomsnittliga betygsvärdet i 17 av 24 områden. Mellan åren 2002 och 2004 har det skett en ökning endast i 5 områden. En jämförelse mellan åren 1998 och 2004 visar att det genomsnittliga betygsvärdet i ämnet svenska har ökat i 13 av 24 områden med utgångspunkt där eleverna är folkbokförda. Med utgångspunkt i där skolorna är belägna visar resultaten att i ämnet svenska har det genomsnittliga betygsvärdet ökat i 12 av 24 områden mellan åren Mellan åren 2000 och 2002 har det skett en ökning av betygen i 11 av 24 områden. Mellan åren 2002 och 2004 har det skett en ökning i 8 områden. En jämförelse mellan åren 1998 och 2004 visar att det genomsnittliga betygsvärdet i ämnet svenska har ökat i 7 av 24 områden med utgångspunkt där skolorna är belägna även om ökningen ibland är ytterst marginell. Utvecklingen av betygen i ämnet svenska har således oftast varit mer positiv när man utgår från elevernas folkbokföring (när alla elever i området ingår, inte endast de som går i en skola inom området) jämfört med där skolorna är belägna. Men bilden är inte helt entydig. I områdena sammantaget har det genomsnittliga betygsvärdet i svenska ökat mellan 1998 och 2004 från 11,6 till 11,8 (när man utgår från elevernas folkbokföring). Denna mycket marginella ökning kan jämföras med riket som helhet där ingen ökning skett (12,6 vid båda tillfällena). I svenska som andraspråk är det genomsnittliga betygsvärdet nästan oförändrat i stadsdelarna sammantaget; från 9,1 (1998) till 9,0 (2004) när man utgår från elevernas folkbokföring. I riket däremot har det skett en ökning mellan 1998 och 2004; från 7,6 till 8,2. En intressant iakttagelse är att det genomsnittliga betygsvärdet i svenska som andraspråk ligger högre i områdena sammantaget än i riket som helhet. Detta gäller både 1998 och I detta avseende avviker stadsdelarna från riket i positiv bemärkelse. 24 Beräknat enligt reglerna för urval till gymnasieskolans intagning enligt gymnasieförordningen. 24

25 6.4.4 Behörighet till gymnasieskolan diagram 8: Andel elever i årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolans nationella program. Jämförelse mellan stadsdelarna och riket vid olika år. Diagrammet visar att andelen elever som har behörighet att söka till gymnasieskolans nationella program (med godkända betyg i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska) i flertalet stadsdelar är mindre 2004 jämfört med Vi ser också att spridningen mellan olika områden har minskat mellan 1998 och 2004, men skillnaderna mellan områdena är betydande även 2004 (mellan 57 och 83 procent) Andelen elever som är behöriga till gymnasiet har minskat mellan 1998 och 2004, både när man tittar på områdena sammantaget och riket som helhet. I stadsdelarna sammantaget har andelen med behörighet till gymnasiet minskat från 74,2 till 70,6 procent. I riket är minskningen mindre; från 91,4 till 89,6 procent. 6.5 Gymnasieskolans resultat För gymnasieskolan studeras följande variabler: Andel som slutfört gymnasieutbildningen inom fyra år. 25 Genomsnittlig betygspoäng. Uppdelning i svensk respektive utländsk bakgrund. 26 Andelen inskrivna på individuella program samt nationella program. Uppdelning i svensk respektive utländsk bakgrund. 27 Andel som har behörighet till högskola Utgångspunkt är där eleven var folkbokförd hösten år 1. Uppgifterna hämtas från det nationella registret över avgångna elever från gymnasieskolan. 26 Uppgifterna hämtas från det nationella registret över avgångna elever från gymnasieskolan. 27 Redovisning efter nv/sp/te/es/ib, iv och övriga program. Fristående skolors utbildningar (fr-koder) har översatts till nationella koder. Uppgifterna har hämtas från det nationella uppföljningssystemet avseende gymnasieskolan. 28 Uppgifterna hämtas från det nationella registret över avgångna elever från gymnasieskolan. 25

26 6.5.1 Andel elever som har slutfört gymnasieutbildningen diagram 9: Andel elever som har slutfört gymnasieutbildningen inom 4 år (utifrån folkbokföring). Jämförelse mellan stadsdelarna och riket vid olika år. Diagrammet visar att andelen som har slutfört gymnasieutbildningen har ökat över tid i flertalet områden. När man tittar på de elever som påbörjat utbildningen 2000 så har andelen som slutfört utbildningen ökat i 14 av 24 områden (i 3 områden är andelen oförändrad, de övriga har minskad andel). I riket däremot har andelen minskat något, från 76 till 75 procent. I områdena sammantaget har andelen elever som slutfört gymnasieutbildningen ökat med 3 procentenheter: från 53 procent (påbörjat utbildningen 1995) till 56 procent (påbörjat utbildningen 2000). Utvecklingen är alltså mer positiv i de berörda områdena än i riket som helhet. Diagrammet visar också att det är en stor variation mellan olika områden. Andelen som slutfört sin gymnasieutbildning år 2000 varierar mellan 41 och 84 procent beroende på område. Den senare siffran ligger till och med över riksgenomsnittet. 26

27 6.5.2 Genomsnittlig betygspoäng diagram 10: Genomsnittlig betygspoäng för folkbokförda elever med slutbetyg från gymnasieskolan. Jämförelse mellan stadsdelarna och riket vid olika år. Resultaten visar att den genomsnittliga betygspoängen i gymnasiet har ökat i samtliga berörda områden mellan 1998 och I områdena sammantaget har den ökat från 12,04 till 12,81 poäng. I riket som helhet är ökningen under samma tidsperiod något större från 12,94 till 14,08 poäng. Diagrammet visar också på spridningen mellan områdena. Den genomsnittliga betygspoängen varierar år 2004 mellan 11,69 (Ronna) och 13,88 (Jordbro). diagram 11: Genomsnittlig betygspoäng för samtliga elever med slutbetyg från gymnasieskolan som är folkbokförda i stadsdelarna. Uppdelning i svensk respektive utländsk bakgrund. 27

28 Diagrammet visar hur den genomsnittliga betygspoängen i gymnasiet förändrats mellan 1998 och 2004 för de elever som är folkbokförda i de 24 stadsdelarna. I diagrammet görs en jämförelse mellan elever som har svensk bakgrund och de elever som har utländsk bakgrund (födda i Sverige respektive utanför Sverige). Betygspoängen har stadigt ökat mellan år 1998 och Detta gäller elever med svensk bakgrund samt elever med utländsk bakgrund som är födda utanför Sverige. Undantaget är elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige för denna grupp är betygen lägre 2004 än Elever med svensk bakgrund har högre genomsnittlig betygspoäng jämfört med övriga elever vid samtliga mättillfällen; därefter kommer elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige. Elever födda utanför Sverige har lägst betyg vid samtliga tillfällen. Skillnaden är dock relativt liten när man jämför elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige med elever som är födda utomlands, men år 2002 är skillnaden större mellan dessa två grupper Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan Det har skett en positiv utveckling av andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier. Denna andel har ökat i 19 stadsdelar mellan 1998 och I stadsdelarna sammantaget har andelen ökat från 68 procent 1998 till 76 procent Det har även skett en ökning i riket som helhet mellan dessa år (från 83 till 89 procent). Andelen med behörighet till högskolan har ökat något mer i stadsdelarna jämfört med riket som helhet Andel elever inskrivna på individuella program diagram 12: Andel inskrivna elever på individuella program. Jämförelser mellan stadsdelarna och riket vid olika år. 28

29 Diagrammet visar att det har skett en kontinuerlig och ganska kraftig ökning av andelen elever som är inskrivna på individuella program (iv) i stadsdelarna mellan 1997 och I stadsdelarna sammantaget är ökningen nära 10 procent; från 13,9 procent (1997) till 23,4 procent (2003). Det finns stora skillnader mellan olika stadsdelar ökningen varierar mellan 1 och 27 procent. Även i riket som helhet har andelen elever som är inskrivna på iv-program ökat men i mindre omfattning; från 5 till 7 procent. Det finns en stor spridning mellan stadsdelarna. År 2003 varierade andelen elever inskrivna på iv mellan 13 och 34 procent. diagram 13: Andel inskrivna elever på individuella program i stadsdelarna utifrån folkbokföring. Uppdelning i svensk respektive utländsk bakgrund. Diagram 13 visar hur andelen elever som är inskrivna på iv har ökat i stadsdelarna mellan 1997 och Det har skett en ökning i samtliga tre elevgrupper (undantag elever med utländsk bakgrund födda i Sverige mellan 2001 och 2003) och de elever som är födda utanför Sverige står för den största ökningen (denna grupp är redan överrepresenterad på iv). Resultaten visar också att andelen elever på studieförberedande program 29 har ökat i 23 av 24 områden mellan 1997 och I riket är denna andel oförändrad. I stadsdelarna pekar resultaten för gymnasieskolans del i positiv riktning. Andelen som slutfört gymnasiet har ökat, betygsgenomsnittet har höjts och en högre andel är behöriga till högskolan. Däremot kan ökningen av andelen elever som är inskrivna på individuella program betraktas som en negativ utveckling i och med att dessa elever inte har lyckats bli behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Utvecklingen kan vara en konsekvens av att kravet på godkända grundskolebetyg i svenska, matematik och engelska för intagning till nationella program infördes Diagrammet visar att det är mellan 1997 och 2001 som den största ökningen har skett. Att andelen elever på iv har ökat kan också sammanhänga med att andelen nyinvandrade elever har ökat i stadsdelarna. 29 nv (Naturvetenskapliga programmet), sp (Samhällsvetenskapliga programmet), te (Teknikpro-grammet), es (Estetiska programmet), ib (International Baccalaureate) 29