världsarvsgården KRISTOFERS

Transkript

1 världsarvsgården KRISTOFERS

2 Copyright: Länsstyrelsen Gävleborg Form: Matador Kommunikation Skribent: Lenita Jansson Herlitz Källtexter: Ingela Broström Foto: Jakob Dahlström, Hälsingebilder, Hälsinglands museum, Nordiska museet Tryck: Elanders, 2013

3 Kristofers är än idag en levande gård med jord- och skogsbruk ÄSTSTUGEBYGGNINGEN på Kristofers i Järvsö är unik med sina många välbevarade rum fördelade på två våningar. Byggnaden ger därför särskilt goda insikter i hur enskilda rum och hela hus ursprungligen användes till fester. Gården, med sin välbevarade gäststugebyggning, ligger lite avskilt i byns utkant och erbjuder god utsikt över älvdalens åker- och betesmarker. Den har funnits på samma plats sedan början av 1800-talet, men låg tidigare inne i byns centrum åtminstone sedan medeltiden. Gården finns kvar i samma släkt sedan minst fjorton generationer tillbaka och här bedrivs jord- och skogsbruk än idag. Inomhus har den kände allmogemålaren Anders Ädel dekorerat med fantasifulla blomstermålerier utförda på fri hand. Gården visas endast efter förbokning.

4 Herrstugan på bottenvåningen

5 gäststugebyggningen rymligt och dekorativt tvåvåningshus gäststugebyggningen på Kristofers är i dag Hälsinglands äldsta tvåvåningshus på en bondgård. Den är byggd år 1807 och är utvändigt nästan helt oförändrad. Den dekorativa brokvistens form är typisk för Järvsö, liksom den låga, panelklädda ytterdörren med sitt dörrhandtag i smide. Anders Ädel skapade helheten Gäststugebyggningen har en långsmal planlösning, vilket var vanligt i Hälsingland under denna tid. Husets nuvarande inredning kom till på 1850-talet då rummen dekorerades av den kände allmogemålaren Anders Ädel. Interiörerna i huset utgör tillsammans en helhet. Färger, tekniker och mönster varierades i olika rum och fick bestämmas av rummets funktion och placering i huset. För att besökaren skulle få en tydlig känsla av att närma sig festens centrum mötte först enklare schabloner i dämpade färger i förstugan, medan de längre in i huset byttes mot ett rikare och fantasifullare måleri. Husets nuvarande inredning kom till på 1850-talet då rummen dekorerades av den kände allmogemålaren Anders Ädel. Guds allseende öga bevakade brudparet T.V. Dörrarna och fönstren i herrstugan har halvmånformiga överstycken som omges av blomsterarrangemang. Mitt på gavelväggen i rummets centrum finns ett motiv i form av ett kors med en blomsterkrans som krönts av ett öga. I den kristna konsten var det en vanlig symbol för Guds allseende öga som markerar hedersplatsen till exempel för brudparet. Just här antas den kristna symbolen dock inte ha haft någon koppling till religionsutövning utan endast använts i dekorativt syfte. Förebilden antas vara en tidigare altaruppsättning i den närbelägna sockenkyrkan. Herrstugan i GÄSTSTUGEbyggningen allra festligast Det allra finaste rummet, herrstugan, finns på första våningen i Gäststugebyggningen. Här intogs de viktigaste måltiderna till fest, inte minst vid bröllopsmiddagar då även dansen gick av stapeln här. Rummet har därför också det mest avancerade väggmåleriet i huset i form av landskap. Målaren har delat in herrstugans väggar i olika fält som vart och ett har ramats in av kolonner invirade i röda och blå draperier. Motivet var karakteristiskt för måleriet i övre Ljusnandalen under 1800-talets första hälft och inspirerades av barockens kyrkokonst. Hälsingegårdarnas historia Många rum för fest En hälsingegård kunde ha upp till femton inredda rum fast bara ett par stycken användes till vardags. Resten användes bara vid riktigt betydelsefulla tillfällen, som bröllop. Dessa festrum är ofta rikt dekorerade där målningstekniken fick markera rummets användning och status. Linet, skogen och handeln Böndernas goda ekonomi hade sin grund i jordbruket och boskapsskötseln. Utöver det hade även många hälsingebönder möjlighet att få inkomst från exempelvis linnetillverkning, handel samt försäljning av skogsmark och avverkningsrätter.

6 Anders Ädel Allmogemålaren Anders Ädel från Ljusdal var en av de sista i en lång rad utövare av det för nordvästra Hälsingland karakteristiska blomstermåleriet. Det präglades av en lätt och ljus dekorationsstil som också har kommit att kallas för ädelmåleri. Man lånade stilelement främst ur sockenkyrkornas inredningar och från tryckta tapeter och omsatte dem sedan till inredningsmålerier. Anders Ädel signerade aldrig sina verk. Han föddes år 1809 i Söderhamn och efter en fattig uppväxt och senare en tid som dräng tog han värvning som soldat i Järvsö kompani till Hälsinge regemente. Han dog i Ljusdal år Ett nyare bostadshus mitt emot Gäststugebyggningen Under 1880-talet revs det gamla bostadshuset och ersattes med ett nytt. Det fungerar som bostad än idag och ligger mitt emot gäststugebyggningen. Ett rum för kläder och ungdomar Rummet väster om farstun på andra våningen har stänger i taket för att hänga kläder på. Ett sådant rum fanns i de flesta hälsingegårdar, men här finns även en öppen spis vilket tyder på att rummet kunde användas för flera ändamål, till exempel för övernattande ungdomar. Planskiss Kristofers gäststugebyggning Övervåning Undervåning

7 Med den öppna spisen kunde mat hållas varm även där de lite mindre betydande gästerna troligtvis placerades, exempelvis de yngre. Även ett lite enklare måltidsrum Höger om farstun på bottenvåningen finns ytterligare ett stort rum som också var avsett för måltider, dock något enklare inrett än herrstugan. Med den öppna spisen kunde mat hållas varm och här satt de lite mindre betydande gästerna, som exempelvis de yngre.

8 1500-talsarv som flyttades efter brand Gården har troligen sitt ursprung redan i medeltiden och finns dokumenterad i arkivhandlingar från år Namnet kommer från bonden Christoffer Persson som ägde fastigheten i slutet av 1600-talet. Ursprungligen låg Kristofers mitt i byn Stene, men flyttades till sitt nuvarande, mer avskilda läge, under 1800-talets första decennium. Orsaken var antagligen den brand som ödelade en granngård år 1804 och som förstörde ett par av Kristofers uthus. Det fick antagligen den dåvarande ägaren Olof Persson att flytta gården längre ifrån sina grannar. Gården som byggdes upp på den nya platsen bestod då av fyra huslängor som satt samman kring en gräsbevuxen gårdsplan. Entrén utgjordes av ett portlider, en trång körport, genom ett av husen som har fungerat som stall och mangelbod. På loftet finns några enklare bostadsrum avsedda för gårdens pigor och drängar. Nya och gamla uthus Under århundradena har nya byggnader tillkommit likaväl som andra har försvunnit, utifrån varje tids behov och tekniska utveckling. En ny och större ladugård byggdes så sent som år Ursprungligen låg Kristofers mitt i byn Stene, men flyttades till sitt nuvarande, mer avskilda läge, under 1800-talets första decennium. Aktivt jord- och skogsbruk i samma familj Gården finns kvar i samma släkt sedan minst fjorton generationer tillbaka och används för jord- och skogsbruk än idag. Familjen som bor här tar emot mindre grupper efter förbokning under sommaren och det finns också möjlighet till övernattning.

9 Blommor och kakelugn i brudkammaren I mellankammaren på nedre våningen kunde bruden klä om och vila under festligheterna. Här finns en glasyrmålad kakelugn vars färgsättning är anpassad till den gula bottenfärgen hos de schablonmålade väggarna. De i sin tur består av färgrika blombuketter, där förebilderna har hämtats från franska papperstapeter i naturtrogna färger.

10 Kort om världsarv Ett världsarv är en miljö som anses vara helt unik i världen och därmed ha betydelse för hela mänskligheten. De kriterier som ska uppfyllas för att utses till världsarv styrs av en konvention från år 1972 som då antogs av FN-organet Unesco. När ett objekt väl skrivs in på världsarvslistan är landet där kulturarvet finns sedan förpliktigat att se till att det bevaras för eftervärlden. Gästgivars Jon-Lars Hälsingegårdarna med i världsarvslistan Nära tusen kulturarv finns på världsarvslistan och varje år tillkommer ungefär trettio stycken. Italien står för de flesta medan Sverige har femton. Sedan sommaren 2012 är sju gårdar i Hälsingland ett av världsarven, där Kristofers är en av dem. Pallars Bortom Åa Hälsingegårdarna skrevs in på Unescos världsarvslista under namnet Decorated Farmhouses of Hälsingland och utnämningen fokuserar på det som verkligen är unikt med gårdarna, den folkliga byggnads- och inredningskonsten. Dels är det ovanligt att vanliga bönder byggde så stora hus med så många och stora rum enbart avsedda för fester. Dels finns fler dekorerade interiörer i boendemiljöer bevarade i Hälsingland än någon annanstans i världen. De flesta av dessa gårdar byggdes på 1800-talet då byggandet nådde sin höjdpunkt. Bommars Erik-Anders Fotograf: okänd (rättigheterna ägs av Nordiska muséet) Kristofers gäststugebyggning under sent 1800-tal. Ett världsarv är en miljö som anses vara helt unik i världen och därmed ha betydelse för hela mänskligheten. De kriterier som ska uppfyllas för att utses till världsarv styrs av en konvention från år 1972 som då antogs av FNorganet Unesco.

11 DE SJU VÄRLDSARVSGÅRDARNA Gästgivars i Vallsta, Arbrå Kristofers i Stene, Järvsö Jon-Lars i Långhed, Alfta Bortom Åa i Fågelsjö, Loos Bommars i Letsbo, Ljusdal Erik-Anders i Asta, Söderala Pallars i Långhed, Alfta 83 Hälsingland Hassela Gnarp 305 Bergsjö 84 BOMMARS Ljusdal E4 FÅGELSJÖ Los Färila Järvsö KRISTOFERS Hudiksvall VISITOR CENTER VISITOR CENTER GÄSTGIVARS Arbrå Enånger PALLARS JON-LARS VISITOR CENTER Bollnäs Edsbyn 50 Alfta VISITOR CENTER ERIK-ANDERS Söderhamn E4 Lingbo Visningar och öppethållande Kristofers är en privatägd bostad. Det innebär att gården inte är öppen för allmänheten. Visningar för grupper kan arrangeras, kontakta Kristofers ( eller Besökscentrum/Visitor Center Världsarvet Hälsingegårdar i Ljusdals kommun ( för mer information. Respektera den privata miljön och besök inte gården utan att först ha bokat tid för visning. Lär känna ditt kulturarv men med annat än händerna! Det är viktigt att komma ihåg att vårt gemensamma världsarv ska fortsätta skyddas. Rök inte på området och rör inte vid målade ytor, trä och tyg.

12 För mer information Hälsingegårdarnas egen webbplats: Länsstyrelsen i Gävle: Gårdens egen webbplats: Hälsinge turism: Besökscentrum/Visitor Center Världsarvet Hälsingegårdar i Ljusdals kommun: Ljusdals kommun: med reservation för förändringar Respektera den privata miljön och besök inte gården utan att först ha bokat tid för visning.