Från Rovdjursforum till Rovbase när Sverige bytte databas för rovdjursinventeringar LINDA BACKLUND

Transkript

1 Från Rovdjursforum till Rovbase när Sverige bytte databas för rovdjursinventeringar LINDA BACKLUND RAPPORT 6878 MARS 2019

2

3 Från Rovdjursforum till Rovbase när Sverige bytte databas för rovdjursinventeringar Linda Backlund NATURVÅRDSVERKET

4 Beställningar Ordertel: E-post: Postadress: Arkitektkopia AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2019 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2019 Omslagsfoto: Järvspår. n Västerbotten TRYCKSAK

5 Förord I Sverige har det genomförts omfattande inventeringar av de stora rovdjuren björn, järv, lodjur, varg och kungsörn sedan I Naturvårdsverkets roll som central viltmyndighet ingår att lagra och tillgängliggöra uppgifter från rovdjursinventeringarna. Sedan 2004 har uppgifterna lagrats digitalt, vilket till en början gjordes i databasen Rovdjursforum. År 2012 införde Sverige och Norge samma metodik vid inventeringar av stora rovdjur och i samband med detta övergick Sverige till att använda den befintliga norska databasen Rovbase. Det var ett omfattande arbete att anpassa Rovbase till den nya metodiken och till svenska förhållanden och ett stort antal personer behövde lära sig hur Rovbase fungerade. Det fanns också önskemål om att Rovbase skulle bli en komplett databas för svenska inventeringsdata, vilket innebar att alla data i Rovdjursforum behövde flyttas över till Rovbase. Fem år har gått sedan övergången till Rovbase påbörjades och det finns behov av att utvärdera processen. Syftet med denna rapport är att beskriva vilka data som finns i Rovbase idag, vad som eventuellt saknas och hur behov och möjligheter att komplettera data ser ut. Dessutom har Naturvårdsverket undersökt hur dagens användare uppfattar databasen utifrån sina arbetsuppgifter och behov samt vilka utvecklingsbehov som finns. Rapporten bör ses som ett underlag till kommande arbete med vidareutveckling. Arbetet med utvärderingen av Rovbase visar vilken stor mängd data som inventeringspersonal runt om i Sverige har samlat ihop under många års tid. Dessa data ger oss inte bara kunskap om arterna i fråga, utan är också grundpelaren i förvaltningen av våra stora rovdjur. En databas som möjliggör hantering av dessa data är till ovärderlig hjälp för arbetet med de stora rovdjuren. Det är också glädjande att se att så många användare på olika myndigheter tycker att den i det stora hela fungerar bra, även om det givetvis finns förbättringsmöjligheter. Det fortsatta arbetet kan nu genomföras med denna rapport som underlag. Stockholm 14 mars 2019 Mark Marissink Bitr. chef för Miljöanalysavdelningen 3

6

7 Innehåll FÖRORD 3 1 SAMMANFATTNING 7 2 SUMMARY 9 3 AVVECKLING AV ROVDJURSFORUM KARTLÄGGNING, GALLRING OCH ÖVERFÖRING AV DATA 11 4 VAD FINNS I ROVBASE I DAG Rovdjursobservation 17 Järv 19 Lodjur 20 Varg 21 Björn 22 Kungsörn Döda rovdjur Individ Revir Rovfågel Kungsörn Föryngringslokal järv DNA Slinga Gruppering 40 Lodjur 40 Varg 42 5 ENKÄTEN OCH INTERVJUERNA Genomförande 45 Urvalsprocessen för den personliga webb-enkäten 45 Kompletterande öppen webb-enkät 46 Intervjugruppen Resultat från webbenkäten och intervjugrupperna 46 6 ÅTGÄRDSBEHOV OCH UTVECKLINGSMÖJLIGHETER Vilka data ska registreras? Kommunikation med allmänheten Rovdjursobservationer 69 Grundläggande registrering av data 69 Dokumentation av art/föryngring 70 Låsta data Döda rovdjur Rovfåglar Kungsörn Föryngringslokal järv 72 5

8 6.7 DNA Slinga/täckningsgrad Gruppering Sökfunktioner och rapportverktyget Övrigt 74 Processen när förbättringsförslag inkommer 74 Publikt eller inte 74 Kartfunktionen 74 7 GRANSKNINGSPROCESSEN 75 Konstatera art och föryngring 76 Fotoreferensgruppernas expertutlåtanden 76 8 BILAGA 1. FRÅGOR OCH SVAR FRÅN TVÅ WEBBENKÄTER: OM ÖVERGÅNGEN FRÅN ROVDJURSFORUM TILL ROVBASE, SAMT HUR ROVBASE FUNGERAR FÖR DEN SVENSKA ROVDJURSINVENTERINGEN 77

9 1 Sammanfattning Under många år registrerades viltskador och resultat från rovdjursinventeringar av länsstyrelserna i databasen Rovdjursforum. När Norge och Sverige började inventera de stora rovdjuren med en gemensam metodik, beslutades det att Sverige skulle använda den norska databasen Rovbase för inventering av stora rovdjur och för skador på tamdjur och renar, orsakade av rovdjur började avvecklingen av Rovdjursforum. Inträdet i Rovbase inleddes med registrering av björnar fällda vid licensjakter hösten 2012 och med registrering av lodjursinventering året efter. Det finns i dagsläget en stor mängd svenska data samlade i Rovbase: rovdjursobservationer, grupperingar av lodjur och varg, föryngringar av järv, DNA-prover och information om döda rovdjur. Nästan alla data som fanns i Rovdjursforum har överförts till Rovbase men de två databaserna är dock inte helt kompatibla, vilket innebär att det saknas en del data för de äldre registreringarna. Det är viktigt att känna till vilka krav och mål som funnits under de tidigare inventeringarna, då det finns rovdjursobservationer av föryngringar som inte är grupperade och individer som saknar individ-id. Anledningen är att det tidigare inte fanns några krav på att alla observationer av föryngringar skulle grupperas, eller att alla individer skulle individbestämmas. Döda rovdjur är inte registrerade på ett konsekvent sätt men det beror snarare på att det funnits många olika, delvis överlappande, alternativ att välja mellan. Det saknas ofta referenser, såsom CITES-intyg 1 och länsstyrelse-id, vilket beror på att länsstyrelserna varken haft krav på att registrera CITES-intyg eller egna länsstyrelse-id. När data saknas i Rovbase i dag kan detta förklaras av att det aldrig funnits något mål att registrera dem. Inom ett så stort dataset som Rovbase finns det oundvikligen felregistrerade data, om än förhållandevis få. Ett antal enklare förändringar i databasen skulle minska risken för felregistreringar på grund av slarv, men större förändringar behöver också göras. Registrering av kungsörn liksom föryngringslokal järv, är två exempel på funktioner som behöver utvecklas och förbättras. Likaså behöver databasen anpassas till registreringar av observationer kopplade till den kraftigt ökande användningen av viltkameror. Förslag på åtgärdsbehov och utvecklingsmöjligheter samlas i rapportens sista del, kapitel 7. Vid övergången från Rovdjursforum anpassades Rovbase till svenska behov och de svenska användarna utbildades i hur databasen fungerar. För de som använt båda databaserna är svaret entydigt: Rovbase är den bättre databasen. De svenska användarna anser den vara lättarbetad och snabb och framhåller särskilt fördelarna vid gränsöverskridande inventeringar. 1 CITES, Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora. 7

10 Användarna av Rovbase upplever syftet med databasen som tydligt, men när de ska ange vad syftet är skiljer sig svaren åt. Inventeringsansvariga menar att databasens primära syfte är att vara ett arbetsstöd i inventeringen. Fältpersonal anser däremot att det primära syftet är att alla relevanta data ska finnas samlade på ett ställe, oavsett om de är kvalitetssäkrade eller inte. Inventeringsresultat fastställs idag enligt en fyrastegsprocess där länsstyrelsernas fältpersonal och inventeringsansvariga, Viltskadecenter, Naturhistoriska riksmuseet (NRM) och Naturvårdsverket deltar. Inventeringsresultat som registreras av fältpersonal i Rovbase granskas i flera steg och det är viktigt att granskningsprocessen fungerar bra, både rent praktiskt i Rovbase men också i kommunikationen mellan de olika aktörerna. Här finns förbättringspotential men det framgår ändå tydligt att länsstyrelserna är nöjda med Viltskadecenters arbete. Naturhistoriska riksmuseet har fått ett nytt uppdrag att granska inventeringsresultaten av kungsörn, som hittills endast n i Västerbottens län registrerat i databasen. Hos NRM har av naturliga skäl inga rutiner hunnit etableras än. När den här rapporten skrevs pågick ett kontinuerligt arbete med utveckling av Rovbase. Äldre data importerades och den ordinarie rovdjursinventeringen genomfördes, vilket gjorde det något komplicerat att utvärdera de data som fanns i Rovbase. Utdrag av vad som fanns gjordes ett flertal gånger och det som presenteras är rovdjursobservationer och DNA-poster till och med 30 september 2018, medan övriga data går fram till 1 december Rapporten bör ses som ett underlag till kommande arbete med att vidareutveckla Rovbase. Fältappen är en applikation för androidtelefoner som möjliggör registrering av rovdjursobservationer direkt i fält. Appen började användas i Sverige i februari 2017 och används av fältpersonal i allt större utsträckning. Fältappen har utvecklats och förbättrats parallellt med pågående utvärdering av Rovbase och diskuteras därför inte i denna rapport. Inte heller har Skandobs utvärderats här eftersom även den databasen fick en större genomgång under

11 2 Summary For many years, the results from large carnivore monitoring and damage caused by wildlife species were registered by the County Administrative Boards in the database Rovdjursforum. When Sweden and Norway started to monitor large carnivores with a common methodology in 2012, it was decided that Sweden should use the Norwegian database Rovbase in order to register large carnivore monitoring, as well as depredation on domestic animals and reindeers caused by large carnivores. The decommissioning of Rovdjursforum started in The shift towards Rovbase began with registrations of bears felled during license hunting in autumn 2012 and continued with registration of lynx monitoring the following year. As of today, there is a large amount of Swedish data collected in Rovbase; observations of large carnivores, groups of observations regarding lynx, wolf and wolverine reproductions, DNA-samples and information about dead carnivores. Almost all the data from Rovdjursforum has been transferred to Rovbase. However, the two databases are not completely compatible, which means that there are some data missing regarding older registrations. It is important to have knowledge about the requirements and goals that applied during previous monitoring since there are observations of carnivore reproductions which have not been grouped, and individuals who have no individual ID in Rovbase. The lack of some information is due to the fact that there were previously no requirements that all observations of reproductions should be grouped, or that all individuals should be individually identified. Neither have dead carnivores been registered in a consistent way because there have been many different registration alternatives to choose from, where the alternatives overlapped each other. Different references are often missing, such as CITES-certificates and County Administration Board ID: s, this is because the County Administrative Boards were not required to register this information during the early phase of monitoring. Thus, data that is missing in Rovbase today can partly be explained by that there never was a goal to register it to begin with. With such a large data set as Rovbase there are inevitably also some misregistered data, although relatively few. Some minor adjustments in the database interface would decrease the risk for misreporting caused by negligence, but there is also a need for more comprehensive changes. Two examples of functions that needs to be further developed and improved are registration of golden eagle, and registration of wolverine reproduction areas. There is also a need to adapt the database to registration of observations related to the substantially increased use of wildlife cameras. Proposed need for action and opportunities for development are presented in the reports last part, chapter 7. Rovbase was adapted to Swedish needs during the transition from Rovdjursforum, and the Swedish users were trained to use the new database. For those who have used both databases the answer is unambiguous; Rovbase is the better database. The Swedish users consider it to be fast and 9

12 easy to work with and acknowledges that one of the main advantages is experienced during transboundary monitoring. The users of Rovbase experience that the purpose of the database is clear, however, the answers differ when the they are asked to define that purpose. According to monitoring managers, the primarily purpose of the database is to provide support while working with monitoring of large carnivores. Field staff, on the other hand, consider that the primarily purpose is to gather all relevant data in one place, regardless of whether it has been quality-assured or not. As of today, the monitoring results are determined according to a fourstep process which involves the County Administration Boards field staff and monitoring managers, Wildlife Damage Center (VSC), the Swedish Museum of Natural History (NRM) and the Swedish Environmental Protection Agency. Monitoring results that are registered by field staff in Rovbase are reviewed in several steps and it is important that the review process works well, both in terms of practicality in Rovbase but also in terms of communication between the different stakeholders. Although there are potential for improvement in this area, it is nevertheless clear that the County Administration Boards are satisfied with Wildlife Damage Centers (VSC) work. The Swedish Museum of Natural History (NRM) has received a new mandate to review the monitoring results of golden eagle, which until now only has been registered in the database by the County Administration Board in Västerbotten County. No routines have been established at NRM yet, for natural reasons. This report was written during a process of continuous work to further develop Rovbase. Older data was imported, and the ordinary monitoring of large carnivores was carried out which made it complicated to evaluate existing data in Rovbase. Extractions of existing data were made several times, and what is presented is observations of large carnivores and DNA-posts up to and including September 30th, Other data are up to and including December 1st, The report should be viewed as a basis for future work in the process of further developing Rovbase. The field app is an application for android phones that enables registrations of large carnivore observations directly in the field. The app started to be used in Sweden in February 2017 and is now used by field staff to an increasing extent. The field app has been developed and improved simultaneously as the ongoing evaluation of Rovbase and is therefore not discussed in this report. The same goes for Skandobs which neither has been evaluated in this report, the reason being that the Skandobs database also received a larger review in

13 3 Avveckling av Rovdjursforum kartläggning, gallring och överföring av data Standardiserade inventeringar av stora rovdjur i Sverige har genomförts i större omfattning sedan 1996, de tidigare åren framför allt i renskötselområdet. Organiserade inventeringsinsatser förde med sig ökad mängd data och behovet av en datasamlingsplats växte. Databasen Rovdjursforum började användas för registrering av viltskador år 2003 och året efter för rovdjursinventering. I Norge utvecklades databasen Rovbase under 1987 och blev ett verksamhetsstöd för hela rovdjursförvaltningen i Norge. När samarbetet mellan Norge och Sverige gällande rovdjursinventeringar intensifierades 2012, var Rovdjursforum en relativt gammal databas och Naturvårdsverket hade redan tidigare bestämt att en ny IT-lösning behövdes. Andra alternativ för datalagring hade undersökts men skulle bli kostsamma. En möjlighet inom ramen för det nya samarbetet var att även Sverige skulle börja använda Rovbase (se samarbetsformuleringen som senare skrevs, Memorandum of understanding, MOU mellan det svenska Naturvårdsverket och det norska Miljödirektoratet, diarienummer NV a). Detta skulle inte lösa datalagringsbehovet för viltskador, som också var en del av Rovdjursforum, men väl för inventeringsdelarna. Rovbase hade i viss mån redan tidigare använts även i Sverige, vid registrering av döda lodjur från licensjakterna i Jämtland och Västernorrland. Även DNA-prover från vargar i renskötselområdet och de tidigaste björnspillningsinventeringarna från Jämtland och Västernorrland hade registrerats i Rovbase. Naturvårdsverket gjorde en konsekvensbeskrivning för hur avvecklingen av Rovdjursforum skulle gå till. Ett avvecklingsprojekt föreslogs, där ett antal aktiviteter behövde genomföras; gallring och lagring av äldre data anpassning av Rovbase till svenska behov överföring av befintliga data till Rovbase utbildning och information för svenska användare utredning av behov och möjligheter att använda Rovbase för svenska kungsörnsdata. I april 2012 startade den omfattande och tidskrävande processen att avveckla Rovdjursforum till förmån för Rovbase. Viltskadecenter (VSC) fick en viktig roll i arbetet eftersom de sedan länge haft uppdrag inom inventeringsverksamheten för stora rovdjur i Sverige. De fick även ett utökat uppdrag i samband med översynen av inventeringssystemet

14 Arkivering och tillgängliggörande av data från Rovdjursforum För närvarande pågår arkivering av Rovdjursforum i e-arkivet hos Naturvårdsverket. Hela IT-systemet arkiveras, bortsett från dubbletter av viltskadeärenden, inloggningshistorik, lösenordshistorik och viss systemdokumentation, som saknar betydelse för förståelsen av systemet (se vidare i Naturvårdsverkets ärenden NV och NV ). Formatet på det arkiverade materialet gör att detta inte är särskilt tillgängligt för verksamheten och kopiering av inventeringsdata till Rovbase har därför gjorts. I tabell 1 visas vilka olika typer av data som har kopierats eller ska kopieras. Tabell 1. Olika typer av inventeringsdata som fanns i Rovdjursforum. Allt har kopierats eller ska kopieras till Rovbase. Typ av data Inventering Slinga Observation Spårning Bytesdjur/kadaver Gruppering Boplats Prov Beskrivning av data Uppgifter om planerad inventering, vilken/vilka arter den omfattar, område, tidsperiod och metod. Färdväg när man letat efter djur/spår av djur eller boplatser. Uppgifter om observationer av djur/spår av djur eller boplatser gjorda av inventeringspersonal eller allmänhet. Den sträcka man följt djurens spår, samt dokumentation av revirmarkeringar och andra markeringar. Detta hör alltid till en observation. Bytesdjur som dödats, eller som förmodats vara dödat, av något av de stora rovdjuren, samt uppgifter om bedömd dödsorsak. En eller flera observationer som bedöms vara av samma föryngring (familjegrupp) eller, för varg, annan typ av förekomst (revirmarkerande par, familjegrupp, övrig stationär varg, övrig varg). Ide, lya eller bo för något av de stora rovdjuren. EAN-kod för prov insamlat för DNA-analys samt vilken observation provet tillhör. Anpassning av Rovbase Som en följd av den gemensamma inventeringsmetodiken behövdes anpassningar av Rovbase till nya förhållanden. Nya funktioner som tillkom var möjligheten att på en karta rita in sträckan där man sökt efter djur eller spår av djur (slinga), respektive sträckan där man spårat djur (spårning). I båda fallen kan data från GPS-enheter importeras i Rovbase. En annan funktion som tillkom var gruppering, som används för att sammanställa antalet föryngringar av lodjur samt föryngringar och övriga förekomster av varg. En gruppering har sin grund i observationer som gjorts under säsongen och inventeringsmetodiken reglerar om de bedöms höra till samma eller olika föryngringar/förekomster. Behovet av grupperingsfunktionen var störst på svensk sida eftersom ansvaret (enligt Förordning 2009:1263 om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn) för att inventera och sammanställa inventeringen är fördelat mellan landets 21 länsstyrelser. Även ett gemensamt verktyg där man kunde se data som registrerats över länsgränserna var nödvändigt. I Norge var det istället Rovdata, en del av Norsk institutt for naturforskning (NINA), som ensam gjorde sammanställningen av uppgifterna i Rovbase efter inventeringssäsongerna. 12

15 Slingor införlivades i den nya metodiken och en funktion för att registrera dem i Rovbase tillkom. Slinga, spårning och gruppering var funktioner som fanns i Rovdjursforum och tidigare års data kopierades till Rovbase för att vara tillgängliga för verksamheten. Utöver de nya funktionerna i Rovbase gjordes en mängd tillägg av attribut och justeringar, för att samma begrepp som användes i inventeringsverksamheten också skulle registreras i databasen. Rovbase kompletterades med en lista på svenska postnummer, svensk topografisk bakgrundskarta, läns-, kommun- och samebygränser samt möjligheten att hantera de svenska referenssystemen RT90 och Sweref 99 TM. Rovbase har efter övergången anpassats ytterligare såväl till svenska förhållanden som till förändringar i inventeringsmetodiken allteftersom behov har dykt upp. Löpande förändringar har dessutom gjorts för att förbättra användarvänligheten. Kopiering av data till Rovbase När de viktigaste anpassningarna hade genomförts i Rovbase var nästa steg att importera data från Rovdjursforum. Själva importen krävde ett omfattande förarbete då de två databaserna inte var helt kompatibla med varandra. Det mesta genomfördes genom att särskilt utformade importfiler skapades, där data för respektive aktivitet samlades och kodades för att därefter föras in i Rovbase. Huvuddelen av arbetet genomfördes av Viltskadecenters personal med stöd av en testledare. Uppgifter om döda rovdjur och DNA-prover fanns inte i Rovdjursforum utan fick importeras från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och DNA- laboratoriernas egna databaser. Data har importerats stegvis och vid den här rapportens färdigställande var nästan alla inventeringsdata samt viltskador av rovdjur överförda. I de kommande kapitlen redovisas vilka data som nu finns i Rovbase. Utbildning och information för svenska användare Viltskadecenter fick i uppdrag att vara stödfunktion för användare av Rovbase, och utbildning av nya användare var en av deras uppgifter. Hösten 2012 började registrering i Rovbase av björnar som fällts vid licensjakter och samtidigt genomfördes utbildningar i hur döda djur skulle registreras. Utbildningarna skedde via Lyncmöten och vid ett utbildningstillfälle på kursen Besiktning av statens vilt, i augusti Från oktober 2012 till januari 2013 genomförde Viltskadecenter en mer omfattande utbildningsinsats, där kurser hölls för berörd personal vid samtliga länsstyrelser. Länen besöktes, ofta i samband med länsstyrelsernas ordinarie uppstartsträffar, och fältpersonal, besiktningsmän och handläggare/chefer deltog i kurserna. I renskötsellänen deltog även rovdjurssamordnare från samebyar. En utbildningsmiljö skapades för alla användare, där det fanns möjlighet 13

16 att när som helst träna på att registrera observationer, lägga in slingor med mera. Utbildningar anordnades även för personal vid Sametinget, SVA och Naturhistoriska riksmuseet (NRM). Flera webbaserade utbildningstillfällen med olika teman genomfördes också. I tabell 2 redovisas de största utbildningsinsatserna inför övergången till Rovbase. Inventeringssäsongen blev en viktig brytpunkt, då resultaten från den svenska lodjursinventeringen helt registrerades i Rovbase. Järvinventeringen började registreras senare under vintern 2013 och i Rovdjursforum stängdes hela inventeringsdelen ned. Tabell 2. Viktiga utbildningstillfällen inför övergången till Rovbase Tema Utbildningstillfälle Tidpunkt Döda rovdjur Kurs: Besiktning av statens vilt Augusti 2012 Döda rovdjur Lyncmöte Hösten 2012 Inventering Fysiska träffar i länen Oktober 2012 januari 2013 Dataläggningsrutiner förtydligades i svenska manualer. Sammanlagt finns elva manualer för Rovbase, varav en beskriver hur viltskada ska registreras, en behandlar registrering från Skandobs och övriga nio är kopplade till registrering av inventeringsresultat. Manualerna finns tillgängliga på Rovbases inloggningssida. Installationsanvisning för Garmin Communicator Plugin (översättning från norsk version) Rovbase Logga in och anpassa Rovbase Registrera slinga Rovbase Registrera observation Rovbase Manual till GPS-dialogen Rovbase Registrera DNA-prov Rovbase Hitta analysresultat Rovbase Dokumentation av järvinventering Rovbase Registrera döda rovdjur Rovbase Manual för gruppering i Rovbase (inaktuell och används inte längre) Rovbase Registrera viltskada Skandobs Kvalitetssäkring av observationer När lodjursinventeringen började registreras i Rovbase fanns alla nödvändiga manualer på plats. Manualen för att registrera observationer under järvinventeringen publicerades senare under vintern. 14

17 Behov av lagringsplats för svenska kungsörnsdata Data från kungsörnsinventeringar, både från länsstyrelsernas egna observationer och från de ornitologiska föreningarna, lagrades till viss del i Rovdjursforum. Någon lösning som kunde ersätta kungsörnsregistreringarna i Rovdjursforum fanns inte när det stängdes. I stället var ambitionen att göra en översyn av kungsörnsinventeringarna liknande den som gjordes för de fyra övriga rovdjursarterna. I översynen skulle analyser göras av hur data från kungsörnsinventeringarna skulle kunna lagras. En arbetsgrupp för översynen tillsattes 2017 och översynen pågår fortfarande. Data som fanns i Rovdjursforum ligger tills vidare lagrade hos Naturvårdsverket, eftersom det finns en oro från ornitologernas sida att platsuppgifter för bon riskerar att hamna i orätta händer om de lagras i en gemensam databas. I Norge lagras all kungsörnsinformation i Rovbase och databasen har därför funktioner som stödjer den norska inventeringen av kungsörn. En större omarbetning av funktionen genomförs under hösten 2018, vilket ska resultera i att den bättre passar det praktiska fältarbetet och uppföljningen av revir över tid. Den nya funktionen ska vara tillgänglig inför inventeringssäsongen 2019 och även Sverige har då goda möjligheter att börja registrera kungsörnsdata i Rovbase. Föryngringslokal järv Järvinventeringen har sedan 1996 baserats på besök i tidigare kända revir för att avgöra om föryngring skett, det vill säga om honan i reviret har fött ungar. I Rovdjursforum användes termen boplats för platser som rovdjuren återkom till under ynglingssäsongen och för järv motsvarade det honornas revir. I nuvarande inventeringsmetodik, och i Rovbase, används i stället termen föryngringslokal. De boplatser som registrerades i Rovdjursforum kunde inte överföras direkt som föryngringslokaler i Rovbase, eftersom vissa närliggande boplatser enligt den nya metodiken skulle betraktas som samma föryngringslokal. Det fanns även dubbletter av boplatser. Nya föryngringslokaler skapades i Rovbase utifrån de gamla reviren. Vissa län registrerade alla äldre data manuellt och andra län skapade Excelfiler med data som sedan importerades till Rovbase. Fortfarande saknas en del data från framför allt Norrbotten och Västerbotten, men data från 2002 till 2012 är på väg att importeras. 15

18 4 Vad finns i Rovbase i dag Rovbase rymmer en stor mängd data från både svenska och norska rovdjursinventeringar och från observationer av skador på tamdjur orsakade av rovdjur i de båda länderna. I Norge används Rovbase även för andra djurarter och verksamheter. Databasen är uppdelad i två större arbetsområden: Inventering och Viltskada. I den här rapporten utvärderas endast arbetsområdet Inventering. Arbetsområdet Inventering är uppdelat i nio olika typer av funktioner som berör olika arter (se tabell 3). Den största mängden data är rovdjursobservationer, följt av DNA-prover och tillhörande analysresultat. DNA-prover kan inte sökas på landsnivå, varför tabell 3 visar antalet DNA-prover från både Sverige och Norge. Övriga poster i tabellen avser siffror från Sverige. Tabell 3. Översikt över de nio olika funktionerna i Rovbase, vilka arter som varje funktion berör, samt hur många svenska poster som finns registrerade till och med 1 december Inventering nivå 1 Rovdjursobservation (inklusive DNAprover, se nedan) Döda rovdjur Individ Inventering nivå 2 Berörda arter Varg, järv, lo, björn, kungsörn, fjällräv, mårdhund Varg, järv, lo, björn, kungsörn, fjällräv, rödräv Varg, järv, lo, björn, kungsörn, fjällräv, mårdhund Totalt antal poster t.o.m * Revir Fjällräv, kungsörn, järv, varg Rovfåglar Kungsörn Kungsörn 251 Föryngringslokal järv Järv DNA Provregistrering Varg, järv, lo, björn, kungsörn, fjällräv * Analysresultat Varg, järv, lo, björn, kungsörn, fjällräv * Slinga Varg, järv, lo, björn, kungsörn, fjällräv * Gruppering Lo, varg Lo: Varg: 834 *Antal poster till och med 30 september I funktionen rovdjursobservationer ingår även DNA-prover eftersom ett DNA-prov som samlas in under pågående spårning blir ett så kallat autogenererat DNA-prov och registreras som en rovdjursobservation. Döda rödrävar registreras endast i Rovbase om de är fällda i samband med något åtgärdsprogram för fjällräv. Ett fåtal DNA-prover är registrerade för grävling, hund, hönsfågel, korp, kråka, rödräv och mårdhund, trots att det inte finns något särskilt syfte med att registrera sådana prover. I rapporten kommer dessa prover inte att diskuteras. Skador på tamdjur (inklusive renar) och annan egendom som besiktats av länsstyrelserna utgör också underlag för rovdjursobservationer. I Norge baseras den ekonomiska rovdjursersättningen till renskötseln på dokumenterade skador, vilket gör att det finns ett väl utvecklat och omfattande system för kadaverdokumentation. Detta utgör också viktigt underlag för registrering 16

19 av rovdjursförekomst. I Sverige baseras ersättningen framförallt på förekomsten av rovdjur, vilket gör att dokumentationen av skador på ren inte är lika omfattande. Skador på annat än ren (tamdjur och gröda) sker oftast utanför inventeringsperioden. Nästan utan undantag dokumenteras förekomsten av rovdjur under inventeringsperioden med observationer av spår/spårtecken eller insamlade prover. Samtliga dataposter tilldelas en kontrollstatus vid registrering, beroende på hur den har upprättats. Det finns åtta typer av kontrollstatus: Fotodokumentation Fältkontroll (LST) Fältkontroll Rovviltkontakt Fältkontroll Sameby Fältkontroll Statens naturoppsyn (SNO) GPS/Radiopejling Inte kontrollerad Intervju/brev Laboratorium Observationer som ges kontrollstatus Fältkontroll Sameby kontrolleras i de flesta fall även av länsstyrelserna. Att ange Sameby som kontrollstatus är oftast ett sätt att visa att rapporten ursprungligen kommit från en sameby. Samtliga dataposter ska också bedömas och det finns fem olika bedömningsklasser: Dokumenterad Bedömd som säker Felaktig Kan inte bedömas Osäker En datapost kan endast bedömas som Dokumenterad, Bedömd som säker eller Felaktig när den har följts upp i fält av länsstyrelsens fältpersonal eller samebyns inventeringssamordnare. 4.1 Rovdjursobservation Det finns registrerade rovdjursobservationer, av arterna björn, järv, lodjur, varg, kungsörn, fjällräv och mårdhund (se tabell 4). Ett antal av dessa observationer är autogenererade DNA-prover (se vidare kapitel 4. Vad finns i Rovbase idag). Samtliga observationer av björn, järv, lodjur och varg som fanns i Rovdjursforum är kopierade till Rovbase, förutom observationer från lyebesök där kopiering pågår. Observationer av kungsörn från Rovdjursforum är lagrade hos Naturvårdsverket tills vidare. Alla rovdjursobservationer som kvalitetssäkrats som ett av de stora rovdjuren i Rovdjursforum, fick vid importen 17

20 till Rovbase bedömningen Bedömd som säker. Nedanstående genomgång behandlar data som fanns i Rovbase till och med 30 september Observationer har tillkommit efter detta datum, men de gäller främst inventeringsperioden Tabell 4. Översiktstabell över svenska rovdjursobservationer i Rovbase. Data från de flesta inventeringarna är överförda från Rovdjursforum. Det saknas endast data från järvinventering före 2012 men kopiering pågår. Art Status Eventuella brister Björn Järv Lodjur Varg Kungsörn Fjällräv Mårdhund Överföring från Rovdjursforum klar. Data från spillningsinventeringar från och med 2001 finns. Överföring från Rovdjursforum klar. Data från 2004 finns. Överföring från Rovdjursforum klar. Data från 2004 finns. Överföring från Rovdjursforum klar. Data från 2004 finns. Data från Rovdjursforum finns inte i Rovbase. Fjällräv fanns inte i Rovdjursforum. Finns ett fåtal observationer. Mårdhund fanns inte i Rovdjursforum. Finns ett fåtal observationer. Data för föryngringar och tillhörande lyebesök före 2012: kopiering pågår. En rovdjursobservation registreras för närvarande i nio olika delar: Art, Plats, Observation och bedömning, Godkänd, Referens, Individ och revir, Kopplade element, Bilaga och Karta. För sex delar finns uppgifter att fylla i och för fyra av dessa finns uppgifter som är obligatoriska att fylla i (se figur 1). Kopplade element visar uppgifter som på något sätt är kopplade till observationen och kartdelen visar observationens plats på karta. Innehållet i de obligatoriska uppgifterna kan variera något, beroende på vad som rapporterats, men de grundläggande elementen är: art, platskvalitet och platsangivelse (koordinater eller kartreferens), observationsdag, kontrolltyp, bedömning, föryngring JA/NEJ, om observationen ska visas publikt och vem som har godkänt observationen. Aktivitetsdag är obligatoriskt för varg och lodjur eftersom det styr hur observationer av familjegrupper/andra vargförekomster ska slås samman. Art Plats Observa on och bedömning Godkänd Referens Individ och Kopplade revir element Bilaga Karta Figur 1. Rovdjursobservationens nio delar. Rödmarkerade delar är obligatoriska. 18

21 Observationer av fjällräv och mårdhund registrerades inte i Rovdjursforum och därför är registreringarna i Rovbase av dessa arter från senare tid. Observationer som utgör underlag för inventeringsresultat (föryngring eller, för varg, annan förekomst) är låsta och kan varken raderas eller redigeras av andra än Viltskadecenter och Naturvårdsverket. Dessa observationer är märkta med en hänglås-symbol på söksidan. Alla övriga observationer kan raderas eller redigeras i efterhand av de användare som har behörighet till det. Järv I Sverige registrerades alla besök vid lyeplatser som rovdjursobservationer under inventeringsperioden 2013 och parallellt registrerades också besöken under respektive föryngringslokal. Från och med 2014 års inventering började besöken, precis som i Norge, istället registreras i föryngringslokalen och antalet observationer minskade därför drastiskt. Dokumentation av föryngringar ska numera endast registreras som observationer i de fall det rör sig om en ny föryngringslokal eller om det är oklart vilket revir som är aktuellt. Även spår/spårtecken efter djur kan registreras som en rovdjursobservation. Det finns svenska rovdjursobservationer av järv registrerade i Rovbase till och med 30 september De flesta har kontrollstatus Fältkontroll LST (se tabell 5). Majoriteten av observationerna, stycken, har bedömningen Dokumenterad, observationer har Bedömd som säker, 38 har Felaktig, 997 har Kan inte bedömas, 79 har Osäker och en har ingen bedömning. Utifrån instruktionerna i inventeringsmetodiken har 32 observationer givits oriktig bedömning: två observationer som inte är kontrollerade har trots det bedömningen Dokumenterad eller Bedömd som säker och 30 observationer som har kontrollstatus Intervju/brev har bedömningen Dokumenterad eller Bedömd som säker. Tabell 5. Kontrollstatus för samtliga järvobservationer till och med 30 september n har kontrollerat de flesta observationerna. Kontrollstatus Fotodokumentation 411 Fältkontroll LST Fältkontroll Rovviltkontakt 21 Fältkontroll Sameby 34 Fältkontroll SNO 16 GPS/Radiopejling 1 Inte kontrollerad 907 Intervju/brev 72 Totalt Antal observationer 19

22 Mellan 2000 och 2018 registrerades observationer av järv som dokumentationer av föryngringar (se figur 2). Av dessa registrerades observationer som föryngring trots att inga ungar finns angivna. En förklaring kan vara att observationerna är från barmarkskontroller där inga ungar är konstaterade. Det kan också vara så att fältpersonal glömt att fylla i antal ungar. Det finns 54 observationer där minst en unge konstaterats men där ändå ingen föryngring registrerats. Detta kan till exempel bero på att observationen är gjord utanför inventeringsperioden eller att man glömt att kryssa i rutan för föryngring. Figur 2. Mellan åren 2000 och 2018 registrerades observationer av järvföryngring i Rovbase. Lodjur Observationer av spår/spårtecken eller djur registreras som rovdjursobservationer, vilka i sin tur kan utgöra underlag för grupperingar av familjegrupper. Alla observationer från Rovdjursforum är överförda till Rovbase och fram till den 30 september 2018 fanns svenska lodjurobservationer registrerade där. Majoriteten av dem har kontrollstatus Fältkontroll LST (se tabell 6) observationer har bedömningen Dokumenterad, är Bedömd som säker, 573 är Felaktig, Kan inte bedömas och 365 är Osäker. Utifrån instruktionerna i inventeringsmetodiken har 514 observationer givits oriktig bedömning. Sju observationer som inte kontrollerats har trots det bedömningen Dokumenterad eller Bedömd som säker, medan 507 observationer som har kontrollstatus Intervju/brev har bedömningen Dokumenterad eller Bedömd som säker. Från observationer av familjegrupper (inklusive 20

23 döda lodjursungar) har underlag hämtats till grupperingar (se vidare kapitel 4.9 Gruppering). Ytterligare 959 observationer har registrerats som föryngring men är trots det inte grupperade, vilket kan bero på följande: 305 av dem är inte godkända som underlag (bedömningen är Osäker, Kan inte bedömas eller Felaktig) 14 har felaktigt registrerade bedömningar (Dokumenterad, trots att de är okontrollerade eller felaktiga) 95 observationer är dokumenterade utanför inventeringsperioden (1 mars 30 september) 545 observationer har markerats som Bedömd som säker eller Dokumenterad och är inom inventeringsperioden. De kan vara ogrupperade på grund av att alla observationer inte behövde grupperas före 2012, så länge det inte påverkade antalet grupper. Tabell 6. Kontrollstatus för samtliga lodjursobservationer till och med 30 september n har kontrollerat de flesta observationerna. Kontrollstatus Fotodokumentation Fältkontroll LST Fältkontroll Rovviltkontakt 8 Fältkontroll Sameby 98 Fältkontroll SNO 9 GPS/Radiopejling 21 Inte kontrollerad Intervju/brev Totalt Antal observationer Varg Observationer av spår/spårtecken eller djur registreras som rovdjursobservationer, som i sin tur kan utgöra underlag till grupperingar av familjegrupper, revirmarkerande par, övrig stationär varg eller övrig varg. Alla observationer från Rovdjursforum är överförda till Rovbase och fram till den 30 september 2018 hade svenska observationer registrerats. Majoriteten har kontrollstatus Fältkontroll LST (se tabell 7), medan observationer har bedömningen Dokumenterad, har Bedömd som säker, har Felaktig, har Kan inte bedömas och 539 har Osäker. En observation har ingen bedömning. Utifrån instruktionerna i inventeringsmetodiken har 189 observationer givits oriktig bedömning: 13 observationer som inte har kontrollerats har trots det bedömningen Dokumenterad eller Bedömd som säker, medan 176 observationer som har kontrollstatus Intervju/brev har bedömningen Dokumenterad eller Bedömd som säker. 21

24 Tabell 7. Kontrollstatus för samtliga vargobservationer till och med 30 september n har kontrollerat de flesta observationerna. Kontrollstatus Fotodokumentation 537 Fältkontroll LST Fältkontroll Rovviltkontakt 42 Fältkontroll Sameby 22 Fältkontroll SNO 11 GPS/Radiopejling 9 Inte kontrollerad Intervju/brev Tom 1 Totalt Antal observationer Från observationer av varg har underlag hämtats för 834 grupperingar (se vidare kapitel 4.9 Gruppering). Det finns observationer med registrerad revirmarkering och observationer med registrerad föryngring. Av de senare finns 997 observationer registrerade som föryngring men trots det inte som del av en gruppering, vilket kan bero på följande: 16 av observationerna är inte godkända som underlag (bedömningen är Osäker, Kan inte bedömas eller Felaktig) Tre har felaktigt registrerade bedömningar (Dokumenterad trots att de är felaktiga eller inte kontrollerade) 85 är observerade utanför inventeringsperioden 893 observationer har Bedömd som säker eller Dokumenterad och är dokumenterade inom rätt period. Att de inte ingår i en gruppering kan bero på att de inte säkert kunnat knytas till ett specifikt revir. Sådana observationer grupperas inte, eftersom de kunde ge en felaktig bild av revirets utbredning. Det finns inte heller ett mål att gruppera alla observationer av vargföryngringar (som för lodjur) och en ensam spårobservation kan inte ligga till grund för bedömningen att det är en föryngring. För detta behövs fler spårobservationer och/eller DNA-prov. För närvarande är det obligatoriskt att ange om en observation är från en föryngring eller ej, trots att den frågan egentligen kan besvaras först på grupperingsnivå. En översyn ska göras om frågan verkligen behöver vara obligatorisk. Björn Alla rovdjursobservationer från Rovdjursforum är överförda till Rovbase och fram till den 30 september 2018 fanns svenska observationer registrerade (se tabell 8). Björn inventeras endast genom spillningsinventeringar och utgör därför majoriteten av rovdjursobservationerna med kontrollstatus Laboratorium. Av alla observationer som inte är DNA-prover, har bedömningen Dokumenterad, 984 har Bedömd som säker, 70 har Felaktig, har Kan inte bedömas och 17 har Osäker. 22

25 Utifrån instruktionerna i inventeringsmetodiken har 70 observationer givits oriktig bedömning: två observationer som inte kontrollerats har trots det bedömts som Dokumenterad eller Bedömd som säker, medan 68 observationer baserade på Intervju/brev har bedömts som Dokumenterad eller Bedömd som säker. Tabell 8. Kontrollstatus för samtliga björnobservationer till och med 30 september Majoriteten av proverna är DNA-prover som har kontrollstatus Laboratorium; därutöver har länsstyrelsen kontrollerat de flesta observationerna. Kontrollstatus Fotodokumentation 90 Fältkontroll LST Fältkontroll Rovviltkontakt 8 Fältkontroll Sameby 2 Fältkontroll SNO 3 GPS/Radiopejling 14 Inte kontrollerad Intervju/brev 131 Laboratorium Totalt inkl. DNA-prov Totalt exkl. DNA-prov Antal observationer Kungsörn Västerbottens län har som första län börjat registrera observationer i Rovbase från kungsörnsinventeringen ovan odlingsgränsen. Syftet är att i samband med översynen av kungsörnsinventeringen testa Rovbase. Data registreras under arbetsområdet Rovfåglar-Kungsörn och utgår från de olika reviren och deras boplatser (se vidare kapitel 4.5 Rovfågel Kungsörn). Fram till den 30 september 2018 fanns 623 svenska observationer registrerade i Rovbase. Majoriteten har kontrollstatus Fältkontroll LST (se tabell 9). 127 observationer har bedömningen Dokumenterad, 463 Bedömd som säker, 27 Kan inte bedömas och 6 Osäker. Med användning av samma instruktioner som i inventeringsmetodiken för de stora rovdjuren har 11 observationer givits oriktig bedömning: de har kontrollstatus Intervju/brev men har trots det bedömts som säkra. Tabell 9. Kontrollstatus för samtliga kungsörnsobservationer till och med 30 september n har kontrollerat de flesta observationerna. Kontrollstatus Fotodokumentation 27 Fältkontroll LST 555 Fältkontroll Rovviltkontakt 2 Fältkontroll Sameby 1 Inte kontrollerad 2 Intervju/brev 36 Totalt 623 Antal observationer 23

26 Sammanfattning av rovdjursobservationer samt möjligheter att komplettera data I förhållande till det totala antalet rovdjursobservationer är antalet som är felregistrerade litet. Majoriteten av observationerna har kontrollerats av länsstyrelserna (kontrollstatus Fältkontroll LST), förutom björnobservationer som i huvudsak utgörs av DNA-prover (kontrollstatus Laboratorium). Det finns observationer om järvföryngringar, trots att det anges noll ungar. Sannolikt är majoriteten av dem från barmarkskontroller och gäller äldre data då barmarkskontroller registrerades som rovdjursobservation. Numera registreras de under föryngringslokal järv. Det finns 54 observationer av järvungar som inte registrerats som föryngring. Dessa ligger troligen utanför inventeringsperioden. Det finns observationer av föryngringar av såväl lodjur som varg som inte är grupperade, vilket kan förklaras av att alla lodjursobservationer tidigare inte behövde grupperas samt att det i varginventeringen inte finns som mål att gruppera alla observationer. Mycket information finns i kommentarsfälten, framför allt för äldre observationer. 4.2 Döda rovdjur n registrerar alla djur som fälls i samband med licens- och skyddsjakter och skickar dem till SVA. Dödsorsak och art avgör om hela eller delar av kroppen skickas in. Rovdjur som avlivas av polisen eller hittas döda av andra anledningar än laglig jakt, ska enligt lagstiftningen hanteras av polisen som i sin tur skickar dem till NRM (kungsörn) eller SVA (övriga rovdjursarter). När ett dött rovdjur registreras i Rovbase anges om möjligt art, dödsorsak, dödsdag, kön, ålder, vikt och jägare/observatör. Om djuret försetts med ett mikrochip ska även det registreras. Under fliken Referens finns också möjlighet att koppla till annan information, till exempel CITES-intyg, -ID, Skandobs-ID, SVA-ID och forsknings-id. Vid registreringen skapas ett Rovbase-ID som alltid börjar med ett M. Samtidigt skapas automatiskt posten vävnadsprov, som kopplas till posten med det döda djuret och får ett DNA-ID. Det finns döda rovdjur registrerade i Rovbase till och med 1 december Vid sökning via rapportverktyget räknas även individer som klassificerats som påskjuten ej avräknad (79 stycken), vilket innebär att poster visas. Dessa 79 påskjutna djur är dock inte bekräftade döda. Alla data om döda rovdjur, förutom för lodjur, fjällräv och kungsörn, har importerats till Rovbase från Rovdjursforum. De flesta registrerade djuren är döda björnar (se tabell 10), men fortfarande saknas en del döda björnar. 24

27 Tabell 10. Döda rovdjur fördelade efter art, registrerade i Rovbase till och med 1 december Majoriteten är björnar. Siffror i parentes representerar djur klassificerade som påskjuten ej avräknad och inte konstaterade döda. Art Antal Björn (59) Fjällräv 3 Järv 239 Kungsörn 6 Lodjur 880 (10) Okänd 2 Rödräv 61 Varg 571 (10) Totalt (7 206) Information om döda lodjur mellan 2002 och 2012 saknas från alla län utom Jämtland och Västernorrland. Rödrävar som dödats inom ramen för något åtgärdsprogram för fjällräv registreras i Rovbase i syfte att bättre kunna följa upp åtgärden. Rödrävar som dött av annan orsak registreras inte här. SVA-ID När ett dött djur eller prover från ett dött djur, oavsett dödsorsak, inkommer till SVA, tilldelas det ett SVA-ID. Med döda djur registrerade i Rovbase borde det finnas lika många SVA-ID men bara döda rovdjur har ett sådant. För individer, främst björnar men även järvar, fjällrävar, kungsörnar, lodjur, rödrävar och vargar, saknas SVA-ID (se tabell 11). Närmare av de björnar som saknar SVA-ID är fällda under licensjakt. Det finns några förklarande faktorer till varför ett antal djur saknar SVA-ID: Cirka 300 björnar har efter 1 december 2018 kompletterats med ett SVA- ID. Det kan finnas fler som ska kompletteras. Det kan finnas dubbletter av registrerade döda björnar, där den ena saknar SVA-ID och en post ska raderas, men det arbetet inte är slutfört än. Individer som är felaktigt registrerade och inte konstaterat döda (borde ha varit registrerade som påskjuten ej avräknad). Alla djur som är påskjutna men inte återfunna (registrerade som påskjutna) blir registrerade som döda rovdjur men inkommer aldrig till SVA eftersom de aldrig hittades. Djur har registrerats i Rovbase av länsstyrelserna men inte inkommit till SVA. De kan ha lämnats till polisen och blivit liggande i polisens frysboxar en längre tid. Rödrävar som fällts i samband med åtgärdsprogram för fjällräv registreras i Rovbase men skickas inte till SVA. De registreras endast i syfte att bokföras, inte för att de ska obduceras och tilldelas därför inget SVA-ID. 25

28 Tabell 11. Olika ID-nummer registrerade per art till och med 1 december Påskjutna men ej avräknade individer är inte inkluderade här. Många individer saknar SVA-ID och LST-ID. Art Antal DNA-ID Antal SVA-ID Antal som saknar SVA-ID Antal LST-ID Björn Fjällräv Järv Kungsörn Lodjur Okänd 2 2 Rödräv Varg Total LST-ID Djur som är fällda i enlighet med länsstyrelsernas beslut om licens- och skyddsjakter kan också tilldelas ett LST-ID. Dessa beslut omfattar närmare individer men endast en femtedel av dessa har ett LST-ID kopplade till sig (se tabell 11). Sannolikt beror det på att kunskap om möjligheten att registrera ett LST-ID under fliken Referens har varit bristfällig. CITES Det går inte att söka information i rapportverktyget om djur som registrerats med CITES-intyg. På söksidan för döda rovdjur visas 616 poster som har CITES-intyg kopplade till sig. Det finns information om CITES för fler individer, men dessa finns i kommentarsfält eller som bifogade filer (kopior på CITES-intygen) och är inte sökbara på samma sätt som när intyget är kopplat som en referens. Under ett antal år har Jordbruksverket utfärdat förifyllda CITES-intyg till länsstyrelserna att använda vid licensjakterna på björn. Detta har gjorts för att göra det möjligt att snabbt kunna sälja slaktkroppen innan köttet blir förstört. Precis som vid registrering av LST-ID för döda rovdjur har det troligen saknats kunskap om hur CITES-intyg ska kopplas som en referens. Jordbruksverket har inte heller registrerat intygen. Skinn- och kraniemikrochip Skinn från alla djur som fällts vid licensjakt ska märkas med ett mikrochip. I Rovbase finns individer fällda vid licensjakt, vilket innebär att det borde finnas minst lika många mikrochip registrerade. Det är dock bara individer som har ett mikrochip registrerat vilket är sökbart via rapportverktyget. Sannolikt finns många chipnummer noterade i kommentarsfälten. Kranie-mikrochip går inte att registrera på ett sökbart sätt utan kan endast anges i kommentarsfältet. Kranie-mikrochip kan lämnas till den som björnen tillfaller och ägaren till björnen ansvarar själv för att det monteras inom sex månader. 26