BLOCK 1 VERKTYG FÖR EN SÄKER ARBETSPLATS

Transkript

1

2 BLOCK 1 VERKTYG FÖR EN SÄKER ARBETSPLATS Are chemical cocktails a threat for human health and the environment? How can we improve their assessment and management? Thomas Backhaus, Göteborgs Universitet Åtgärdstrappan Johanna Wachtmeister, Trossa Presentation av utställare Fika med utställarpromenad Luftkvalitén - när räcker det med en bedömning och när måste man göra mätning? Håkan Tinnerberg, Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Spillskydd i praktiken Patrik Löfdahl, DENIOS Bättre alternativ - hur kan din verksamhet arbeta med substitution Gudrun Bremle & Lina Gunnarsson-Kearney, RISE Substitutionscentrum

3 HÅKAN TINNERBERG Sahlgrenska Universitetssjukhuset

4 Luftkvalitén när räcker det med en bedömning och när måste man göra en mätning Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Arbetsmedicin, Göteborg

5 Om man inte vet.. Mät!

6 Om man inte vet om man vet.. Sök hjälp!

7 Frågor?

8 Du måste ha en frågeställning för att kunna svara på frågan!

9 Varför vill man mäta/bedöma? 1 Jämföra med hygieniska gränsvärden 2 Föreligger hälsoskadliga exponeringar 3 Kunskapsinhämtande / forskning 4 Övervakning / kartläggning 5 Lagstadgade krav (Pb, etylenoxid, Cd, styren) 6 Kontrollera åtgärder 7 Söka emissionskällor

10 1 Jämföra med hygieniska gränsvärden Av de kemikalier som man använder, finns det gränsvärden? - Om flera kemikalier har gränsvärden, för vilket ska man mäta? Vilket gränsvärde ska man jämföra med NGV/KTV? Hur vet man om man ska mäta eller inte? - Erfarenhet, modellera, mäta? - Om man inte vet => mät! När och vad ska man mäta?

11 2 Föreligger hälsoskadlig exponering? Skyddar inte gränsvärden? - Nej! - Personlig känslighet? => mäta? Om hälsoskadlig exponering föreligger - Åtgärda => mät Hur vet man om man ska mäta eller inte? - Erfarenhet, modellera, mäta? - Om man inte vet => mät! När och vad ska man mäta?

12 3 Kunskapsinhämtande / forskning Mät!

13 4 Övervakning/kartläggning Mät Följ upp mätdata!

14 5 Lagstadgade krav Mät!

15 6 Kontroller åtgärder /ändrad process Mät helst före och efter. Åtminstone efter

16 7 Söka emissioner Mät! Men mät på ett sätt som kan ge svar på din fråga (gäller i och för sig alltid).

17 När, hur och var ska man mäta Med metoder som finns beskrivna och som ger resultat som man kan tolka, både för höga och låga uppmätta koncentrationer. Normal produktion? Worst case? Mät på många analyskostnaden låg i förhållande till arbetstiden.

18 Hur ska man mäta? Beroende på fråga man ska svara på! Luftmätningar - Personburna mätningar - Stationära mätningar - Direktvisande instrument - Heldagsmätning / kortare perioder?

19 Hur ska man mäta? Biomarkörer - Urin/plasma/blod Man måste veta: - Halveringstider - Referensvärden

20 Biomarkörer Fördelar - Mäter i kroppen - Alla exponeringsvägar - Skyddsutrustning - Lätt att ta många prover - Kan mäta efter incidenter Nackdelar - Metabola skillnader - Svårare att tolka - Exponeringen har redan skett!

21 Erfarenhet När kan man luta sig mot sin beprövade erfarenhet? När man med sina erfarenheter säkert kan säga att exponeringen är under 1/10 av gällande gränsvärde - Med kemiska och fysikaliska grundkunskaper + kunskaper om gränsvärden - Man måste ha kunskap om H-fraser! - Erfarenhetsbaserat då man känner processen och baserar kunskapen på mätningar - Experter har förvånansvärt ofta fel Kalibrera dig

22 Variation Olika material och arbetssätt Skyddsutrustning Årstidsvariationer Etc Variationer mellan individer och dagar. En mätning är bättre än inget, men kan ge falsk säkerhet!

23 Modeller

24 Control banding Prioriteringsklassning i Stoffenmanager Bygger på riskfraser Faroklass/exponeringsklass A B C D E Fara: Exponering: A = lägst fara. E = högsta fara 1 = lägst exponering, 4 = högst exponering Övergripande resultat: 1 = högsta prioritet, 3 = lägst prioritet Bygger på modellering

25 Exponeringsmodellering

26 Mäta eller åtgärda? Uppenbara missförhållanden => åtgärda => mäta Om man inte vet vad man ska mäta => åtgärda Behövs en åtgärd? => mäta Vad skall åtgärdas => mäta Efter åtgärd mät för: - 1) har det blivit bättre? - 2) är det tillräckligt bra?

27 Budskap Innan man beställer en mätning tänk efter vilket syfte mätningen har och var säker på att det går fram till den som skall utföra mätningen så att man använder en strategi som kan svara på de frågor som man har!

28 Tack för visat intresse! Frågor?

29 TACK!

30 PATRIK LÖFDAHL Denios AB

31 Spillhanering Varför och hur

32 Fakta Redan små mängder kemikalier förorenar stora mängder vatten. 1 droppe vatten förorenar 1000 liter vatten 1 liter olja förorenar 1 miljon liter vatten så att det inte längre kan brukas som dricksvatten Att föroreningar inte når grundvattnet är mycket viktigt för allas vår framtid.

33 Fakta - 1 miljon ton olja per år förorenar vatten i världen - > ton olja spill ut vid borrning och läcker ut i vattnet. - Andra källor är (mer än ton olja) - Läckande maskindelar - Regnvatten / tvättvatten från bilar... - Spill från tankning av fordon och maskiner - Droppe för droppe spolars ner av regnvattnet och tar sig sakta ner till grundvattnet. * Ø 40 år

34 Miljöbalken Vid en olycka agerar ofta människor irrationellt, därför ska det finnas en plan. Följande presentation kommer att förbereda dig så du vet hur du ska agera vid ett eventuellt läckage eller olycka. Krav miljöbalken: Vid hantering och förvaring av miljöfarliga och brandfarliga kemikalier ska nödvändig utrustning finnas för att säkert och effektivt kunna hantera läckage och spill.

35 ISO ISO 14001: tillägg I, A. kräver ett miljöledningssystem Beredskapsplan 1. Identifiera potentiella olyckssituationer 2. Ta fram en beredskapslan för kemikalieolyckor och vilken utrustning som behövs 3. Regelbundna tester och övningar av åtgärdsplan och utrustning I-A.4.7. olycksförebyggande och - åtgärder vid oavsiktliga utsläpp: "Organisationen måste upprätta, förebygga och upprätthålla rutiner för att upptäcka eventuella olyckor och nödsituationer och reagera på ett lämpligt sätt för att förhindra miljöskador som kan orsakas av dessa, eller åtminstone hålla dem små.

36 DENIOS AKADEMIEN Spillskyddsplan för olyckor och tillbud

37 DENIOS AKADEMIEN deltagare från alla områden inom industrin > 400 Utbildningar hos DENIOS och våra partners

38 Orsaker och risker Orsaker till spill Läckande maskindelar Spill från tankning av fordon och maskiner Spill vid avtappning Tappade eller trasiga behållare Tvättvatten från rengöringsprocesser Risker vid spill Spill kan hända överallt och är en säkerhetsrisk. Halkolyckor Förgiftning Miljöförstöring Skador på maskiner, byggnader

39 Spillskyddsplan 1. Utvärdera faran Reder du ut olyckan själv eller behöver du tillkalla hjälp? Identifiera vätskans ursprung och egenskaper. Säkra upp området kring läckaget och informera ansvariga.

40 Spillskyddsplan 2.Ta på dig skyddsutrustning Titta på farosymboler på behållaren eller läs vätskans säkerhetsdatablad, avsnitt 6: Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp. Ta på dig nödvändig skyddsutrustning Är du osäker på vilken vätska som läckt bör du anta att det är den vätskan med högst faroklass

41 Spillskyddsplan 3. Begränsa spridningen Täck över eventuella avlopp och dagbrunnar. Hindra läckaget från att spridas genom att lägga länsar i en ring runt. Märk upp och säkra området kring läckaget.

42 Spillskyddsplan 4. Stoppa läckaget vid källan Identifiera varifrån läckaget kommer? Är det ett fat som läcker, undersök om ni kan rulla fatet eller byta position för att stoppa flödet. Om behållaren fortsätter läcka, se om det kan appliceras i en större behållare eller repareras. Kommer läckaget från en maskin slå av den, via nödbrytare om nödvändigt.

43 Spillskyddsplan 5. Ny utvärdering av faran Bedöm situationen igen Behövs ytterligare åtgärder Informera ansvariga Är det säkert att börja sanera

44 Spillskyddsplan 6. Sanera läckaget Välj ut lämpliga absorbenter. Lägg ut absorbenterna i farozonen. Arbeta utifrån och inåt Använd ark på jämt underlag. Kuddar vid stora volymer. Granulat på ojämna ytor.

45 Spillskyddsplan 7. Samla in använda absorbenter Använda absorbenter ska förvaras i lämpliga avfallspåsar eller behållare. Vi rekommenderar att ALLTID sortera absorbenter som farligt avfall. Skriv innehållet på förpackningen för att undvika risker för de som ska hantera avfallet Kom ihåg att även sanera dig själv..

46 Spillskyddsplan 8. Hantering av avfall Förbrukade absorbenter sorteras efter vilken typ av vätska de har absorberat. Kontakta din miljöstation eller en återvinningscentral för vad som gäller för företag i din kommun. Kontakta ett företag med tillstånd att transportera farligt avfall.

47 Spillskyddsplan 9. Dokumentera din insats Skriv ner och utvärdera: Vad kan göras bättre och effektivare nästa gång? Hur kan olyckan förebyggas? Rapportera olyckan och även tillbud av mindre karaktär till arbetsgivaren. Gör en riskanalys. Detta för att upptäcka de risker som kan leda till olyckor och skador.

48 Spillskyddsplan 10. Fyll på med spillskyddsprodukter Ersätt använt material omgående. Skapa en rutin och kontrollschema av säkerhetsutrustningen. Identifiera och utrusta även andra kritiska platser där risk för läckage är stor? Ex. lastbrygga Pumpstation Avtappningsområde

49 TEAM DENIOS Tack för din uppmärksamhet!

50 TACK!

51 GUDRUN BREMLE och LINA GUNNARSSON-KEARNEY Substitionscentrum

52 SUBSTITUTIONSCENTRUM Tillsammans kan vi substituera mera Gudrun Bremle och Lina Gunnarsson-Kearney Miljö- och Kemidagarna, 15 maj 2019

53 Sveriges katalysator för substitution av farliga kemiska ämnen. Substitutionscentrum är en nod för substitution där det svenska näringslivet, myndigheter och andra aktörer vill arbeta i strategiska samarbeten och partnerskap med centrumet för att driva på substitution av farliga kemiska ämnen. 53

54 Korta fakta Statlig utredning våren 2017 Sveriges forskningsinstitut RISE är värd för substitutionscentrum, placering Borås Nu fem medarbetare Statligt finansierat, med medfinansiering från RISE Verksamhetens styrs av en extern styrelse med bred representation

55 Substitutionscentrums uppdrag är att: Öka utfasningen av särskilt farliga ämnen och andra vars risker ej kan kontrolleras Fungera som ett stöd för företag och offentlig sektor Stimulera utvecklingen av Hållbara kemiska produkter, varor och produktionsprocesser Icke-kemiska metoder Cirkulär ekonomi

56 Kommunikation Rådgivning Utbildning Kärnverksamheter Synliggöra och motivera till substitution Websida med hjälp till självhjälp Samverka Fånga in behov Konferenser Samla kompetens och verktyg Målgruppsanpassad rådgivning Problemidentifiering Strategiska vägval Stöd kontakt leverantör Stöd hitta finansiering Matchning Utbildning ar och workshops - Generella - Riktade - Beställda

57 Kommunika tion Utbildning Rådgivning Projekt Söka medel, initiera, driva, medverka i projekt Samla verksamheter med liknande problem för lösning Faktisk substitution

58 Substitutionscentrums roll Nätverk intressenter Nätverk kompetenser Målgrupper tjänster SMF Större företag Offentlig sektor Matchning Nod De som kan hjälpa Olika RISE-grupper Forskare, universitet och forskningsinstitut Konsulter Företag, goda exempel Internationella center för substitution Organisationer och Myndigheter

59 Vad har vi pysslat med sen start? Bygga upp verksamhet Samverkan med olika parter Berätta om vår verksamhet Bygga upp kompetens och kompetensnätverk Ta fram och hålla utbildningar

60 Exempel på inkomna frågor för råd Thiourea i silverdipp Färgämne i öronpluggar Val av miljövänligt lim Mjukgörare i slang som klarar Byggvarubedömningens krav Verifiering av innehåll i ett MSDS mot kundkrav Ersättare titandioxid i färg Hjälp att veta vad som ska testas i mobilskal

61 Substitution är en process 1. Identifiera ämnen för substitution 2. Inventera alternativa lösningar 3. Bedöma och välja alternativ lösning 4. Test pilot, implementering, utvärdering kommunicera lyckat resultat! 61

62 1. Identifiera ämnen för substitution Behov av systematiskt arbete med kemikalier Uppdaterad om vilka ämnen/egenskaper som ska substitueras Lagstiftning, Prio-verktyget, SIN-list, kundkrav, arbetsmiljö etc. Ta reda på och dokumentera info om innehåll i produkter, material och varor Inköpskrav på att få information från leverantörer Substitutionscentrum 62

63 2. Inventera alternativa lösningar Utgå från funktion och tänk utanför boxen Fråga leverantörer Starta dialog på golvet, med industri- och branschföreningar, med kunder och konkurrenter Verktyg - ChemSec Marketplace Positiv-listor vilka alternativ är bättre Internationella projekt och sammanställningar 63 Substitutionscentrum Substitutionscentrum 63

64 3.Bedöma och välja alternativ Toxikologiskt Utvärdera om alternativ är mindre farligt och tillräckligt testat Vilka toxikologiska tester behövs? Hur hantera brist på data? Utvärderingsmodeller bla Green screen verktyget Substitutionscentrum 64

65 3.Bedöma och välja alternativ Tekniskt Utvärdera om ämnet fungerar i teknisk applikation och med kvalitetskrav Litteraturstudier och labbstudier Ekonomiskt Vad är priset på ersättaren? Vad krävs för att bytet ska bli ekonomiskt rimligt är kunden beredd betala? Substitutionscentrum 65

66 4. Test, implementering och utvärdering Pilot för att testa tekniskt i mindre skala på produktionsliknande sätt Testa funktionskrav och mot ev. standarder Utvärdera Skala upp och testa i industriell skala/befintlig produktion Implementera och kommunicera! Substitutionscentrum 66

67 Framtagning av nya alternativ När man inte hittar några alternativ på marknaden Forska fram nya lösningar, nya ämnen eller utanför boxen-lösningar Substitutionscentrum 67

68 Substitutionscentrum möjliggör Motiverar till uppbyggnad av egen kompetens Informerar om lösningar, verktyg och goda exempel Förmedlar kompetens Motivera, överbrygga och förenkla komplexiteten

69 Substitutionscentrum.se Statlig utredning 2017

70 TACK!

71 FESTMIDDAG Fördrink i trädgården Middag med underhållning i Eriksbergshallen