Landsbygdens finansieringsstatistik 2018

Transkript

1 Landsbygdens finansieringsstatistik 2018 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten Landsbygdsenheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten presenterar här sin finansieringsstatistik för år Ett motsvarande statistikhäfte har uppgjorts för landskapet Mellersta Österbotten. I publikationen finns uppgifter om finansiering av projekt- och företagsstöd som beviljas via Utvecklingsprogrammet för landsbygden i Fastlandsfinland, om strukturstöd till gårdsbruken, om miljöavtal och ekologisk odling samt om växthusstöd. NTM-centralen i Österbotten gjorde år 2018 ca 290 beslut om investeringsstöd till gårdsbruken. Mest stöd beviljades som tidigare år till investeringar i mjölkproduktionen med växthusproduktion som god tvåa. Investeringar gjordes ändå inom alla produktionsinriktningar, stöd har beviljats för allt från biodling till investeringar i fårskötsel. Antalsmässigt utgör täckdikningarna nästan en tredjedel av alla ansökningar om investeringsstöd och största delen av dessa utförs som reglerad dränering. Totalt beviljades i understöd nästan 15 miljoner euro och i form av räntestödslån 16,6 miljoner euro. De godkända kostnaderna uppgick till drygt 43 miljoner euro.

2 Speciellt glädjande är att antalet beslut om startstöd till unga jordbrukare fördubblades jämfört med år För att säkerställa tillgången på inhemska livsmedel är det viktigt att det finns ungdomar som vill satsa på jordbruk. År 2018 gjordes 41 positiva beslut om startstöd, i understöd beviljades 1,3 miljoner euro och i form av räntestödslån 6,6 miljoner euro. Under året fattades 80 positiva företagsstödbeslut, varav från NTM-centralens finansieringskvot 63 stycken beslut och från Leader-gruppernas finansieringskvoter 17 stycken beslut. Största delen av medlen beviljades till förädling av jordbruksprodukter och tillverkning av livsmedel och metallprodukter. Även beviljandet av stöd till tjänsteverksamhet var betydande. I företagsstöd beviljades euro, varav från NTM-centralens finansieringskvot euro och Leader-gruppernas finansieringskvot euro. Såsom tidigare år var av stödtagarna andelen företag med tillverkning betydande. Den beviljade finansieringens tyngdpunkt fanns inom investeringar. Glädjande att se var att en betydande del av de företag som ansökte om stöd strävar efter tillväxt på exportmarknader. Landsbygdsfondens utvecklingsprojekt är ett mångsidigt verktyg som NTM-centralen använder för att finansiera näringar, kunnande och trivsel på landsbygden. År 2017 gjordes 19 positiva beslut om projektstöd och 3,1 milj. euro finansiering beviljades. Tyngdpunkten på årets andra urvalsperiod var träbranschen och ett par goda projekt inom temat startades. På Österbottens NTM-centrals område utbetalades 2018 ca 6,4 milj. i ersättning för ekologisk produktion och miljöavtal (6,1 milj. 2017). Intresset för den ekologiska produktionen var stort och nettoökningen var 43 gårdar jämfört med 2017, antalet gårdar med miljöavtal var så gott som oförändrat. Växthusstöd beviljades på området ca 10 miljoner euro, vilket är aningen mindre än år Antalet stödsökande företag har minskat med 12 st, men samtidigt investeras det i utökad areal, varför den odlade totalarealen inte har sjunkit väsentligt. Med samarbetshälsning Landsbygdsenheten Harriet Hermans Enhetschef Maria Swanljung Utvecklingschef 2

3 Beviljat investeringsstöd till gårdsbruken Hela landet NTM-central Bidrag Räntestödslån Godkänd kostnad Antal 01 Nyland Egentliga-Finland Satakunda Tavastland Birkaland Sydöstra Finland Södra Savolax Norra Savolax Norra Karelen Mellersta Finland Södra Österbotten Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Lappland Sammanlagt Beviljat investeringsstöd kommunvis NÄRPES NYKARLEBY VÖRÅ PEDERSÖRE KRONOBY MALAX STORKYRO LAIHELA KRISTINESTAD KORSHOLM JAKOBSTAD VASA KORSNÄS TOHOLAMPI KAUSTBY KARLEBY KANNUS VETIL PERHO LESTIJÄRVI HALSO Landskapet Österbotten Landskapet Österbotten Understöd Understöd Räntestödslån Mellersta Mellersta Österbotten Österbotten Understöd Understöd Räntestödslån Räntestödslån Räntestödslån Understöd 3

4 Beviljat investeringsstöd landskapsvis Understöd Räntestödslån Antal Österbottens NTM-central Österbotten Mellersta Österbotten Beviljat investeringsstöd enligt stödändamål Stödändamål Understöd Räntestödslån Främjande av arbetsmiljön och miljöns tillstånd,byggande Produktionshygien och djurens välbefinnande, anläggningar Produktionshygien och djurens välbefinnande, byggande Torkanläggningar Produktionslager Främjande av arbetsmiljön och miljön, anläggningar Övriga investeringar Täckdikning Svinhushållning Energiproduktion Nötköttsproduktion Växthusproduktion Mjölkboskapsskötsel Stödändamål Antal Främjande av arbetsmiljön och miljöns tillstånd,byggande 5 Svinhushållning 6 Produktionshygien och djurens välbefinnande, anläggningar 10 Övriga investeringar 11 Torkanläggningar 12 Nötköttsproduktion 12 Växthusproduktion 13 Produktionshygien och djurens välbefinnande, byggande 17 Produktionslager 17 Mjölkboskapsskötsel 23 Energiproduktion 27 Främjande av arbetsmiljön och miljön, anläggningar 43 Täckdikning

5 TEXT OCH FOTO: ANU KAUPP ILA På Wennströms gård producerar korna även el Lantbruk är en synlig och viktig näring på landsbygden i Mellersta Österbotten. Principer för landsbygdsstrategin är hållbar utveckling, miljöansvar samt att dämpa klimatförändringen. I utvecklingen prioriteras bland annat främjande av bioekonomi. Tiina och Ilpo Wennström i Toholampi har modigt investerat i sin mjölkgård i Härkäneva. För ungefär tjugo år sedan började vi med några kor. Om man räknar med ungdjuren har vi nu över 500 kor. Det skulle man inte ha trott då, säger Ilpo Wennström och skrattar. Utöver företagarparet sysselsätter gården även utomstående personer. Paret Wennström vill ständigt utveckla sin företagsverksamhet. Gården har fått stöd från NTMcentralen i Österbotten för att bygga och ta i bruk en biogasanläggning. Till att börja med utnyttjar vi miljövänlig biogas i gårdens egen el- och värmeproduktion, berättar Wennström. Biogasanläggningen tillvaratar energi men har även andra fördelar. Med hjälp av anläggningen slipper man luktolägenheterna från kreaturens dynga och kan producera tryggare gödsel. Wennström påpekar att gårdarna alltid varit tvungna att veta exakt vad man föder upp korna med. Nu vet vi också exakt vad vi sprider ut på åkrarna. Den finns bara fördelar med den här investeringen, konstaterar Wennström. På Wennströms gård har man byggt en biogasanläggning där man bland annat behandlar flytgödsel och pressvätska från ensilage som uppstår på gården. Biogasanläggningen består av en reaktor i stål samt tekniska utrymmen som placerats i containrar, såsom en förbe- handlingsenhet och en energiproduktionsenhet. Biogasanläggningens teknik kommer från Demeca. En av fördelarna med tekniken är enligt Wennström bland annat driftssäkerheten. Demeca är ett finländskt system som utvecklats för våra förhållanden, berättar Wennström. Kostnaderna för projektet uppskattades till euro. NTM-centralen bidrog med 40 procent av kostnaderna, vilket hade en stor betydelse för investeringen. Vi har blicken på framtiden och tror på det vi gör, konstaterar han. I biogasanläggningen pumpas slammet och annat destillat till reaktorn för rötning. Efter rötningen pumpas slammet till slambehållare eller avskiljs så att torrdestillatet separeras från slammet. Om man tillägger till exempel hö i torrdestillatet får man mer biogas. Det separerade vätske- och torrdestillatet lagras i gårdens gödsellager och sprids senare ut på åkrarna. Med hjälp av metoden kan gödseln föras ut på åkern i en torr form. Biogasanläggningen på Wennströms gård har nyligen tagits i bruk. Som bäst pågår pumpningsskedet där anläggningen värms upp under sex veckors tid. Därefter börjar den producera biogas som utnyttjas i gårdens eloch värmeproduktion. Vem skulle ha trott att kor kan producera el och inte bara mjölk och kött, säger Wennström belåtet. 5

6 År 2018 var fortsättningsvis livligt då det gäller antalet ansökningar om investeringsstöd till gårdsbruken som har handlagts under året. Mest stöd beviljades som tidigare år till investeringar i mjölkproduktionen med växthusproduktion som god tvåa. Investeringar gjordes ändå inom alla produktionsinriktningar, stöd har beviljats för allt från biodling till investeringar i fårskötsel. Antalsmässigt utgör täckdikningarna nästan en tredjedel av alla ansökningar om investeringsstöd och största delen av dessa utförs som reglerad dränering. Speciellt glädjande är att antalet beslut om startstöd till unga jordbrukare fördubblades jämfört med år För att säkerställa tillgången på inhemska livsmedel är det viktigt att det finns ungdomar som vill satsa på jordbruk. Positivt är att man också satsar i mera ovanliga produktionsgrenar, så att utbudet av jordbruksprodukter vidgas. En del unga producenter siktar direkt in sig på exportmarknaden. Målet är att minst 90 % av ansökningarna skall vara elektroniska. Av ansökningarna om investeringsstöd var redan drygt 86 % elektroniska på vårt område, medan 78 % av ansökningarna om startstöd till unga jordbrukare kom in via Hyrrä. MARIA SWANLJUNG, UTVECKLINGSCHEF Startstöd till unga jordbrukare hela landet Antal Bidrag Räntestödslån Nyland Egentliga Finland Satakunda Tavastland Birkaland Sydöstra Finland Södra Savolax Norra Savolax Norra Karelen Mellersta Finland Södra Österbotten Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Lappland Understöd Räntestödslån Antal Hela NTM Österbotten Mellersta Österbotten

7 TEXT OCH FOTO: KIRSI TIKKANEN Att fortsätta med lantbruket var självklart för Einar Brors På familjen Brors gård i Lotlax by i Vörå lever man en annorlunda vardag. För knappt ett år sedan genomfördes en generationsväxling då Einar 26 år och hans fru Stina också 26 år, tog över husbondeskapet och började sköta svin och odla korn, vete och bondbönor. Båda är utbildade agrologer, Einar med specialinriktningen växthusodling och Stina med produktionsdjur. - Nog var det ett stort steg att över en dag bli ansvarig för allt. Man kan inte lära sig allt på en gång utan det tar tid att få grepp om systemet. Det är mycket man måste ha på klart så det inte går fel, konstaterar de unga lantbrukarna. Einars föräldrar flyttade i ett hus i samma gårdsgrupp och på samma gård bor också hans farföräldrar. Einars pappa hjälper ännu gärna till, så alldeles ensamma måste de unga inte klara sig. Tre av Einars vänner gjorde också generationsväxling ifjol och med dem blir det många diskussioner om utmaningar och framtidsutsikter. Startsödet för unga jordbrukare, som Österbottens NTM-central har beviljat, har hjälpt mycket och tack vare det har man fått en god start. Den summan investerade man i automatisk utfodring för svinen och man överväger även nyttoanvädning av solenergi, i övrigt fortsätter man på en moderat nivå vad investeringar gäller. - Just nu överväger vi för och emot om vi ska övergå till ekologisk produktion av svinkött. Ännu är inte efterfrågan tillräckligt stor. så det lönar sig inte att bygga om det nuvarande svinhuset. Den ekologiska inriktningen finns dock i planerna och på odlingssidan har vi redan övergått till ekologisk odling, berättar Einar. Svin och odling är för tillfället en bra kombination, som man lever på året om. Lån har man så mycket som behövdes för att genomföra generationsväxlingen, så nu kan familjen lugnt sikta framåt och bygga upp sin egen vardag. - Vi har båda själva valt det här, vi har inte blivit tvingade att fortsätta. Det bästa med det här arbetet är att det är omväxlande, man får arbeta med djur och man ser att svinen mår bra. Då vet man att man har gjort något rätt, listar Stina. - Fast det är mycket arbete och inte alltid så roligt, så har jag aldrig velat göra något annat, tillägger Einar. Stina är uppvuxen på en mjölkgård i Purmo, så det har tagit sin tid att komma in i svingårdens rutiner. - Att arbeta tillsammans har nog hittills fungerat bra, jag är mitt i en fas med inlärning i arbetet. Och visst är det till nytta att vi båda har rätt utbildning. Annat nytt händer också på gården med fyra generationer. I Stinas och Einars vardag ingår nu också att sköta om den nionde generationen, Walter-babyn som föddes på nyårsaftonen. 7

8 Beviljade ersättningar gällande ekologisk produktion, miljöavtal och icke-produktiva investeringar Österbotten Gårdar Miljöavtal: Uppfödning av lantraser Ekologisk produktion Miljöavtal: Skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet Miljöavtal: Skötsel av våtmark Miljöavtal: Åkrar för tranor, gäss och svanar Mellersta Österbotten Gårdar Miljöavtal: Uppfödning av lantraser Ekologisk produktion Miljöavtal: Skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet Miljöavtal: Skötsel av våtmark Miljöavtal: Åkrar för tranor, gäss och svanar I Österbotten anslöt sig 42 nya gårdar till ekokontrollen Nästan alla gårdar som övergått till ekologisk produktion 2018 är växtodlingsgårdar. Åkerarealen i ekoproduktion har under 2018 ökat och bland de nya ekogårdarna finns även unga odlare, och på befintliga ekogårdar görs generationsväxlingar. Intresset för ekologisk produktion har under 2018 varit rekordstort och många fler gårdar har intresse att övergå till ekologisk produktion Planerna att begränsa nya ekoförbindelser och fogande av tilläggsarealer till befintliga förbindelser 2019 kandäremot göra att utvecklingen stannar upp en tid framåt. TOMAS RÄFSÅ, ÖVERINSPEKTÖR Växthusstöd Gårdar Euro Österbotten Mellersta Österbotten Sammanlagt Växthusstöd beviljades på området ca 10 miljoner euro, vilket är aningen mindre än år Antalet stödsökande företag har minskat med 12 st, men samtidigt investeras det i utökad areal, varför den odlade totalarealen inte har sjunkit väsentligt. LEILA FANT, INSPEKTÖR 8

9 Beviljade företagsstöd Beviljade företagsstöd NTM-centralen i Österbotten Kaustby Jakobstad Malax Storkyro Pedersöre Nykarleby Kronoby Kaskö Laihela Karleby Larsmo Närpes Toholampi Kristinestad Vasa Korsholm Vetil Perho Vörå Kannus 0 Korsnäs 0 Halsua 0 Lestijärvi Beviljade företagsstöd NTM-centralen och Leader-grupperna Kommun Beviljat Antal Halso 0 0 Korsnäs 0 0 Kannus 0 0 Lestijärvi Vörå Perho Vetil Korsholm Kristinestad Larsmo Toholampi Vasa Karleby Närpes Laihela Kronoby Nykarleby Kaskö Pedersöre Storkyro Malax Jakobstad Kaustby Sammanlagt Landskap Bidrag Österbotten Mellersta Österbotten Sammanlagt

10 10 TEXT OCH FOTO: KIRSI TIKKAN EN

11 Whiskydestilleriet tar stora kliv mot framtiden Kyrö Distillery investerar för att tredubbla sin produktion Kyrö Distillery Company har två tydliga visioner som de strävar efter att uppnå i verksamheten fram till Den första visionen är att vara världens mest kända av rågdestilleriet. Den andra är att destilleriets besökscenter i det gamla mejeriet i Storkyro ska bli Finlands mest uppskattade sevärdhet. Den visionen har vi haft i 3 4 år. I början såg det lättare ut att förverkliga, men råg är en växande trend och vi har fått fler konkurrenter. I fjol var vi Finlands största whiskyproducent och nu ska vi utmana bland annat amerikanerna. Det är ingen lätt uppgift, men om det var lätt så skulle det inte vara någon utmaning, konstaterar destillerichef Miko Heinilä. För att uppnå målen bygger man under året ett nytt whiskydestilleri för att öka produktionen. För detta har man ansökt om finansiering från NTM-centralen i Österbotten, först för en genomförbarhetsstudie i samband med investering och senare för själva investeringen. Rye Rye Oy ansökte om stödet för att utreda hur området för whiskydestilleriet ska kunna utvecklas till en helhet som betjänar både produktionen och besökarna. För det nya whiskydestilleriet behövdes många olika utredningar. Vi ville ha en plan för området från tre arkitektbyråer och att vårt varumärke syns i hela omgivningen. Stödet hjälpte oss också att i lugn och ro utarbeta bra planer för finansieringsrundan, berättar Heinilä. Den vinnande planen skapades av Avanto Arkkitehdit som är känd för många för planeringen av bastukomplexet Löyly i Helsingfors. Redan före dessa projekt. Genom projekten har man bland annat skilt åt tillverkningen av gin och whisky, förbättrat den interna logistiken och byggt ut produktionsutrymmena. Heinilä säger att de beslut som krävt mest mod fattades i början då man tog lån för destilleriet och Heinilä pantsatte sitt eget hus och Mikko Koskinen sina föräldrars hus. Allt var helt osäkert, men framgångarna med ginen i internationella tävlingar gav säkerhet. Nu krävs samma mod igen eftersom det är frågan om destilleriets dyraste enskilda investering. För det mesta har vi haft en tydlig vision om följande etapp, men nu tar vi ett så stort kliv att ingen med säkerhet kan säga vart det bär. All hjälp behövs för att vi tillsammans ska kunna berätta om den finländska rågens. Om vi lyckas kommer både Storkyro kommun och hela samhället att ha nytta av investeringen, säger Heinilä och hänvisar till skatteintäkter och arbetsplatser. I början kunde företaget anställa en av grundarna, men nu har man cirka 40 anställda. Utsikterna är goda. Rågwhiskyns popularitet har ökat och vi har redan försäljning i cirka 30 länder. Ute i världen finns det inte många destillerier som koncentrerar sig enbart på råg. Den finska rågen är mer aromatisk än till exempel den som växer i USA. Dessutom är det en konkurrensfördel att vi har en ren natur och ett rent odlingssätt. Utöver allt detta erbjuder vi en historia om hur företaget uppkom i en bastu och lokala historiska berättelser som är kopplade till produkterna. Hittills har det funnits tillgång till små whiskypartier, men avsikten är att kunna få ut produkten på marknaden i en sådan mängd som motsvarar efterfrågan. Det nya destilleriet ökar kapaciteten till liter per år. I fjol hade besökscentret besökare, vilket är över tredubbelt fler personer än vad som bor i kommunen. Faciliteterna räcker inte till för att konkurrera med besöksmål som tar emot hundratusentals besökare och därför satsar besökscentret i anslutning till Kyrö Distillery på kvalitet. Avsikten är att skapa en så personlig upplevelse som möjligt för varje besökare där de får valuta för pengarna. Samma mål gäller alla våra produkter, sammanfattar Heinilä. Under året fattades 80 positiva företagsstödbeslut, varav från NTM-centralens finansieringskvot 63 stycken beslut och från Leader-gruppernas finansieringskvoter 17 stycken beslut. Under året beviljades euro i företagsstöd, varav från NTM-centralens finansieringskvot euro och Leader-gruppernas finansieringskvot euro. Största delen av medlen beviljades till förädling av jordbruksprodukter och livsmedel samt tillverkning av metallprodukter. Även beviljandet av stöd till tjänsteverksamhet var betydande. Såsom tidigare år var de producerande företagens andel av stödtagarna betydande. Den beviljade finansieringen tyngdpunkt fanns inom investeringar. Glädjande att se var att en betydande del av de företag som ansökte om stöd strävar efter tillväxt på exportmarknader. MATIAS SMEDS, FÖRETAGSANALYTIKER 11

12 Beviljade företagsstöd Österbottens NTM-central Leader-grupper Sammanlagt Beviljade företagsstöd enligt stödtyp NTM-centralen och Leader Antal Bidrag TEXT OCH FOTO: ANU KAUPP ILA Stödform Investeringsstöd Nyetableringsstöd Genomförbarhetsstudie Sammanlagt Mö Foods affärsidé är att tillverka och sälja växtbaserade mejeriprodukter. Företaget sökte stöd från NTM-centralen för att köpa en ny förpackningsmaskin. Efterfrågan på produkterna, havreyoghurtarna, utvecklades av syskonen Annamari och Marjaana Jukkola, har överskridit alla förväntningar under första verksamhetsåret. Snart var det klart att företagets produktionskapacitet helt enkelt inte klarar av att motsvara efterfrågan. 12 Tack vare stödet vågade vi investera i nödvändiga anordningar och kunde göra det snabbt. På så sätt kunde vi öka kapaciteten och effektivera produktionen, berättar Annamari. Produktionsmedel av hög kvalitet möjliggör en snabb tillväxt och utveckling av nya produkter. Systrarna funderar redan febrilt på nya havreprodukter. De tror på havre. Det här är bara början på Mös havrerevolution.

13 Företagsstöd beviljade av Leadergrupperna Aktion Österbotten rf YHYRES-Kehittämisyhdistys ry Pirityiset ry Sammanlagt % 37 % 55 % Aktion Österbotten rf. YHYRES-Kehittämisyhdistys ry Pirityiset ry TEXT OCH FOTO: KIRSI TIKKANEN Oy Weekend Snacks Ltd tänker fördubbla sin omsättning följande två år. Ebba Dåhli, en av företagets grundare, märkte att det finns en efterfrågan på smakliga veganprodukter. Produktutvecklingen startade från smaken samt möjligast proteinrika råämnen. Vi använder quinoa, linser och hummus och vi vill inte täcka över deras naturliga smak, utan använder kryddor som man redan länge använt för att krydda dessa. Smaken är så autentisk som möjligt och man vill inte skapa artificiella smakkombinationer, förklarar Dåhli. Företaget har fått positiv respons på sina produkter, speciellt tillväxten inom exporten har överraskat. Export sker till Sverige, Ryssland och Belgien och man för förhandlingar med många. Företagsstödet som Aktion Österbotten beviljade har haft stor betydelse för Weekend Snacks, speciellt som en andlig sparringpartner. Att man beviljade stödet visade att man tror på företaget. Dessutom har det krävts tillräckligt med envishet och det att man är redo att satsa eget arbete och egen tid för att uppnå sin vision, summerar Dåhli. 13

14 Positiva beslut om utvecklingsprojekt Hela landet Bidrag Antal Bidrag i medeltal NTM-central NTM-central Leader Totalt NTM-central Leader Totalt NTM-central Leader 01 NTM-centralen i Nyland NTM-centralen i Egentliga Finland NTM-centralen i Satakunta NTM-centralen i Tavastland NTM-centralen i Birkaland NTM-centralen i Sydöstra Finland NTM-centralen i Södra Savolax NTM-centralen i Norra Savolax NTM-centralen i Norra Karelen NTM-centralen i Mellersta Finland NTM-centralen i Södra Österbotten NTM-centralen i Österbotten NTM-centralen i Norra Österbotten NTM-centralen i Kajanaland NTM-centralen i Lappland Sammanlagt Positiva beslut om utvecklingsprojekt per NTM-central NTM-centralen i Nyland 02 NTM-centralen i Egentliga Finland 03 NTM-centralen i Satakunta 04 NTM-centralen i Tavastland 05 NTM-centralen i Birkaland 06 NTM-centralen i Sydöstra Finland 07 NTM-centralen i Södra Savolax 08 NTM-centralen i Norra Savolax 09 NTM-centralen i Norra Karelen 10 NTM-centralen i Mellersta Finland 11 NTM-centralen i Södra Österbotten 12 NTM-centralen i Österbotten 13 NTM-centralen i Norra Österbotten 14 NTM-centralen i Kajanaland 15 NTM-centralen i Lappland NTM-central Leader 14

15 Positiva beslut om utvecklingsprojekt enligt åtgärd Österbottens NTM-central, innehåller inte Leader-projekt Åtgärd Bidrag (EU+staten) Antal 16 Samarbete Service på landsbygden och utveckling av byar Utbildning och information Beviljade utvecklingsprojekt per aktör Antal Österbottens NTM-central Aktion Österbotten r.f YHYRES-kehittämisyhdistys ry Pirityiset ry Sammanlagt: YHYRESkehittämisyhdistys ry 5 % Beviljade utvecklingsprojekt per aktör Pirityiset ry 6 % Aktion Österbotten r.f. 24 % Österbottens NTM-central 66 % 15

16 Snabba och välfungerande dataförbindelser är livsviktiga för landsbygden TEXT OCH FOTO: ANU KAUPP ILA Andelsbolaget Keskikaista inför fiber i hela landskapet En snabb fiberförbindelse skapar förutsättningar för företagsamhet, distansarbete och underlättar kontakter människor emellan. Den underlättar upprätthållandet av ett socialt nätverk, främjar ett jämlikt deltagande i digitala tjänster och gör det möjligt att använda till exempel vård-, underhållnings- och intelligenta tjänster oberoende av var man bor. En välfungerande dataförbindelse är emellertid ingen självklarhet i synnerhet inte i glesbygden. Andelsbolag Keskikaista grundades 2007 för att bygga ett öppet fibernät i glesbygdsområden i Karleby- och Kannusregionen. Stamnätets kopplingscentraler finns i Karleby, Lochteå, Kannus, Kelviå och Ullava. Bykopplingscentraler finns också bland annat i Maringais, Ruotsalo och Såka. Andelsbolaget Keskikaistas utvecklingschef Ville Hietala berättar att digitaliseringen skapar nya möjligheter för boende och företagande också på landsbygden. Allt fler har möjlighet att arbeta på distans. En förutsättning för detta är att det finns välfungerande dataförbindelser, påpekar han. Enligt Hietala är fibernät en absolut förutsättning för en effektiv datatrafik. Genom ett bredband som fungerar via fiber kan man sköta alla data- och kommunikationstjänster i hemmet och i fastigheter. Fiber möjliggör även framtidens tjänster, påpekar Hietala. 16 För företag är välfungerande dataförbindelser ett livsvillkor. Problemet är att snabba dataförbindelser ännu inte är tillgängliga för alla. Enligt Hietala är den bristfälliga datainfrastrukturen ett hinder för digitaliseringen av landsbygden. En delorsak är att kommersiella operatörers investeringar riktas till tätortscentrum. Avsikten med andelsbolaget Keskikaista är inte att inbringa vinst. Därför har vi bättre möjligheter att införa fiber även i landsbygdsområden, berättar Hietala. Enligt Hietala är invånarna och företagen på landsbygden ännu inte tillräckligt medvetna om möjligheterna med att ansluta sig till ett fast datanät. Avsikten med andelsbolaget Keskikaistas utvecklingsprojekt var att utreda datainfrastrukturens situation i landsbygdsområdena i Karleby och Kannus. Med hjälp av utredningsresultaten från projektet om landsbygdens datanät kan vi rikta kommande fiberinvesteringar bättre till rätt områden, berättar Hietala. Projektet påbörjades i mars Utredningsarbetet om situationen med datainfrastrukturen genomfördes genom en utomstående tjänsteleverantör. Avsikten var att utreda dataförbindelsesituationen för cirka hushåll eller företag i närheten av Keskikaistas stamnät på landsbygden i Karleby och Kannus. Utredningen utfördes per telefon. Cirka hushåll svarade på samtalet och av dessa deltog nästan hushåll i enkäten. Från tele-

17 fonlistorna försökte man gallra bort sådana hushåll som redan hade tillgång till Keskikaistas fiberanslutning, berättar Hietala. Projektet avslutades i augusti och som resultat fick man en omfattande utredning av datainfrastrukturen i landsbygdsområdena i Karleby och Kannus. Ett fibernät som uppfyller framtidens databehov används i endast 5,5 procent av hushållen i området, påpekar Hietala. Vid Keskikaista fick man samtidigt en realistisk uppfattning om företagens och hushållens behov av ett snabbt och pålitligt fast datanät. Det är beaktansvärt att nästan hälften av de som svarade på enkäten använde webbtjänster endast via mobilnätet. Av de hushåll som svarade på enkäten var nästan 20 procent intresserade av en sådan fiberanslutning som Keskikaista erbjuder. Med hjälp av projektstöd för landsbygden skapar man bättre platser där man kan bo, leva och bedriva företagsverksamhet. Den allmänna nyttan med projektet och att det genomfördes i landsbygdsområden passade enligt Hietala utmärkt ihop med andelsbolaget Keskikaistas verksamhetsprinciper. Hela Keskikaistas verksamhet grundar sig på allmän nytta, säger han. Samarbetet med NTM-centralen i Österbotten fungerade väl. Enligt Hietala saknade Keskikaista verktyg och möjligheter för att genomföra en kartläggning utan stöd från NTM-centralen. Vi var också nöjda med projektets resultat. I framtiden kommer behovet av fiber att öka, tror han. Andelsbolaget Keskikaista kommer så småningom att bygga ett öppet fibernät som omfattar hela landskapet Mellersta Österbotten. Vi skapar förutsättningar för snabba dataförbindelser på landsbygden och litar på att människor i vilket fall som helst kommer att få behov av fiber i något skede, konstaterar Hietala. Positiva beslut om utvecklingsprojekt NTM-centralen i Österbotten Stödtagare Projektets namn Typ Åtgärd Landskap Bidrag (EU+Staten) Novia Ledningssystem för mikroföretag i svenska Österbotten II utveckling 16.3 Österbotten Osuuskunta Keskikaista Maaseudun tietoliikenneyhteydet utveckling 7.3 Mellersta Österbotten Vörå Kommun Nytt liv i Tottesunds herrgård och närmiljö investering 7.6 Österbotten Suomen yrittäjäopiston kannatus Oy Yritysturvallisuus pk-yrityksissä utveckling 1.2 Österbotten/Mellersta Österbotten Suomen metsäkeskus Puurakentamisen uudet tuulet - Nya vindar inom träbyggandet utveckling 16.2 Österbotten/Mellersta Österbotten Centria-ammattikorkeakoulu Oy LEAN yritysryhmähanke utveckling 16.0 Mellersta Österbotten Söfuk Boden Live utveckling 1.2 Österbotten/Mellersta Österbotten Suomen metsäkeskus Pohjanmaan hieskoivut tuottamaan - Nya produkter från skogen utveckling 16.2 Österbotten Kälviän ja Ullavan Jakokunnan Osakasten Yhteisalue Tuomikarin venesatama investering 7.4 Mellersta Österbotten Osuuskunta Viexpo Nordic2Global utveckling 16.0 Österbotten Söfuk KursGården20+ utveckling 1.1 Österbotten Larsmo kommun Larsmo Leden investering 7.5 Österbotten ÖSP Lyftkraft utveckling 16.4 Österbotten KASE Tietoverkot+: Tietoverkkojen laajentamisedellytysten selvitys Kaustisen Lestijärven kunta seutukunnassa utveckling 7.3 Mellersta Österbotten Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Pohjanmaan Ravinneratas - Österbottens Näringshjul utveckling 7,6 Mellersta Österbotten / Öb. / Norra Österbotten / Söb Landskapsöverskridande projekt som administreras i andra NTM-centraler Stödtagare Projektets namn Typ Åtgärd Landskap Bidrag (EU+Staten) Suomen Metsäkeskus Suometsien Sadonkorjuu utveckling Södta och Mellersta Österbotten A-Tuottajat Oy Tuottava Nautatilan Nurmi utveckling Norra Savolax / Norra Karelen / Söb. / Öb. / Mell. Öb / Norra Österbotten Haapaveden-Siikalatvan seudun kuntayhtymä 63 Degrees North - pohjoisen erikoiskasvit uroiksi utveckling 16.0 Norra Österbotten / Melllersta Österbotten / Mellersta Finland Satafood Kehittämisyhdistys ry Elinvoimaa ja hyvinvointia maitotiloille utveckling 16.2 Satakunta / Österbotten / Birkaland På samma sätt som tidigare år var konkurrensen om projektfinansieringen hård. Av besluten var 15 jakande och utöver dessa deltog man i finansieringen av fyra regionöverskridande projekt som koordineras av andra NTMcentraler. Åtta beslut var nekande. Vid sidan av trävarubranschen som prioriterades under årets andra urvalsperiod prioriterades även projekt som stöder näringarna. Utöver dem beviljades finansiering även för några intressanta allmännyttiga investeringsprojekt. Alla de landskapsöverskridande projekt i vars finansiering NTM-centralen i Österbotten deltog hade anknytning till lantbruk. Inklusive de regionöverskridande projekten användes cirka 3,1 miljoner euro för projektstöden. Dessutom finansierade de tre Leadergrupperna i regionen olika utvecklingsprojekt med cirka 1,3 miljoner euro. PETRI SVANBÄCK, UTVECKLINGSEXPERT 17

18 LANDSBYGDENS FINANSIERINGSSTATISTIK 2018 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten Landsbygdsenheten K.T. Ombrytning: Kirsi Tikkanen Pärmfoton: Kirsi Tikkanen, Anu Kauppila