fj) Några kommentarer Av Krister Topelius Krister Topelius 81

Transkript

1 Krister Topelius 81 Några kommentarer Av Krister Topelius fj) et är med glädje jag noterar Birgitta Stenbergs intres. se för min mors, Margareta Subers, person och författarskap dels i radio och dels i artikelfonn ilambda Nordica. Hon börjar med att fråga: "Vem kommer ihåg författaren Margareta Suber?H Onekligen en träffande fråga då Margareta Subers författarskap, trots en omfattande och av kritik och publik alltid uppskattad produktion mellan 20- och 7O-talen, hör till dem som brukar negligeras av litteraturvetare, antologireda1ctörer och litterära handboksredaktörer. Men därvidlag befinner hon sig i gott sällskap - i sin egen generation bl a med Arvid Brenner, Hans Botvid, Viveca Stahrfelt m fl. Det är framför allt Margareta Subers debutroman Charlie som Birgitta Stenberg behandlar, då den hör till de allra första svenska romanerna vilka handlar om en lesbisk kvinna - kanske den allra första? Då jag s a s sitter inne med en del förstahandskunskaper både om Margareta Suber och hennes bok Charlie vill jag gärna passa på att kommentera och utöka den bild Birgitta Stenberg ger av

2 82 lambda IJordica såväl författarinnan som hennes romanfigur. Jag kan göra gamle Fänrik Ståls ord till mina: "Jo, därom kan jag ge besked, om herm så vill ty jag var rned,h Det förhåller sig så, att mina båda systrar och jag tillbringade en sommar i Hangös kontinentala badortsmiljö tillsammans med vår mor och där dök Charlie upp med sin channfulla, varma pojkaktighet, sin röda sportbil, sin hundvalp och sin resegrammofon med de allra senaste schlagerna - hon blev helt naturligt dyrkad av oss barn. Om jag så vill kan jag även gå till ett gammalt fotoalbum och betrakta oss alla på bleknande foton... Hur kom det sig då att min mor skreven bok om Charlies obesvarade kärlek till henne? Birgitta Stenberg skriver också att det var något aven överraskning när hon debuterade med en vuxenbok efter att förut ha gett ut barnböcker på 20-talet. För att klarlägga detta må jag gå något bakåt i tiden. Krigsvigsel Min mor gifte sig under det finska inbördeskriget med min far. Efter en krigsvigsel i Haparanda 1918 for han direkt till fronten (den vita sidan) och min mor följde efter som ny och grön krigskorrespondent för (tror jag) Stockholms Dagblad. Redan då korn hon i kontakt med Finland och sina nya finska släktingar, kontakter som sedan kom att fördjupas under 2O-talet, då hon under kortare och längre tider vistades hos sina svärföräldrar utanför Helsingfors. Men under 20-talet var hon även på allvar anställd som journalist på Stockholms Dagblad och fick då i likhet med sina tämligen fåtaliga kvinnliga kolleger i uppdrag att ta hand om "hus- och hemsidan" samt "bamsidan". Dessutom översatte hon en del barnböcker för att öka på den magra hushållskassan och det är nog dessa båda drivfjädrar som ligger bakom hennes egna barnböcker. Hennes barnboksintresse tog också slut så snart hon debuterat som vuxenförfattare. Några ord om hennes översättargäming. Under så gott som hela sitt liv översatte hon moderna romaner, i första hand anglosacllsiska men också franska och italienska. Hon hade mycket goda

3 Krister Topelius 83 språkkunskaper och reste flitigt på kontinenten. Detta gjorde också att hon hade stort intresse för den "nya" litteraturen, framför allt den som kom ut under 20-, 30- och 40-talen, Det är mycket troligt, om än inte bevisbart, att hon läst Radclyffe Halls bok Ensamhetens brunn. Det kunde vara av intresse att ta reda på vem som översatte den till svenskai eventuellt hennes mångåriga vän Siri Thomgren, som var en flitig översättare av mooem skönlitteratur. Ett litet påpekande beträffande Birgitta Stenbergs gissning att min far var barnbarn till Zachris Topelius. Det rätta förhållandet är att släkten Topelius är uppdelad i flera grenar, min far tillhörde en och Zachris en helt annan. Men för släktforskaren vill jag nämna att Zachris var min fars farfars mors farbror! Margareta Subers första romaner är lika finlandssvenska som de är svenska, de utspelas i Finland och atmosfär och människor hör hemma i finlandssvensk överklass. Speciellt gäller detta Hangö, det som Stenberg kallar en "lustigt osvensk semesterort" och jämför med Saint-Tropez i Frankrike. Nu behöver man inte gå Krister TapeIius med syster och mor.

4 84 lambda nordiea så långt som till Saint-Tropez, ty Hangö var under 20- och 3O-talen en mycket frekventerad, internationellt betonad badort med gamla starka ryska anknytningar som även besöktes av många rikssvenskar. I Sverige fanns ingen likartad badort, där jet-seten spelade bridge på tre, fyra språk och där spelkasinot var kvällens naturliga samlingsplats. Ä ven efter den ryska revolutionen fanns de gamla kulturella ryska förbindelserna kvar och den naturliga förbindelsen till kontinenten gick, framför allt före revolutionen, alltid över Leningrad (S:t Petersburg) och så vidare ner över Polen till Tyskland och Frankrike. Båtförbindelsema med Sverige var dåliga och förblev så till decennierna efter andra världskriget. Värt att nämna är kanske också att den stora impujsgivande kultunnetropolen för Finland var S:t Petersburg och sannerligen inte Stockholm. Den finska kulturen både före och efter första världskriget hade också en kontinental ton som den svenska mestadels saknade. Det märks både beträffande litteratur, konst, musik och arkitektur. Bonniertvekan Birgitta Stenbergs analys av Charlie är genomtänkt och träffande. Nämnas bör kanske också att Bonnier herrama tvekade inför beslutet att ge ut boken eller ej. Men efter juridisk rådfrågning blev dock beslutet positivt. Jag vill inte säga, att den direkt smugglades ut men den lilla upplagan skickades ut i världen mycket diskret. Kanske är det typiskt att man pä bokens baksida inte med ett ord berör bokens innehåll utan i stället radar upp en mängd av förla gets andra författare. Därför skulle det vara av stor vikt att boken åter ges ut - utöver sitt tema och sin briljanta stil är det en ganska underbar 2Q tals skildring som ibland t o In fär en att tänka på Del! store Gatsby. Birgitta Stenberg tar även upp och behandlar i korthet den andra bonnierromanen Ett helsicke för en man. Ä ven den utspelas helt i finlandssvensk herrgårds. och storstadsmiljö men den är intres santare än så. Svenska litteraturen har få motsvarigheter vad det

5 Krister Topelius 85 gäller en äktenskaplig avrättning på 206 sidor. Inte en rad känns onödig eller inaktuell. Margareta Subers fortsatta författarskap kom sedan att behandla många miljöer och teman, men som gemensam nämnare kan måhända sägas, att i likhet med de båda första romanerna är även de följande befolkade av figurer hämtade ur verkligheten. Och kritikernas lovord: stilistisk elegans, analytisk skärpa och psykologisk trovärdighet kom att följa henne. En liten rättelse till sist: Birgitta Stenberg påstår att min monnor var "sköterska". Visserligen var hon gift med en läkare men någon beröring med hans yrke hade hon aldrig, utan hon förblev en av Linköpings mer kända damer som söndagspromenerade med min morfar i Trädgårdsföreningen och där vördsamt hälsade på landshövdingen, biskopen och regementscheferna.