EKONOMISK ÖVERSIKT 2010

Transkript

1 EKONOMISK ÖVERSIKT 2010

2 2 FINNVERAS EKONOMISKA ÖVERSIKT 2010

3 INNEHÅLL Styrelsens verksamhetsberättelse 4 Nyckeltal som beskriver koncernens ekonomiska utveckling 11 Styrelsens förslag till åtgärder gällande räkenskapsårets vinst 12 Rapport över totalresultat 13 Balansräkning för koncernen 14 Sammandrag avseende förändringar i koncernens eget kapital 15 Kassaflödesanalys för koncernen 16 Noter till koncernens bokslut 17 Sammanfattning över de centrala principerna för upprättande av bokslut 17 Riskhantering 23 Koncernens segmentinformation 32 Koncernens finansiella tillgångar och 33 skulder Noter till koncernens bokslut 35 Finnvera Abp:s totalresultaträkning 51 Finnvera Abp:s balans 52 Sammandrag avseende förändringar i Finnvera Abp:s eget kapital 53 Finnvera Abp:s kassaflödesanalys 54 Finnvera Abp:s segmentinformation 55 Finnvera Abp:s finansiella tillgångar och 56 skulder Finnvera Abp:s noter 58 Händelser efter rapportperioden 73 Redogörelse för förvaltnings- och 74 styrsystemet Underskrifter för verksamhetsberättelsen och bokslutet 79 Revisionsberättelse 80 Förvaltningsrådets utlåtande 81 Kontaktuppgifter 82 FINNVERAS EKONOMISKA ÖVERSIKT

4 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Även om totalproduktionen ökade var företagens investeringar anspråkslösa år Det ringa antalet investeringar inverkade i betydande grad på efterfrågan på inhemsk finansiering från Finnvera, som var en knapp tredjedel mindre än året innan. Under rapportperioden 2010 finansierade Finnvera inhemsk företagsverksamhet med 914 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 24 procent jämfört med år Basels banktillsynskommittés nya bestämmelser (Basel III) som träder i kraft först 2013 började redan under rapportperioden inverka på bankernas verksamhet, vilken i övrigt höll på att återhämta sig till normal nivå efter finans- och ekonomikrisen. Hos Finnvera syntes detta i ett större antal ansökningar om exportgarantier än tidigare, särskilt för stora exportprojekt med återbetalningstider på mer än sju år. Efterfrågan på export garantier och specialborgen i euro var över en femtedel större än vid motsvarande tidsperiod året innan. Exportgarantiofferter gavs till ett värde av totalt 2,4 miljarder euro (4,4). Finnvera beviljades certifikatet ISO 9001 Finnvera Abp och dess dotterbolag Veraventure Ab och Finlands Exportkredit Ab beviljades certifikatet ISO 9001 den 7 december Kvalitetscertifieringen omfattar bolagens finansieringsverksamhet och samtliga kontor. Finnvera gick i bräschen inom finanssektorn i Finland då bolaget införde ett certifierat kvalitetssystem för hela sin verksamhet. Verksamhetssystemet i sig säkerställer Finnveras servicekvalitet, hanteringen av de operativa riskerna och ger samtidigt en stabil grund för genomförandet av utvecklingsprojekt. Kvalitetssystemet har utvecklats under Finnveras hela verksamhetstid. År 2005 fick bolaget utmärkelsen Recognised for Excellence i Finlands kvalitetspristävling. Sedan år 2006 har målet varit att få certifiering enligt ISO 9001 år Certi fieringen beviljades av Inspecta Sertifiointi Oy. Ändringar i lagstiftningen om Finnvera Ändringen av lagen om kundinformationssystem för företagstjänster trädde i kraft Lagändringen möjliggör ett allt bredare utbyte av kunduppgifter mellan offentliga finansiärer och andra offentliga aktörer. Uppgifter växlas via det kundinformationssystem som färdigställs på våren I fortsättningen kan uppgifter växlas utan kundens uttryckliga godkännande. Lagen om statens specialfinansieringsbolag ändrades samtidigt för att möjliggöra ovan nämnda informationsutbyte. Ändringen trädde i kraft Också ändringen av lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet trädde i kraft I lagen infördes bestämmelser om beviljande av stöd för Finnveras kapitalinvesteringsverksamhet. Eventuellt stöd beviljas åt Finnvera som med hjälp av ett för ändamålet lämpligt finansieringsinstrument kanaliserar stödet vidare till sina dotterbolag. Samtidigt ändrades lagens namn så att det även inkluderar kapitalinvesteringsverksamheten. Finnveras finansieringsuppgifter, som omfattar beviljande av krediter och borgen samt kapitalinvesteringsverksamhet, är till sin natur offentliga förvaltningsuppgifter. I lagen infördes därför bestämmelser om tillämpningen av de allmänna förvaltningslagarna. Regleringen av den offentliga förvaltningsuppgiften motsvarar inom den inhemska finansieringsverksamheten i fortsättningen de principer som redan år 2005 infördes i lagen om statliga exportgarantier. Finnvera har redan tidigare i praktiken följt bestämmelserna i förvaltningslagen, språklagen och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet även i sin inhemska finansieringsverksamhet. Lagändringen föranledde således inga omedelbara förändringar i verksamheten. Riksdagen beslutade förlänga giltighetstiden för lagen om ränteutjämning till slutet av år 2015, och limiten för ränteutjämningsverksamheten höjdes till samma nivå som före 4 FINNVERAS EKONOMISKA ÖVERSIKT 2010

5 finanskrisen, dvs. till 5 miljarder euro från ingången av år Ändringen i lagen om ränteutjämning trädde i kraft Ändringar i förbindelsen om ränte- och borgensprovision Statsrådets förbindelser om utbetalning av regionalt räntestöd och specialräntestöd samt utbetalning av borgensprovisionsstöd till Finnvera Abp ändrades i slutet av rapportperioden. Ändringarna gällde beloppet av Europeiska regionalutvecklingsfondens (EAKR) ränte- och borgensprovisionsstöd samt stödtiden. Ändringarna trädde i kraft Villkoren för konjunkturfinansiering ändrades Finnvera har beviljat konjunkturfinansiering sedan Villkoren för konjunkturfinansiering gjordes flexiblare så att den bättre lämpar sig även för finansiering av investeringar och tillväxt. Konjunkturfinansiering kan beviljas företag som sysselsätter högst personer och som har förutsättningar för en lönsam affärsverksamhet. Finnvera har möjlighet att fram till slutet av år 2011 bevilja företagen konjunkturfinansiering, vilken utgjort ett centralt verktyg inom statens stimuleringspolitik. De tillfälliga arrangemangen kring exportfinansiering fortsätter Villkoren för återfinansiering för export, vilka gällt sedan ingången av år 2009, omarbetades under år 2010 för att trygga de finländska exportörernas konkurrenskraft. Finska staten beslutade att fortsätta den tillfälliga återfinansieringen för export via Finlands Exportkredit fram till slutet av juni Syftet med återfinansieringen är att tillfälligt underlätta tillgången till finansiering för de finländska kapitalvaruexportörernas kunder. Enligt återfinansieringsmodellen kan finländska eller utländska banker som finansierar utländska köpare överföra hela köparkrediten i anknytning till exporten eller en del av den till Finnveras dotterbolag Finlands Exportkredit Ab för finansiering. Arrangemanget är alltid också förknippat med Finnveras exportgaranti. I egenskap av ett offentligt exportgarantiinstitut får Finnvera inte på grund av EU:s bestämmelser om statligt stöd under normala marknadsförhållanden försäkra kortvariga risker som privata försäkringsbolag kan försäkra. Finnvera erhöll ett tillfälligt tillstånd av Europeiska kommissionen att bevilja kreditförsäkringar med en kort betalningstid även till industriländer. Tillståndet gällde ursprungligen fram till slutet av rapportperioden, men det förlängdes till Offentlig tillväxtfinansiering och affärsängelnätverket Näringsminister Mauri Pekkarinen tillsatte i januari 2010 professor Vesa Puttonen till utredningsman för att överväga vilka åtgärder som kunde vidtas inom den offentliga sektorn för att främja tillväxtföretagande. Utredningsmannens rapport publicerades i maj, varefter arbets- och näringsministeriet tillsatte en arbetsgrupp för att utreda verkställandet av de åtgärder som framfördes i rapporten. Tjänstemannaarbetsgruppen gav sin utredning i slutet av juni. Man beslutade bibehålla arbetsfördelningen mellan Finnveras kapitalinvesteringsverksamhet och Finlands Industriinvestering Ab i den form som avtalades För Finnveras del var den största förändringen utvecklandet av ett affärsängelnätverk. Affärsängelnätverket har 135 registrerade medlemmar. Under rapportperioden breddades utbudet av placeringsobjekt som erbjuds affärsänglar och objekten presenterades även i tjänsten Vigo ( och i Tekes program NIY (Unga innovativa företag) vid sidan av Seed Fond Veras eget projektflöde. I slutet av året erbjöds även företagen möjlighet att söka investeringar under euro direkt från affärsängelnätverket. Finnveras borgen omfattas av EU:s regler om statliga stöd Från ingången av år 2010 när EU:s så kallade nya garantimeddelande trädde i kraft omfattas Finnveras garantier av Europeiska unionens reglering av statsstöd. Granskningen av statliga stöd görs enligt vald stödform antingen per projekt eller per företag. I de projektspecifika stöden får inte stödbeloppet överstiga en viss del av projektkostnaderna, vilken har fastställts av Europeiska kommissionen. För de företagsspecifika stöden har man däremot fastställt ett maximibelopp som företagen kan få under en tids period på tre skatteår. Vid granskningen av stöden beaktas även de stöd som företagen får eller har fått av andra offentliga instanser, såsom av kommuner, NTM-centraler eller Tekes. De tillfälliga lättnaderna i beräkningen av statliga stöd upphörde På grund av den globala finans- och ekonomikrisen år 2009 godkände kommissionen tillfälliga statsstödsåtgärder för att stöda företagen. De program för statliga stöd som använts för beräkningen och uppföljningen av företagsspecifika stöd och borgen upphörde att gälla Programmen grun- FINNVERAS EKONOMISKA ÖVERSIKT

6 dade sig på de lättnader som godkändes av Europeiska kommissionen. Inom den inhemska finansieringen övergår man från ingången av år 2011 åter till att använda de minimisstöd. Det beräknade de minimis-stödet gäller per koncern och det kan beviljas till ett belopp av euro till en koncern under en period på tre skatteår. EAKR-medel för kapitalinvesteringsverksamheten Arbets- och näringsministeriet beredde under året en möjlighet att styra medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden för att användas för kapitalinvesteringsverksamheten. Under beredningen förberedde man sig på att styra EAKR-medel till Finnvera Abp för att via Seed Fund Vera Ab användas för investeringsobjekt i företagens inledningsskede. Verksamheten inleds på våren Anslag för närområdesprojekt Statsrådet beviljade ett anslag om euro för närområdesprojekt som riktas till Ryssland under år Finnvera fungerar som expert och kontaktorganisation i projektet som finansieras av utrikesministeriet. Finnvera sålde sina lokaliteter Fastigheterna i Kuopio och Rovaniemi, samt fastighetsbolagens aktier i Joensuu, Villmanstrand, S:t Michel, Uleåborg, Björneborg och Vasa såldes under rapportperioden och förhandlingarna angående försäljningen av lokaliteterna i Jyväskylä och Kajana fortsätter. Finnvera blir hyresgäst i alla sålda lokaliteter med tidsbundna hyresavtal på fem år. Finnvera har undertecknat hyresavtal med Senatfastigheter om lokaliteterna som kommer i det så kallade länsstyrelsens kvarter i Väinolänniemi i Kuopio. Finnvera säljer sina lokaler eftersom ägandet av lokaler inte är bolagets egentliga affärsverksamhet. Försäljningen av lokaliteterna har ingen inverkan på regionkontoren eller personalen vid dessa. i enlighet med den omarbetade standarden IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, som Finnvera tog i bruk Såväl Finnverakoncernens som moderbolaget Finnvera Abp:s resultat år 2010 var bättre än resultaten året innan. Den klaraste inverkan på det förbättrade resultatet hade ökningen av provisionsintäkterna som en följd av den växande ansvarsstocken, och de mindre nedskrivningsförlus t erna för fordringarna samt mindre borgens- och garanti förluster jämfört med föregående år. Risknivån i Finnveras ansvarsstock har ökat betydligt under de senaste åren. Den ökade risknivån märks som försvagade riskklassificeringar hos kundföretagen samt som en relativ ökning av mängden oreglerade fordringar och obetalda prestationer. Den ökade risknivån visar också det faktum att förlusterna inom den inhemska finansieringen år 2010 låg på samma nivå som år 2009, även om det ekonomiska läget förbättrades. Tack vare det förbättrade ekonomiska läget behövde de resultatpåverkande förlustreserveringarna inom den inhemska finansieringen inte utökas lika mycket som under år Inom exportfinansieringen behövde man inte redovisa några större förluster under rapportperioden och inte heller utöka förlustreserveringarna i någon högre grad. De årliga vinstbringande resultaten från den inhemska finansieringen och exportfinansieringen överförs till de separata fonderna för inhemsk verksamhet och för exportverksamheten i bolagets balansräkning. På motsvarande sätt täcks förluster inom den inhemska verksamheten ur fonden för inhemsk verksamhet och förluster inom exportgarantioch specialborgensverksamheten ur fonden för export. Fonderna subventionerar inte varandra. Medlen i fonderna uppgick vid utgången av rapportperioden före bokslutsdispositioner till 312 miljoner euro. Statsgarantifonden och staten ansvarar för ett förlustbringande resultat i Finnveras verksamhet först då medlen i Finnveras fonder för inhemsk verksamhet eller för export inte är tillräckliga. AFFÄRSVERKSAMHETENS UTVECKLING Resultat Finnverakoncernens bokslut och moderbolaget Finnvera Abp:s bokslut för år 2010 har upprättats i enlighet med de internationella bokslutsstandarderna (IFRS). Resultaträkningen presenteras som en kalkyl (omfattande resultaträkning) Finnvera Abp Moderbolagets resultat år 2010 var ,91 euro ( ,11), vilket innebär en ökning med 41 miljoner euro jämfört med år Både resultatet för exportfinansieringen och den inhemska finansieringen var vinstbringande år 2010, då den inhemska verksamheten var förlustbringande år Av resultatet år 2010 härrörde sig 55 miljoner euro från exportgaranti- och 6 FINNVERAS EKONOMISKA ÖVERSIKT 2010

7 special borgensverksamheten och 4 miljoner euro från den inhemska kredit- och borgensverksamheten. Den resterande delen av resultatet genererades från efterskänkningen av det kapitallån som beviljades dotterbolaget Seed Fond Vera Ab på grund av det förlustbringande resultatet år 2009, erhållen skatte återbäring och affärsverksamhetens övriga intäkter. Finnverakoncernen Finnverakoncernens resultat uppgick 2010 till ,05 euro ( ,75), vilket är 45 miljoner bättre än resultatet år Koncern- och ägarintresseföretagens inverkan på resultatet var -3 miljoner euro (-7). Till det förbättrade resultatet jämfört med året innan bidrog främst de högre provisionsintäkterna om 18 miljoner euro till följd av ökningen av ansvarsstocken och de ökade provisionsintäkterna i huvudsak i moderbolaget. Resultatet förbättrades i synnerhet till följd av lägre kredit-, borgensoch garantiförluster med 15 miljoner euro efter statens kredit förlustersättning, minskningen av övriga rörelsekostnader med 5 miljoner euro samt en minskad förlust med 3 miljoner euro i fråga om de poster som värderats till verkligt värde. Ränteintäkter och -kostnader samt räntestöd Koncernens räntebidrag år 2010 på 59 miljoner euro låg på samma nivå som året innan. Dotterbolaget Finlands Exportkredit Ab:s ränteintäkter och räntekostnader ökade under rapportperioden på grund av en avsevärd ökning av kreditgivningen och kapitalanskaffningen. De ränteintäkter som moderbolagets kunder i den inhemska finansieringen betalade samt koncernens räntekostnader sjönk jämfört med året innan, vilket främst berodde på en lägre räntenivå under rapportperioden. Vid utgången av rapportperioden var den genomsnittliga utlåningsräntan som kunderna betalade och den genomsnittliga inlåningsräntan på en högre nivå än i slutet av före gående år. Den genomsnittliga utlåningsräntan var 2,90 procent (2,65) och inlåningsräntan 1,26 procent (0,98). Det räntestöd som tillkommer moderbolaget från staten och Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) uppgick till sammanlagt 16 miljoner euro (17). Av detta utgjordes huvuddelen av räntestöd som styrdes direkt till kunderna och det så kallade grundräntestödet för krediter beviljade år 1999 uppgick till 0,1 miljoner euro. Av räntestödet som styrdes direkt till kunderna utgjorde ERUF-stödet och det inhemska räntestödet i anslutning till det 53 procent. Provisionsintäkter och -kostnader Koncernens provisionsintäkter uppgick till 97 miljoner euro, vilket innebär en ökning från året innan med 18 miljoner euro, dvs. med nästan 20 procent. I provisionsintäkterna ingick provisioner för 67 miljoner euro från moderbolagets exportgaranti- och specialborgensverksamhet, 28 miljoner euro från den inhemska kredit- och borgensverksamheten samt en miljon euro i övriga provisioner från koncernens finansieringsverksamhet. Provisionskostnaderna uppgick till 2 miljoner euro (1), varav 89 procent var kostnader från återförsäkringsverksamhet. Vinster och förluster från poster som ska värderas till verkligt värde Koncernens förluster från poster som ska värderas till verkligt värde uppgick till totalt -1 miljoner euro. Posten omfattar valutakursdifferenser och förändringar av verkligt värde på ränte- och valutaswapavtal och kapitalinvesteringar. Övriga intäkter Realisationsvinsterna för aktier och andelar uppgick till en miljon euro och dividendintäkterna till 0,6 miljoner euro. Nedskrivningar av aktier gjordes för 0,1 miljoner euro. Affärsverksamhetens övriga rörelseintäkter uppgick till 5 miljoner euro i koncernen. I posten ingick ett förvaltningsarvode från statsgarantifonden för skötseln av den gamla ansvarsstocken som uppkommit före år 1999 i anknytning till exportgaranti- och specialborgensprodukter, en förvaltningsersättning som hänger samman med ERUF-finansiering, hyresintäkter, samt en efterskänkning av kapitallån motsvarande Finnveras ägarandel av Seed Fond Vera Ab:s förlust år Nedskrivningsförluster på fordringar, kredit- och borgensförluster Moderbolagets nedskrivningsförluster på fordringar samt kredit- och borgensförluster uppgick till 68 miljoner euro (85), dvs. förlusterna var 20 procent mindre än året innan. Förlusterna utgörs av uppkomna kredit- och borgensförluster på 66 miljoner euro (66), av återföringar på tidigare bokförda förluster på -6 miljoner euro (-5) och av nedskrivningsförluster, dvs. ökning av förlustreserveringar på 8 miljoner euro (24). Statens och ERUF:s ersättningsandel av de förverkligade förlusterna var 42 procent, dvs. 25 miljoner euro (32), vilket innebär att Finnveras andel av nedskrivningsförlusterna FINNVERAS EKONOMISKA ÖVERSIKT

8 för krediter och borgensförbindelser efter statens förlustersättningar var 43 miljoner euro (53). Ersättningarna för kredit- och borgensförluster skars genom statsrådets beslut ner med 7 miljoner euro år 2010, vilket redovisades som Finn veras ökade självrisk för inhemska förluster. Ersättningar från exportgaranti- och specialborgensverksamheten utbetalades till ett belopp om 14 miljoner euro (5). De ackumulerade återkraven och ändringen i återkravsfordringarna var -4 miljoner euro (-1) och minskningen av avsättningarna för garantiförluster 5 miljoner euro (-6), vilket innebär att nettoersättningarna i resultaträkningen uppgick till 5 miljoner euro (10). I koncernens resultaträkning uppgick nedskrivningsförlust erna på fordringar samt garanti- och borgensförlusterna till totalt 49 miljoner euro (64), varav dotterbolagets kreditförlust er uppgick till 2 miljoner euro (2). Övriga kostnader Koncernens administrationskostnader uppgick till 41 miljoner euro (43), varav personalkostnaderna utgjorde 71 procent. Moderbolagets administrationskostnader uppgick till 38 miljoner euro (40), varav personalkostnadernas andel var densamma som inom koncernen. De övriga rörelsekostnaderna inkluderade kostnader i anslutning till avskrivningar och fastigheter. Separata resultat Det separata resultatet av den exportgaranti- och specialborgensverksamhet som avses i 4 i lagen om statsgarantifonden (444/1998) var 55 miljoner euro och resultatet av Finnvera Abp:s övriga verksamhet 11 miljoner euro. Kalkyler över de separata resultaten presenteras i not nr 30 till bokslutet. Balansräkning Koncernens balansomslutning var miljoner euro och moderbolagets balansomslutning miljoner euro vid utgången av året. Den största inverkan på balansräkningen bland dotterbolagen hade Finlands Exportkredit Ab med en balansomslutning på 376 miljoner euro och Seed Fund Vera Ab med en balansomslutning på 85 miljoner euro. Vid utgången av år 2010 uppgick Finnvera Abp:s kreditstock till miljoner euro, vilket innebär en ökning på 67 miljoner euro under året. Koncernens kreditstock uppgick till miljoner euro. Finnvera Abp:s borgensstock ökade under året med 58 miljoner euro och uppgick vid utgången av år 2010 till miljoner euro. Det bokföringsmässiga ansvaret enligt lagen om exportgarantier var miljoner euro (7 930). Totalansvaret för exportgarantier och specialborgen (gällande ansvaret och offertansvaret sammanräknat) uppgick till miljoner euro (9 665). Moderbolagets långfristiga skulder uppgick vid årsskiftet till totalt miljoner euro, varav 997 miljoner euro var masskuldebrevslån. I skulderna ingår kapitallån för totalt 40 miljoner euro som staten beviljat för aktiekapitalinvestering i Seed Fond Vera Ab och Veraventure Ab, samt ett kapitallån på 50 miljoner euro för att stärka Finnvera Abp:s kapitaltäckning. Dessutom innefattar balansräkningen fordringar som baserar sig på derivatavtal och som hänför sig till långfristiga skulder från ränte- och valutaswapavtal till ett belopp om 53 miljoner euro. Skulderna minskade under år 2010 med 7 miljoner euro. Koncernens långfristiga skulder uppgick till totalt miljoner euro. I de övriga skulderna ingår en skuld till staten på 28 miljoner euro, som anknyter till återföringsvillkoren för stöd som erhållits för förvärv av aktier i dotterbolagen. I fonden för verkligt värde har differensen mellan marknadsvärdet och anskaffningsvärdet för offentligt noterade aktier och placeringsfonder bokförts, vilken i koncernen uppgår till ett sammanlagt belopp om -0,1 miljoner euro. I Finnvera Abp:s balansräkning finns separata fonder för inhemsk verksamhet samt för exportgaranti- och specialborgensverksamheten för att täcka förlusterna under kommande år. Exportgaranti- och specialborgensförluster ersätts ur statsgarantifonden endast om nödvändiga medel inte finns i bolagets interna fond för exportgaranti- och specialborgensverksamhet. Statsgarantifonden fungerar som en buffert mellan bolaget och statens budgetfinansiering i en sådan situation där export- och specialborgensverksamheten orsakar en så stor förlust att bolagets egen fond inte är tillräcklig för att täcka denna. I fonden för inhemsk verksamhet fanns 125 miljoner euro och i fonden för exportgaranti- och specialborgensverksamhet fanns 186 miljoner euro. Kapitaltäckning och kapitalanskaffning Kapitaltäckningsgraden i Finnverakoncernen var 14,6 procent vid utgången av år 2010 (15,0). Målet som har ställts för kapital täckningen är minst 12 procent. 8 FINNVERAS EKONOMISKA ÖVERSIKT 2010

9 Finnvera Abp:s kapitaltäckning var 14,5 procent (14,4) i slutet av år Kapitaltäckningen har beräknats enligt standarden Basel II. Moderbolagets realiserade långvariga kapitalanskaffning uppgick till totalt 201 miljoner euro. Under året avkortades de långfristiga lånen med 262 miljoner euro. Koncernens kapitalanskaffning var 213 miljoner euro. Koncernstrukturen och förändringar i denna I Finnverakoncernen ingick förutom moderbolaget Finlands Exportkredit Ab, Veraventure Ab och Spikera Oy, vilka Finnvera äger till hundra procent. I koncernen ingick därtill Seed Fond Vera Ab som Finnvera äger till 92,6 procent samt Matkailunkehitys Nordia Oy som Finnvera äger till 63,5 procent. Finnvera har två intressebolag, av vilka den ena är Finn veras kontorsfastighet. RISKHANTERING Den inhemska finansieringens ansvarsstock uppgick vid utgången av år 2010 till 3,1 miljarder euro, vilket innebar en ökning med cirka 100 miljoner euro jämfört med året innan. Ansvarsstockens tillväxt var betydligt måttligare än under år 2009, då konjunkturnedgången ökade de beviljade finansieringsbeloppen exceptionellt mycket. Ökningen av ansvarsstockens risknivå utjämnades under år 2010, då företagens riskklassificeringar inte längre försvagades lika kraftigt som året innan. Merparten av ansvaren hänför sig till riskklasserna B1 och B2. Ökningen av nya ansvar var störst i klass B2. Försvagningarna i företagens kredit klassificeringar inverkade på andelen ansvar i klass B3. År 2010 minskade andelen kredit- och borgensförluster samt nedskrivningar till 68 miljoner euro efter en relativt kraftig ökning under de två föregående åren. Ansvarsstocken inom exportfinansieringen uppgick vid utgången av år 2010 till 8,9 miljarder euro. Av denna utgjordes 48 miljoner euro direkt av den gamla ansvarsstocken som statsgarantifonden ansvarar för. Ansvarsstocken minskade med 0,7 miljarder euro under året. En betydande del av de gällande garantierna och bindande offerterna hörde vid årets slut till landriskklass 0, 3 och 4, till vilka också de garantier som beviljades under året i huvudsak hänförde sig. De kommersiella företagsansvaren i anslutning till exportoch specialborgen minskade under år 2010 med 7 procent och uppgick till 7,9 miljarder euro vid utgången av året. Telekommunikation, rederier och varv samt skogsindustrin var de största branscherna. Dessa branscher stod tillsammans för 89 procent av företagsansvaren. Av ansvaren var 33 procent i klass B1 nära investeringsnivån eller i en bättre klass. Ny risktagning koncentrerades till klasserna B1 B3. Mängden garantiförluster var liten år Finnvera Abp:s investeringar i bolag som bedriver kapitalinvesteringsverksamhet var år 2010 på oförändrad nivå, dvs. 144,5 miljoner euro. Placeringarna i kapitalinvesteringsverksamheten är diversifierade bland flera målföretag, antingen direkt eller via regionala fonder, vilket minskar de risker som verksamheten medför för Finnvera. För Finnveras riskhanteringsprinciper redogörs på sidan 23 i bilagorna till bokslutet. FÖRVERKLIGANDE AV NÄRINGS- OCH ÄGARPOLITISKA MÅL Finnveras ekonomiska verksamhetsprinciper har fastställts i lagen om statens specialfinansieringsbolag (443/1998). Vid fastställandet av de näringspolitiska målen har man beaktat arbets- och näringsministeriets näringspolitiska strategi och målsättningen i EU-programmen. Den ekonomiska krisen avspeglades ännu i förverkligandet av de närings- och ägarpolitiska målen år 2010 och målen kunde inte till alla delar uppnås. FÖRVALTNING Personal Vid utgången av räkenskapsperioden hade Finnvera Abp 397 anställda, av vilka 381 var heltidsanställda och 16 visstidsanställda. Koncernen hade totalt 418 anställda. Lönerna och arvodena som utbetalades till personalen uppgick för moderbolagets del till totalt 22 miljoner euro och för koncernens del till 23 miljoner euro. Förvaltningsrådet Den ordinarie bolagsstämman valde riksdagsledamot Lasse Hautala, riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson, ordförande Jarmo Hietanen, arbetsmarknadsdirektör Tapio Mäkeläinen och verkställande direktör Jarkko Wuorinen till nya ledamöter i förvaltningsrådet. Som förvaltningsrådets ordförande fortsätter riksdagsledamot Johannes Koskinen, som första vice ordförande riksdagsledamot Kyösti Karjula och som andra vice ordförande riksdagsledamot Reijo Paaja- FINNVERAS EKONOMISKA ÖVERSIKT

10 nen. Som ledamöter fortsätter direktör Kaija Erjanti, riksdagsledamot Sinikka Hurskainen, riksdagsledamot Matti Kauppila, arbetskraftspolitisk sakkunnig Leila Kurki, riksdagsledamot Ville Niinistö, riksdagsledamot Petri Pihlajaniemi, innovationsdirektör Hannele Pohjola, riksdagsledamot Tuomo Puumala, kontaktperson Tuija Saari och ordförande Timo Vallittu. Som ordinarie revisor fortsätter KPMG Oy Ab, med CGR Raija-Leena Hankonen som huvudansvarig revisor. Styrelsen Den ordinarie bolagsstämman valde direktör Timo Lindholm och finansrådet Heikki Solttila till nya ordinarie ledamöter i bolagets styrelse. Som styrelseordförande fortsätter understatssekreterare Kalle J. Korhonen, till första vice ordförande valdes finansrådet Heikki Solttila och som andra vice ordförande fortsätter understatssekreterare Pekka Huhtaniemi. Som ledamöter fortsätter regiondirektör Pirkko-Liisa Hyttinen, direktör Timo Kekkonen, arbetsmarknadsrådet Marja Merimaa och chefen för näringslivsfrågor Janne Metsämäki. Som styrelsesuppleanter fortsätter regeringsrådet Elise Pekkala och finansrådet Kristina Sarjo. Finnveras extra bolagsstämma valde vid sitt möte understatssekreterare Esko Hamilo till styrelseledamot i bolaget och samtidigt till styrelsens andra vice ord förande från och med Hamilo efterföljer Pekka Huhta niemi som nu övergått till en tjänst som Finlands ambassadör i London. Finnveras styrelse tillsatte ett revisionsutskott. Revisionsutskottet biträder bolagsstyrelsen i skötseln av de övervakningsuppgifter som ankommer på styrelsen. Styrelsen väljer bland sig ledamöter och ordförande till revisionsutskottet för ett år i taget. Till de första ledamöterna utsågs ordförande Kalle J. Korhonen, vice ordförande Heikki Solttila och styrelseledamot Timo Kekkonen. Revisionsutskottet sammanträder minst fyra gånger i året. Styrelsens mötesschema ändrades i september. Möten hålls i fortsättningen i regel med fyra veckors mellanrum i stället för de tidigare två veckors intervallen. Förvaltningsrådets och styrelsens sammansättningar presenteras på sidorna i Årsöversikten 2010, samt på adressen > Finnvera > Finnvera i korthet > Organisation. För bolagets förvaltnings- och styrsystem redogörs i den ekonomiska översikten på sidorna FRAMTIDSUTSIKTER OCH RISKERNA INOM DEN NÄRMASTE FRAMTIDEN Som en följd av det ringa antalet investeringar inom företagsverksamheten har efterfrågan på inhemsk finansiering varit exceptionellt återhållsam. Om investeringstakten ökar förväntas efterfrågan på finansiering bli livligare redan under våren. Efterfrågan på finansiering för omstruktureringar förväntas öka i små och medelstora företag speciellt som en följd av en ökad mängd generationsväxlingar och pensioneringar bland företagarna. Efterfrågan på exportfinansiering torde hållas nära nuvarande nivå. Exportgarantiansvaren förväntas öka inom många branscher. Samtidigt minskar dock den befintliga ansvarsstocken, varför de totala ansvaren inte väntas öka. Enligt en bedömning av nuläget torde resultatet för år 2011 bli sämre än för år Situationen kan försämras på ett väsentligt sätt om riskerna förverkligas i större omfattning än väntat. 10 FINNVERAS EKONOMISKA ÖVERSIKT 2010

11 NYCKELTAL SOM BESKRIVER KONCERNENS EKONOMISKA UTVECKLING Miljoner euro Rörelsevinst/-förlust Avkastning på eget kapital % 10,5 3,2 1,5 10,3 7,1 Avkastning på totalt kapital % 2,4 0,8 0,5 3,2 1,9 Soliditet % 23,8 22,4 30,6 30,8 27,7 Kapitaltäckningsgrad 14,6 15,0 15,7 19,5 18,4 Förhållandet kostnader - intäkter 0,3 0,3 0,3 0,3 0,4 Formler för nyckeltal: Rörelsevinst/-förlust Direkt från resultaträkningen Avkastning på eget kapital% (ROE) Rörelsevinst/-förlust - inkomstskatter * 100 Eget kapital + minoritetsandel + ackumulerade bokslutsdispositioner minskad med latenta skatter (genomsnitt emellan årets början och årets slut) Avkastning på totalt kapital % (ROA) Rörelsevinst/-förlust - inkomstskatter * 100 Balansens slutsumma (genomsnitt emellan årets början och slut) Soliditet % Eget kapital + minoritetsandel + ackumulerade bokslutsdispositioner minskad med latenta skatter * 100 Balansens slutsumma Kapitaltäckningsgrad har beräknats i enlighet med Basel II standardmetod Har beräknats till år 2007 i enlighet med Finansinspektionens föreskrift no Förhållandet kostnader - intäkter Administrativa kostnader + övriga rörelsekostnader Räntebidrag + nettointäkter från provisioner +vinster/förluster från poster som värderas till verkligt värde + nettointäkter från placeringsverksamheten + övriga rörelseintäkter FINNVERAS EKONOMISKA ÖVERSIKT

12 STYRELSENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER GÄLLANDE RÄKENSKAPSÅRETS VINST Moderbolagets vinst för räkenskapsåret var ,91 euro. Styrelsen föreslår med stöd av 4 i lagen om statens specialfinansieringsbolag att vinstmedel överförs till fonder i det fria egna kapitalet enligt följande: Andelen från inhemsk verksamhet till fonden för inhemsk verksamhet ,98 euro Andelen från exportgaranti- och specialborgensverksamhet till fonden för exportgaranti- och specialborgensverksamhet ,93 euro 12 FINNVERAS EKONOMISKA ÖVERSIKT 2010

13 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT (1 000 e) Not Ränteintäkter 1 Räntor på kreditgivning Räntestöd som styrts till kunden Räntor på exportgaranti- och specialborgensfordringar Räntor på borgensfordringar Övriga ränteintäkter Räntekostnader Övrigt räntestöd Räntenetto Provisionsintäkter och -kostnader netto Vinster och förluster för poster som redovisas till verkligt värde Nettointäkter för placeringsverksamhet 4 Aktier och andelar Fordringsbevis 0 4 Förvaltningsfastigheter Andel av resultat i intresseföretag Övriga rörelseintäkter Administrationskostnader Personalkostnader 6 Löner och arvoden Lönebikostnader Övriga administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Nedskrivningar av fordringar, borgen- och garantiförluster 9 Kredit- och borgensförluster Kreditförlustbidrag från staten Exportgaranti- och specialborgensförluster Rörelsevinst Inkomstskatter 10 Räkenskapsperiodens och tidigare räkenskapsperiodens skatter Förändring i latent skattefordran Räkenskapsperiodens vinst Övriga poster i totalresultatet Förändring i aktiernas verkliga värde Räkenskapsperiodens totalresultat Fördelning av räkenskapsperiodens vinst För moderbolagets ägare För innehav utan bestämmande inflytande Fördelning av räkenskapsperiodens totalresultat För moderbolagets ägare För innehav utan bestämmande inflytande FINNVERAS EKONOMISKA ÖVERSIKT

14 BALANSRÄKNINGEN FÖR KONCERNEN Tillgångar (1 000 e) Not Fordringar på kreditinstitut Fordringar från kunder 12 Lån Borgenfordringar Fordringar från exportgaranti- och specialborgensverksamhet Placeringar 13 Fordringsbevis Placeringar i intresseföretag Övriga aktier och andelar Förvaltningsfastigheter Derivatavtal Immateriella tillgångar Materiella tillgångar 15 Fastigheter Övriga materiella tillgångar Övriga tillgångar 16 Kreditförlustfordringar från staten Övriga Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader Skattefordringar Skulder (1 000 e) Not Skulder till kreditinstitut Skulder till övriga samfund Till allmänheten emitterade skuldebrev Derivatavtal Avsättningar Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Skatteskulder Kapitallån Eget kapital 25 Eget kapital hänförlig till moderbolagets aktieägare Aktiekapital Överkursfond Fond för verkligt värde Fria fonder Fond för inhemsk verksamhet Fond för exportgaranti- och specialborgensverksamhet Övriga fonder 0 59 Balanserade vinstmedel Andelen av eget kapital hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande FINNVERAS EKONOMISKA ÖVERSIKT 2010

15 SAMMANDRAG AVSEENDE FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare (1 000 e) Aktiekapital Överkursfond Fond för verkligt värde Fond för exportgaranti- och Fond för inhemsk special- verksamheborgensverksamhet Övriga fonder Vinstmedel Totalt Innehav utan bestämmande inflytande Eget kapital totalt Eget Kapital Totalresultat för räkenskapsperioden sammanlagt/förändring i aktiernas verkliga värde Överföring till fonder Korrigeringar Eget kapital Eget Kapital Totalresultat för räkenskapsperioden sammanlagt/förändring i aktiernas verkliga värde Överföring till fonder Korrigeringar Eget kapital FINNVERAS EKONOMISKA ÖVERSIKT

16 KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN (1 000 e) Den löpande verksamheten Uttag av beviljade lån Återbetalning av lånefordringar Gjorda investeringar Överlåtelsevinster från investeringar Erhållna räntor Betalda räntor Erhållna räntestöd Erhållna provisionsintäkter Erhållna betalningar på övriga rörelseintäkter Betalningar av rörelsekostnader Betalda ersättningar Betalda skatter Kassaflöden från den löpande verksamheten (A) Investeringsverksamheten Investeringar i materiella och immateriella tillgångar Överlåtelsevinster från materiella och immateriella tillgångar Investeringar i övriga placeringar 0 0 Överlåtelseintäkter från övriga placeringar Erhållna utdelningar från investeringar Kassaflöden från investeringsverksamheten (B) Finansieringsverksamheten Avgiftsbelagd emission 0 0 Uttag av lån Återbetalning av lån Utbetalda dividender Kassaflöden från finansieringsverksamheten (C) Förändring av kassaflöden ( A+B+C) ökning (+)/minskning (-) Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Likvida medel vid årets slut Fordringar på kreditinstitut Fordringbevis Fondplaceringar FINNVERAS EKONOMISKA ÖVERSIKT 2010

17 NOTER TILL KONCERNENS BOKSLUT Sammanfattning över de centrala principerna för upprättande av bokslut Företagets grundfakta Finnvera finansierar små och medelstora företags verksamhet, export och internationalisering och verkar för att förverkliga statens regionpolitiska mål. Koncernens moderbolag är ett finländskt aktiebolag, grundat i enlighet med Finlands lagstiftning. Bolagets hemort är Kuopio och dess registrerade adress är PB 1127, Haapaniemienkatu 40, Kuopio. Styrelsen har godkänt bokslutet den 10 mars En kopia av koncernbokslutet finns tillgänglig på adressen och vid koncernens huvudkontor på adresserna Haapaniemienkatu 40, Kuopio och Södra esplanaden 8, Helsingfors. Principer för upprättandet av koncernbokslut Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med de internationella IFRS-standarderna (International Financial Reporting Standards, IFRS) och vid upprättandet av bokslutet har man tillämpat den IFRS-standard som gällde , med vilken avses de standarder som godkänts för tillämpning inom EU och tolkningarna av dem på det sätt som stadgats i EU:s IAS-förordning nr 1606/2002. Noterna till koncernbokslutet har också upprättats i enlighet med finsk bokförings- och samfundslagstiftning. Finnvera införde år 2010 följande IFRS-standarder: Omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv (gäller räkenskapsperioder som börjar eller senare). Enligt den omarbetade standarden ska förvärvsmetoden fortsättningsvis tillämpas på rörelseförvärv, men det har emellertid gjorts några väsentliga ändringar i den jämfört med den tidigare gällande IFRS 3-standarden. Exempelvis ska alla betalningar i anslutning till förvärvet kostnadsföras och vid varje enskilt förvärv kan man välja om innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen värderas till verkigt värde eller till den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens nettotillgångar. Omarbetade IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (gäller räkenskapsperioder som börjar eller senare). Den omarbetade standarden förutsätter att effekterna av alla förändringar i dotterföretagens ägarandelar redovisas i koncernens eget kapital i det fall då transaktionerna inte medför någon ändring i moder bolagets bestämmande inflytande. Om moderbolaget förlorar sitt bestämmande inflytande i dotterföretaget, värderas den eventuella återstående investeringen till verkligt värde via resultaträkningen. Motsvarande redovisningsförfarande tilllämpas även på innehav i intresseföretag och gemensamt styrda företag. I fortsättningen kan dotterföretagens förluster hänföras till innehavare utan bestämmande inflytande även då förlusterna överstiger innehavarens investering. Samlingen av ändringar i IFRS-standarderna (Improvements to IFRS, april 2009, gäller i regel räkenskapsperioder som börjar eller senare). Ändringarna gäller sammanlagt 12 standarder och deras inverkan varierar per standard, men ändringarna har inte någon väsentlig inverkan på koncernens bokslut. Införandet av följande standarder och tolkningar har inte haft någon inverkan på koncernens bokslut: Ändrade IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering Poster berättigade för säkringsredovisning IFRIC 17 Utdelning av sakvärden till ägare IFRIC 18 Överföring av tillgångar från kunder Ändringarna i IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar aktierelaterade transaktioner som regleras med kontanter inom koncernen. FINNVERAS EKONOMISKA ÖVERSIKT

18 Upprättandet av bokslutet enligt IFRS förutsätter att bolagets ledning gör vissa bedömningar och antaganden samt överväganden vid tillämpandet av redovisningsprinciperna. Dessa antaganden och bedömningar påverkar mängden tillgångar, skulder och eventualförpliktelser i balansräkningen samt mängden intäkter och kostnader som redovisas i resultat räkningen. Antagandena och bedömningarna baserar sig på den bästa informationen som finns tillgänglig vid tidpunkten för bokslutet. Det verkliga utfallet kan avvika från antagandena. I punkten Redovisningsprinciper som kräver företagsledningens bedömningar och väsentliga källor av osäkerhet anknutna till uppskattningar i redovisningsprinciperna ges information om de delområden inom vilka företagsledningens bedömningar eller osäkerhetsfaktorer anknutna till uppskattningarna kan ha den största effekten på de redovisade värdena. Konsolideringsprinciper Dotterbolagen I koncernbokslutet har moderbolagets och dotterbolagens bokslut konsoliderats. Dotterbolagen är företag som står under moderbolagets bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande uppstår då moderbolaget direkt eller indirekt har rätt att utforma dotterföretagets finansiella eller operativa strategier i syfte att generera ekonomiska fördelar från dess verksamhet. Förvärvade dotterföretag tas in i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten till det datum när det bestämmande inflytandet upphör. Koncernen har behandlat anskaffningsutgiften för bolag konsoliderade före i enlighet med finsk bokföringspraxis som har tillåtits i undantaget i IFRS1-standarden. Koncernen har inte gjort företagsförvärv efter övergångs datumet. Koncerninterna transaktioner, fordringar och skulder samt interna orealiserade vinster och koncernintern vinstfördelning har eliminerats vid upprättandet av koncernbokslutet. Innehav utan bestämmande inflytande Innehav utan bestämmande inflytande av det egna kapitalet och räkenskapsperiodens resultat redovisas som separata poster i resultaträkningen och balansräkningen. Intressebolag Som intressebolag behandlas de bolag, i vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte bestämmande inflytande över bolagets finansiella och operativa strategier. Betydande inflytande uppstår när koncernen äger mellan 20 och 50 procent av röstetalet i företaget. Intressebolagen behandlas enligt kapitalandelsmetoden i koncernbokslutet. Kapitalinvesteringar som Finnvera har gjort genom sina dotterföretag har behandlats i enlighet med det alternativa sätt som ges i standarden IAS 28 Innehav i intresseföretag som investeringar till verkligt värde via resultaträkningen. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen under den räkenskapsperiod som de har uppstått. Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den kurs som föreligger på transaktionsdagen och tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till den kurs som föreligger på bokslutsdagen. Vinster och förluster som har uppstått till följd av omräkningen redovisas i resultaträkningen under Vinst och förlust av poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning av intäkter och kostnader Räntebidrag Ränteintäkter och -utgifter periodiseras enligt effektivräntemetoden under avtalets löptid. Vid beräkning av effektivräntan beaktas erhållna och betalda avgifter samt räntepunkter som utgör en betydande del av effektivräntan, transaktionskostnader samt eventuella över- och underkurser. Av staten erhållna ränte- och provisionsstöd periodiseras på motsvarande sätt enligt effektivräntemetoden under avtalets löptid. Provisionsintäkter och -kostnader, netto Borgens- och garantiarvoden periodiseras under avtalets löptid. Intäkter och utgifter för övriga arvoden redovisas i huvudsak när tjänsten utförs. Vinster och förluster från poster värderade till verkligt värde Vinster och förluster (realiserade och orealiserade) på derivatinstrument, finansiella skulder till verkligt värde och kapitalplaceringar samt valutakursdifferenser redovisas i resultaträkningen i posten Vinster och förluster för finansiella instrument värderade till verkligt värde. Nettointäkter av placeringsverksamhen Försäljningsvinster och -förluster från aktier, andelar och fordringsbevis som kan säljas, nedskrivningar i anslutning till dessa poster samt intäkter och utgifter för förvaltningsfastigheter redovisas under Nettointäkter av placeringsverksamheten. 18 FINNVERAS EKONOMISKA ÖVERSIKT 2010

19 I nettointäkter av placeringsverksamheten redovisas även andel av intressebolagens resultat och erhållna dividender. Dividendintäkter redovisas som intäkt under den period rättten att erhålla dem har uppstått. Bidrag Finnvera erhåller ränte- och borgensprovisionsstöd av staten, samt ersättning för kredit- och borgensförluster för lån och borgen som har beviljats i enlighet med vissa regionalpolitiska grunder som har avtalats om med staten. Ersättningar för kredit- och borgensförluster erläggs för lån och borgen som har beviljats utan tryggande säkerhet. Ränte- och provisionsstöd redovisas enligt effektivräntemetoden under avtalets löptid och ersättningar för kreditförluster redovisas när avtalsbaserad rätt att erhålla dem har uppstått. Likvida medel Likvida medel utgörs av kontanta medel. Finansiella instrument Klassificering Finansiella tillgångar och skulder klassificeras som tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lån och övriga fordringar, finansiella tillgångar som kan säljas, finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och övriga finansiella skulder. Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Balansposter värderade till verkligt värde via resultaträkningen är tillgångar och skulder som innehas för handel, derivat som innehas för handel och finansiella skulder som man valt att redovisa till verkligt värde via resultaträkningen. Finnvera har inga tillgångar och skulder som innehas för handel. Till finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen hör derivatinstrument samt de skulder som definierats till verkligt värde via resultaträkningen och säkrats mot ränte- eller valutakursrisk med dessa derivatinstrument. Finnvera tillämpar möjligheten enligt standarden IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering att värdera de ovan nämnda skulderna till verkligt värde i enlighet med koncernens riskhanteringsstrategi och att behandla derivatinstrumenten och de säkrade skulderna som en helhet. Värdeförändringen i tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i resultaträkningen under posten Vinster och förluster för finansiella instrument till verkligt värde. Koncernens kapitalplaceringar har vid det första redovisningstillfället klassificerats som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Placeringar värderas till verkligt värde och värdeförändringen av verkligt värde redovisas i resultaträkningen för den räkenskapsperiod under vilken den skett (angående värdering av kapitalplaceringar se Värdering till verkligt värde). Lån och övriga fordringar Som lån och övriga fordringar klassificeras avtal med fastställda eller fastställbara betalningar, och som inte noteras på en aktiv marknad. Vid det första redovisningstillfället värderas och redovisas lån och övriga fordringar till verkligt värde med tillägg för transaktionskostnader direkt hänförliga till förvärvet. Efterföljande värdering sker till den periodiserade anskaffningsutgiften enligt effektivräntemetoden. Finansiella tillgångar som kan säljas Till finansiella tillgångar som kan säljas klassificeras finansiella tillgångar som inte hör till derivatinstrument och som har definierats som tillgångar som kan säljas, eller som inte hör till andra kategorier av finansiella tillgångar. Som Finnveras finansiella tillgångar som kan säljas klassi ficeras fordringsbevis samt aktier och andelar som inte hör till kapitalinvesteringsverksamheten. När dessa tillgångar redovisas första gången värderas de till verkligt värde med beaktande av transaktionskostnaderna som är direkt hänförliga till förvärvet. Efterföljande värdering av finansiella tillgångar som kan säljas sker till verkligt värde, och förändringen av verkligt värde redovisas direkt mot fond för verkligt värde i eget kapital. När det finns objektiva indikationer på att värdet på finansiella tillgångar som kan säljas har minskat, redovisas förlust som har ackumulerats i eget kapital i periodens resultat. Övriga finansiella skulder Till övriga finansiella skulder hör de övriga skulder, skulder till kreditinstitut och till kunder, samt skuldebrev emitterade till allmänheten, vilka inte klassificerats som värderade till verkligt värde via resultaträkningen. På grund av den återbetalningsskyldighet som kan uppstå i vissa situationer, behandlas bidrag och understöd som har erhållits från staten för grundande av dotterbolag som övriga finansiella skulder. FINNVERAS EKONOMISKA ÖVERSIKT