Grunderna i C++ T A. Skapad av Matz Johansson BergströmLIMY
|
|
- Rasmus Vikström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grunderna i C++ ARK 385: Virtuella Verktyg i en Materiell värld AT Arkitektur & Teknik Chalmers Tekniska Högskola Kursen skapades (3 förel.) förel. + 2 projekt förel. Helt omarbetade övningar & Arkitektur Teknik - Chalmers T A Tekniska Högskola i j Skapad av Matz Johansson BergströmLIMY matz.johansson@chalmers.se
2 Innehållsförteckning I 1 Wrap-up Vad lärde vi oss förra gången Frekventa frågor Vad vi går igenom idag 2 Funktioner Slumptal Slumptal forts. Exempelkod For-loop Exempelkod Avslutning om Scope Skriva till fil Uppsnabbningar Avlusning av cout och filutskrift Övningar Matz JB (AT Arkitektur & Teknik, Chalmers) Grunderna i C / 22
3 Wrap-up Vad lärde vi oss förra gången Vad lärde vi oss förra gången? ˆ Att skriva funktioner ˆ Användbara funktioner ˆ Lite om block och scope (räckvidd) ˆ While ˆ Endimensionella fält Matz JB (AT Arkitektur & Teknik, Chalmers) Grunderna i C / 22
4 Wrap-up Frekventa frågor Frågor från förra gången Irriterande parenteser i Code:Blocks -Titta i referensbladet under avsnitt Returnera fält, som i Matlab? - Detta går, men man använder sig då av pekare, vilket vi inte kommer gå igenom. Pekararitmetik är komplicerat, tips vore att använda sig av STL biblioteket och vector om man vill. Vi kommer inte använda fält eller vektorer som returtyper utan använder globala fält. Matz JB (AT Arkitektur & Teknik, Chalmers) Grunderna i C / 22
5 Wrap-up Vad vi går igenom idag Vad lär vi oss idag? Idag: ˆ Slumptal ˆ for-loopar ˆ Skrivning till fil Matz JB (AT Arkitektur & Teknik, Chalmers) Grunderna i C / 22
6 Avlusning C++ är ofantligt stort och utvecklas ständigt. Saker som gick att utföra i tidigare versioner kan vara olagliga i nästa. Implementationerna av C++ standarden kommer alltid att vara ett steg efter, man kan se standardena som ett mål. Vi använder ( enligt g++ - -version) (22 Juli 2009), senaste är (18 April 2011). Kompilatorn tillåter en användare att skriva mycket konstigt i C++kod. Det finns faktiskt tävlingar i C++ och C IOCCC (The International Obfuscated C Code Contest) som går ut på att skriva ett specifikt program så krångligt som möjligt, www. Dessa program är fruktansvärt svåra att läsa. Det tillhör dock god programmeringssed att exempelvis alltid returnera ett värde för funktioner (utan void). Använda makro för antalet element i ett fält Använda EXIT SUCCESS och EXIT FAILURE (definierat i cstdlib som 0 respektive 1). Koden blir tydligare för er själva och andra. Matz JB (AT Arkitektur & Teknik, Chalmers) Grunderna i C / 22
7 Avlusning Vi kan se ett enkelt exempel på hur illa man kan skriva i C++. # include<s t d l i b > # include <i o s t r e a m > using namespace std ; int main ( ) { int cout =1; cout << 2 ; } std : : cout << cout ; Förkortad version av ett program. cout blir här en variabel som vi bitshiftar men inte tilldelar till någon variabel, så värdet slängs, cout har fortfarande värdet 1. Det skrivs alltså inte ut nåt till konsolen. Vi skriver till slut ut värden på variabeln cout med namnrymden standard. Matz JB (AT Arkitektur & Teknik, Chalmers) Grunderna i C / 22
8 Avlusning Vi har tidigare sett problem med C++, Matlab är inte helt förskonad från konstiga resultat heller. Skriver vi in följande i prompten: >>1E Testa själva. Detta har att göra med flyttalsstandarden och maskinnoggrannheten. Vi kommer inte gå in på detta närmare. Skriver man följande i C++: int i ; cout <<i ; Vad blir resultatet? OBS: Initierar man inte en variabel med ett värde vet man inte säkert vilket värde den har, detta är skräp, för den nyfikne se: www Matz JB (AT Arkitektur & Teknik, Chalmers) Grunderna i C / 22
9 Funktioner Slumptal Vi visade att oinitierade variabler innehöll skräp. Detta ger antydan till att ett värde på en oinitierad variabel är slumpmässig, så är inte fallet. Att generera slumptal är svårare än man tror. Det finns många beräkninsmetoder att generera slumptal, dessa kan delas in i två kategorier: True random number generators (TRNGs) och Pseudo random number generators (PRNGs). PRNG grundar sig i att det finns en kod som genererar tal som ser slumpmässiga ut. För att få nya slumptal varje gång man kör programmet används ett seed som är unikt för varje körning, för att ändra sekvensen. I C++ finns en slumptalsfunktion som heter rand(). Rand skapar inte äkta slumptal, utan är en PRNG. Fördelen med en PRNG är snabbare generering av slumtal som ofta är lämpligt för enklare program. Det finns dock brister i PRNG som gör det olämpligt att använda den i seriösa tillämpningar som exempelvis kryptering och onlinespel. En sida där man skapar äkta slumptal (TRNG): www. Matz JB (AT Arkitektur & Teknik, Chalmers) Grunderna i C / 22
10 Funktioner Slumptal forts. srand() är seedfunktionen som tar som argument time(null) som i sin tur returnerar antalet sekunder som har passerat sedan 1 Jan, Detta värdet är olika varje gång man anropar funktionen och ger därför en unik sekvens av slumptal varje gång. rand ger ett tal s [0, RAND MAX]. RAND MAX är ett makro i cstdlib som är definierad som 0x7FFF (hexadecimalt), alltså s [0, 32767]. Vill man generera ett slumptal s [a, b] så kan man skriva Se även: www (rand()/rand MAX ) (b a) +a }{{} [0,1] }{{} [0,b a] } {{ } [a,b] Intressant artikel om slumptal och Lavalampor: www Matz JB (AT Arkitektur & Teknik, Chalmers) Grunderna i C / 22
11 Funktioner Exempelkod Ett enkelt exempelprogram och utskrift: # include <time. h>//obs. h // utlämnat d e t a l j e r int main ( ) ; { srand ( time ( NULL ) ) ; // s e e d cout << rand ( ) ; // s k r i v e r ut s l u m p t a l } Slumptal i C++. Matz JB (AT Arkitektur & Teknik, Chalmers) Grunderna i C / 22
12 Funktioner Exempelkod Följande visar ett komplett program, som exempel på användning av slumptalsfunktionen. # include <c s t d l i b > # include <i o s t r e a m > # include <time. h> using namespace std ; int main ( ) { int i=0; srand ( time ( NULL ) ) ; // s e e d while ( i <100) { cout << rand ( ) % 100 << endl ; i++; } } return 0 ; Matz JB (AT Arkitektur & Teknik, Chalmers) Grunderna i C / 22
13 For-loop for-loop Vi har redan använt While för att upprepa kod. En version av While är For loop, detta är ungefär samma som i Matlab. For-loopen, liksom while, upprepar kod till dess ett villkor inte längre är uppfyllt. Så fort villkoret inte är sant längre kommer snurran att avbrytas och programmet hoppar ur loopen. kod; for(kod;villkor;kod) { False True [kod;] } kod; Matz JB (AT Arkitektur & Teknik, Chalmers) Grunderna i C / 22
14 For-loop Följande visar hur man kan konvertera mellan while och for: int i=0; While ( i <100) { cout << i << endl ; } i++; Loop med while. for ( int i=0; i <100; i++) { cout << i << endl ; } Samma loop med en for. Matz JB (AT Arkitektur & Teknik, Chalmers) Grunderna i C / 22
15 Avslutning om Scope Några avslutande ord om scope I samtliga exempel och övningar har vi sett using namespace std;. Detta har med namnrymd (scope) att göra. namespace lades till i C++ för att förhindra att bibliotek har samma namn på variabler så dessa skulle överskuggas. Man använder namespaces som ett sätt att påminna programmeraren att man faktiskt använder en visst namnrymd/scope, dvs. std i detta fall. Om man vill så kan man skriva sitt egna namespace väldigt enkelt: namespace Matz { double pi = ; } namespace Elev { double pi = 4* atan ( 1 ) ; } int main ( ) { cout << Matz : : pi Elev : : pi ; } Annars hade man varit tvungen att skriva std::cout. Detta är tror jag anledningen till att Code::Blocks heter som det gör. För ytterliga information, se: www Matz JB (AT Arkitektur & Teknik, Chalmers) Grunderna i C / 22
16 Skriva till fil Skriva till fil För att skriva data till en fil kan man skapa en ström. En ström är en sorts länk till en fil, samma som cout och cin är en länk till konsolfönstret (stdout, stdin). När en ström skapas kommer en fil att skapas där.exe-filen befinner sig. Man kan låta filnamnet vara en fil i en godtycklig mapp, exempelvis: c:\\annat\\data\\test.txt, notera två \! # include <f s t r e a m >// i n n e h å l l e r o f s t r e a m ofstream namn ( " filnamn " ) ; // kan v a r a g l o b a l namn << " skriv detta till fil " ;... namn. close ( ) ; // s t ä n g strömmen Exempelkod med filström. Notera att namn kan vara ett vanligt namn. OBS: namn fungerar nu på samma sätt som cout, skillnaden är att vi nu skriver till en fil. OBS: Skriver man till \\file01... så måste man ha escape character (\) före varje \, alltså fil path skall vara: \\\\file01... Matz JB (AT Arkitektur & Teknik, Chalmers) Grunderna i C / 22
17 Skriva till fil Uppsnabbningsmetoder för skrivning till fil Diskhastighet: Det första man skall tänka på är att skriva till en snabb disk. Diskar är relativt långsamma, att skriva 73MB data till M: tar 6 sekunder medan det tar 4.18 sekunder på C: (2011). Skriv mindre: En enkel åtgärd för att snabba upp skrivning till fil är att skriva färre tecken i, vi behöver allmänt inte skriva samtliga 16 decimaler utan kan nöja oss med mellan 5-10 decimaler, detta kan man specifiera detta med: out<<setprecision(5); Buffertmetoden: När vi skriver till fil inne i en loop kommer varje loop att begära diskaccess, om vi istället använder en buffert och skriver allting till fil efter loopen så kan vi snabba upp koden med ungefär 27% # include<sstream > stringstream buffert ; // d e k l a r e r a s f ö r s t buffert << " hej " ; // s k r i v t i l l b u f f e r t out << buffert. str ( ) ; // e f t e r loop, s k r i v a l l t i n g t i l l f i l out. close ( ) ; i Det går också att skriva direkt till Maltabs binära filformat, via biblitek. Matz JB (AT Arkitektur & Teknik, Chalmers) Grunderna i C / 22
18 Skriva till fil Uppsnabbningsmetoder för skrivning till fil... More computing sins are committed in the name of efficiency (without necessarily achieving it) than for any other single reason - including blind stupidity. - W.A. Wulf endl vs. \n: Som nybörjare är det lätt att använda endl för nyrad men om man skriver detta till fil eller skärm i en loop, så kommer det gå mycket långsamt. Tester visar att endl är mellan 1.23 till 3 ggr långsammare än nyradstecken. OBS: För buffertmetoden får vi ingen uppsnabbning. Anledningen till att det är snabbare att använda nyradstecknet är att endl tvingar skrivning till fil, om man gör detta inne i en loop så utförs denna skrivning för varje loop. Gör vi allting rätt, dvs. använder buffertmetoden, skriver med nyradstecken, 5 decimaler så kan vi få minst 56% snabbare kod jämfört med om vi gör allting fel, vilket är bra om vi skriver stora filer. Matz JB (AT Arkitektur & Teknik, Chalmers) Grunderna i C / 22
19 Skriva till fil Avlusning av cout int i ; cout << i=i+1 << endl ; Även om << har lägre prioritet än = så fungerar inte detta, cout väntar sig <<. För att lösa detta måste man skriva: int i ; cout << ( i=i+1) << endl ; Vi kan skriva i++ istället: int i ; cout << i++ << endl ; eftersom det är tilldelning (=) som ställer till det för cout. Detta felet uppstår för skrivning till fil också. Matz JB (AT Arkitektur & Teknik, Chalmers) Grunderna i C / 22
20 Övningar Övningar ˆ Ni behöver inte logga in för att hämta ner från kurshemsidan www ˆ ˆ Öppna Instruktioner till Övning 3.pdf (under Övningar/3/) Öppna Referensblad.pdf (under Extra/) ˆ Om ni undrar något så kolla i referensbladet, där står allt ni behöver veta. ˆ Är jag upptagen så kolla på ledtrådarna, annars kan ni skriva upp er på tavlan så tar jag er i tur och ordning. Ni som är snabba får gärna hjälpa övriga. Matz JB (AT Arkitektur & Teknik, Chalmers) Grunderna i C / 22
Grunderna i C++ T A. Skapad av Matz Johansson BergströmLIMY
Grunderna i C++ ARK 385: Virtuella Verktyg i en Materiell värld AT Arkitektur & Teknik Chalmers Tekniska Högskola 2009 - Kursen skapades (3 förel.) 2010-6 förel. + 2 projekt 2011-8 förel. Helt omarbetade
Grunderna i C++ T A. Skapad av Matz Johansson BergströmLIMY
Grunderna i C++ ARK 385: Virtuella Verktyg i en Materiell värld AT Arkitektur & Teknik Chalmers Tekniska Högskola 2009 - Kursen skapades (3 förel.) 2010-6 förel. + 2 projekt 2011-8 förel. Helt omarbetade
C++ Slumptalsfunktioner + switch-satsen
C++ Slumptalsfunktioner + switch-satsen Veckans avsnitt består av ett antal lite udda funktioner man kan ha nytta av när man skriver program. Det är en slumptalsgenerator och lite annat smått och gott.
Grunderna i C++ T A. Skapad av Matz Johansson BergströmLIMY
Grunderna i C++ ARK 385: Virtuella Verktyg i en Materiell värld AT Arkitektur & Teknik Chalmers Tekniska Högskola 2009 - Kursen skapades (3 förel.) 2010-6 förel. + 2 projekt 2011-8 förel. Helt omarbetade
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Underprogram - Funktioner Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 18 september 2014 Översikt 2/22 Återblick till satsblocken Funktioner - Namngivna satsblock
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Strömmar, externa filer och kommandoradsargument Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 7 oktober 2015 Översikt 2/32 Strömmar Kommandoradsargument Jämförelseoperatorer
C++ Funktioner 1. int summa( int a, int b) //funktionshuvud { return a+b; //funktionskropp } Värmdö Gymnasium Programmering B ++ Datainstitutionen
C++ Funktioner 1 Teori När programmen blir större och mer komplicerade är det bra att kunna dela upp programmet i olika delar som gör specifika saker, vilket kan göra programmet mer lättläst. Ett sätt
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Sammanfattning period 1 Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 oktober 2013 Översikt Ett C++-programs uppbyggnad Variabler Datatyper Satser Uttryck Funktioner
Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p
Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället
Användarhandledning Version 1.2
Användarhandledning Version 1.2 Innehåll Bakgrund... 2 Börja programmera i Xtat... 3 Allmänna tips... 3 Grunderna... 3 Kommentarer i språket... 4 Variabler... 4 Matematik... 5 Arrayer... 5 på skärmen...
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Grundläggande satser och uttryck Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 5 augusti 2014 Översikt Uttryck Litteraler Operatorer Satser Villkor Upprepning Teckenhantering
TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs
. TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs Program, datatyper och IO Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 7 oktober 2015 Översikt 2/14 Struktur på ett C++-program Köra ett program Variabler
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 31 oktober 2014 Översikt 2/41 Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor Arbeta
Grunderna i C++ T A. Skapad av Matz Johansson BergströmLIMY
Grunderna i C++ ARK 385: Virtuella Verktyg i en Materiell värld AT Arkitektur & Teknik Chalmers Tekniska Högskola 2009 - Kursen skapades (3 förel.) 2010-6 förel. + 2 projekt 2011-8 förel. Helt omarbetade
Grunderna i C++ T A. Skapad av Matz Johansson BergströmLIMY
Grunderna i C++ ARK 385: Virtuella Verktyg i en Materiell värld AT Arkitektur & Teknik Chalmers Tekniska Högskola 2009 - Kursen skapades (3 förel.) 2010-6 förel. + 2 projekt 2011-8 förel. Helt omarbetade
Funktionens deklaration
Funktioner - 1 Teknik för stora program #include #include......... cout
Programmering i C++ EDAF hp. EDAF30 (Föreläsning 2) HT / 18
Programmering i C++ EDAF30 7.5 hp EDAF30 (Föreläsning 2) HT 2014 1 / 18 Tecken och texter char char ch = A ; teckenfält = strängar i C char str[] = "123"; standardklass i C++ string s = "C++"; EDAF30 (Föreläsning
Föreläsning 4: Filer och strömmar
Föreläsning 4: Filer och strömmar PROGRAM OPERATIV- SYSTEM EXTERNA (IO-)ENHETER cout > x; STANDARD INSTRÖM ifstream infil A.TXT infil >> str; INGÅENDE FILSTRÖM
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära
C++ - En introduktion
C++ - En introduktion De imperativa grunderna för dig som kan programmera Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 72 Översikt 1 Grunderna 2 Uttryck och satser 3 Funktioner 4 Poster 1 Grunderna
Introduktion till algoritmer - Lektion 1 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 1
Kattis Lektion 1 I kursen används onlinedomaren Kattis (från http://kattis.com) för att automatiskt rätta programmeringsproblem. För att få ett konto på Kattis anmäler du dig på Programmeringsolympiadens
Kapitel 5. Strömmar. Utmatning
Kapitel 5 Strömmar Kapitel 5 - Strömmar Utmatning med std::ostream och std::ostringstream Inmatning med std::istream och std::istringstream Överlagring av in- och utmatning Iteratorer för in- och utmatning
Innehåll. Introduktion till objektorientering. OOP (objektorienterad programmering) Objekt, instanser, klasser
Föreläsning 1 Innehåll Introduktion till objektorientering OOP (objektorienterad programmering) Objekt, instanser, klasser C++ OO i C++ Standardbibliotek Utökningar från C (syntaktiskt socker) Introduktion
Programmeringsteknik med C och Matlab
Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 6: Filhantering Henrik Björklund Umeå universitet 13 oktober 2009 Björklund (UmU) Programmeringsteknik 13 oktober 2009 1 / 22 Textfiler Filer är sekvenser
C-programmering, föreläsning 2 Jesper Wilhelmsson
C-programmering, föreläsning 2 Jesper Wilhelmsson Funktioner void Globala och lokala variabler, scope static Arrayer Strängar ASCII, ANSI Argument till main Slumptal Funktioner Nu är det dags att börja
Föreläsning 1: Momstabellen i C++
Nu sätter vi igång med C++! Föreläsning 1: Momstabellen i C++ På den här föreläsningen skall jag ta ett stort exempel och ett par små och med dessa hoppas jag att täcka in mycket av det som är grundläggande.
Programsystemkonstruktion med C++: Övning 1. Karl Palmskog september 2010
Programsystemkonstruktion med C++: Övning 1 Karl Palmskog palmskog@kth.se september 2010 Programuppbyggnad Klassens uppbyggnad en C++-klass består av en deklaration och en definition deklaration vanligtvis
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 20 Översikt Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor 2 / 20 Internminne
Recap Mera om nya typer Kort Fält. Programmering. Sommarkurs 2007 www.hh.se/staff/vero/programmering. Verónica Gaspes. IDE-sektionen.
Programmering Sommarkurs 2007 www.hh.se/staff/vero/programmering Verónica Gaspes IDE-sektionen Juni 14 Utkast 1 Recap 2 Mera om nya typer 3 Kort 4 Fält Recap Man kan ge namn till typer. Vi undersökte enum
C++ Lektion Tecken och teckenfält
C++ Lektion Tecken och teckenfält Teori Hittills har alla variabler du jobbat med varit olika typer av tal, men du kan också deklarera variabler som håller bokstavstecken. Denna variabeltyp kallas för
Inledande programmering med C# (1DV402) Summera med while"-satsen
Summera med while"-satsen Upphovsrätt för detta verk Inledande programmering med C# (1DV402) Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får
Agenda. Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer. Övningar nu och då
Agenda Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer Övningar nu och då 1 Motivering I de flesta problem ingår att hantera multipla data I de
Objektorienterad Programmering (TDDC77)
Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning II: utmatning, variabler, typer Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2017 Outline Java Språket Utmatning av Sträng litteraler Variabler
Programmeringsteknik med C och Matlab
Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 2: C-programmeringens grunder Henrik Björklund Umeå universitet Björklund (UmU) Programmeringsteknik 1 / 32 Mer organisatoriskt Imorgon: Datorintro i lab Logga
Lektion 1 - Steg 1. Introduktion. Hello World
Introduktion Kursen är utvecklad som ett projekt med syfte att stödja ett flexibelt lärande. Idéerna bakom den successiva examinationen är att synliggöra de enskilda inlärningsstegen i kursen. Tanken är
En villkorssats är den konstruktion som finns i C++ för att göra en selektion av två alternativa sekvenser. Formen för if satsen är
1 Villkor och styrsatser I de program vi sett tidigare har programkörning inneburit att sats efter sats utförts i den ordning de skrivits i källkoden. Vi har inte kunna ändra programmets uppförande beroende
DD2387 Programsystemkonstruktion med C++ Tentamen 2
DD2387 Programsystemkonstruktion med C++ Tentamen 2 Måndagen den 10 november 2014, 08:00-12:00 Introduktion Skriv dina svar på separata papper, dessa scannas in efter inlämning. Du kan skriva på båda sidor.
*Pekarvärden *Pekarvariabler & *
*Pekarvärden *Pekarvariabler & * Motivering Pekare är ett fundamentalt koncept i C (och C++) Multipla returvärden från funktioner. Arrayer hanteras via pekare Dynamiskt minne (kommer i slutet av kursen)
Introduktionslaboration
TDDC76 Laborationshandledning 1 TDDC76 Programmering och datastrukturer Introduktionslaboration Denna introduktionslaboration introducerar programmeringsspråket C++, hur du skriver enkla C++-program samt
Objektorienterad programmering Föreläsning 2
Objektorienterad programmering Föreläsning 2 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@webacademy.se www.webacademy.se Agenda Inläsning av data via dialogrutor Repetitioner (While-satsen och For-satsen) Nästlade
Introduktion till algoritmer - L0 - Grunder i C++ Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. L0 - Grunder i C++
Introduktion till algoritmer - L0 - Grunder i C++ Matematikgymnasiet, Läsåret 01-015 L0 - Grunder i C++ Det här är den första lektionen i kursen Introduktion till algoritmer vid Matematikgymnasiet, läsåret
OBS! All teori i detta och följande dokument kompletteras med genomgångar på lektionerna. Så det är viktigt att närvara och göra egna anteckningar.
Värmdö Gymnasium Programmering A 110123 Lektion C1 Grunder Att programmera handlar mycket om att lära sig att analysera det problem eller den funktion man vill att programmet ska ha, och översätta det
Objektorienterad Programmering (TDDC77)
Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning II: utmatning, variabler, typer Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2016 Kompilera och köra programmet under terminal 2: I Skapa Hej.java
I Skapa Hej.java och skriv programmet. I Kompilera med javac Hej.java. I Rätta fel och repetera tills du lyckas kompilera ditt program
Kompilera och köra programmet Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning II: utmatning, variabler, typer Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2016 under terminal 2: I Skapa Hej.java
Tentamen EDAF30 Programmering i C++
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1(5) Institutionen för datavetenska Tentamen EDAF30 Programmering i C++ 2015 05 06, 8.00 13.00 Hjälmedel: En valfri C++-bok. OH-bilderna från föreläsningarna är inte tillåtna. Du
Övningsuppgifter till föreläsning 2 Variabler och uttryck
Sid 1 (5) Övningsuppgifter till föreläsning 2 Variabler och uttryck Syfte Syftet med övningsuppgifterna är att träna på: Aritmetik, variabler, tilldelning, scanf och printf Generellt Diskutera gärna uppgifterna
Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring
Syntax: Class Declaration Modifier Class Body Basic Class Member Klassdeklaration class Class Member Field Declaration Constructor Declaration Method Declaration Identifier Class Associations Motsvarar
LÖSNINGSFÖRSLAG TILL Tentamen i objektorienterad programmering i C++ I 2001-01-20
LÖSNINGSFÖRSLAG TILL Tentamen i objektorienterad programmering i C++ I 2001-01-20 Betygsgränser: 3 16 poäng 4 23 poäng 5 30 poäng Maxpoäng: 36 poäng Hjälpmedel: inga Lycka till Per Ekeroot Uppgift 1 Kortfrågor
Introduktion till Datalogi DD1339. Föreläsning 2 22 sept 2014
Introduktion till Datalogi DD1339 Föreläsning 2 22 sept 2014 Namn Fält1 Fält2 Fält3 Metod1 Metod2 Metod3 Metod4 public class { public class { Åtkomst, public betyder fullt tillgänglig utifrån public
TDIU01 Programmering i C++
TDIU01 Programmering i C++ Föreläsning 6 - Klasser Eric Elfving, eric.elfving@liu.se Institutionen för datavetenskap (IDA) Avdelningen för Programvara och system (SaS) Klasser När vi skapade vår lista
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer C++ - en introduktion Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 72 Översikt 1 Grunderna 2 Uttryck och satser 3 Funktioner 4 Poster 1 Grunderna Ett första
Att använda pekare i. C-kod
Att använda pekare i C-kod (Bör användas av de som känner sig lite hemma med C-programmering!) Rev 1, 2005-11-23 av Ted Wolfram www.wolfram.se Syfte: Man kan tycka att det är komplicerat att använda pekare
Programmering i C++ EDA623 Strömmar och filer. EDA623 (Föreläsning 9) HT / 19
Programmering i C++ EDA623 Strömmar och filer EDA623 (Föreläsning 9) HT 2013 1 / 19 Strömmar och filer Innehåll Klassen ios Läsning av strömmar Utskrift av strömmar Koppling av filer till strömmar Direktaccess
Anteckningar 1: Grundläggande saker
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv11/pst1/ Programmering för språkteknologer I Anteckningar 1: Grundläggande saker 1 Programmering
HI1024 Programmering, grundkurs TEN
HI1024 Programmering, grundkurs TEN2 2016-12-22 KTH STH Flemingsberg 8.15-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Kursboken C PROGRAMMING A Modern Approach K. N. King helt utan anteckningar Alternativt C från början
Tentamen i. för D1 m fl, även distanskursen. lördag 26 februari 2011
1 of 7 Örebro universitet Akademin för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
729G04 Programmering och diskret matematik. Python 3: Loopar
729G04 Programmering och diskret matematik Python 3: Loopar Översikt Labbar Punktnotation och strängmetoder Loopar Labb 3 Labbar? Punktnotation Punktnotation Ni har stött på punktnotation tidigare - kapitel
Variabler och konstanter
Variabler och konstanter Deklareras automatisk när man stoppar in data i dem. X = 7 Y = A Z = Kalle Definieras av att de har: ett namn (X) en datatyp (Integer) ett värde (t.ex. 7) Lagras i datorns minne!
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 21 Översikt Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor 2 / 21 Internminne
Numeriska Metoder och Grundläggande Programmering för P1, VT2014
Numeriska Metoder och Grundläggande Programmering för P1, VT2014 Föreläsning 2: Styrstrukturer & Programmeringsstrategi (Kap. 3 4 i MATLAB Programming for Engineers, S. Chapman) January 21, 2014 Innehåll:
Vilken skillnad gör det var du placerar det? Prova båda.
Micro:bit- Namnskylt Vi börjar med att döpa programmet till något. Till exempel ditt namn. Det gör du längst ner i mitten. Nu ska vi göra ett enkelt program som med lysdioderna skriver ditt namn. När du
Skizz till en enkel databas
Skizz till en enkel databas Data: Register En vektor Funktioner: Databas Initiera huvudloop Avsluta Poster (struct( struct) val Mata in Skriv ut Spara Hämta Ändra Radera Enligt diskussion 1999-11-23 Bertil
Introduktion till Datalogi DD1339. Föreläsning 3 29 sept 2014
Introduktion till Datalogi DD1339 Föreläsning 3 29 sept 2014 Ett lite intelligentare program? Klassen Rectangle Rectangle height width color setheight setwidth getcolor getarea Rectangle public class Rectangle{
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
. TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Datalagring - poster och vektorer Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 7 oktober 2015 Poster 2/17 struct Book string title; string author; int pages; ;
Tentamen OOP 2015-03-14
Tentamen OOP 2015-03-14 Anvisningar Fråga 1 och 2 besvaras på det särskilt utdelade formuläret. Du får gärna skriva på bägge sidorna av svarsbladen, men påbörja varje uppgift på ett nytt blad. Vid inlämning
MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB
MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB Introduktion I den här labben skall vi lära oss hur man använder matriser och vektorer i MATLAB. Det är rekommerad att du ser till att ha laborationshandledningen
Föreläsning 8 SLUMPTAL, SIMULERING + INTRODUKTION TILL VEKTORER
Föreläsning 8 SLUMPTAL, SIMULERING + INTRODUKTION TILL VEKTORER Från laboration 3 till 4 I laboration 3 har du implementerat klasser implementerat metoder i klasserna I laboration 4 kommer du att implementera
Tentamen i. för D1 m fl, även distanskursen. fredag 13 januari 2012
1 of 6 Örebro universitet Akademin för naturvetenskap och teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen
Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C
1 of 7 Örebro universitet Institutionen för teknik Thomas Padron-McCarthy (thomas.padron-mccarthy@oru.se) Tentamen i Programmering grundkurs och Programmering C för D1 m fl, även distanskursen fredag 15
Chapter 3: Using Classes and Objects
Chapter 3: Using Classes and Objects I dessa uppgifter kommer du att lära dig om hur man använder klasser och metoder från java biblioteket. Du kommer inte att förstå allt som händer bakom metod anrop
JavaScript Block Editor:
Micro:bit Tärningen Att räkna med slumpen genom t.ex. tärningsslag och föra statistik över antal slag kan vara tidskrävande. Speciellt om man ska gör 100 st eller 1000 st kast. Genom att använda programmering
Programsystemkonstruktion med C++: Övning 2. Karl Palmskog september 2010
Programsystemkonstruktion med C++: Övning 2 Karl Palmskog palmskog@kth.se september 2010 Specalfunktioner i klasser Konstruktorer i konstruktorerna för en klass initieras klassens medlemmar initialvärden
EDAf30: Programmering i C++, 7.5 hp. EDAf30: Programmering i C++, 7.5 hp Administration. EDAf30: Programmering i C++, 7.5 hp Obligatoriska moment
EDAf30: Programmering i C++, 7.5 hp EDAF30 Programmering i C++ 1. Introduktion Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2015 Mål: Kursens syfte är att ge kunskaper i objektorienterad programmering i C++.
Kompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering
Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332 Introduktion till Java Kompilering, exekvering, variabler, styrstrukturer Kompilering och exekvering Ett program måste översättas till datorns språk
Del6 Strömmar Ämnesområden denna föreläsning:
2D1387, Programsystemkonstruktion med C++ 01/02 1 Del6 Strömmar Ämnesområden denna föreläsning: Utmatning till ostream och ostringstream Slide 1 Inmatning från istream och istringstream Överlagring av
Introduktionslaboration
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för datavetenskap Avdelningen för programvara och system (SaS) Tommy Olsson 2006-08-31 TDIU06 Programmering g.k Introduktionslaboration Ht1, 2006 Detta häfte
[] Arrayer = Indexerad variabel
[] Arrayer = Indexerad variabel Lagra många värden i en variabel Jmfr inom matematiken, variabler x 0, x 1, x 2, I detta dokument tas upp hur man skapar och hanterar sådana variabler i java. Dessa kallas
Enkla datatyper minne
Enkla datatyper minne 143.56 sant Sonja A falskt 18 1999-10-29 Bertil Gralvik, KTH Ingenjörsskolan 1 Addera två tal Algoritmen Summera tal Mata in två tal Beräkna Skriv ut resultat Mata in tal 1 Mata in
Strängar. Strängar (forts.)
Strängar En sträng i C är helt enkelt en array av char: char namn[20]; För att få strängar att bete sig som om de vore av dynamisk längd markeras strängens slut med null-tecknet \0 : J o z e f S w i a
Pekare. Pekare. Varför använder vi pekare? Vad är en pekare? Pekare. Deklaration/initiering av pekare
Vad är en pekare? Varför använder vi pekare? Hur används pekare? Hur deklarerar vi pekare i C? Hur kommer vi åt pekarvärdet? DAVA07/08 JE,MG,MG,PS 2 DAVA07/08 JE,MG,MG,PS Vad är en pekare? En pekare är
Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock
Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.
Kursmaterial för laborationer i
Kursmaterial för laborationer i IMPA TDDC 68 Sammanställt av Torbjörn Jonsson 2007-02-09 INNEHÅLL Allmänt om C++-laborationerna 1 De olika laborationerna: Lab0: Grundläggande C++ 3 Lab1: Sortering med
HI1024 Programmering, grundkurs TEN
HI1024 Programmering, grundkurs TEN2 2016-01-09 KTH STH Haninge 8.15-13.00 Tillåtna hjälpmedel: En A4 handskriven på ena sidan med egna anteckningar Kursboken C PROGRAMMING A Modern Approach K. N. King
Lite mer om Javas stöd för fält. Programmering. Exempel: vad är det största talet? hh.se/db2004. Fält samt Input/Output
Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 5: Fält samt Input/Output Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Lite mer om Javas stöd för fält Hur många element har ett fält?
732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Muddy. Funktioner / metoder. Punktnotation. Evalueringsordning
Varför? 732G11 Linköpings universitet 2011-02-08 Varför? 1 2 3 Varför? 4 5 Medelvärde av 5000 tal Varför? while-loopen int nrofints = 5000; int [] integers = new int [ nrofints ]; int pos = 0; while (
732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Felsökning. Datatyper. Referenstyper. Metoder / funktioner
732G11 Linköpings universitet 2011-01-21 1 2 3 4 5 6 Skapa program Kompilera: Källkod Kompilator bytekod Köra: Bytekod Virtuell maskin Ett riktigt program Hej.java class Hej { public static void main (
Föreläsning 6: Metoder och fält (arrays)
TDA 545: Objektorienterad programmering Föreläsning 6: Metoder och fält (arrays) Magnus Myréen Chalmers, läsperiod 1, 2015-2016 I (föregående och) denna föreläsning Läsanvisning: kap 2 & 13 meddelanden
TDP004. Minne och pekare. Eric Elfving Institutionen för datavetenskap
TDP004 Minne och pekare Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 23 Översikt Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor 2 / 23 Internminne - RAM Datorns internminne (RAM,
Backcode. Jonathan Crusoe TDP019 Projekt: Datorspråk Linköpings universitet
Žƒ ƒ Ž Ž ˆ ƒ ƒ ƒ Žƒ ƒ Ž ˆ Œ ŽŽ ƒ Backcode Jonathan Crusoe TDP019 Projekt: Datorspråk Linköpings universitet Innehållsförteckning 12-05-29 Inledning... 3 Användarhandledningen... 4 Klasser... 4 Metoder...
Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316. Mikael Djurfeldt
Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316 Mikael Djurfeldt Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C Python introduktion Utskrift Inläsning Variabler Datatyp Aritmetiska operatorer Omvandling
Föreläsning 3: Typomvandling, villkor och val, samt textsträngar
Föreläsning 3: Typomvandling, villkor och val, samt textsträngar Camilla Kirkegaard camilla.kirkegaard@liu.se Linköpings universitet Sweden October 14, 2013 1 Innehåll n n n n n Repetition Typomvandlingar
Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList.
Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Föreläsning 3 Innehåll Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar
Strömmar och strängar
Strömmar och strängar Strömmar In- och utmatning Strängar Delsträngar Strömmar och strängar Först, grunderna: Utmatning Inmatning Strängar Sedan, mer tillämpningsorienterat: Läsning av rader Stränghantering
Programmeringsteknik I
Programmeringsteknik I Föreläsning 2: Grundläggande Java Johan Öfverstedt Java Grundläggande begrepp Datatyper Selektion if Räckvidd (scope) Iteration while Klasser Objekt Metoder Metodhuvudet Kodstandarden
Beräkningsvetenskap föreläsning 2
Beräkningsvetenskap föreläsning 2 19/01 2010 - Per Wahlund if-satser if x > 0 y = 2 + log(x); else y = -1 If-satsen skall alltid ha ett villkor, samt en då det som skall hända är skrivet. Mellan dessa
F4. programmeringsteknik och Matlab
Programmeringsspråk Föreläsning 4 programmeringsteknik och Matlab 2D1312/ 2D1305 Introduktion till Java Kompilering, exekvering, variabler, styrstrukturer 1 Ett program är en eller flera instruktioner
Föreläsning 3-4 Innehåll. Diskutera. Metod. Programexempel med metod
Föreläsning 3-4 Innehåll Diskutera Vad gör programmet programmet? Föreslå vilka satser vi kan bryta ut till en egen metod. Skriva egna metoder Logiska uttryck Algoritm för att beräkna min och max Vektorer
SF1900 Sannolikhetsteori och statistik, HT 2017 Laboration 1 för CINEK2
Matematisk Statistik SF1900 Sannolikhetsteori och statistik, HT 2017 Laboration 1 för CINEK2 1 Introduktion Denna laboration är inte poänggivande utan är till för den som vill bekanta sig med MATLAB. Fokusera
PROGRAMMERING-Java Omtentamina
PROGRAMMERING-Java Omtentamina Nicolina Månsson 2007-08 13 Tentamensinstruktioner Poängsättning Hela tentamen omfattar 41 poäng. Poäng för varje uppgift står angivet inom parentes före varje uppgift. -
En kort text om programmering i C.
En kort text om programmering i C C skapades 1972 av Brian Ritchie och Dennis Kerighan på Bell Labs i USA Det blev det språk som är mest använt genom tiderna Det finns många olika språk Pascal, FORTH,