VÄRLDEN, JAG OCH MILJÖN

Transkript

1 VÄRLDEN, JAG OCH MILJÖN Hej! De här symbolerna tycker vi är bra att känna till. Du kan läsa mer om dem i boken. >> SVANENMÄRKET

2

3 Klasstävling läsår 2018/2019: Rita hur du vill att Sverige ser ut Vinn kronor till klasskassan! I årets klasstävling får ni i uppdrag att rita hur ni vill att Sverige ska se ut år Teckningen kan illustrera allt inom ämnet och ingen tydlig miljöförankring krävs. Det är bara er fantasi som sätter gränserna. Gör så här: Använd ett papper i A4-format (bidragen skannas, läses av digitalt hos oss). A4-arket på vilken teckningen ritas ska vara liggande (horisontell), ej stående (lodrät). Använd gärna mycket färg och glöm inte att döpa teckningen. Uppgiften kan göras enskilt, i grupp eller i helklass. 1:a pris kronor (till en klass) 2:a pris kronor (till en klass) 3:e pris kronor (till åtta klasser) Ni får gärna använda prispengarna till en upplevelse eller aktivitet inom området natur och miljö. Vi önskar även att klassen som vinner förstapris dokumenterar (berättar för oss) vad ni valde att göra för pengarna. Bidragen (märkta med namn, klass, skola och kommun samt lärarens namn, telefonnummer och e-post) skickas senast fredag den 22 mars 2019 till: Natur & Miljöboken - Klasstävling Sverige 2100 Kungsgatan 84, Stockholm Observera att vi inte godkänner teckningar i A3-format, textdokument utan bild, teckningar i stående format eller digitalt inskickade bidrag. Svenska Kunskapsförlaget förbehåller sig rätten att fritt använda alla inkomna bidrag. Steg 3 - Världen, jag och miljön utges av Svenska Kunskapsförlaget AB Kungsgatan 84, Stockholm info@kunskapsforlaget.se Svenska Kunskapsförlaget AB ISBN Författare: Nadja C Rahmings Illustratör: Lisa Larsson Fotograf: Germund Sellgren Den här produkten är en miljömärkt trycksak från Åtta.45 Tryckeri AB. PEFC/

4 Min sida Datum:... Mitt namn:... Födelsedag:... Hårfärg:... Ögonfärg:... Längd:... Favoritfärg:... Husdjur/favoritdjur:... Språk jag kan:... Min hobby:... Musik jag lyssnar på:... Bok jag läser:... Favoriträtt:... Favoritdryck:... Plats jag skulle vilja besöka:... När jag blir stor vill jag bli:...

5 Välkommen till sista delen av serien Natur & Miljöboken. Som du säkert vet, handlade de tidigare två delarna om naturen, djuren och din närmiljö. Nu tar vi klivet ut i den stora världen. Vi fortsätter självklart att prata om klimatförändringar, torka och översvämningar, men även om saker som demokrati och rättvisa. Dessa saker hänger nämligen ihop. I en rättvis värld har alla människor rätt till mat, vatten och en frisk miljö. Vi kommer att ta dig med till Kanada, USA, Turkiet, Pakistan, Kenya och Bangladesh. Där möter vi unga som berättar om sina liv och om sin syn på världen. Innehåll Förebilder och positiva exempel 2 Ekologiska fotavtryck 12 Påverka din omgivning positivt 19 Tänk om du inte kunde läsa...? 26 Börja där du är 32 1

6 En förebild inspirerar andra genom sitt exempel. Det kan vara en vuxen som du tycker om, någon som gjort något bra för barn, vuxna, naturen eller djuren... en kändis eller en kompis. Men varför behöver vi förebilder? Och vad är det som gör att du ser upp till någon? Är det personens talang, utseende eller personlighet? Eller är det helt enkelt vad den personen gör? Har du förresten tänkt på att du själv kan vara någons förebild? Någon i din omgivning kanske beundrar dig i all hemlighet för att du är en bra kompis, duktig i skolan, ritar fint eller alltid är ärlig, busig eller glad... Vem är din förebild? Alva Intressen: Baka, läsa och umgås med kompisar Min förebild är J.K. Rowling för hon skriver så bra. Det känns som man är med i böckerna när man läser dom, och man blir glad. William Intressen: Segla och rita Min förebild är Winston Churchill. Han kämpade mot nazisterna och var stor inom politiken. Han var poet också, och har vunnit nobelpriset i litteratur. Mitt favoritcitat av honom är Det här är inte slutet. Det är inte ens början på slutet. Men det är, kanske, slutet på början. Alva William Intervjuer gjorda

7 UUuppgift 1 Vem är din förebild? Min förebild/mina förebilder är: Vad brukar du göra för att hjälpa andra? Har du tänkt på att du skulle kunna vara någons förebild? Vi påverkar alla varandra utan att vi tänker på det. På nästa sida kan du läsa om hur Ryans vilja att hjälpa andra resulterade i att många fick bättre liv! 3

8 Foto: Seabin Project Land: Australien Invånare: 24,5 miljoner Huvudstad: Canberra Yta: 7,7 miljoner km Språk: Engelska Valuta: Australisk dollar Religion: Kristendom De exporterar: Stenkol, järnmalm, guld 2 nationaldjur: KÄNGURU Sopkorgen Seabin städar rent runt alla sorts hamnar. Foto: Seabin Foto Project Ryan s Well Foundation Flytande sopkorg suger upp skräp Andrew Turton och hans vän Pete Ceglincski är två australiensiska surfare som tröttnade på allt skräp de såg i havet. De uppfann en flytande sopkorg som automatiskt samlar upp plastflaskor, papper, olja, bensin, tvättmedel och annat skräp ur havet. Sopkorgen kallas för Seabin. Den suger upp skräp ur havet dygnet runt, alla dagar på året. En enda Seabin samlar in cirka 1,5 kilo plastskräp om dagen! - Jag spenderade den största delen av min barndom i vattnet. För varje år som gick såg jag allt mer skräp i vattnet. Det är verkligen ingen höjdare att simma runt bland plast. Så när jag träffade Andrew och han berättade om idén med vattensopkorgen blev jag genast intresserad, berättar Pete. När Pete tidigare arbetade som produktdesigner, formgav han saker av plast. Idag rensar han istället haven från plast. - Nu inser jag att vi faktiskt inte ens behöver alla de där prylarna, konstaterar Pete. Automatisk havsstädning En Seabin rör sig upp och ned med tidvattnet och samlar på sig flytande skräp. En vattenpump får vattnet runtomkring att cirkulera. Vattnet från havsytan sugs in i sopkorgen och igenom en insamlingspåse. Skräpet som följt med blir kvar i påsen. När påsen sen töms kan innehållet återvinnas. - Vårt mål är att insamlingspåsarna i varje Seabin ska tillverkas av den plast vi samlat upp. Vi arbetar för en värld där Seabins inte kommer att behövas, förklarar Pete. Enorma skräpöar Idag flyter det omkring mer än fem triljoner plastbitar i våra hav. 5 triljoner = Havsströmmarna för med sig plastbitarna åt olika håll. På vissa ställen samlas det så mycket att det bildas skräpöar. Så ska det ju inte se ut... Stränder ska vara vackra. Mjuka vågor som rullar in, solen som glittrar på vattenytan, ren sand och en oändlig horisont sådant gör oss lyckliga. Så här enkelt hjälper du havet: Skippa plastpåsar använd väskan eller en tygpåse. Välj en vattenflaska du kan använda flera gånger. 4

9 Foto: The Ocean Cleanup Han vill städa världshaven Nederländske Boyan Slat har alltid tyckt om att lösa problem. När han under en dykresa till den grekiska ön Lesbos såg mer plast än fiskar i havet, vaknade problemlösaren i honom. Han insåg att haven måste befrias från skräp men hur? Att samla ihop skräpet med båtar och nät skulle ta för lång tid. Det skulle dessutom orsaka mycket koldioxidutsläpp och skada djuren i haven. Till slut kom han på det: genom att låta havsströmmarna driva plasten mot ett nät skulle haven kunna städa sig själva. Nu behövde han bara få hjälp med projektet, som han kallade för The Ocean Cleanup. Det skulle dock visa sig bli svårare än han trott. I början var det ingen som trodde på hans idé. Han kontaktade 300 företag men ingen nappade. Så en dag pratade han om sin idé på TED, ett online-forum där människor från hela världen håller korta föreläsningar om intressanta ämnen. Plötsligt började det strömma in hundratals mejl från volontärer och företag som ville bli sponsorer. The Ocean Cleanup har idag tjugofem anställda och över hundra volontärer. 100 kilometer lång barriär Organisationen The Ocean Cleanup planerar att placera ut 100 kilometer flytande barriärer i havet mellan Hawaii och Kalifornien, innan år Målet är att rensa upp minst hälften av den enorma samling skräp som kallas för the Great Pacific Garbage Patch. Boyan är optimistisk om framtiden: - Det går att städa upp haven om vi samtidigt slutar att slänga i nytt skräp. Foto: The Ocean Cleanup Många tvivlade på att en tonåring skulle kunna lösa problem som vuxna inte kunnat komma till rätta med. Foto: The Ocean Cleanup Flytande barriärer och supernät Så hur får man upp plast ur havet? När man räknat ut vart havsströmmarna för plasten, placerar man flytande barriärer där i en u-form. Havsströmmarna puttar in plasten mot barriären. Plasten fastnar i ett supernät (som inte skadar djuren i haven) och sedan samlas det in. Den långsiktiga planen är att plasten ska återvinnas och säljas, så att vinsten kan används till att fortsätta städa haven. 5

10 Vattnet i världen Om man tittar på vår planet från rymden ser man att den till största delen består av hav. Haven består som du vet av saltvatten som inte går att dricka. Mindre än tre procent av allt vatten på jorden är sötvatten. Och sötvattnet är det enda vatten vi kan dricka. Trots att det finns så lite sötvatten skulle det räcka till dricksvatten för alla människor, om det bara fördelades lika över jorden. Förutsättningarna skiftar dock mycket mellan olika länder. I vissa delar av Afrika regnar det nästan aldrig, medan hela byar kan förstöras av regn i Bangladesh. Varför regnar det så sällan i öknen? Regn bildas när vatten från hav, sjöar och mark avdunstar. Vattnet blir till vattenånga som stiger upp i atmosfären. Där bildar ångan moln, som i sin tur blir regn. Foto NASA I Europa har främst Spanien drabbats. En femtedel av den spanska landytan hotas av ökenspridning. I de flesta av jordens öknar är dagstemperaturen hög året om. Högtryck gör att luften sjunker sakta nedåt, istället för att stiga uppåt i atmosfären. Det resulterar i väldigt få moln och extremt lite nederbörd. Ökenspridning Ökenspridning är ett stort problem som hotar en tredjedel av jordens yta. De 250 miljoner människor som bor i dessa områden drabbas hårt, eftersom de får allt svårare att odla mat. I länder som drabbats av torka är runt 70 procent av åkrarna redan förstörda, eller riskerar att förstöras, av ökenspridning. Värst drabbat är Afrika, men problemet finns även i USA, Latinamerika och Karibien. Foto Germund Sellgren Världens största ökenområde, Sahara, ligger i Nordafrika och är 8,5 2 miljoner km stort. 6

11 Hur bildas öken? Det finns flera anledningar till att öken bildas. Det kan vara helt naturliga förändringar i klimatet, såsom långa perioder av torka eller översvämning. Öken kan också uppstå på grund av oss människor. När vi hugger ned träd för att odla eller för att våra kor ska ha någonstans att beta, tar vi samtidigt bort trädrötterna. Det är rötterna som håller ihop mark-en. När det börjar blåsa finns det inga trädrötter som håller kvar den torra jorden, så jorden blåser sakta bort, ett lager i taget. Efter en tid är sand det enda som finns kvar. UUuppgift 3 Lös rebusen! UUuppgift 4 Vilken mening bildar orden? Kasta om dessa stavelser så att de bildar en mening. ER BE ALLT DEN TEN LIV JOR HÖV PÅ VAT... 7

12 UUuppgift 5 Räkna ut! I en afrikansk by måste byborna gå 5 kilometer till närmaste flod för att hämta vatten. Vattnet bär de i hinkar som rymmer 15 liter. 1. Hur många kilometer får en person gå för att hämta 90 liter vatten och sedan komma tillbaka till byn? a) Med en hink: km b) Med två hinkar: km I Storbritannien och USA räknar man inte vatten i liter, utan i gallon. Och lustigt nog är inte en gallon lika mycket i dessa två länder! 1 gallon i Storbritannien = 4,5 liter 1 gallon i USA = 3,8 liter 2. Hur många liter vatten pratar de här personerna om? Hello dear. My bathtub holds 30 gallons of water. a) Svar: liter vatten. Yo, what s up? I drink around 3.5 gallons of water a week. b) Svar: liter vatten. 8

13 UUuppgift 6 Förvandla saltvatten till sötvatten Har du någonsin smakat på saltvatten i ett hav? Det innehåller alldeles för mycket salt för att vi ska kunna dricka det. Du blir bara törstigare av det. Men visste du att det går att förvandla saltvatten till sötvatten - genom att göra sig av med saltet? Experimentet här nedan har faktiskt använts av skeppsbrutna! Du behöver: En stor skål, ett litet, lågt glas, salt, en liten sten eller tyngd, plastfolie, en gummisnodd, vatten och solljus eller en stark lampa. Steg 1 Häll varmt vatten i den stora skålen. Fyll skålen till ¼ med vatten. Steg 2 Häll i salt i skålen, gärna havssalt om du har, så mycket att det smakar som havsvatten. Steg 3 Ställ glaset i mitten av skålen. Se till att det inte skvätter i något vatten i det. Steg 4 Spänn plastfolie tätt över den stora skålen, trä över en tjock gummisnodd så att ingen luft kommer in. Lägg stenen på folien, precis över glaset. Ställ skålen i solen eller under en stark lampa i 2-3 timmar. Steg 5 Nu ska vattnet i det lilla glaset smaka sött! Hur kan det här fungera? När salt (koksalt, natriumklorid) kommer i kontakt med vatten, drar vattenmolekylerna isär saltkristallerna, som separeras till natrium- och kloridjoner. Vattenmolekylerna har laddade ändar som attraherar de laddade jonerna. Den övertäckta skålen fungerar sedan som ett litet växthus. När vatten värms upp övergår det från flytande form till gasform. Jonerna avdunstar dock inte. När vattennivån blir låg, attraheras de av varandra. (Det krävs en mycket högre temperatur för att jonerna ska röra sig så snabbt att de kan slita sig loss.) När vattenångan träffar plastfolien blir den till flytande vatten igen, eftersom plastfolien har kontakt med luften utanför, som är kall. Vattnet regnar ned igen och en del regnar ner i skålen. Diskussionsfråga: Om det nu går att rena saltvattnet så att det blir drickbart, varför gör vi inte det så att alla kan få rent dricksvatten att dricka? (Svar: Processen att förvandla saltvatten till dricksvatten är energikrävande och dyr.) Experimentet på Youtube: (på engelska) 9

14 Foto Germund Sellgren Miljöproblem påverkar på många sätt Vi förknippar ofta miljöproblem med saker som märks tydligt i naturen, såsom bilavgaser i luften och oljeutsläpp i haven. Vi förstår att vattenbrist beror på torka i ett land. Men fattigdom, kan den bero på miljön? Vi alla behöver jordbruket På 1800-talet drabbades Sverige av dåliga skördar flera år i rad. Under dessa svåra år, som kallades för oår, svalt många svenskar. Därför emigrerade många till USA på den tiden. Det som kan kännas avlägset för oss är högst verkligt för andra. Människor som odlar sin egen mat och som inte har möjlighet att jobba med annat om skördarna slår fel riskerar att bli utan både mat och pengar. Även vi som inte är jordbrukare drabbas om skördarna slår fel. Sämre skördar resulterar i dyrare matvaror. Svårt att odla i extremt klimat Det är inte bara torka som orsakar problem, det är lika svårt att odla på en översvämmad åker. I många länder gör klimatförändringarna det redan svåra vädret ännu mer extremt. Afrika blir allt torrare, medan åkrarna dränks i regniga länder. Det blir ännu svårare för bönderna i dessa länder att odla mat. På så sätt kan man säga att miljöproblem är en orsak till fattigdom. Foto Germund Sellgren Vilken tur att... Vi alla kan påverka världens klimat, genom att välja ekologiska och miljömärkta produkter, spara energi, åka kollektivt och mycket annat. 10

15 UPPDRAG 1 - Skapa en presentation I Sverige finns det många organisationer som arbetar med att hjälpa djuren, naturen och människor som behöver stöd. De samlar in pengar till sina projekt från företag eller privatpersoner. Om projektet exempelvis handlar om dricksvatten, samlar de pengar till borrar, brunnar, vattenpumpar och apparater som renar vattnet. Vilka av de här organisationerna har du hört talas om? I reklamvärlden brukar man säga syns man inte, så finns man inte. Om du inte hört talas om dessa organisationer, så beror det förmodligen på att du inte sett dem på TV, i tidningar, på reklamskyltar eller på planscher. - Världens häftigaste presentation Du och dina klasskamrater ska nu hjälpa dessa organisationer att sprida sina budskap. Ni arbetar i grupper och presenterar varsin organisation på valfritt sätt. Passa på att göra en presentation som ingen i klassen kommer att glömma! Mer information om uppdraget får du av din lärare. 11

16 Kapitel 2. Ekologiska fotavtryck Under stenåldern klarade sig männi skan på få av naturens tillgångar för att överleva. Man tillverkade ett spjut av trä och spjutspetsar av flinta, man fiskade, samlade växter och jagade djur, som man sedan tillverkade kläder av. När en stenåldersmänniska dog, lämnade hon väldigt få spår efter sig; bara ett skelett, grottmålningar och jaktvapen. Idag ser livet annorlunda ut. För att producera all mat och alla kläder, möbler och bilar vi köper, tar vi råvaror från naturen. Och ju mer vi konsumerar, desto mer tömmer vi naturen på råvaror. Till slut hamnar allt i soporna, som vi skickar till stora sophögar ute i naturen. Den nutida människan lämnar stora spår efter sig: nedhuggna skogar, förgiftade sjöar och luftföroreningar. De spåren kallas för ekologiska fotavtryck. Människor i rika länder konsumerar mer, så rika länder har mycket större ekologiska fotavtryck än fattiga länder. I tabellen nedan ser du vilken enorm skillnad det är på olika länders ekologiska fotavtryck. Den visar tydligt hur orättvist naturens resurser fördelas. EKOLOGISKA FOTAVTRYCK PER PERSON OCH LAND Källa: 16 Luxemburg Globala hektar per person Australien USA Sverige Finland Danmark Frankrike En amerikan lämnar 8,2 ekologiska fotavtryck efter sig. En indier = 1,2 ekologiskt fotavtryck En svensk = 7,3 ekologiska fotavtryck Storbritannien Chile Spanien Indien Eritrea 12

17 Vad består våra fotavtryck av? Allt vi konsumerar vare sig det är mat, kläder eller en mobiltelefon kommer ursprungligen från naturen. Först hämtar vi en råvara, till exempel olja. Oljan förvandlar vi till plast i fabriker. Plasten använder vi för att tillverka saker, allt från burkar och hörlurar till hårspännen. Efter ett tag hamnar de flesta av föremålen i soporna. mp-3 Bananen från Centralamerika odlas på mark som är nedhuggen regnskog. Många djur förlorar sina hem, och både djuren, naturen och arbetarna på bananplantagen skadas av de giftiga bekämpningsmedlen som används. För att odla jätteräkor i bland annat Indonesien, huggs mangroveskogen längs kusten ned. Skogen behövs för att skydda marken mot översvämningar och erosion, och för att rena vattnet som sköljs tillbaka till havet. Mycket smutsigt havsvatten gör att korallreven dör. Ekologiska fotavtryck är ett sätt att mäta hur mycket vår livsstil sliter på naturen. Vad kan du göra? Vi tar en mobiltelefon som exempel. Om du har en mobiltelefon, så sliter du mindre på naturen om du: Använder den så länge den fungerar Använder uppladdningsbara batterier Säljer eller ger bort den gamla när du köper eller får en ny Lämnar den till insamlingen för batteridrivna apparater när den går sönder. Du har väl hört låten: I allt som rör sig, lyser eller låter finns ett batteri, som ska lämnas åter Det man inte ser tänker man inte på Mycket av det vi konsumerar skadar naturen i andra länder. Varför fortsätter vi då att köpa dessa varor? Förmodligen för att vi inte ser den negativa effekten med egna ögon. Vi ser inte regnskogen som huggs ned i Sydamerika eller korallreven som dör i Indonesien. När vi bara hör talas om det, känns det väldigt avlägset, nästan som om det handlade om en annan planet. Äpplet som importeras från Nya Zeeland orsakar sju gånger så mycket luftföroreningar som ett svenskt äpple, eftersom det måste transporteras så långt. Vad kan du göra? Välja svenska äpplen och frukter när de finns Välja KRAV- eller Fairtrade-märkta bananer, så slipper både naturen och människorna att skadas av bekämpningsmedel Köpa vanliga räkor istället för jätteräkor Bilda så många nya ord du kan! Använd bokstäverna i ordet: FOTAVTRYCK Hur många fick du ihop?... 13

18 Även kläder slukar vatten Det går åt tusentals liter vatten för att producera en t-shirt. Den tillverkas nämligen av bomull, som är en växt. Precis som alla växter som odlas behöver bomullsplantan mycket vatten för att växa. För att producera en enda t-shirt går det åt liter vatten. Textilfabrikerna använder också en mängd kemikalier för att färga tyget. De kemikalierna släpps sen rakt ut i naturen, så vattnet runt textilfabrikerna är ofta så smutsigt att det inte ens kan användas för att vattna själva bomullsodlingarna. Ekologisk bomull sliter inte lika mycket på miljön, eftersom den odlas utan bekämpningsmedel och tyget behandlas med miljövänliga färger utan kemikalier. Varje år slänger vi tusentals ton textilier. 95% av dem skulle vi kunna återanvända eller återvinna Visste du att bomull är en växt? Ekologisk bomull på frammarsch Av allt bomullstyg som tillverkas i världen, står den ekologiska bomullen för knappt en procent. Men det går framåt. Det dyker upp allt fler småbutiker som säljer ekologiska kläder, och många av de stora mode företagen har börjat med egna, ekologiska kläd kollektioner. Här kan vi konsumenter skynda på processen genom att oftare välja just ekologiska plagg! Modeföretagen har börjat återanvända textilier En del stora klädföretag har börjat med klädinsamling i sina butiker. I dessa kan du lämna in gamla plagg som sedan skänks till second hand eller mals ned så att fibrerna blir till ny textil. Skulle det inte gå att lämna in kläder i butiken du besöker kanske du ändå inspirerar dem att börja med den tjänsten. GE DINA GAMLA KLÄDER ETT NYTT LIV! Skänk användbara kläder till välgörenhetsorganisationer. Fråga om du kan lämna in plagg och textilier i någon av de butiker där du själv handlar kläder. Ordna en klädbytardag på din skola eller med dina kompisar. Alla får nya plagg - gratis! 14

19 Foto ActionAid Foto sxc.hu Land: Bangladesh Invånare: 162,9 miljoner Huvudstad: Dhaka Yta: km Språk: Bengali Valuta: Taka Religion: Islam, hinduism De exporterar: Kläder, jute 2 nationaldjur: BENGALISK TIGER En cyklon är en stark virvelvind som upplevs som storm. Foto NASA Hon räddade sin familj undan en cyklon Lamia är tio år. Hon bor i Bangladesh, på en ö som heter Char Bangla. Av byns 2500 invånare är de flesta fiskare och bara några få är jordbrukare. Det är en mycket fattig ö som saknar både vägar och sjukhus. Det finns inga skyddsvallar runt ön, så det finns ingenting som skyddar mot översvämningar och cykloner. Det gör ön mycket sårbar och byborna utsatta för väder och vind. Utbildningen räddade Laimas familj När hjälporganisationen Action- Aid besökte byn, frågade de byns invånare om vad de behövde för hjälp. De önskade sig skydd mot stormarna, så resultatet blev ett skyddsrum. Ett skyddsrum gör dock ingen nytta om byborna inte vet när eller varför de borde skynda sig dit för skydd. Därför startade ActionAid en informationskampanj med hjälp av byns skola. Alla elever utbildades i vad man ska göra om en cyklon närmar sig. Lamia var en av eleverna som gick den kursen. När så den stora cyklonen Sidr närmade sig Lamias by, visste hon exakt vad de behövde göra. Hon skyndade sig hem och sa till sina föräldrar att de alla måste skynda sig till skyddsrummet. Föräldrarna, som inte förstod hur allvarlig situationen var, ville först inte gå ut i regnet. Mitt i allt kom Lamia att tänka på sin lillasyster som ännu inte kunde simma, och började gråta. Det fick föräldrarna att till slut lyssna på Lamia och de skyndade sig iväg till skyddsrummet alla fyra. När cyklonen till slut blåst förbi återvände Lamia och hennes familj hem bara för att upptäcka att det inte fanns någonting kvar. Allt hade spolats bort. Huset, deras ägodelar, boskapen och de närliggande träden. Det kraftiga regnet hade till och med sköljt bort husgrunden. Vi överlevde tack vare att skolan hade lärt mig vad jag skulle göra. Nästa gång tar vi med vår boskap till skyddsrummet också, säger Lamia. Förberedd för naturkatastrofer Klimatförändringarna påverkar vår planet på många olika sätt, bland annat genom att naturkatastroferna ökat i både antal och styrka. I Sverige märker vi av det genom mildare vintrar och mer regn. I Bangladesh är effekterna mer dramatiska. ActionAid finns på plats och arbetar för att förbereda familjer och byar i Bangladesh för nästa översvämning. 15

20 Småjobb för välgörenhet Operation Dagsverke är en insamlingskampanj som har funnits i Sverige sedan 1960-talet. Varje år lämnar runt elever sina skolbänkar under en dag för att samla in pengar till skolprojekt runtom i världen. Operation Dagsverke innebär att eleverna gör olika småjobb, och pengarna de samlar in går till ett specifikt skolprojekt i ett annat land. År 2017 gick pengarna till UNICEF:s utbildningsprojekt i Namibia. År 2018 går pengarna som samlas in till att ge fler elever i Albanien skydd mot våld i skolan. Förutom att det så klart känns bra att hjälpa andra, får eleverna lära sig mer om landet de samlar in pengar till och om hur ungdomarnas liv ser ut där. Vad skulle du välja att göra under Operation Dagsverke? Kryssa för ditt val. Måla staket Gå ut med hundar Skramla med insamlingsbössa Klippa gräsmattor Plocka upp varor i butik Hjälpa yngre elever med läxor Borsta hästar Sälja blommor Annat:... 16

21 UUuppgift 7 Om du skulle starta en insamling... När du hjälper någon ger du också en gåva till dig själv. Att göra en god gärning får dig att må bra och vara stolt över dig själv. Du inspirerar både dig själv och andra att tänka positivt Du lär dig se lösningar istället för problem Du upplever gemenskap med de andra som deltar i projektet När du är upptagen med att göra bra saker för andra, glömmer du bort att irritera dig på småsaker 1. Om du skulle starta en insamling, vem eller vad skulle du samla in pengar till? Här har du några exempel: Ett fattigt land Utrotningshotade djur Barn som har det svårt Vattenpumpar Isbjörnarna i Arktis Friends Tigrarna i Asien BRIS - Barnens rätt i samhället Tumlarna i Östersjön Rädda Barnen Kakaoträd Schimpanser & gorillor Ditt förslag: Hur skulle din klass kunna samla in pengar? Endast fantasin sätter gränser låt idéerna flöda och skriv upp alla ni kommer på! En stor loppis på skolgården En fotbollsmatch mellan er klass och en annan klass - som ni tar inträde till Ni jobbar en lördag med att skotta snö, kratta löv eller något liknande En insamlingsfestival med uppträdanden och utomhuscafé Vad är ditt förslag för din klass?

22 UPPDRAG 2 - Modevisning eller Äntligen secondhand! Den här gången får du välja vilket av uppdragen du vill ha. I Uppdrag Modevisning ska ni anordna en modevisning med enbart begagnade kläder. I Äntligen secondhand ska ni göra om gamla prylar och ta före och efter -bilder. - Uppdrag: Modevisning 1. Samla in kläder från klasskompisar, lärare, familjebekanta och föräldrar. Om ni tycker att det saknas något, fynda i secondhand-butiker. 2. Planera ett tema exempelvis Djungel, Disco, Storstad eller Hippie. 3. Dela upp kläderna så att alla modeller får ett par plagg var. 4. Ändra och kombinera kläderna precis som ni vill. Sy fast en tygblomma på en tröja, klipp ett par byxor till shorts eller dekorera en handväska med pärlor från ett halsband. 5. Välj musik och bestäm i vilken ordning ni ska gå på catwalken! - Uppdrag: Äntligen secondhand 1. Leta fram gamla föremål ni vill förändra. Leta på vinden, på loppisar och fråga släktingar. 2. Fotografera föremålet. 3. Planera en ny design, och kanske även en ny funktion, för föremålet. 4. Fixa och snygga till din pryl! 5. Ta ett nytt fotografi av det nu omgjorda föremålet. Skriv ut fotografierna och gör en före och efter-plansch, där du beskriver vad du gjort. 6. Gör en utställning i klassrummet med alla nystajlade föremål tillsammans med före och efterplanscherna. 18

23 Kapitel 3. Påverka din omgivning positivt Vi kommunicerar med varandra på många olika sätt. Hur vi gör det påverkar oss ibland mer än det vi säger. Vi kommunicerar egentligen mest genom vårt kroppsspråk. Genom gester, suckar, leenden, blickar och röstens tonfall förmedlar vi omedvetna budskap. Eftersom vi inte ser varandra när vi chattar, sms:ar eller skriver saker på nätet, kan vi ibland missförstå varandra. Där vårt kroppsspråk normalt förtydligar vad vi menar, lämnas vi online åt vår egen fantasi. Den frihet internet ger oss kommer också med ett stort ansvar. Det är lätt att bli överväldigad av känslor ibland. Om vi fräser ifrån och säger något vi inte menar, kan vi ångra oss efteråt och be om förlåtelse. Men om vi istället avreagerar oss på nätet genom att skriva något elakt eller lägga upp bilder för att såra, så går det inte att ångra. Därför måste vi vara försiktiga. Ett bra råd är att aldrig skriva något som du inte skulle säga personligen. Att kommunicera online är snabbt, enkelt och roligt om man inte råkar ut för nättroll som skriver elaka saker. De kan låta tuffa men är egentligen väldigt fega, eftersom de gömmer sig bakom anonyma användarnamn. UUuppgift 8 Vilka metoder använder du? Ringa in de metoder du använder för att påverka din omgivning! Ge beröm Smöra Be snällt Tjata Flörta Spela martyr Hota Skoja Motivera Vägra Förklara Ljuga Krama Sura Le Gråta Övertala Skrämma Skrika Hinta 19

24 Är det reklam då alltså? Vad är det här för bok egentligen? En lärobok om miljön globalt. Vår skola får den visst gratis. Nä, men den är sponsrad av företagen på baksidan. De bryr sig också om planeten. Jaha, men varför? Kritiskt tänkande Varje dag möts du av mängder av budskap. Reklamskyltar frestar dig till shopping, på sociala medier visar vänner upp lyckliga liv och nyhetssajter uppdaterar dig om världsläget varje minut. Med så mycket som händer är det lätt att ryckas med av bara farten. U U uppgift 9 Därför är det viktigt att vara uppmärksam. Allt du läser på nätet är inte sant. Fotografier kan photoshoppas, fakta kan förvrängas och oskyldiga hängas ut. Innan du delar sånt du läst fundera på vem det är som säger vad, och med vilket syfte? Vad vill dom? På baksidan av denna bok finns budskap från lokala företag och organisationer som har betalat för att synas där, och pengarna har använts för att trycka den här boken. Så det är tack vare dom lokala företagen och organisationerna på din ort som du och dina klasskompisar får en egen Natur & Miljöbok gratis och mer kunskap om miljön. Medverk Gotland ande före tag, orga nisation Vi lägger hög prio ritet på att förbruknin minska gen av fos sila bränsl framdrift en för och till övr iga system ombord. Nära na turen er och myn läsår 18/1 digheter har gjort utgivnin 9 gen av Natu r & Miljöboke n möjlig. På Coo p Got grönsaker, land värnar vi om vår rotfruk miljö. Det dressin gar, kryd ter, bär, bröd, är därför marmel dor och så ofta vi köper ade mycket vi kan. mjölk, köt Genom mer från r, frukter, ostar, t, att göra så här min öns alla bönder glass, kaffe, sylt och pro, skas tran ducent sporter er na och därmed För att testa kritiskt tänkande skulle vi kunna fråga oss varför de vill annonsera på boken så att du ska få den gratis. 1. Är det för att de... a) bryr sig om skolan, dig och miljön? b) vill marknadsföra sig som ett företag som bryr sig om miljön? c) vill att du ska komma ihåg deras företag, när du i framtiden väljer var du vill handla saker eller jobba? Alla kan bli en milj öhjälte! Länsstyrels Du är med en jobbar för att Sve och bidrar riges milj ömå tyrelsen.se/dina val spelar roll! l ska nås på Got land. gotland Våra miljö mål Foto: Sara Ruthberg 2. Kan du komma på något annat skäl? Jag tror:

25 Vi översköljs av olika budskap hela tiden. Vi behöver dricka minst 1-2 liter vatten om dagen! Sodamaskin! Släck törsten på ett miljövänligt sätt. Vem förmedlar budskapet och varför? När så många försöker påverka oss med olika budskap är det viktigt att ta reda på vem det är som påstår en sak, och varför. Det kallas för kritiskt tänkande. 2. Betyder det att det är okej att köpa mineralvatten? Nja, det enda chefen sa var att det finns farligare saker för miljön. Han sa inget om att det faktiskt finns alternativ som både är gratis och bättre för miljön! Vi tar ett exempel: Ett företag lanserar ett nytt mineralvatten. I en intervju säger chefen för företaget följande: UUuppgift 10 Vad tycker du själv? Det är bra att vara miljömedveten, men att köpa vatten på flaska är faktiskt inte så dåligt för miljön, det finns många saker som är mer miljöfarliga Nu undersöker vi påståendet med hjälp av kritiskt tänkande: 1. Stämmer det som chefen säger? Ja, det är ju sant att det finns farligare saker för miljön än att köpa mineralvatten, så - som att flyga och äta kilovis med nötkött. Få saker i livet är antingen eller, ja eller nej. Ofta kan man göra en kompromiss. Du kanske upptäcker att det finns tillfällen när det känns okej att köpa mineralvatten och andra tillfällen när det verkar helt onödigt. När är det okej att köpa mineralvatten och när borde man välja kranvatten? Vad tycker du? 21

26 Demokrati För att kunna påverka i ett samhälle så behövs det demokrati. Demokrati innebär att alla har rätt att vara med och bestämma. I Sverige innebär det att alla vuxna får rösta i riksdagsvalen, då det bestäms vilka partier som får styra landet. Andra sätt att påverka I en demokrati har vi även andra möjligheter att sprida våra åsikter. Vi kan demonstrera på gatorna, anordna möten, skriva insändare i tidningar, blogga på nätet, bli intervjuade i radio och TV och sjunga i ett band eller jobba ideellt. UUuppgift 11 Vilken metod passar bäst? Hur påverkar man bäst situationerna här nedan? Skriv ner dina egna förslag! Situationer Dina förslag på metoder för att påverka Protestera mot krig... Välja kvällens film... Lösa en konflikt mellan grannar... Kräva godare skolmat... Klaga på folk som skräpar ner i naturen... Bestämma vem som ska gå ut med hunden... 22

27 Foto Nadine Bouler Land: USA Invånare: 323,9 miljoner Huvudstad: Washington DC Yta: 9,52 miljoner km Språk: Engelska Valuta: Amerikanska dollar Religion: Kristendom De exporterar: Bilar, olja, flygplan, helikoptrar, läkemedel, gasturbiner, film och musik. Olivias målningar hjälper oljeskadade fåglar År 2010 exploderade en oljeplattform i den mexikanska gulfen utanför södra USA. Elva män som arbetade på själva oljeplattformen dödades och 17 skadades. De riktigt svåra konsekvenserna av oljeutsläppet kom dock senare. Under tre månaders tid flödade det ut nästan fem miljoner fat olja (785 miljoner liter). Det var det största oljeutsläppet någonsin, och dess konsekvenser var förödande. Dels blev havet förorenat, dels förlorade många människor sina arbeten när fiskeoch turistnäringen blev drabbad. Men framför allt dog och skadades tiotusentals djur fiskar, delfiner, fåglar och allt däremellan. På den yta som drabbades av oljeutsläppet lever över djurarter, bland dem fler än tusen fiskarter, över tvåhundra fågelarter, hundratals En av många tavlor Olivia målat för att rädda Gulfområdet. blötdjur, fyra olika havssköldpaddor, samt flera valar, sälar och delfiner. Olivia Bouler var 11 år när det hände. Hon som alltid älskat fåglar och drömde om att bli ornitolog blev förkrossad när hon fick höra vad som hänt. Hon kände att hon måste göra något, vad som helst, så hon skrev ett brev till Audubon, en organisation som arbetar för att skydda både djur och natur. Hon började brevet med orden 11 år gammal och villig att hjälpa till. Eftersom Olivias hobby var att måla fåglar bifogade hon några av sina målningar i brevet, och erbjöd sig att skänka dem till förmån för räddningsarbetet. Personalen på Audubon fastnade för idén. Tänk om de skulle låta folk som donerade pengar till räddningsarbetet få en alldeles 2 nationaldjur: vithövdad Havsörn Foto sxc.hu egen fågelmålning? De som ville kunde skicka kvittot till Olivia och få en unik målning som tack. När nyheten om Olivias målningar spreds, rasslade pengarna in. Insamlingen, som kallades Rädda Gulfområdet, samlade in hela kronor. Olivia målade fåglar i rasande fart, 500 målningar av över 100 olika fågelarter, allt från fridlysta fåglar till kvartersskatorna. Sedan tog orken slut. De som fortsatte att skänka pengar gladdes ändå av fina reproduktioner av Olivias populära målningar. Hon blev utnämnd till ASPCA* Kid of the Year Kort därefter gav hon ut bildboken Olivia s birds Saving the Gulf. Det är en fågelbok med färgfoto grafier, hennes egna illustrationer, fågelfakta och berättelser om det svåra räddningsarbetet efter oljeutsläppet. Boken tilldelades priset Parents Choice Gold Award** * ASPCA är en förkortning för The American Society for the Prevention of Cruelty to Animals. ** Guldpriset för Föräldrarnas Val

28 Vad har demokrati med miljö att göra? I demokratiska samhällen, där alla människor får vara med och bestämma, finns något som kallas för yttrandefrihet. Det betyder frihet att yttra sig rätt att säga vad man tycker. Om vi inte hade yttrande-frihet så skulle vi inte kunna protestera mot orättvisor. Vad skulle du vilja protestera emot... Det kanske låter som politik i dina öron, något vuxna håller på med och som inte har något med miljön att göra. Men om du bodde i ett land som hade drabbats av miljöproblem på grund av de vuxnas livsstil och beslut skulle du nog vilja ha en möjlighet att protestera. Om du bodde på Borneo? Då skulle du förmodligen vilja förhindra att man hugger ner regnskogen. Här är några exempel på produkter som kan innehålla palmolja. När regnskogen försvinner förlorar djur och människor sina hem, många växter utrotas och hela jordens klimat påverkas negativt. Varför hugger man i så fall ner träden? Därför att man vill odla palmträd för att få palmolja. Det är en billig ingrediens i produkter som till exempel kex, schampo och chips. PS. Det står sällan palmolja på produkten, många gånger skrivs det som vegetabilisk olja. Soliga hälsningar från Thailand Om du bodde i Thailand? Då skulle du förmodligen också vilja förhindra att man högg ner träd. Hugg inte ner våra mangroveskogar! // Multefisken I Thailand och många andra länder kantas stränderna av en fantastisk mangroveskog. Trädens rötter skyddar fiskarna, silar bort smutsen och förhindrar att vågorna sköljer med sig jorden ut i havet. Varför hugger man i så fall ner träden? Därför att rika länder vill köpa jätteräkor, som odlas vid stranden precis där skogarna är. Foto 24

29 FN Förenta Nationerna FN, eller Förenta Nationerna, är en organisation som består av länder som vill arbeta för fred i världen och för att alla människor ska få bra liv. FN bildades den 24:e oktober 1945 när andra världskriget precis tagit slut. Alla var trötta på krig, man ville ha fred i världen. Från början bestod FN av 51 länder, och idag har organisationen 193 medlemsländer! Huvudkontoret ligger i New York, USA. FN samlar medlemsländerna för möten, där man försöker hitta lösningar på stora problem i världen. FN arbetar främst för fred i världen, men också för att alla människor ska ha ett bra liv. Mänskliga rätt-igheter är något man ofta talar om i FN. Med det menas alla människors rätt till ett bra liv. Här ser du några exempel: Alla människor är lika värda Alla har rätt till liv, säkerhet och frihet Slaveri är förbjudet Ingen får utsättas för tortyr Alla har rätt till sin egen religion Alla har rätt till mat, kläder, bostad och sjukvård Foto FN har skrivit sammanlagt 30 punkter om vilka rättigheter alla människor i världen har. Du hittar dem på Svenska FN-förbundets hemsida: UUuppgift 12 Vad blir det för mening? Kasta om dessa bokstäver så att de bildar en mening. DRA GET LDA LD FN ER EFT AN ÄR V DES BI SKRI... 25

30 Kapitel 4 Tänk om du inte kunde läsa...? Alla barn går inte i skolan. Om du vore tvungen att arbeta istället för att gå i skolan, vad tror du då att du skulle arbeta med? Sverige var också ett fattigt land Visste du att Sverige var ett väldigt fattigt land förr? På 1800-talet växte den svenska befolkningen samtidigt som landet drabbades av missväxt. Man hade otur med skördarna. Det blev mycket mindre mat, så många fick gå hungriga. På grund av svårigheten att få tag på mat och arbete valde över en miljon svenskar att lämna Sverige. De allra flesta av dessa tog båten till Amerika. Foto: Svenskar på väg till Amerika från Göteborg år Vi tar nog mycket för givet i Sverige. Får verkligen inte alla barn i världen gå i skolan? 26

31 Foto ActionAid Land: Republiken Kenya Invånare: 45,4 miljoner Huvudstad: Nairobi Yta: miljoner km Språk: Swahili och Engelska Valuta: Kenya shilling Religion: Kristendom De exporterar: Snittblommor, svart te, kaffe, frukt och grönsaker. 2 Foto KENYA HAR INGET OFFICIELLT nationaldjur. 98 miljoner flickor går inte klart skolan I många länder är utbildning dyr. Familjer som inte har råd att låta alla sina barn gå i skolan, prioriterar ofta sönerna. Döttrarna får stanna hemma och hjälpa till med hushållsarbetet. Många flickor gifts också bort mycket tidigt. Vad har utbildning med miljön att göra? Skolan lär oss mer än att bara läsa, skriva och räkna. Du är ett bra exempel på det. Just nu sitter du i skolan och läser i en lärobok om miljön. Tanken är att du ska lära dig att göra mer miljövänliga val i framtiden. Detsamma gäller skolbarnen i Kenya. Undervisningen är kanske mer anpassad till deras verklighet just idag kanske de får lära sig vilka grödor som går att odla i en mark som drabbats av torka men principen är densamma. Vi behöver alla lära oss hur vi ska ta hand om natur-en. Klimatförändringarna är ett tecken på att vi faktiskt inte gjort rätt hittills. Utbildning är nyckeln till utveckling. Den bekämpar fattigdom och sprider kunskap om hur vi ska ta hand om naturen. Flickor och utbildning Det har visat sig att när fler flickor i fattiga länder går i skolan, får många det bättre. Familjerna får bättre hälsa, färre barn dör av undernäring eller spädbarnsdöd, färre drabbas av hiv/aids och färre flickor blir gravida för tidigt. Utbildningsprojekt i Kenya Tegla Natao kommer från Pokotregionen i Kenya, ett område som har drabbats av mycket svår torka. Den internationella biståndsorganisationen ActionAid finns på plats, bland annat för att försöka få landets politiker att hjälpa befolkningen att komma på fötter igen, men också för att driva ett antal utbildningsprojekt. Ett av dem är Girls Forum, en diskussionsklubb där flickor får lära sig mer om sina rättigheter. I slutändan leder det till att fler flickor stannar kvar i skolan. En anledning till att dessa utbildningsprojekt behövs, är att många flickor tyvärr blir så trakasserade i skolan att de till sist hoppar av. Våldet i skolan drabbar alla flickor, oavsett ålder, ursprung eller hur rika deras föräldrar är. 27

32 Foto JStone / Shutterstock.com Land: Pakistan Invånare: 203,4 miljoner Huvudstad: Islamabad 2 Yta: km Språk: Urdu, panjabi, sindh Valuta: Rupie Religion: Hinduism, islam, kristendom De exporterar: Textil, kläder, ris och olja nationaldjur: skruvhornsgeten Har du hört talas om Malala? Malala Yousafzai föddes den 12 juli 1997 i norra Pakistan. Hennes pappa var poet och drev en grundskola. Det var ett farligt arbete, eftersom han erbjöd utbildning för både pojkar och flickor. Talibanerna hade börjat växa sig starka i området, och de var starkt emot att flickor skulle gå i skolan. Miljontals barn får inte lära sig att läsa Situationen i Malalas stad Mingora är inte unik. Än idag tvingas över 100 miljoner barn att arbeta istället för att gå i skolan. När Malala insåg hur det låg till ville hon försöka göra något åt saken. Hon började blogga om sina tankar kring utbildning och om det svåra livet i talibanernas skugga. Bloggen upptäcktes snart av den stora brittiska nyhetssajten BBC, som la upp bloggen på sin hemsida. Vem den modiga 12-åriga bloggerskan var hölls dock hemligt. Malala och hennes pappa hade redan fått många dödshot. När talibanerna till slut tog över staden Mingora förbjöd de tvtittande och musik. Kvinnor fick inte gå och handla ensamma och flickor fick inte gå i skolan. Kort därefter medverkade Malala i en dokumentär som snabbt spreds över hela världen. Snart visste alla att det var hon som bloggade för BBC. Pakistan instiftade ett Fredspris för Ungdomar och tilldelade Malala det allra första priset. Det blev droppen för talibanledarna. De samlades i ett krismöte och bestämde efter en omröstning att Malala skulle dödas. Skjuten på skolbussen Den 9 oktober 2012 klev en maskerad man på Malalas skolbuss, ropade hennes namn och sköt henne i huvudet. Skottet gick igenom huvudet, nacken och axeln. Mirakulöst nog överlevde Malala attacken. Hennes tillstånd var dock allvarligt och hon flögs till Birmingham i Storbritannien för specialistvård. I början av januari 2013 lämnade hon sjukhuset, helt återställd. Att en liten flicka kunde skrämma talibanerna till den grad, väckte beundran. Mordförsöket på Malala fördömdes av omvärlden, och de muslimska ledarna i Pakistan tillrättavisade talibanerna med orden Det finns inget i islam som försvarar att man skjuter en skolflicka. Över två miljoner pakistanier skrev under kampanjen Rätt till utbildning, som var den första i sitt slag i Pakistans historia. Modiga Malala fortsatte att kämpa för barns rätt till utbildning. 28

33 Copyright The Nobel Foundation 2014 Foto: Ken Opprann Yngst att få Nobels Fredspris I november 2014 belönades Malala för sitt arbete med Nobels Fredspris. Med sina 17 år var hon den yngsta fredspristagaren någonsin. Fredspriset delades mellan Malala och den indiske barnrättsaktivisten Kailash Satyarthi. Vill du läsa mer om Malala? Surfa in på hemsidan: EXPERIMENT: HUR SKULLE DU KLARA DIG? Tänk om du inte fick gå i skolan alls. Någonsin. Hur skulle din vardag se ut om du inte kunde läsa, skriva eller räkna? Arbeta i par eller i grupp. Rollspela situationerna nedan. Turas om att vara Du, den som inte kan läsa eller räkna. Planera inte hur ni ska agera, improvisera! Beskriv först efteråt. I KIOSKEN Person 2 är kioskexpedit och agerar som en expedit vanligtvis gör. Du har fått pengar, en sedel. Du vill köpa en frukt och en dricka, men du vet inte hur mycket sedeln är värd - eller vad frukten och drycken kostar. Vad gör du? PÅ RESAN Person 2 är busschaufför på första bussen du hoppar på. Din mamma är sjuk och du måste hämta din lillasyster på dagis. Utan bil krävs det minst tre bussbyten för att ta sig dit. Du vet vad dagiset heter, men inte hur det skrivs och inte vilka bussar du måste ta. Hur gör du?

34 Vad vill du jobba med? Skulle du kunna tänka dig att jobba med något som har med naturen eller miljön att göra? Då kan du till exempel bli journalist och skriva om miljöprojekt, bli politiker och bestämma om hur vi ska skydda naturen, bli bonde och odla ekologiska grönsaker, eller jobba för organisationer såsom UNICEF. Här har du några exempel på miljöyrken. Meteorolog Meteorologer samlar information om temperaturer, vindar, moln och regn, med hjälp av satelliter i rymden. De räknar ut vad det blir för väder de närmaste dagarna och presenterar väderprognosen i radio, tidningar och TV. En del meteorologer studerar också hur klimatet förändras under längre perioder. Geovetare Geovetare förstår jordens berg, jord, vatten och luft, och jobbar så att samhället kan leva hållbart. Geovetare jobbar med att hitta vatten och mineral resurser, se till att våra städer byggts stabilt, och se till att vatten och jord inte bli förorenad. Geovetare också skyddar oss fråm risker såsom jordbävningar, vulkaner och översvämningar. Oceanograf Oceanografer studerar havet och deltar i expeditioner med fartyg. De studerar strömmar, vågor, hur isen breder ut sig och hur salt vattnet är. De tar reda på hur haven påverkas av årstider, föroreningar från fabriker, nya husbyggen och avloppsvatten. Oceanografer forskar också om klimatförändringar. Ingenjör Det finns många olika typer av ingenjörer, men de flesta arbetar med någon form av teknisk utveckling. Arbetet handlar också ofta om att lösa olika slags problem produkter som inte fungerar som de ska, produkter som behöver bli mer effektiva eller mer miljövänliga. En ingenjör kan också leda byggprojekt, hitta på nya uppfinningar eller skapa nya sätt att kommunicera. 30

35 Grönt tänk i olika yrken Man måste inte bli forskare för att kunna göra något bra för miljön. Precis som vi alla kan tänka på miljön genom att åka kommunalt, köpa ekologisk frukt och äta mer vegetariskt, så kan man göra bra miljöval i de flesta yrken. Som journalist... är du andras ögon och öron. Du kan intervjua klimatforskare om framtidens väder, avslöja företag som dumpar kemiska avfall i naturen och inspirera andra genom att skriva om framgångsrika miljöprojekt runtom i världen. Som politiker... är du med och bestämmer i viktiga frågor. I riksdagen, där politikerna samlas för att rösta, kan du rösta ja till projekt som är bra för miljön. Du kan även påverka och sprida kunskap genom att prata om miljöfrågor i TV, radio och tidningar. Som lärare... är du med och skapar framtiden. Du hjälper elever att förstå hur naturen fungerar och varför klimatet förändras. Du kan låta dina elever arbeta med miljöfrågor i skolan, så att de inspireras att göra bra miljöval även hemma. UUuppgift 13 Hitta 13 yrken bland bokstäverna! Orden är gömda både vågrätt och lodrätt. Obs! Ett ord är gömt diagonalt! B F Z S K O A K Q U A M D E K Hitta 13 yrken bland bokstäverna S B R R B O K L Ä K A R E P Q H E A S N I C K A R E R S A F C D R L S K C A B K R E I L B U W V A R A R T I S T D G E D D K B A K V A R A N F N N P Y C Q A M M D T L P R Z O E S S H Y G P S K L F E K E B R E O F J A O E K W I A L D O H D A O N R L P I L O T N Ä N S Å F Y O E I A Y A B R A N D M A N N K C S H Y J B I N E E Z S F F O T B O L L S S P E L A R E A S J U K S Ö K O C K J S R E F Ö R F A T T A R E K Q Z G S 31

36 Kapitel 5 Börja där du är När man läser om svåra saker såsom vattenbristen i världen, är det lätt att känna sig maktlös. Situationen kan kännas omöjlig, som om någon bad dig att lyfta ett berg. Då är det bra att komma ihåg att de flesta stora projekt i livet tar tid. En kvinna bär på sin bebis i nio månader, och det tar runt ett år för barnet att lära sig gå. Det viktiga är inte att det ska gå fort, det viktiga är att man till slut lyckas. Om vi återvänder till vattenbristen i världen så är det viktiga inte att lösa situationen på en gång. Det går helt enkelt inte. Det viktiga är istället att tålmodigt arbeta för att förbättra situationen. Minns du Ryan från Kanada? Han fick göra hemmasysslor i ett helt år och be om hjälp av kompisar och människor i sin kommun för att få ihop pengarna till en brunn. Men han grejade det. Han hade tålamod att jobba vidare tills han lyckades. Vi kan alla göra något bra för världen. Och vi kan börja där vi är, med det vi har runt omkring oss. Vad skulle du vilja förändra? 32

37 UU uppgift 14 Om du skulle kunna förändra... Om du skulle kunna förändra något där du är, i ditt bostadsområde eller på din skola, vad skulle du ändra på då? Skulle du exempelvis vilja ha: En fritidsgård Ett mysigt fik Fler bussar En park En 4H-gård med smådjur Belysta cykelvägar Plank att måla väggmålningar på En skateramp så kallad bästis snurrig nr 4 inte vi, utan... kraft lugn pruttar metan testet utan skägg Do, re, mi, fa, so... KORSORD itu omodern grishem ko-hej i tändare rar träd i grupper dinera vår släkting skratta segertecken rovfisk inlandsvatten toa före dvd naturlag ädelstenar lammsång skrattar två lika kör tåg inuti säger skadad böna käka! Svanen 33

38 Foto sxc.hu Foto: European Innovation Convention Land: Turkiet Invånare: 77,2 miljoner Huvudstad: Ankara Yta: km Språk: Turkiska Valuta: Lira Religion: Islam De exporterar: Textil, kläder, järn, stål och turism 2 turkiet HAR INGET OFFICIELLT nationaldjur. Rödvinge är Turkiets nationalfågel. Hon skapar plast - av bananskal! När turkiska Elif Bilgin var 14 år fick hon en idé. Tänk om man skulle kunna förvandla bananskal till plast? Elif hade nämligen hört att stärkelse och cellulosa från frukter som till exempel mango redan används inom bioplast-industrin. Bananskal kändes som ett intressant alternativt. Dels innehåller bananskal samma substanser, dels är de väldigt vanliga i våra hushållssopor. Vad är bioplast? Bioplasten kommer helt eller delvis från växtriket och är nedbrytbart till skillnad från många av de vanliga plastsorter vi idag använder, och som kan ta hundratals år att bryta ned i naturen. Så lång tid tar det för naturen att bryta ned dessa produkter: Två år senare presenterade hon sitt bananplastprojekt på Google Science Fair Hennes projekt vann Science In Action-priset på kronor, och även Publikens pris på ytterligare kronor. Processen för att förvandla bananskal till plast sägs vara relativt enkel, och kan i praktiken utföras hemma. Man bör dock ha lite vana av kemikalier och experiment. Elif hoppas att hennes plast en dag kan ersätta de petroleumbaserade plaster som exempelvis används för att isolera kablar och skapa proteser. Du kan läsa mer om Elifs projekt på Toalettpapper Tidning Bomullsrep Äppelskrutt Pappkartong Mjölkkartong Ullstrumpor Cigarettfimp Plastpåse Tuggummi Plastmugg Aluminiumburk Engångsblöja Pet-flaska Fiskelina 2-4 veckor 6 veckor 1-5 månader 2 månader 2 månader 3 månader 1-5 år 1-5 år 1-20 år år 50 år 200 år 450 år 450 år 600 år 34

39 UPPDRAG 3 - Gör en god gärning Det här uppdraget handlar om att göra något snällt för någon annan. Goda gärningar sprids som ringar på vattnet. Den du hjälper blir överraskad och glad och vill kanske i sin tur själv hjälpa någon. En god gärning behöver inte vara något stort, det är tanken som räknas. Det kan till exempel handla om att: Gå över med skolböcker till kompisen som är sjuk Hälsa vänligt på en elev som är ny på skolan Förklara vad ett ord betyder för någon som håller på att lära sig svenska Erbjuda din sittplats till äldre personer på bussen Överraska dina föräldrar med frukost på sängen Ett bra tillfälle att visa vänlighet kan dyka upp helt plötsligt, när: En person med många kassar försöker öppna en dörr Ett litet barn ramlar och gråter En klasskompis ser ledsen ut på rasten Vad händer inuti dig när du hjälper andra? Du mår bra du har precis gjort världen lite bättre! Du blir lugn. När du hjälper andra talar du samtidigt om för ditt undermedvetna att saker och ting faktiskt brukar ordna sig. Du känner dig stark du upptäcker att du klarar av att improvisera när det behövs. Du inser att du behövs och att du kan göra skillnad i någons liv. När du har utfört den goda gärningen Berätta vad du gjorde, hur personen reagerade och hur du själv mådde efteråt

40 Bli en förebild Vi människor är nyfikna av naturen. Har grannen lagat en god vegetarisk pizza vill vi gärna ha receptet. Om din kompis har en snygg t-shirt frågar du kanske var den är köpt. På samma sätt inspirerar du folk omkring dig genom din livsstil och de val du gör. Lågenergilampa Tröjan är av ekologisk bomull Miljömärkta jeans håller länge Uppladdningsbara batterier i elektronikprylarna Miljömärkt skrivblock som är gjort av oblekt papper UUuppgift 15 Grönare alternativ Hjälp dessa två tonåringar att bli mer miljömedvetna. Ge dem så många gröna tips som möjligt! Se bilden ovan för exempel. 36

41 diskussion Vad tänker din familj om miljön? Ta med dig boken hem och samla din familj kring köksbordet. Be dem berätta vad de tänker om följande frågor. Skriv ner svaren i den här boken eller i ditt skrivhäfte. 1. Vad tänker du när du hör ordet klimatförändringar? Varför tror du att det pratas så mycket om miljön nuförtiden? Hur tror du att livet i Sverige och på andra håll i världen ser ut om 20 år? Kan du nämna några saker din familj gör som är bra för naturen? Kommer du på några miljövänliga vanor din familj skulle kunna börja med?

42 Till alla föräldrar! Natur & Miljöboken är ett läromedel i miljökunskap som ditt barn har arbetat med i skolan. Vår målsättning är att miljöutbilda Sveriges barn och sprida miljökunskap. Tack vare ett unikt samarbete med företag runt om i Sverige kan vi årligen distribuera boken till ca elever kostnadsfritt för skolan. Miljön angår oss alla och även om skolan är en utmärkt plattform, vill vi inte att miljöarbetet och kunskaperna stannar där. Det är när vi bär med oss kunskap och får använda den, som vi har chans att öva in ett nytt beteende. Därför innehåller boken experiment och undersökningar, tänkta att utföras i hemmet. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Små justeringar i vår vardag, så som att lämna tidningar till pappersinsamlingen eller att spara på vatten och energi, har stor effekt på miljön när många gör det samtidigt. Det handlar om att skapa nya vanor. Det gör vi lättast tillsammans. Böcker som den här inspirerar och fungerar som stöd. Därför får ni behålla boken hemma när ditt barn arbetat klart med den. Hälsningar Natur & Miljöbokens redaktion Svenska Kunskapsförlaget AB 38