SYSKON- BREVET. Franciskus-Sällskapet i Finland r.f. Nr. 113 mars 2012

Transkript

1 SYSKON- BREVET Franciskus-Sällskapet i Finland r.f. Nr. 113 mars 2012 Välkomna till Franciskus-Sällskapets årsmöte i Karis söndagen den 25 mars Dagen inleds med högmässa i St Katarina kyrka kl. 12. Gästpredikant är Franciskus-Sällskapets ordförande Stefan Djupsjöbacka. Fortsättning följer med samvaro på stora prästgården. Föredrag av Håkan Hellberg om franciskanerna i Norden. Därefter hålls föreningens stadgeenliga årsmöte ca kl. 15. Karis församling önskar alla intresserade välkomna till årsmöteshelgen!

2 Vattnet i vår vardag Franciskus var en tidig miljövän som värnade om naturen, den natur han lärde känna när han drog sig tillbaka i ensamhet och enkelhet. I Allt Skapats Lovsång sade S:t Franciskus: Lovad vare Du min Herre för Syster Vatten, mycket nyttig är hon och ödmjuk och dyrbar och ren. Vi har mycket att lära av honom i dag när den klimatförändring som förutsägs av kompetenta forskare hotar att omfördela vattenresurserna i världen. Vissa områden blir torrare medan andra får ökad nederbörd och till de senare hör våra nordiska länder. Det kan leda till mer frekventa översvämningar. En stor del av jordens befolkning lever i floddeltan, detta i synnerhet i Sydasien och Sydostasien. Havsytan stiger i dag med 3 mm/år och denna takt kan ökas. De låglänta områdena kommer att drabbas av översvämningar och miljontals människor kan behöva flytta jämte att jordbruksproduktionen minskar. En ödesfråga för mänskligheten är vattentillgång för livsmedelproduktion. Här i Norden liksom i många industrialiserade länder använder vi liter vatten per person och dag i hushållet. Men det finns en vattenkonsumtion som vi inte ser, den som behövs för att producera vår föda. I Europa krävs ca liter per person och dag. Bakom en frukost kan det ligga ett par fyllda badkar eller ca 400 liter. I utvecklingsländer krävs ca liter för produktion av den dagliga kosten medan det i USA går åt ca liter per person och dag. Bakom dessa skillnader ligger vårt konsumtionsmönster, medan en människa i Afrika lever på nästan uteslutande cerealier äter vi mer eller mindre kött som kräver mycket vatten för sin produktion. Av de liter som krävs för den dagliga kosten i USA åtgår nära hälften för köttkonsumtionen (Fig. 1). Om vi under fastetiden avstår från kött påverkar vi direkt vattenåtgången för vår kost! Dessutom förloras i industriländer stora mängder livsmedel på vägen från åkern till magen. Vi kastar stora mängder mat i hushållen medan förlusterna vid lagring och distribution är relativt större i utvecklingsländer. Vattentillgången är mycket olika i världens länder. Medan vi i Norden har ca liter per person och dag av förnybar vattentillgång har många länder i Nordafrika samt Palestina ca 800 liter per person och dag och då man inte kan producera sin egen livsmedelskonsumtion. 2

3 Fig. 1. Vattenkonsumtion i hushåll och för matproduktion (liter/person & dag). Tillgång till vatten för livsmedelsproduktion kommer att kräva stora insatser under de närmaste årtiondena. Bevattnat jordbruk som producerar närmare hälften av alla livsmedel behöver effektiviseras. Ris, den i särklass största cerealien i världen, kan numera odlas utan att fälten har stående vatten som avdunstar kraftigt vilket kan spara mycket vatten. Det var en jesuitmunk på Madagaskar, Henri de Laulanie, som på 1980-talet konstaterade att detta ger lika stora eller t o m större skördar än den konventionella odlingen. Denna odling är i dag vanlig i nordöstra Kina och på den indiska halvön, två områden med sjunkande grundvatten. Munkar har spelat en stor roll i historien för spridning och utveckling av effektiva jordbruksmetoder och Père Henri de Laulanie synes vara ett exempel på detta även i vår tid. En utmaning är att hjälpa torrmarksjordbruket i Afrika så att skördar inte förloras vid längre torrperioder genom stödbevattning och s k water harvesting d v s att man fångar regnet där det faller och kan nyttja det för växtodlingen. I många länder är water harvesting en gammal praxis men den har t ex i södra Indien fallit i glömska när man utvecklat effektiv brunnsborrning. I dag när grundvattnet sjunker finns ett återuppväckt intresse för att använda gamla metoder och utveckla nya. Globalt finns i dag inte tillräckligt med odlingsjord där det finns vatten och vice versa inte vatten där det finns mark. En lösning kan 3

4 vara att avleda vatten i stor skala till områden där mark finns. Ett exempel på det senare finns i Indien där halvön har vattenbrist och där planer finns på att avleda vatten från Ganges och Brahmaputra. Borttagande av handelshinder och ekonomisk utveckling i u-länder är det bästa sättet att undvika framtida svältkatastrofer som kan resultera i massiva, konfliktskapande migration av stora folkgrupper. Vad kan vi göra i vardagslivet? Ja kanske avstå från kött någon dag nu under fastan, så spar vi stora mängder vatten och hindrar fortsatt markförstöring i Brasilien där sojabönor odlas för vår djurhållning i Europa. Ekologiskt lantbruk har kanske inte mindre läckage av växtnäring än konventionell odling men använder inte bekämpningsmedel och ökar recirkulationen av växtnäring och minskar trycket på den biologiska mångfalden. På sikt måste vi recirkulera mera av växtnäringen, inte minst fosfor som vi globalt har begränsade mängder av. Gunnar Jacks, prof. emeritus vid Tekniska högskolan i Stockholm och gästföreläsare vid Åbo Akademi. Vattnet är förorenat vem vill dricka det, min Gud, om inte jag bryr mig, tillsammans med många? Jag vill bry mig om det Du har anförtrott oss Surt regn från himlen vem kan förhindra trädens död, min Gud, om jag inte lever annorlunda, tillsammans med de andra? Jag vill leva så som Du förväntar Dig av oss Anton Rotzetter 4

5 Sommarresa till Kökar? Franciskusfesten kallar. Inför dagarna ha vi bokat samtliga bäddar i Antons Gästhem från fredag kväll till söndag kväll. Vi hyr anläggningens lägenheter med dusch, toa och kök. Priset är E/ dygn. Lakan ingår i priset. önskar logi 1,5 km från kyrkan. Några bäddar är ännu lediga. Boka bilplats på färjan via Ålands trafik tel Turlista fred. kl till Kökar och retur söndag kl Pris för bil 27 Euro t/ rt. Personbiljetten gratis. Passa på och kontakta Iris Ericsson, tel , e-post: iris. ericsson@brev.fi före 1.5. om du 5

6 Franciskusfesten Väl mött på Kökar för att uppleva dagarnas säregna atmosfär! Årets tema är Sankta Klara. Hon var samtida med den Helige Franciskus, också hon bosatt i Assissi. Hon blev ledare för den kvinnliga grenen inom franciskanerorden, clarissorna med San Daminiano klostret som centrum. Festen inleds fredag kväll med öppningstillfället och ett musikprogram. Fader Henrik Roelvink har skrivit en avhandling om Sankta Klaras liv och gärning. Han presenterar henne på lördag em. med biskop Caroline Krook som opponent. Söndagens höjdpunkt är högmässorna, den katolska mässan som efterföljs av den lutherska, vid vilken Caroline Krook predikar, båda i ekumenisk anda öppna för alla. Info om de definitiva tidpunkterna och programmen ingår i nästa Syskonbrev. Iris Ericsson 6

7 Om franciskanerna i Norden Under tolvhundratalet skedde en förnyelse av det religiösa ordenslivet genom tiggarordnarna, franciskaner och dominikaner. Deras uppgång och utveckling har sin bakgrund dels i den etablerade kyrkans växande rikedom och förvärldsligande, dels i den andliga kris som präglade västerlandet från 1100-talet framåt. Det antika kulturarvet återupptäcktes och fördjupades i samband med inflytande från arabiskt tänkandeoch ledde till den allt omvälvande renässansperioden, som också betydde uppkomsten av universitet. Detta ställde nya krav på teologin och utbildningen av själavårdare. Att bemästra dessa problem blev en uppgift särskilt för dominikanerna, predikobröderna. På det folkliga planet, där främst fransiskanerna var aktiva, ställde urbaniseringen i Syd- och Mellaneuropa nya sociala och religiösa krav, som den stela kyrkliga organisationen hade svårigheter att fylla. I nordvästra Europa vidgades västerlandets gränser genom de skandinaviska rikenas expansion runt Östersjön. Den utvecklingen gällde särskilt organisation av sjöfart och handel, vilket också intrsserade de nygrundade tyska städerna vid den tidigare slaviska Östersjökusten. Åt det hållet riktade sig också en skandinavisk och tysk korstågsrörelse som även öppnade nya verksamhetsfält för tiggarordnarna. Franciskanerna ville efterlikna Kristus och hans apostlar genom att verka bland folket som predikanter, själasörjare och missionärer. De var liksom dominikanerna friars (eng. bröder) och inte monks (eng. munkar) och tiggarordnarna skulle utgöra ett slags frälsningsarme i Kristi tjänst. De var internationella organisationer under påven i Rom, som hade makt över fransiskanernas provinser med sina kustodier inom vilka på verksamhetsorterna inrättades ordenshus och ibland kloster, men i motsats till munkordnarna hörde det inte till tiggarbröderns ordenslöften att ha egna fasta kloster. Under nordiska förhållanden, som i mycket avvek från Syd- och Mellaneuropa, blev det nödvändigt att ändra de uppgjorda principerna. Man kunde ju inte gå barfota hela året eller vara helt beroende av allmosor i de glest bebodda och fattiga trakterna. Därför behövdes ibland fasta bostäder och vissa regelbundna inkomster genom egna aktiviteter. Under de första femtio åren av fransiskanernas expansion i Norden bidrog mäktiga gynnare, kungar, drottningar och ärkebisko- 7

8 par, till klosterbyggen och andra utgifter. Med sina enkla dräkter av grått ofärgat ylle kallades fransiskanerna gråbröder. Den dräkten bar också den kvinnliga grenen av orden som kallades klarissor efter Clara som i Assisi tidigt anslöt sig till Franciscus. Klarissorna spred sig också snabbt i Norden och fick ett första kloster i St Clara i Stockholm. Den s.k. tredje orden bestod av lekmän och kvinnor som i sin värld ville förverkliga Fransiskus ideal eller leva i hans anda. Tiggarordnarnas organisation och verksamhet möjliggjorde en hittils för kyrkan okänd rörlighet. Bröderna vandarad, två och två, med predikan och själavård från ort till ort inom sina områden. På avlägsna ställen kunde de grunda kapell eller härbärgen. Bröderna och deras studenter flyttades mellan olika konvent också för utbildning och fortbildning. Den högre utbildningen skedde vid universitet nere i Europa. I princip skulle alla resor ske till fots om inte sjukdom eller ålder gav en ursäkt. Vattenvägarna stod däremot öppna för båtfärder och de måste anlitas i synnerhet i Norden med dess eländiga terräng, rikliga vatten och gles bebyggelse. Denna verklighet står i motsats till franciskanernas ursprungliga hemmiljö i Sydeuropa där man till fots kunde besöka flera byar eller kyrkor på samma dag. Bland de relativt få läs-och skrivkunniga under medeltiden var tiggarbröderna bland de flitigare. Genom sina resor lätde de känna och informerade om nya trakter och nödvändiga färdvägar till lands och sjöss. Det är möjligt att det s.k. Danska itenerariet om färdvägar från Blekinge via Åland till Reval blev uppgjort av eller för franciskanernas nordiska resebehov. Franciskanernas expansion runt Östersjön Som en del av 1100-talets omfattande samhällsförändringar utbröt också en stor korstågsiver, främst för att erövra Jerusalem av muslimerna men också i Frankrike mot oliktänkande waldenser och albigenser. Den kristna kyrkans expansion i Nordvästar Europa och kring Östersjön skall ses som en del av denna iver att erövra nya folk för Kristus men ivern slog ställvis och tidvis över i politisk makthunger och ren kolonialism. Franciskanerna utbredde sig snabbt som en folklig rörelse i Europa. Erkända av påven som en ordentlig klosterorden först 1223 kom de ändå till Tyskland redan Till Lübeck som var en strategiskt viktig sjöfarts- och handelsstad kom 8

9 franciskanerna De första två bröderna kom barfota till den viktiga handelsstaden Ribe i Danmark Tre år tidigare hade dominikanerna grundat sitt första kloster i Lund som då var dansk mark. Predikobröderna etablerade sig ofta ungefär tio år före gråbröderna. Medan dominikanernas expansion avtar på 1270-talet fortsätter franciskanernas utbredande med förnyad styrka hela 1270-talet och framåt. Till den tidens Sverige, Visby på Gotland, kom franciskanerna redan 1233 och två år senare grundades det första huset på svenska fastlandet i Söderköping nära nuvarande Norrköping. Vid sekelskiftet 1300 fanns i Sverige två kustodier med sammanlagt tio hus. En självständig franciskansk provins för Dacia (gammalt latin för Danmark) bildades i slutet av 1230-talet. Från första början hade franciskanerna stor framgång. De vann stora sympatier och starkt stöd både hos prelater och världsliga makthavare vilket i hög grad möjliggjorde en snabb etablering. Utvecklingen påminde om en väckelserörelse med snabb och ojämn utbredning och rekrytering. I glesbygderna kunde bröderna genom ofta strapatsrik ambulerande själavård göra sig nyttiga och avlasta sockenprästerskapet. Därför hälsades de ofta med glädje av biskopar och sockenpräster som i synnerhet i norr hade svårigheter att täcka behovet av kyrklig service. Men det kunde också uppstå friktion när brödernas verksamhet kunde uppfattas som konkurrens med sockenprästerskapet om utdelning av sakramenten och njutandet av ekonomiska förmåner, allmosor, gåvor i testamenten och liknande. Därför behövdes en rationell territorial organisation för tiggarordnarna som grund för verksamheten. Både för förhållandet till sockenprästerskapet och mellan de båda tiggarordnarna gällde det att undvika kollision eller konkurrens på fältet. De flesta av franciskanernas verksamhetscentra låg vid städer vid havet eller med tillgång till vattenvägar. Undantagen var Lund och Viborg i Danmark, Skara, Jönköping och Linköping i Sverige. I Norden riktade sig tiggarbröderna mot sjöfarten och fiskelägen i skärgården. Viktiga marknadsplatser som sillmarknaden i Falsterbo hade stor dragningskraft på befolkningen och bröderna liksom också sälmarknaden i Stockholm. Sigtuna konvent skötte själavården bland fiskarna vid Svenska Högarna i Stockholms yttre skärgård. På 1430-ralet mötte en skeppsbruten venetianare en tiggarbroder som 9

10 övervintrat på Lofoten i Norge. Det finns också ett Bure kloster nämnt från trakten av Skellefteå i Bottenviken, men det torde nog närmast ha varit en gillestuga som kunde tjäna som både kapell och härbärge. I hela Skandinavien hade tiggarbröderna kustområdena med sina hamnar, sjöfart och fiskelägen som sitt särskilda verksamhetsområde där de kompletterade sockenprästerskapets arbete och samtidigt skaffade dig själva sin utkomst. Mot denhär bakgrunden skall vi se etableringen av franciskanerklostret i Kökar. Fisket och handelsvägarna kanske främst bondeseglationen var det som avgjorde valet av just Kökar. Fisket vid Mörskär i Kökars södra skärgård samlade båtar från stora områden och här kunde franciskanerna kombinera själavård för de samlade människorna, som ju hade föreskriven plikt att delta i gudstjänster, med lokalt näringsliv. Det är inte uteslutet att franciskanerna från Stockholms skärgård, t.ex. Svenska Högarna, hade rört sig i Kökarvattnen redan tidigare innan verksamheten på Hamnö. Att Kökar (Thiyckaekarl) nämns i det Danska Itinerariet kan tyda på att så kunde ha varit fallet. Antagligen växte verksamheten efter hand och så etablerades klostret på Kökar i mitten av 1400-talet. Svårigheterna att mera noggrant ange tiggarordnarnas och just gråbrödernas historia beror på att de flesta arkiven från tidig medeltid har förstörts; antingen genom krig och örlig, varvid danska pirater spelat en beklaglig roll, eller genom överdrivet och felriktat reformationsnit. Om den geografiska utbredningen Utgående från Lübeck (1227) utbredde sig franciskanerna först i Danmark, Ribe (1232) och till Sverige, Visby (1235) och Söderköping (1237). Den skandinaviska provinsen grundades troligen Då var orden väl etablerad i Danmark men föret var trögt i Sverige och Norge. I Mälardalen grundades ett kloster i Enköping 1247 och 1260 i Uppsala. År 1255 valdes en franciskan, broder Laurentius (Lars) till ärkebiskop. Konventet i Stockholm grundades 1270, ett tecken på stadens växande betydelse. Med stöd av kung Magnus Ladulås etablerades här St Clara nunnekloster, där kungens dotter senare blev abedissa. I Norge uppstod ett kustodium med sex ordenshus fördelade på Tönsberg och Bergen (1263), Oslo (1291) och Nidaros (Trondheim 1313). Provinsens tyngdpunkt låg i Danmark. 10

11 Åbo stift dominerades på 1200 och 1300-talen av dominikanerna som hade medverkat i landets kristnande och sedan 1249 hade ett konvent i Åbo. De första vittnesbörden om franciskanernas anknytning till Finland ingår i det omkring 1300 redigerade Henriksofficiet. Det är möjligt att gråbröderna verkat på Åland (Kökar) innan de slutligt etablerade sig i Finland. Den heliga Birgitta engagerade sig för mission i Ryssland och ville ha tiggarordnar med på ett korståg som kung Magnus Eriksson företog till Ingermanland Den äldsta uppgiften om gråbröder i Viborg är från Raumos konvent, omtalat första gången 1449, upprättades någon gång under första hälften av 1400-talet med Satakunda och Österbotten som huvudsakligt arbetsområde. Kökar konvent tillkom i mitten av 1400-talet. Tecken på franciskanernas verksamhet i Finland finns i många av våra medeltida kyrkor. De tre franciskanercentra, Kökar, Raumo och Viborg hade sina egna verksamhetsområden. Kökars revir omfattade den Sydvästra skärgården och Västra Nyland till och med Kyrkslätt, medan Borgå och Östra Nyland låg under Viborg. För att utröna något om tiggarbrödernas inflytande kan man följa med utbredningen av namnen Frans, Dominicus och Anna. Det samma gäller topografiska namn med leden -munk. Kapell med franciskaner anknytning finns på Signilskär, Lemböte, Föglö, Jurmo, Aspö, Nötö, Vänö, Hangö och event. Pyhämaa. St Annas kyrka i Kumlinge ligger på segelleden mellan Kökar och Raumo och enligt en osäker tradition hade man övervägt att flytta klostret från Kökar till Kumlinge. Svärdsbrödernas och senare Tyska Ordens korståg längs Östersjökusten från Lübeck till Livland ledde till att fattigbröderna, dominikanerna och franciskanerna också etablerade sig i samma områden. Det hårdhänta missionärsarbetet med svärdets hjälp blev efter hand utsatt för hård kritik inte minst från de två ordnarna, som på många håll kritiserade och tillrättavisade de hårdhänta svärdsmissionärerna. Tiggarordnarna blev också bofasta i Reval (Tallinn), dominikanerna 1248 och franciskanerna något senare. De förstörda arkiven gör det svårt att få fram pålitliga detaljer om franciskanernas utveckling i Norden och runt hela Östersjön. De fåtaliga årtal som finns utgör endast enstaka stolpar för den fullständiga bilden av verksamheten och resultaten. I verkligheten är det fråga om processer som börjat på olika sätt och sedan i olika faser gått vi- 11

12 dare. En del av dem vet vi litet om men andra kan vi bara ana och försöka föreställa oss hur det var att vara franciskansk pioniärmissionär i Norden. Källor: Gallen Jarl: Det danska itinerariet, Svenska Litteratursällskapet i Finland, 1993 Gallen, Jarl: Finland i Medeltidens Europa, Svenska Litteratursällskapet i Finland, 1998 Christiansen Eric: The Northern Crusades, Penguin Books, 1997 Håkan Hellberg Böcker till salu Det finns ett antal antikvariska exemplar av flera av biskop Karl- Erik Forssells böcker. Om du saknar någon av KEF:s böcker, ta kontakt med ordförande Stefan Djupsjöbacka, tel eller per e-post stefan@djupsjobacka.com. Du kan också skicka meddelande från hemsidan, men kom ihåg att berätta vem du är och vad du önskar. 12

13 Franciskus-Sällskapet rf Verksamhetsberättelse 2011 Styrelsen Ordinarie medlemmar Stefan Djupsjöbacka, ordförande Leif-Erik Holmqvist Tuula Luoma, vice ordförande Tage Olander, kassör Yvonne Terlinden, sekreterare Suppleanter Benita Bast Håkan Hellberg Iris Ericsson Pia Mantila Inger Wikström Styrelsen har sammanträtt fyra gånger under året. Både ordinarie medlemmar och suppleanter har kallats till samtliga möten. Medlemsavgift och -antal Medlemsavgiften för år 2011 var 15 euro per person. Engångsavgiften för ständig medlem var 150 euro. Den hade sällskapet 137 medlemmar av vilka 104 hade betalt medlemsavgiften, och 5 ständiga medlemmar. Syskonbrevet Syskonbrevet har utkommit med tre nummer under året. Innehållet har planerats i styrelsen och redigeringen har skötts av Viktor Djupsjöbacka. Verksamheten Årsmötet hölls i Karis på stora Prästgården Mariebebådelsedagen Det inleddes med högmässa i St. Katarina kyrka. Efter högmässan bjöd församlingen på kyrkkaffe. Ordförande Stefan Djupsjöbacka reflekterade kring Franciskus som föredöme för dagens människor. Ca 35 personer deltog i samvaron. Sju medlemmar och två andra deltog i det egentliga årsmötet. Sällskapet planerade en pilgrimsvandring till Franciskusdagen på Kökar. På grund av litet deltagarantal inhiberades vandringen. Franciskusdagarna på Kökar firades på traditionsenligt vis med temat Pilgrim. Gäst från Sverige var Henrik Roelvink. Festen avslutades med gudstjänst. 13

14 Projekt Vukovar-projektet avslutades. Projektet med en Annorlunda gåva via Kvinnobanken för att stöda yrkesutbildning inbringade sammanlagt euro, vilket motsvarar 68 personers utbildning. Verksamhetsplan för år 2012 Syskonbrevet Utkommer med tre nummer under året, av vilka det första utges i samband med årsmötet i början av mars, det andra i början av juni inför Kökarfesten samt det tredje i början av december som ett advents- och julnummer. Redaktionsarbetet sker i samband med styrelsemöten. Styrelsen ser gärna att medlemmarna bidrar med material från fältet. Franciskusfesten på Kökar hålls med temat Sankta Klara. Fader Henrik Roelvink redogör för Sankta Klaras liv och gärning. Vid gudstjänsten predikar biskop Caroline Krook. Se mera information på annat ställe i tidningen och material i nästa nummer. Biståndsprojektet Utgörs i detta nu av understöd till Kvinnobanken. Också härom mera information på annan plats i tidningen. Kontakten till medlemmarna hålls framför allt genom Syskonbrevet. Vid behov kan också punktträffar hållas på olika håll. Föreningens hemsida är en informationskanal som har stor betydelse. 14

15 Bokslut 2011 RESULTATRÄKNING ORDINARIE VERKSAMHET Försäljning 5,00 Frivilliga bidrag 10,00 Projekt Kvinnobanken 1 415,00 Sammanlagt 1 430,00 Verksamhetskostnader Syskonbrevet -273,86 Årsmöte -116,88 Styrelsen -181,20 Hemsida, Kulturhuset ab -150,01 Kvinnobanken -925,00 Bankkostnader -120,69 Portokostnader -313,40 Betalda medlemsavg. -10,00 Övriga kostnader -5,00 Sammanlagt ,04 Resultat av ordinarie verksamhet -666,04 Tillförda medel Medlemsavgifter 1 775,00 Ränteinkomster 14,89 Räkenskapsperiodens överskott 1 123,85 BALANSRÄKNING Aktiva Nordeakonto ,80 Andelsbanken 727,97 Sammanlagt ,77 Passiva Kapital ,92 Kortfristig skuld 10,00 Överskott ,85 Sammanlagt ,77 Budgetförslag för år 2012 INTÄKTER Medlemsavgifter (15,-) 1635,- Räntinkomster 15,- Underskott 382,- Sammanlagt 2032,- VERKSAMHETSUTGIFTER Syskonbrevet 290,- Årsmöte 75,- Styrelsen 200,- Hemsidan 150,- Franciskusfesten 120,- Kvinnobanken 727,- Bankkostnader 130,- Portokostnader 330,- Medlemsavgift 10,- Sammanlagt 2032,- 15

16 Föreningens ekonomi år 2011 Kassörens kommentarer: Räkenskapsåret hade ett överskott, i resultaträkningen kan man se att inbetalningarna var större ( ) än utbetalningen (925.-) till Kvinnobanken. I januari 2012 har en utbetalning till Kvinnobanken verkställts och därmed har tillsammans euro skickats, en del inbetalningar gjordes redan i slutet av år Ett stort tack till alla som deltagit i föreningens strävan att stöda Kvinnobanken. Syskonbrevet utkom tre gånger och kostnadsutvecklingen har varit moderat. Kulturfonden har betalt (år 2009) understöd för hemsidans utvecklingsarbete, och av stödet har använts 150,01 euro under verksamhetsåret. Medlemsinbetalningar sammanlagt euro, varav en ny ständig medlem (á 150.-). Nivån var högre än år 2010 ( ). Stipendiemedel, saldo 727 euro den Tage Olander, kassör 16

17 9 Årsmötet Vid föreningens årsmöte behandlas följande ärenden: 1. årsmötets öppnande; 2. val av ordförande, viceordförande, sekreterare och två protokolljusterare för årsmötet; 3. konstaterande av mötets lagenlighet och beslutförhet; 4. godkännande av arbetsordning för mötet; 5. bokslut, årsberättelse och revisorernas utlåtande; 6. fastställande av bokslut och beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen och övriga redovisningsskyldiga; 7. verksamhetsplan och budget samt medlemsavgiftens belopp; 8. val av ordförande och övriga medlemmar i styrelsen; 9. val av två revisorer och två suppleanter för dessa; 10. övriga ärenden som har nämnts i möteskallelsen. Önskar medlem att något ärende skall behandlas på föreningens möte, skall han skriftligt anmäla därom till styrelsen i så god tid, att ärendet kan intas i möteskallelsen. 17

18 Medlemmar i Franciskus-Sällskapet Ahlnäs, Bo Vårdö Almqvist, Dag-Ulrik H:fors Backman, Jan-Erik Vasa Backman, Marita Vasa Bast, Benita Karis Bengts, Pia Esbo Björkqvist, Betty H:fors Bodbacka-Rak, Ingela Jakobstad Borgar, Bror Åbo Borgar, Greta Åbo Byskata, Henry Vasa Båsk-Hellström, Maria M:hamn Bäckström-Wernér Ritva Karis Danielsson, Kent Kumlinge Derefalk, Anders H:fors Djupsjöbacka, Stefan Sibbo Dreijer, Anna-Lena M:hamn Dreijer, Stig M:hamn Ericsson, Iris Karis Ervo, Laura Åbo Forssell, Airi Åbo Forssell, Tryggve Åbo Föreningen Franciskus på Kökar Gorschelnik, Börje Åbo Grönroos-Friman, Nina St Karins Grönvik, Agneta H:fors Gäddnäs-Karlsson, Katarina Godby Hage, Els May M:hamn Heikel-Nyberg, Monica Grankulla Hakalax Vivi-Ann Helsingfors Hannus Anne-Marie Luvia Helander, Benita Pålsböle Helander, Gunvor Pargas Helander, Gösta Pålsböle Hellberg, Göran Karis Hellberg, Håkan Karis Hellberg, Marita Karis Henricson, Carl-Gustav H:fors Henricson, Ulla-Stina H:fors Hietalahti, Ulla H:fors Hindsberg, Barbro Sibbo Holmberg, Cecilia Borgå Holmberg Ulla Närpes Holmén Charlotta Jomala Holmqvist, Gertrud Jakobstad Holmqvist, Leif-Erik Jakobstad Hurme, Pirjo Pargas af Hällström, Karl Borgå Idman, Britta Hangö Julin, Lars Åbo Julin, Svea Åbo Jungvall, Gertrud H:fors Karlsson, Lisa Åbo Karlsson, Peter Godby Karlsson, Ralf Åbo Korpela, Krister Karleby Korpela, Anne-Maj Karleby Koytcheva, Svetlana Jakobstad Kronqvist, Krister Esbo 18

19 Kronqvist, Therese Esbo Kuusinen, Jaakko Fuengirola Lehtinen, Antti Åbo Lemberg, Irina Borgå Liljeström, Helene Sibbo Lillrank, Rakel H:fors Lind, Edit Övermalax Lindblom, Magda Grankulla Lindfors, Solveig Esbo Lindholm, Henrica Billnäs Lundberg, Ulla-Lena Borgå Lundell, Ebba H:fors Lundell, Fjalar Sibbo Lundgren, Svante Kirjala Luoma, Tuula Vanda Luther, Solveig H:fors Löfgren, Vera H:fors Mansnerus, Irja-Lisa M:hamn Mantila, Pia Esbo Mattsson, Eila M:hamn Märker, Bodil Huddinge Numminen, Tuija Åbo Nynäs, Peter Åbo Nylund, Birgit H:fors Olander, Carita Sibbo Olander, Tage Sibbo Pakarinen, Christel Karuna Palin, Tarja Björneborg Penttilä, Iiro Rauma Rantala, Ann-Mari Esbo Ravattinen Jaana Ylämylly Rehnström, Anita Veikkola Renlund, Birgit Esbo Renlund, Helge Esbo Rosenberg, Kristina Söderkulla Rosenberg, Tua Åbo Rosenberg-Wikström Solveig Esbo Rosenström, Margareta H:fors Rydberg, Alf Åbo Räsänen, Sanna Åbo Rönnberg, Roger Esbo Salomaa, Katriina H:fors Sandholm Kaj-Gustav Mariehamn Sandholm Karin Mariehamn von Schantz, Margareta M:hamn Sederholm Margit Helsingfors Sepponen, Eero S:t Karins Skogström Ulf Grankulla Stenström, Saga V:fjärd Storbjörk, Ejvind H:fors Storbjörk, Henrik Helsingfors Ström, Carita Esbo Stephan-Sundström, Ethel Ekenäs Sysiharju, Anna-Liisa H:fors Sysiharju, Pekka H:fors Särs Ulf H:fors Terlinden, Yvonne Karis Therman Fredrik Esbo Thilman, Ben Esbo Toiviainen, Rainer H:fors Torsell-Heinonen Camilla Lielax Tuuri Tuulikki Tampere Valve, Isela Mariehamn Verkkonen, Eila H:fors Victorzon, Sif Ekenäs Vikström John Åbo Virrankoski, Hannes Åbo Wadstedt, Ulla-Britta S:holm Wendelin, Christina Tenala Wernér Tor Karis Westerberg, Maj-Ros Åbo Westerlund, Gunnevi Kimito Wiklén, Una Åbo Wikström Inger Degerby Wikström, Iris Åbo Åkerblom-Sohlström, Inge-Britt Vanda Öhblom, Marita Kimito Öhman, Björn Pargas 19

20