ABSTRAKTER GJESTEFORELESNINGER
|
|
- Daniel Ivarsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 ABSTRAKTER GJESTEFORELESNINGER EWA DATA-BUKOWSKA JAGELLONSKA UNIVERSITETET I KRAKÓW Ewa Data-Bukowska är fil dr, docent i språkvetenskap vid Institutionen för svenska språket och litteraturen vid Jagellonska universitetet i Kraków. Hennes forskning fokuserar på kognitiv lingvistik och översättningsvetenskap samt översättningsdidaktik. Mellan strategi och begåvning Witold Gombrowicz Trans-Atlantyk i den svenska översättningen av Anders Bodegård Witold Gombrowicz var medveten om svårigheterna som hans emigrationsroman Trans-Atlantyk (1953) skulle vålla översättare. Han tyckte att han hade skapat ett verk som var oöversättbart till andra språk och orsaken för detta var verkets språkliga excentriciteter, som konstituerar dess stilistiska idiolekt dvs. parodin av den s.k. polska stilen i det sarmatiska kåseriet (gawęda). Jag ska presentera vissa aspekter av min forskning om den svenska versionen av Trans-Atlantyk (2009) i Anders Bodegårds översättning, som ter sig som en i sina grunddrag genomtänkt och spektakulär rekonstruktion av Gombrowicz stil i det svenska språket. I presentationen ska jag närma mig svaret på frågan: hur har Anders Bodegård gjort det? Jag ska fokusera på att i stora drag åskådliggöra hur översättaren imiterar konceptuella källspråksstrukturer: valda syntaktiska drag, fraseologiska uttryck och en grupp diskursiva sammanhangsmarkörer i den svenska Trans-Atlantic. INGRID ELAM GÖTEBORGS UNIVERSITET Ingrid Elam är professor i litterär gestaltning och docent i litteraturvetenskap. Sedan 2012 är hon dekan vid Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Som forskare har hon ägnat sig åt talslitteratur såväl som samtidslitteratur och i synnerhet det litterära jaget. Hon är författare, kritiker och kulturskribent, och har varit verksam som kulturchef vid svenska dagstidningar, bl. a. Dagens Nyheter. Hon leder debatter och författarsamtal, och föreläser om litteratur och litteraturkritik Jaget och världen, några drag i ny svensk prosa och utflykt i poesin Under de senaste åren har den svenska prosan dominerats av berättelser som berättas i första person, det kan vara självbiografiska romaner eller fiktiva jagberättelser, men romaner berättade i tredje person är sällsynta. Den tematiska tyngdpunkten varierar, under jagromanens vida paraply trängs romaner om klass, om att tillhöra en minoritet, om alienation i de sociala mediernas värld, om kvinnors förhållande till män och om mäns förhållande till sina pappor. Samtidigt märks en annan rörelse: flera svenska romaner under de två senaste åren handlar om migration, om flykt och om krig, någon gång är även de romanerna jagberättelser, det ena utesluter inte det andra, men nästan ingen av dessa romaner är självbiografisk, utan försöker på olika sätt leva sig in och gestalta i vad det innebär att vara främmande i detta land. Till sist vill jag ta upp ett par diktsamlingar som visar hur den svenska poesin har utvidgat sitt fält, allt är möjligt att göra inom poesin, även att kombinera jaget och det personliga med världen och det universella.
2 2 JÓZEF JAROSZ UNIVERSITETET I WROCŁAW Józef Jarosz har været videnskabelig medarbejder på Instituttet for Germansk ved Universitetet i Wrocław siden 2006 og leder af den skandinaviske afdeling siden Han fik videnskabsgraden doctor habilitatus inden for humaniora (sprogvidenskab) i Hans primære forskningsområder omfatter tekstlingvistik, fraseologi, onomastik og oversættelsesteori. Den aktuelle forskning fokuserer på danske parformler og ordsprogssamlinger (fra 1500 til 2019). Danske ordpar og deres syntaktiske og semantiske egenskaber I oplægget præsenteres en kategori af fraseologiske flerordsforbindelser (frasemer, fraseologismer) som betegnes ordpar, binominaler, parformler eller tvillingeformler. En tvillingeformel er en fast vending, som udgøres af to størrelser grupperet omkring en konjunktion eller en præposition fx i huj og hast, fra hus til hus, plat eller krone. Et centralt element af diskussionen er at belyse strukturelle og semantiske egenskaber af ca. 800 undersøgte ordpar. Strukturens analyse skal vise hvilke ordklasser kommer de enkelte bestanddele fra og hvilke forbindelsesled optræder i frasemerne. Den semantiske undersøgelse tager udgangspunkt i at bestemme det gensidige semantiske forhold mellem to komponenter. Som nøglespørgsmål betragtes faktorer som har indflydelse på komponenternes rækkefølge (fonologiske, morfosyntaktiske og semantiske begrænsninger). Derudover skal omtales tre videre aspekter som kommunikativ funktion (optrædelsen af retoriske midler), kulturspecifik og unikke komponenter (sproglige relikter som ikke forekommer i fri brug) af analyserede frasemer. SIGNE LAAKE HØGSKOLEN I INNLANDET Signe Laake er førsteamanuensis i norrønt ved Høgskolen i Innlandet. Hennes interesser omfatter diakron lingvistikk, med fokus på syntaks, og doktorgradsprosjektet handlet om variert rekkefølge på leddene i gammelnorsk. Hun har nylig deltatt i prosjektet Norsk i Amerika som undersøker de særegne amerikanorske varietetene, hvordan immigrantspråk lever og dør og hvordan norskamerikanerne har levd sine liv i en flerspråklig virkelighet. Norsk i Amerika For snart to hundre år siden dro de første nordmennene til Amerika for å starte et nytt liv. I hundreåret fra 1825 til 1925 utvandret nordmenn. I dag snakker de fleste norskamerikanere bare amerikansk, men det finnes fortsatt noen etterkommere etter disse utvandrerne som lærte norsk hjemme og som fremdeles kan snakke det. I dette foredraget tar jeg utgangspunkt i Johannessen and Laake (2010) og Johannessen and Laake (2012) og presenterer funn fra feltarbeid gjort i Midtvesten i USA blant norskamerikanere i Jeg argumenterer for at det finnes en standard norskamerikansk dialekt i Midtvesten. Informantene kommer fra et stort område som strekker seg fra Wisconsin til North-Dakota. Likevel viser data fra opptak med informantene at de har klare fellestrekk i syntaksen. Syntaksen er helt klart norsk med noen få eksempler på lån fra engelsk. Det er spesielt i informantenes vokabularet at den felles norskamerikanske dialekten kommer til syne. Låneord fra engelsk hos informantene er etablerte både over tid og over store avstander.
3 3 BJARNE MARKUSSEN UNIVERSITETET I AGDER Bjarne Markussen er professor i nordisk litteraturvitenskap ved Universitetet i Agder og underviser i litteratur og vitenskapsteori. Han har publisert bøker og artikler om ulike litterære emner, blant annet om elegisk litteratur og norsk romankunst fra og 90-tallet, med vekt på to av epokens mest originale forfattere Jan Kjærstad og Svein Jarvolls. Nordisk sanglyrikk som forskningsfelt Da Bob Dylan fikk Nobelprisen i litteratur i 2016, var dette også en anerkjennelse av sanglyrikkens betydning i kulturen. I møtet mellom tekst, musikk og fremføring ligger en særegen kraft som strekker seg langt inn i våre individuelle og kollektive liv. Sanglyrikken skiller seg fra skriftlyrikken på flere måter, men først og fremst ved at den er grunnleggende knyttet til stemmen og blir realisert i fremføringen. Den er ment for øret, ikke for øyet. I tillegg kommer dens nære forbindelse til musikk, produksjon og bestemte sosiale og kulturelle kontekster. Sanglyrikken utgjør poesiens «store tradisjon», men har i langt mindre grad enn skriftlyrikken vært gjenstand for litteraturvitenskapelig utforskning med unntak av enkelte sjangre (salmediktning, middelalderballader) og artister (Bellman, Dylan). I de siste tiårene har vi imidlertid sett en økende interesse for sanglyrikk i ulike sjangre, inkludert viser, rock og rap. Som forskningsfelt byr den på særegne utfordringer: Hva skiller sanglyrikk fra skriftlyrikk? Hva kjennetegner dens sjangre? Hvordan fungerer teksten i samspill med musikken og fremføringen? Hvordan kan vi undervise i sanglyrikk? Dette er spørsmål som diskuteres i foredraget, med eksempler fra svenske, danske og norske sanger. PETER JUUL NIELSEN SYDDANSK UNIVERSITET Peter Juul Nilesen er lektor ved institutt for språk og kommunikasjon ved Syddansk Universitet. Han har i de senere årene foredratt om, og publisert en rekke artikler om ulike grammatiske tema, i første rekke det skandinaviske verbets morfologi, syntaks og morfosyntaks. Han har utgitt bøker om dansk verbmorfologi og danske serieverbkonstruksjoner. Diakron morfologi, (non)isomorfi og indeksikalsk funktion: udtryk og indhold i dansk forstå Det danske verbum forstå har sin stærke bøjning fra simpleksverbet stå, således præteritum forstod, jf. stod. Inden for den såkaldte morfom-teori (Mark Aronoff, Martin Maiden m.fl.) bruges den tilsvarende stand-baserede bøjning af understand som argument for eksistensen af et autonomt morfologisk modul adskilt fra fonologi, syntaks og semantik. På baggrund af en kritik af morfom-teorien fremlægges i foredraget en funktionel-semiotisk model for morfologisk analyse med vægt på relationer mellem udtryksplan og indholdsplan (jf. Louis Hjelmslev, Peter Harder, Henning Andersen) og den funktionelle ramme for nonisomorfi mellem udtryk og indhold. Verbet forstå beskrives i sammenligning med verbet overvære, og de to verbers opkomst og udvikling fra middeldansk til moderne dansk fremlægges og analyseres. Fokus i analysen er på metaforisk kompositionalitet, diakron demotivering og indeksikalske relationer i indhold og udtryk, altså den semiotiske funktion at et element peger på andre syntagmatisk og paradigmatisk tilknyttede elementer. Forstå har fasthold sin stærke bøjning fra verbets opståen og frem til i dag, mens overvære er overgået fra stærk være-baseret til svag default-bøjning. Den almene pointe der udledes af analysen, er at hvis man inddrager indeksikalsk funktion i analysen af indhold, behøver man ikke operere med et autonomt, indholdstomt morfologi-modul i grammatikken.
4 4 JOHS. NØRREGAARD FRANDSEN SYDDANSK UNIVERSITET Johs. Nørregaard Frandsen är professor i kultur- och litteraturvetenskap vid Syddansk universitet, och leder H.C. Andersen Center vid samma universitet. I sin gärning har han ägnat sig mycket åt frågor som rör landsbygdens kultur och förhållandet mellan stad och land. Han är också känd för sina kolumner i Kristeligt Dagblad. Ironi og mønsterbrud: Det moderne i H.C. Andersens fortællerkunst H.C. Andersens kunst og værk rummer temaer og en fortællekraft, som gør det aktuelt til alle tider. Hans eventyr og historier rummer desuden en række moderne træk, der folder sig ud på forskellig vis. I sin samtid registrerede Andersen eksempelvis, hvordan dampmaskinen, elektromagnetismen og telegrafen ændrede verden, ligesom han så et nyt Europa blive formet. Han så brud og var selv en mønsterbryder, socialt og kunstnerisk, og skabte en helt ny genre, det andersenske eventyr. Alt det gør ham moderne! I forelæsningen vil jeg belyse Andersens brug af ironi, groteske former og humor gennem små analyser af Den grimme Ælling, Nattergalen, Den lille Havfrue, Pengegrisen, Om Aartusinder og Det ny Aarhundredes Musa. Forelæsningen vil desuden indkredse Andersens særlige evne til at lade en fortælling rumme mange niveauer og flere samtidige stemmer eller stemmeføringer. WŁODZIMIERZ KAROL PESSEL UNIVERSITETET I WARSZAWA Włodzimierz Karol Pessel er doktor i kulturvidenskap; forsker, underviser, akribent. Ansat ved Universitetet i Warszawa (Det Polske Kulturinstitut). Ved siden af skandinavistik (især dansk kultur og samfund) specialiserer han sig i polske bystudier, antropologisk kulturteori og kultursociologi. Han samarbejder med Institut for Nordiske Studier ved SWPS universitetet. Hans nyeste afhandling (Czerwono-biali i Biało-Czerwoni, Warszawa 2019) handler om polsk-danske kulturforhold i sammenhæng med Nordens kulturhistorie. Danmarks og Polens (kultur)naboskab: det interkulturelle vs. det mellemstatslige En af de bedste former for 100-års fejring af genoptagelsen af de danske-polske diplomatiske forbindelser efter den første verdenskrigs afslutning er at drøfte spørgsmålet om Danmarks og Polens kulturnaboskab. At tænke Polen og Danmark som nabosamfund eller landenes kulturer som netop nabokulturer er ikke på dagsordenen, det ville være noget nærmest utænkeligt. Det er de samme synspunkter på begge sider af Østersøen, som min forskning har påvist. Der er ikke langt fra Danmark til Polen, men vi kender ikke hinanden godt, mens vi alle lever i en globaliseringstid, hvor mellem- og tværkulturelle forhold er centrale ideer. Geografisk nærhed bør virke aktiverende på gensidige kulturforhold. Den omstændighed, at Danmark er et lille land, må ikke være en undskyldning for vores kulturrelationers lave engagement med hensyn til interkulturel kommunikation og dens omfang. Det danske-polske naboskab fortjener alligevel en problematisering i et forfriskende, kulturvidenskabeligt perspektiv. I min forelæsning skal jeg gøre jeg krav på denne nærhed.
5 5 HENRIK ROSENKVIST GÖTEBORGS UNIVERSITET Henrik Rosenkvist är professor i nordiska språk vid institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Hans forskningsintressen har framförallt rört grammatikalisering, språkhistoria och dialektsyntax, och han har också bedrivit omfattande fältstudier. Till de språkvarieteter och dialekter han särskilt intresserat sig för hör älvdalska och estlandssvenska. För den svenska radiopubliken är han känd som expert i P1-programmet Språket, där han svarar på lyssnarnas frågor. Mikrokomparativ syntax i Norden exempel från älvdalska och estlandssvenska. Sedan 2005 har forskare i Norden samarbetat för att forska om dialekternas syntax. Ett viktigt led i detta arbete har varit att utveckla metoder för dataelicitering och att bygga upp en infrastruktur för denna typ av forskning. I föredraget ger jag en kort bakgrund till mikrokomparativ syntax, presenterar de resurser som nu finns tillgängliga på nätet, och ger exempel på älvdalska och estlandssvenska konstruktioner som är särskilt intressanta ur ett allmängermanskt perspektiv. MARIA SIBIŃSKA UNIVERSITETET I GDAŃSK Maria Sibinska har en stilling som professor ved Institutt for Skandinaviske Studier ved Universitetet i Gdańsk. Hun underviser blant annet i norsk litteratur, skandinavisk film og teater, arktisk kultur. I det siste dreier hennes forskning seg om nordisk teater- og dramahistorie, identitetsproblematikk, den samiske dimensjon i det nordiske kulturlandskapet. Mellom Snorres kongesagaer og joikens rytme: om Det Samiske Nasjonalteatrets Snøfrid (2018) Innlegget tar sitt utgangspunkt i forestillingen Snøfrid som ble satt opp av Det Samiske Nasjonalteatret i Forestillingen er spunnet rundt historien om kong Harald Hårfagres giftemål med ei samejente, som er kjent blant annet takket være Snorri Sturluson. Hans Heimskringla var med på å skape forestillinger om det norske rikets grunnleggelse, og ble et viktig referansepunkt for defineringen av norsk nasjonalidentitet på 1800-tallet. Først vil man identifisere (med henvisninger til Gro Steinslands og Else Mundals forskning) det kongelige bryllupet som et viktig aspekt ved det mytologiserte bildet av rikssamligsprosessen. Deretter vil man tolke Snøfrid ut fra et postnasjonalt perspektiv (jf. Elisabeth Oxfeldt) som en korrigerende stemme i forhold til myten om rikssamlingen, og man vil vektlegge individualisering av både det samiske mennesket og folket som den korigerrende strategien. Bruk av joiken i forestllingen karakteriseres som en del av individualiseringsprossessen.
6 6 GRZEGORZ SKOMMER ADAM MICKIEWICZ-UNIVERSITETET I POZNAŃ Grzegorz Skommer er professor i norsk språk og leder for Institutt for skandinaviske språk ved Adam Mickiewicz-universitetet i Poznań. Hans forskningsinteresser omfatter semantikk med fokus på sammenlikningsfraser og fonologi. Han var også gjesteforsker med ekspertise i polsk i ASKeladdenprosjektet ved Universitetet i Bergen i perioden Formålet med prosjektet var å undersøke morsmålstransfer i norsk innlærerespråk. Språknormering i mørke tider Rettskrivningen av 1941, også kalt «nazirettskrivningen» eller Quisling-rettskrivningen, er en mindre kjent episode i den norske språkhistorien i det 20. århundre. Satte den noen varige spor? Kan paralleller trekkes mellom 1941-rettskrivningen og utviklingen i andre land? MAGDALENA WASILEWSKA-CHMURA JAGELLONSKA UNIVERSITETET I KRAKÓW Magdalena Wasilewska-Chmura är fil dr, docent i litteraturvetenskap och prefekt för Institutionen för svenska språket och litteraturen vid Jagellonska universitetet i Kraków. Hennes forskning omfattar svensk lyrisk modernism, samspel mellan litteratur och musik, översättningskritik samt intermediala studier. Hon är också verksam som översättare av svensk litteratur publicerades Tomas Tranströmers samlade dikter i hennes och Leonard Neugers översättning till polska fick hon Svenska Akademiens pris för introduktion av svensk kultur utomlands. Mellan underhållning och kunskap. Varför gjorde svenska kvinnoromaner på 1800-talet succé i Polen? Under 1800-talets senare hälft fick den svenska romanen en stor spridning i Europa, inte minst i Polen. De internationellt mest kända författarna var kvinnor, främst Fredrika Bremer, Emilie Flygare Carlén och Marie Sophie Schwartz. Bland dem rönte Schwartz störst framgångar i Polen, även om hon nuförtiden råkat i glömska och knappt omnämns i diskussionen kring den svenska litteraturhistorien. Mitt föredrag har till syfte att presentera det fenomen som utgivningsboomen av svensk kvinnolitteratur i Polen utgjorde med särskilt fokus på Marie Sophie Schwartz författarskap. Syftet är ett försök att besvara frågor om varför just Schwartz romaner bemöttes med så stort intresse att de fick flera upplagor och även flera översättningar. Jag refererar till två av dem, som har en klart uttalad emancipationstendens samtidigt som de är konstruerade enligt populärlitteraturens schabloner, Emancipationsvurmen (1856) och Gertruds framtidsdrömmar (1877). Jag diskuterar författarinnans strategier att få fram kvinnosaken och de positivistiska arbetsidealen. Detta budskap visade sig vara högst aktuellt i Polen efter nationalupprorets nederlag 1864, då idén om bildning av arbete blev till en patriotisk strategi som ersatte den romantiska befrielsekampen. Jag kommenterar även detaljer av de polska översättningarna som uppvisar växande social medvetenhet i Polen; de tidiga tonar nämligen ner romanernas progressiva budskap medan de senare lyfter fram det med originalets retoriska kraft.
Polen-Skandinavia: vitenskapelige møter på tvers av generasjoner Program
Polen-Skandinavia: vitenskapelige møter på tvers av generasjoner Program TORSDAG, 11. APRIL 2019 8.30 9.00 Registrering 9.00 9.30 Konferansen åpnes av : Dekan ved Fakultet for moderne språk og litteratur
Läs merPolen-Skandinavia: vitenskapelige møter på tvers av generasjoner APRIL Program
Polen-Skandinavia: vitenskapelige møter på tvers av generasjoner 11. 12. APRIL 2019 Program TORSDAG, 11. APRIL 2019 8.30 9.00 Registrering 9.00 9.30 Konferansen åpnes av : Dekan ved Fakultet for moderne
Läs merSprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm.
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet våren 1999 Elisabeth Alm Sprog i Norden, 2000, s. 45-49 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Läs merTNS Gallup - Public Tema: Præsidentvalg USA 30. oktober Public 56020
TNS Gallup - Public Tema: Præsidentvalg USA 30. oktober 2008 Public 56020 Metode Feltperiode: 28. til 30. oktober 2008 Målgruppe: borgere landet over på 18 år og derover Metode: G@llupForum (webinterviews)
Läs merInnehåll. 10 Eva Olovsson, Hannele Ennab och Birgitta Lindgren: Förord
10 Eva Olovsson, Hannele Ennab och Birgitta Lindgren: Förord 13 Catharina Nyström Höög: Nya medier, nya utmaningar Myndighetsspråkvården står inför många nya utmaningar och uppgifter. Nya kommunikationsmönster,
Läs merSylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen
Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen Gränsöverskridande Nordisk Undervisning 2011 2014, Interreg fond Danska, norska och svenska 18 klasser, 13 grundskolor matematik, modersmål, NO och SO Brukardrivet
Läs merSÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B
SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till
Läs merhttp://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Isländsk svenska och svensk isländska Þórarinn Eldjárn Sprog i Norden, 1995, s. 59-62 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat
Läs merPrövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning
S:t Mikaelsskolan Prövningsanvisningar Sv 2 VT 2016 Prövning i Svenska 2 Kurskod SVESVE02 Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning Bokanalys
Läs merLässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.
2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken
Läs meröversikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 2
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 2. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
Läs merForbrugsvariationsprojektet
Kontaktudvalget 29. april 2016 Forbrugsvariationsprojektet Finn Breinholt Larsen Disposition Baggrunden for projektet Geografiske forskelle i borgernes sygehusforbrug i Region Midtjylland (1) Variation
Läs merKursplan. Dokumentet finns under rubriken Kursplan på aktuell undervisningsplattform
Introduktionsvecka Kursens syfte är att ge en introduktion till ämnet litterär gestaltning och till utbildningen. Kursen ska också tydliggöra den studerandes ansvar under utbildningen, olika funktioner
Läs merKursplan. Dokumentet finns under rubriken Kursplan på aktuell undervisningsplattform
Introduktionsvecka Kursplan. Dokumentet finns under rubriken Kursplan på aktuell undervisningsplattform Kursens syfte är att ge en introduktion till ämnet litterär gestaltning och till utbildningen. Kursen
Läs merI första delen prövas dina kunskaper enligt det centrala innehållet vad gäller:
Sida 1 av 5 Svenska som andraspråk 3, 100p SVASVA03 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller för de olika betygen. Läs om detta på webbplats
Läs merUndervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merUnga ledare i Världens bästa idrottsregion
Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Vad är Världens bästa idrottsregion? Det är en region där alla invånare önskar och vill delta lite mer i idrottsaktiviteter. Idrottens behov av ledare är tillgodosett,
Läs merVälkommen till Svenska 2
Välkommen till Svenska 2 Kursens innehåll (den korta versionen): Den korta versionen: 100 poäng Vårterminen Onsdagar och torsdagar Områden: Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden De litterära epokerna
Läs merIntroduktionsvecka. Om kursen
Introduktionsvecka Kursplan. Dokumentet finns under rubriken Kursplan på aktuell undervisningsplattform Kursens syfte är att ge en introduktion till ämnet litterär gestaltning och till utbildningen. Kursen
Läs merRamkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)
Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål
Läs merSvenska 2. Centralt innehåll och Kunskapskrav
Svenska 2 Centralt innehåll och Kunskapskrav Kursens centrala innehåll är Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merInnlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark
Innlandet som motor for bioenergibransjen? Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Var ligger de framtida utfordringene? Klima Sikker energiførsyning Resurs hushållning Lokal utveckling Skapandeav
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merKære Korsanger Jyllinge 6. april 2013
Kære Korsanger Jyllinge 6. april 2013 Warszawa- rejse November 2013 I 2009 instuderede Gundsø og TAP- koret Haydn s Nelson -messe, bl.a. med det formål at opføre værket i Budapest sammen med Tyresjö Kammarkör
Läs merFördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands
Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Ludvig von Hofsten Emanuel Mettmann Michael Schæfer Eric Bjerkborn Inledning I vår grupp finns en
Läs merModersmål och litteratur 5 sp Grannspråksdidaktik
Modersmål och litteratur 5 sp Grannspråksdidaktik 15.10.2008 Anna Slotte-Lüttge Vad är det danska i filmen? Fundera vidare Varifrån har du fått denna bild av det danska? Presenterar filmen klichéer eller
Läs merSprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: En svensk medicinsk språknämnd Bertil Molde Sprog i Norden, 1978, s. 51-53 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk Sprognævn Betingelser
Läs merBakgrunnen for styrets ønske var at det i muntlig orienteringssak ble informert om en økende
Det kunstfaglige fakultet Arkivref: Dato: 27.11.14 Saksnr: O-SAK KF 17-14 Til: Fakultetsstyret Møtedato: 05.12.2014 NOTAT OM REKRUTTERING Fakultetsstyret ba i møtet 10.10.2014 om å få framlagt en sak som
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs meröversikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
Läs merInformation om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02. Prövningen kommer att bestå av följande delar:
Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Läslogg om skönlitterär roman. Denna uppgift prövar: - skönlitterära verkningsmedel och litteraturvetenskapliga
Läs merMediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.
BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen
Läs merTNS Gallup - Public Tema: Århus Kommune januar Public 56737
TNS Gallup - Public Tema: 21.-26. januar 2010 Public 56737 Metode Feltperiode: Den 21. 26. januar 2010 Målgruppe: Repræsentativt udvalgte vælgere i Århus kommune på 18 eller derover Metode: GallupForum
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merCentralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter
1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.
Läs merMODERSMÅL FINSKA 1. Syfte
MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden
Läs merBarnets beste utenfor familieretten hvor langt kan det være avgjørende?
Barnets beste utenfor familieretten hvor langt kan det være avgjørende? Barnets beste utenfor familieretten hvor langt kan det være avgjørende? Barnets beste utenfor familieretten hvor langt kan det være
Läs merÄmnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: Svenska Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
Läs merDet engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska
Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens
Läs merAnsökan Referensbrev. Referensbrev - Inledning. Formellt, manlig mottagare, namnet okänt. Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt
- Inledning Bäste herrn, Formellt, manlig mottagare, namnet okänt Bästa frun, Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt Bästa herr eller fru, Formellt, både mottagarens namn och kön är okända Kære Hr.,
Läs merGrensehjälpen en mobilapp som förenklar handel och utbyte
Synergi över kölen Grensehjälpen Talentnettverket 2017 Grupp 3 Malin Nygren, Stine Østnes, Anders Teodorsen, Wilhelm Jonsson, Emil Pettersson Grensehjälpen en mobilapp som förenklar handel och utbyte Varför
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merInbjudan till säsongens största händelse!
Inbjudan till säsongens största händelse! Lördagen den 29/4 från kl 10:00 Mölndalsklubben har möjlig gjort en ungduve Auktion, tillsammans med ett av Danmarks bästa slag, nämligen Team Eriksson, många
Läs merLokal examensbeskrivning
1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1637-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie magisterexamen Huvudområde: Slaviska språk Engelsk benämning: Slavic Languages Huvudområdet slaviska språk inbegriper studier i Polens,
Läs merBilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.
Svenska för döva SVN Svenska för döva Kärnan i ämnet svenska för döva är tvåspråkighet, svenska språket och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.
Läs merLokal examensbeskrivning
1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1638-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Slaviska språk Engelsk benämning: Slavic Languages Huvudområdet slaviska språk inbegriper studier i Polens, Rysslands
Läs merSprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Språklagstiftningen i Finland Henrik Grönqvist Sprog i Norden, 1981, s. 5-9 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk Sprognævn Betingelser
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Engelska 7 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod ENGENG07 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Skriftligt prov Teoretiskt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Bifogas Hedencrona m.fl Progress
Läs merLITTERATURHISTORISK FORSKNING I SVERIGE
LITTERATURHISTORISK FORSKNING I SVERIGE Aktuelle tendenser og udviklinger??? GUNILLA HERMANSSON, INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION, GÖTEBORGS UNIVERSITET Underlag: 41 publikationer
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merFIRST LEGO League. Västerås 2012
FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Problemlösarna Vi kommer fra Hallstahammar Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 10 jenter og 12 gutter. Vi representerer Lindboskolan
Läs merTNS Gallup - Public Temaer: Forsvarschefen (jægerbogen) Den kriminelle lavalder Influenza vaccine og trafik ved topmøder 5. oktober 2009 Public xxxxx
TNS Gallup - Public Temaer: Forsvarschefen (jægerbogen) Den kriminelle lavalder Influenza vaccine og trafik ved topmøder 5. oktober 2009 Public xxxxx Metode Feltperiode: 5. oktober 2009 Målgruppe: Repræsentativt
Läs merDHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se
Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merBeslutningsreferat. Nordisk Ministerråd
Nordisk Ministerråd Mødegruppe Embedsmandskomiteen for regionalpolitik, EK-R Mødetid 8. december 2011-9. december 2011 Mødested Stockholm Ved Stranden 18 DK-1061 København K Tel +45 3396 0200 Fax +45 3396
Läs merFlerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet
Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk
Läs merBilaga 2 Vedlegg 2. Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och. Vedtekter. for Norsk-svenske reinbeitenemnden. Norsk-svenske overprøvingsnemnden
1 Bilaga 2 Vedlegg 2 Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och Svensk-norska överprövningsnämnden Inledande bestämmelser 1 Denna stadga innehåller närmare bestämmelser för Svensk-norska renbetesnämnden
Läs mer3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella
Läs merSøknadsfrist for å delta i benchlearningsamarbeidet er fredag 2. juni. Påmeldingsskjema
Del dine erfaringer med rektorer i Norge og Sverige Utdanningsdirektoratet og Skolverket i Sverige har invitert seksti skoleledere som har gjennomført rektorutdanning til et Benchlearningsamarbeid. Målet
Läs mer3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk
3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Läs merSprog i Norden. Titel: Det språksosiologiska klimatet för svensk språkvård i Finland. Christer Laurén. Forfatter: Kilde:
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Det språksosiologiska klimatet för svensk språkvård i Finland Christer Laurén Sprog i Norden, 1986, s. 50-53 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Läs merTNS Gallup - Public Tema: Lov om tørklæder og Birthe Rønn Hornbech 17. Maj Public
TNS Gallup - Public Tema: Lov om tørklæder og Birthe Rønn Hornbech 17. Maj 2008 Public Metode Feltperiode: 16.-17. April 2008 Målgruppe: borgere landet over på 18 år og derover Metode: G@llupForum (webinterviews)
Läs merSprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Prosjekter i skolene. Tema Modersmål Paula Ehrnebo Sprog i Norden, 2004, s. 133-137 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språkråd
Läs merSVENSKA 3.17 SVENSKA
ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och
Läs merSvenska som andraspråk
Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1101 Svenska språket, grundkurs, 30 högskolepoäng Swedish Language, Introductory Course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden
Läs merBusiness Meetpoint 3-5 november 2009
GEMENSAM EVALUERING BUSINESS MEETPOINT 2009 Årets konferanse hadde totalt 125 deltakere. Dette var en god del færre deltakere enn vi hadde håpet på, og vi tror at dette i hovedsak skyldes lavkonjunktur
Läs merFIRST LEGO League. Härnösand 2010
FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Bredgårdsskolan Vi kommer fra Strömsund Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 6 jenter og 6 gutter. Vi representerer Strömsunds
Läs merLäsning så in i Norden
Högskolan Kristianstad inbjuder dig som är lärare på grundskolan och gymnasiet samt bibliotekarier till Läskonferens med temat Läsning så in i Norden onsdagen den 23 mars 2016 i Kristianstad. God läsförmåga
Läs merBest Practice undervisningsforløb
Best Practice undervisningsforløb I Smile- projektet er der udviklet over 80 undervisningsforløb og aktiviteter med elever gennem de sidste 3 år. Alle forløb offentliggøres i en e- book senere på året.
Läs merSPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER
SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER Hvilke muligheter for utdannelse av asfaltarbeidere finnes i landet? För asfaltbranschens arbetare (asfaltarbetare) har man ordnat skolning, som en del av markanläggningsbranschens
Läs merFIRST LEGO League. Borlänge 2012
FIRST LEGO League Borlänge 2012 Presentasjon av laget Blåsta blåbär Vi kommer fra Säter Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 10 jenter og 4 gutter. Vi representerer Klockarskolan Type
Läs merText, kontext och betydelse
Text- Text, kontext och betydelse Sex nordiska studier i systemiskfunktionell lingvistik Redaktörer: Stina Hållsten Hanna Sofia Rehnberg Daniel Wojahn och samtalsstudier från Södertörns högskola Text,
Läs merMycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet
- Öppning Svenska Danska Bäste herr ordförande, Kære Hr. Direktør, Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet Bäste herrn, Formellt, manlig mottagare, namnet
Läs merÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merSituationen i Sverige
Situationen i Sverige 3 olika teorier om språkf kförändringar Stamträd Våg Sociohistoria Den Indoeuropeiska språkfamiljen Till språkfamiljen hör språk som: Svenska Tyska Engelska Franska Italienska Men
Läs merFIRST LEGO League. Göteborg 2012
FIRST LEGO League Göteborg 2012 Presentasjon av laget Another brick in the wall Vi kommer fra Växjö Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 4 jenter og 7 gutter. Vi representerer Karl-Oskarskolan
Läs merNyhedsbrev #1, april 2009
Øresundsregionen som Kreativ Metapol Nyhedsbrev #1, april 2009 Indhold: Hvad sker der lige nu i grupperne? Af Søren Buhl Hornskov, sbh@herlevbibliotek.dk I leken er det lättare att hitta kreativa svar.
Läs merLPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk
LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter
Läs merStyrdokumentkompendium
Styrdokumentkompendium Svenska 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav
Läs merTankar om språkundervisning
in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt
Läs merErfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund
Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07
Läs merSLAVISKA MEDELTIDSSTUDIER Masterexamen 120 hp
SLAVISKA MEDELTIDSSTUDIER Masterexamen 120 hp ÅR 1 Fornkyrkoslaviska och slavisk språkhistoria 1 SL2101-15 hp 15 hp Fornkyrkoslaviska och slavisk språkhistoria 2 SL2102-15 hp Fornkyrkoslaviska och slavisk
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter
Läs merSvenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav
Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Varför svenska? Vi använder språket för att kommunicera, reflektera och utveckla kunskap uttrycka vår personlighet lära känna våra medmänniskor och vår omvärld
Läs merPEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
Läs merTerminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och
Läs merSTURUP RACEWAY FREDAG 16. MARTS 2012.
STURUP RACEWAY FREDAG 16. MARTS 2012. Til alle deltagere, hjælpere og fotografer. Vi mødes på banen Nötesjövägen 317, 233 91 SVEDALA mellem kl. 11.00 11.30 så vi er klar til at holde førermøde kl. 11.45
Läs merLära och utvecklas tillsammans
Rapport från utvecklingsarbetet inom projektet Lära och utvecklas tillsammans vid Lärarhögskolan i Stockholm Alfabetiseringsundervisning - med bild och studiebesök Lillemor Hedström Lillemor Hedström 2006-01-18
Läs merOm lässtrategier, bedömning av elevers läsförmåga och om läsandets viktighet i allmänhet.
Om lässtrategier, bedömning av elevers läsförmåga och om läsandets viktighet i allmänhet. Michael Tengberg Institutionen för pedagogiska studier Karlstads universitet Genom litteraturen träder vi in i
Läs merOBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..
Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Roma'hredovisnihg (både muntlig och skriftlig)
Läs merExamensutställning av Erik Betshammar Konstnärligt masterprogram Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet
Som om de här försöken att hårt pressa ditt huvud mot mitt bröst att tejpa samman våra händer att be dig balansera mina dagböcker på din rygg skulle förändra bevara något. Examensutställning av Erik Betshammar
Läs merNationella mål. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall
Nationella mål Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall aktivt kunna delta i samtal diskussioner sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt
Läs merKursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135
Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merKursplan SP1046. Spanska I med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1
Sida 1(9) Kursplan Spanska I med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Spanish I for Teacher Students 30 Credits*, First Cycle Level 1 Lärandemål Kursens övergripande mål är att de studerande
Läs mer