ABSTRAKTER GJESTEFORELESNINGER

Transkript

1 1 ABSTRAKTER GJESTEFORELESNINGER EWA DATA-BUKOWSKA JAGELLONSKA UNIVERSITETET I KRAKÓW Ewa Data-Bukowska är fil dr, docent i språkvetenskap vid Institutionen för svenska språket och litteraturen vid Jagellonska universitetet i Kraków. Hennes forskning fokuserar på kognitiv lingvistik och översättningsvetenskap samt översättningsdidaktik. Mellan strategi och begåvning Witold Gombrowicz Trans-Atlantyk i den svenska översättningen av Anders Bodegård Witold Gombrowicz var medveten om svårigheterna som hans emigrationsroman Trans-Atlantyk (1953) skulle vålla översättare. Han tyckte att han hade skapat ett verk som var oöversättbart till andra språk och orsaken för detta var verkets språkliga excentriciteter, som konstituerar dess stilistiska idiolekt dvs. parodin av den s.k. polska stilen i det sarmatiska kåseriet (gawęda). Jag ska presentera vissa aspekter av min forskning om den svenska versionen av Trans-Atlantyk (2009) i Anders Bodegårds översättning, som ter sig som en i sina grunddrag genomtänkt och spektakulär rekonstruktion av Gombrowicz stil i det svenska språket. I presentationen ska jag närma mig svaret på frågan: hur har Anders Bodegård gjort det? Jag ska fokusera på att i stora drag åskådliggöra hur översättaren imiterar konceptuella källspråksstrukturer: valda syntaktiska drag, fraseologiska uttryck och en grupp diskursiva sammanhangsmarkörer i den svenska Trans-Atlantic. INGRID ELAM GÖTEBORGS UNIVERSITET Ingrid Elam är professor i litterär gestaltning och docent i litteraturvetenskap. Sedan 2012 är hon dekan vid Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Som forskare har hon ägnat sig åt talslitteratur såväl som samtidslitteratur och i synnerhet det litterära jaget. Hon är författare, kritiker och kulturskribent, och har varit verksam som kulturchef vid svenska dagstidningar, bl. a. Dagens Nyheter. Hon leder debatter och författarsamtal, och föreläser om litteratur och litteraturkritik Jaget och världen, några drag i ny svensk prosa och utflykt i poesin Under de senaste åren har den svenska prosan dominerats av berättelser som berättas i första person, det kan vara självbiografiska romaner eller fiktiva jagberättelser, men romaner berättade i tredje person är sällsynta. Den tematiska tyngdpunkten varierar, under jagromanens vida paraply trängs romaner om klass, om att tillhöra en minoritet, om alienation i de sociala mediernas värld, om kvinnors förhållande till män och om mäns förhållande till sina pappor. Samtidigt märks en annan rörelse: flera svenska romaner under de två senaste åren handlar om migration, om flykt och om krig, någon gång är även de romanerna jagberättelser, det ena utesluter inte det andra, men nästan ingen av dessa romaner är självbiografisk, utan försöker på olika sätt leva sig in och gestalta i vad det innebär att vara främmande i detta land. Till sist vill jag ta upp ett par diktsamlingar som visar hur den svenska poesin har utvidgat sitt fält, allt är möjligt att göra inom poesin, även att kombinera jaget och det personliga med världen och det universella.

2 2 JÓZEF JAROSZ UNIVERSITETET I WROCŁAW Józef Jarosz har været videnskabelig medarbejder på Instituttet for Germansk ved Universitetet i Wrocław siden 2006 og leder af den skandinaviske afdeling siden Han fik videnskabsgraden doctor habilitatus inden for humaniora (sprogvidenskab) i Hans primære forskningsområder omfatter tekstlingvistik, fraseologi, onomastik og oversættelsesteori. Den aktuelle forskning fokuserer på danske parformler og ordsprogssamlinger (fra 1500 til 2019). Danske ordpar og deres syntaktiske og semantiske egenskaber I oplægget præsenteres en kategori af fraseologiske flerordsforbindelser (frasemer, fraseologismer) som betegnes ordpar, binominaler, parformler eller tvillingeformler. En tvillingeformel er en fast vending, som udgøres af to størrelser grupperet omkring en konjunktion eller en præposition fx i huj og hast, fra hus til hus, plat eller krone. Et centralt element af diskussionen er at belyse strukturelle og semantiske egenskaber af ca. 800 undersøgte ordpar. Strukturens analyse skal vise hvilke ordklasser kommer de enkelte bestanddele fra og hvilke forbindelsesled optræder i frasemerne. Den semantiske undersøgelse tager udgangspunkt i at bestemme det gensidige semantiske forhold mellem to komponenter. Som nøglespørgsmål betragtes faktorer som har indflydelse på komponenternes rækkefølge (fonologiske, morfosyntaktiske og semantiske begrænsninger). Derudover skal omtales tre videre aspekter som kommunikativ funktion (optrædelsen af retoriske midler), kulturspecifik og unikke komponenter (sproglige relikter som ikke forekommer i fri brug) af analyserede frasemer. SIGNE LAAKE HØGSKOLEN I INNLANDET Signe Laake er førsteamanuensis i norrønt ved Høgskolen i Innlandet. Hennes interesser omfatter diakron lingvistikk, med fokus på syntaks, og doktorgradsprosjektet handlet om variert rekkefølge på leddene i gammelnorsk. Hun har nylig deltatt i prosjektet Norsk i Amerika som undersøker de særegne amerikanorske varietetene, hvordan immigrantspråk lever og dør og hvordan norskamerikanerne har levd sine liv i en flerspråklig virkelighet. Norsk i Amerika For snart to hundre år siden dro de første nordmennene til Amerika for å starte et nytt liv. I hundreåret fra 1825 til 1925 utvandret nordmenn. I dag snakker de fleste norskamerikanere bare amerikansk, men det finnes fortsatt noen etterkommere etter disse utvandrerne som lærte norsk hjemme og som fremdeles kan snakke det. I dette foredraget tar jeg utgangspunkt i Johannessen and Laake (2010) og Johannessen and Laake (2012) og presenterer funn fra feltarbeid gjort i Midtvesten i USA blant norskamerikanere i Jeg argumenterer for at det finnes en standard norskamerikansk dialekt i Midtvesten. Informantene kommer fra et stort område som strekker seg fra Wisconsin til North-Dakota. Likevel viser data fra opptak med informantene at de har klare fellestrekk i syntaksen. Syntaksen er helt klart norsk med noen få eksempler på lån fra engelsk. Det er spesielt i informantenes vokabularet at den felles norskamerikanske dialekten kommer til syne. Låneord fra engelsk hos informantene er etablerte både over tid og over store avstander.

3 3 BJARNE MARKUSSEN UNIVERSITETET I AGDER Bjarne Markussen er professor i nordisk litteraturvitenskap ved Universitetet i Agder og underviser i litteratur og vitenskapsteori. Han har publisert bøker og artikler om ulike litterære emner, blant annet om elegisk litteratur og norsk romankunst fra og 90-tallet, med vekt på to av epokens mest originale forfattere Jan Kjærstad og Svein Jarvolls. Nordisk sanglyrikk som forskningsfelt Da Bob Dylan fikk Nobelprisen i litteratur i 2016, var dette også en anerkjennelse av sanglyrikkens betydning i kulturen. I møtet mellom tekst, musikk og fremføring ligger en særegen kraft som strekker seg langt inn i våre individuelle og kollektive liv. Sanglyrikken skiller seg fra skriftlyrikken på flere måter, men først og fremst ved at den er grunnleggende knyttet til stemmen og blir realisert i fremføringen. Den er ment for øret, ikke for øyet. I tillegg kommer dens nære forbindelse til musikk, produksjon og bestemte sosiale og kulturelle kontekster. Sanglyrikken utgjør poesiens «store tradisjon», men har i langt mindre grad enn skriftlyrikken vært gjenstand for litteraturvitenskapelig utforskning med unntak av enkelte sjangre (salmediktning, middelalderballader) og artister (Bellman, Dylan). I de siste tiårene har vi imidlertid sett en økende interesse for sanglyrikk i ulike sjangre, inkludert viser, rock og rap. Som forskningsfelt byr den på særegne utfordringer: Hva skiller sanglyrikk fra skriftlyrikk? Hva kjennetegner dens sjangre? Hvordan fungerer teksten i samspill med musikken og fremføringen? Hvordan kan vi undervise i sanglyrikk? Dette er spørsmål som diskuteres i foredraget, med eksempler fra svenske, danske og norske sanger. PETER JUUL NIELSEN SYDDANSK UNIVERSITET Peter Juul Nilesen er lektor ved institutt for språk og kommunikasjon ved Syddansk Universitet. Han har i de senere årene foredratt om, og publisert en rekke artikler om ulike grammatiske tema, i første rekke det skandinaviske verbets morfologi, syntaks og morfosyntaks. Han har utgitt bøker om dansk verbmorfologi og danske serieverbkonstruksjoner. Diakron morfologi, (non)isomorfi og indeksikalsk funktion: udtryk og indhold i dansk forstå Det danske verbum forstå har sin stærke bøjning fra simpleksverbet stå, således præteritum forstod, jf. stod. Inden for den såkaldte morfom-teori (Mark Aronoff, Martin Maiden m.fl.) bruges den tilsvarende stand-baserede bøjning af understand som argument for eksistensen af et autonomt morfologisk modul adskilt fra fonologi, syntaks og semantik. På baggrund af en kritik af morfom-teorien fremlægges i foredraget en funktionel-semiotisk model for morfologisk analyse med vægt på relationer mellem udtryksplan og indholdsplan (jf. Louis Hjelmslev, Peter Harder, Henning Andersen) og den funktionelle ramme for nonisomorfi mellem udtryk og indhold. Verbet forstå beskrives i sammenligning med verbet overvære, og de to verbers opkomst og udvikling fra middeldansk til moderne dansk fremlægges og analyseres. Fokus i analysen er på metaforisk kompositionalitet, diakron demotivering og indeksikalske relationer i indhold og udtryk, altså den semiotiske funktion at et element peger på andre syntagmatisk og paradigmatisk tilknyttede elementer. Forstå har fasthold sin stærke bøjning fra verbets opståen og frem til i dag, mens overvære er overgået fra stærk være-baseret til svag default-bøjning. Den almene pointe der udledes af analysen, er at hvis man inddrager indeksikalsk funktion i analysen af indhold, behøver man ikke operere med et autonomt, indholdstomt morfologi-modul i grammatikken.

4 4 JOHS. NØRREGAARD FRANDSEN SYDDANSK UNIVERSITET Johs. Nørregaard Frandsen är professor i kultur- och litteraturvetenskap vid Syddansk universitet, och leder H.C. Andersen Center vid samma universitet. I sin gärning har han ägnat sig mycket åt frågor som rör landsbygdens kultur och förhållandet mellan stad och land. Han är också känd för sina kolumner i Kristeligt Dagblad. Ironi og mønsterbrud: Det moderne i H.C. Andersens fortællerkunst H.C. Andersens kunst og værk rummer temaer og en fortællekraft, som gør det aktuelt til alle tider. Hans eventyr og historier rummer desuden en række moderne træk, der folder sig ud på forskellig vis. I sin samtid registrerede Andersen eksempelvis, hvordan dampmaskinen, elektromagnetismen og telegrafen ændrede verden, ligesom han så et nyt Europa blive formet. Han så brud og var selv en mønsterbryder, socialt og kunstnerisk, og skabte en helt ny genre, det andersenske eventyr. Alt det gør ham moderne! I forelæsningen vil jeg belyse Andersens brug af ironi, groteske former og humor gennem små analyser af Den grimme Ælling, Nattergalen, Den lille Havfrue, Pengegrisen, Om Aartusinder og Det ny Aarhundredes Musa. Forelæsningen vil desuden indkredse Andersens særlige evne til at lade en fortælling rumme mange niveauer og flere samtidige stemmer eller stemmeføringer. WŁODZIMIERZ KAROL PESSEL UNIVERSITETET I WARSZAWA Włodzimierz Karol Pessel er doktor i kulturvidenskap; forsker, underviser, akribent. Ansat ved Universitetet i Warszawa (Det Polske Kulturinstitut). Ved siden af skandinavistik (især dansk kultur og samfund) specialiserer han sig i polske bystudier, antropologisk kulturteori og kultursociologi. Han samarbejder med Institut for Nordiske Studier ved SWPS universitetet. Hans nyeste afhandling (Czerwono-biali i Biało-Czerwoni, Warszawa 2019) handler om polsk-danske kulturforhold i sammenhæng med Nordens kulturhistorie. Danmarks og Polens (kultur)naboskab: det interkulturelle vs. det mellemstatslige En af de bedste former for 100-års fejring af genoptagelsen af de danske-polske diplomatiske forbindelser efter den første verdenskrigs afslutning er at drøfte spørgsmålet om Danmarks og Polens kulturnaboskab. At tænke Polen og Danmark som nabosamfund eller landenes kulturer som netop nabokulturer er ikke på dagsordenen, det ville være noget nærmest utænkeligt. Det er de samme synspunkter på begge sider af Østersøen, som min forskning har påvist. Der er ikke langt fra Danmark til Polen, men vi kender ikke hinanden godt, mens vi alle lever i en globaliseringstid, hvor mellem- og tværkulturelle forhold er centrale ideer. Geografisk nærhed bør virke aktiverende på gensidige kulturforhold. Den omstændighed, at Danmark er et lille land, må ikke være en undskyldning for vores kulturrelationers lave engagement med hensyn til interkulturel kommunikation og dens omfang. Det danske-polske naboskab fortjener alligevel en problematisering i et forfriskende, kulturvidenskabeligt perspektiv. I min forelæsning skal jeg gøre jeg krav på denne nærhed.

5 5 HENRIK ROSENKVIST GÖTEBORGS UNIVERSITET Henrik Rosenkvist är professor i nordiska språk vid institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Hans forskningsintressen har framförallt rört grammatikalisering, språkhistoria och dialektsyntax, och han har också bedrivit omfattande fältstudier. Till de språkvarieteter och dialekter han särskilt intresserat sig för hör älvdalska och estlandssvenska. För den svenska radiopubliken är han känd som expert i P1-programmet Språket, där han svarar på lyssnarnas frågor. Mikrokomparativ syntax i Norden exempel från älvdalska och estlandssvenska. Sedan 2005 har forskare i Norden samarbetat för att forska om dialekternas syntax. Ett viktigt led i detta arbete har varit att utveckla metoder för dataelicitering och att bygga upp en infrastruktur för denna typ av forskning. I föredraget ger jag en kort bakgrund till mikrokomparativ syntax, presenterar de resurser som nu finns tillgängliga på nätet, och ger exempel på älvdalska och estlandssvenska konstruktioner som är särskilt intressanta ur ett allmängermanskt perspektiv. MARIA SIBIŃSKA UNIVERSITETET I GDAŃSK Maria Sibinska har en stilling som professor ved Institutt for Skandinaviske Studier ved Universitetet i Gdańsk. Hun underviser blant annet i norsk litteratur, skandinavisk film og teater, arktisk kultur. I det siste dreier hennes forskning seg om nordisk teater- og dramahistorie, identitetsproblematikk, den samiske dimensjon i det nordiske kulturlandskapet. Mellom Snorres kongesagaer og joikens rytme: om Det Samiske Nasjonalteatrets Snøfrid (2018) Innlegget tar sitt utgangspunkt i forestillingen Snøfrid som ble satt opp av Det Samiske Nasjonalteatret i Forestillingen er spunnet rundt historien om kong Harald Hårfagres giftemål med ei samejente, som er kjent blant annet takket være Snorri Sturluson. Hans Heimskringla var med på å skape forestillinger om det norske rikets grunnleggelse, og ble et viktig referansepunkt for defineringen av norsk nasjonalidentitet på 1800-tallet. Først vil man identifisere (med henvisninger til Gro Steinslands og Else Mundals forskning) det kongelige bryllupet som et viktig aspekt ved det mytologiserte bildet av rikssamligsprosessen. Deretter vil man tolke Snøfrid ut fra et postnasjonalt perspektiv (jf. Elisabeth Oxfeldt) som en korrigerende stemme i forhold til myten om rikssamlingen, og man vil vektlegge individualisering av både det samiske mennesket og folket som den korigerrende strategien. Bruk av joiken i forestllingen karakteriseres som en del av individualiseringsprossessen.

6 6 GRZEGORZ SKOMMER ADAM MICKIEWICZ-UNIVERSITETET I POZNAŃ Grzegorz Skommer er professor i norsk språk og leder for Institutt for skandinaviske språk ved Adam Mickiewicz-universitetet i Poznań. Hans forskningsinteresser omfatter semantikk med fokus på sammenlikningsfraser og fonologi. Han var også gjesteforsker med ekspertise i polsk i ASKeladdenprosjektet ved Universitetet i Bergen i perioden Formålet med prosjektet var å undersøke morsmålstransfer i norsk innlærerespråk. Språknormering i mørke tider Rettskrivningen av 1941, også kalt «nazirettskrivningen» eller Quisling-rettskrivningen, er en mindre kjent episode i den norske språkhistorien i det 20. århundre. Satte den noen varige spor? Kan paralleller trekkes mellom 1941-rettskrivningen og utviklingen i andre land? MAGDALENA WASILEWSKA-CHMURA JAGELLONSKA UNIVERSITETET I KRAKÓW Magdalena Wasilewska-Chmura är fil dr, docent i litteraturvetenskap och prefekt för Institutionen för svenska språket och litteraturen vid Jagellonska universitetet i Kraków. Hennes forskning omfattar svensk lyrisk modernism, samspel mellan litteratur och musik, översättningskritik samt intermediala studier. Hon är också verksam som översättare av svensk litteratur publicerades Tomas Tranströmers samlade dikter i hennes och Leonard Neugers översättning till polska fick hon Svenska Akademiens pris för introduktion av svensk kultur utomlands. Mellan underhållning och kunskap. Varför gjorde svenska kvinnoromaner på 1800-talet succé i Polen? Under 1800-talets senare hälft fick den svenska romanen en stor spridning i Europa, inte minst i Polen. De internationellt mest kända författarna var kvinnor, främst Fredrika Bremer, Emilie Flygare Carlén och Marie Sophie Schwartz. Bland dem rönte Schwartz störst framgångar i Polen, även om hon nuförtiden råkat i glömska och knappt omnämns i diskussionen kring den svenska litteraturhistorien. Mitt föredrag har till syfte att presentera det fenomen som utgivningsboomen av svensk kvinnolitteratur i Polen utgjorde med särskilt fokus på Marie Sophie Schwartz författarskap. Syftet är ett försök att besvara frågor om varför just Schwartz romaner bemöttes med så stort intresse att de fick flera upplagor och även flera översättningar. Jag refererar till två av dem, som har en klart uttalad emancipationstendens samtidigt som de är konstruerade enligt populärlitteraturens schabloner, Emancipationsvurmen (1856) och Gertruds framtidsdrömmar (1877). Jag diskuterar författarinnans strategier att få fram kvinnosaken och de positivistiska arbetsidealen. Detta budskap visade sig vara högst aktuellt i Polen efter nationalupprorets nederlag 1864, då idén om bildning av arbete blev till en patriotisk strategi som ersatte den romantiska befrielsekampen. Jag kommenterar även detaljer av de polska översättningarna som uppvisar växande social medvetenhet i Polen; de tidiga tonar nämligen ner romanernas progressiva budskap medan de senare lyfter fram det med originalets retoriska kraft.