Ekilla. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2. Tony Engström. RAÄ 42, 43, 45 och 230 Ekilla 6:1, Husby-Ärlinghundra sn, Sigtuna kommun, Uppland

Transkript

1 Ekilla Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 RAÄ 42, 43, 45 och 230 Ekilla 6:1, Husby-Ärlinghundra sn, Sigtuna kommun, Uppland Tony Engström Med bidrag av Ann Lindkvist SAU rapport 2008:24

2

3 Ekilla Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 RAÄ 42, 43, 45 och 230 Ekilla 6:1, Husby-Ärlinghundra sn, Sigtuna kommun, Uppland Tony Engström Med bidrag av Ann Lindkvist SAU rapport 2008:24

4 Ekilla Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 RAÄ 42, 43, 45 och 230 Ekilla 6:1, Husby-Ärlinghundra sn, Sigtuna kommun, Uppland Tony Engström Med bidrag av Ann Lindkvist SAU rapport 2008:24 ISSN SAU 2008 Ansvarig utgivare: Kent Andersson Societas Archaeologica Upsaliensis Gamla Prefektbostaden Villavägen 6G, Uppsala post@sau.se Bild framsida: Del av utredningsområdet från öster. Bild baksida: Sökchaktning i åkermark. Foto från söder. Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet. Medgivande 2007/04080.

5 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Inledning 2 Syfte, metod och genomförande 3 Topografi och naturmiljö 4 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 4 Arkiv och historiskt kartmaterial 5 Resultat 7 Utvärdering 10 Referenser 11 Tekniska och administrativa uppgifter 12 Bilagor Bilaga 1. Beskrivning av stensättningarna Bilaga 2. Schakttabell Bilaga 3. Fastighetskarta med utredningsområdet, skala 1:4000. Bilaga 4. Översiktskarta. Västra delen med schakt. Förenklad fastighetskarta, skala 1:2000. Bilaga 5. Översiktskarta. Mellersta delen med schakt. Förenklad fastighetskarta, skala 1:2000. Bilaga 6. Översiktskarta. Östra delen med schakt och stensättningar. Förenklad fastighetskarta, skala 1:2000.

6 Figur 1. Utdrag ur Gröna kartan, 11I SV Uppsala, med utredningsområdet markerat. Skala: 1: Ur Terrängkarta Lantmäteriverket. Medgivande MS2007/04080.

7 Sammanfattning Med anledning av upprättande av en detaljplan inom fastigheten Ekilla 6:1 m fl har en särskild arkeologisk utredning, etapp 2, utförts i den västra utkanten av Märsta, Sigtuna kommun (fig 1). Utredningen utfördes av Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) och uppdragsgivare var JM AB Region Öst och Sigtuna kommun. Undersökningen utfördes med sökschaktning och handrensning under en vecka i november månad. Ansvarig för projektets genomförande var Tony Engström. Inga anläggningar av förhistorisk karaktär påträffades vid sökschaktning i åkermarken. Inte heller på de gräsbesådda ytorna i anslutning till befintlig tomtmark eller på den fotbollsplan som finns inom området bedöms några spår av förhistorisk aktivitet finnas bevarad. I fornminnesregistret finns emellertid följande fyra fornlämningar utsatta inom planområdet (se även figur 2 och bilaga 3). RAÄ 230: En högliknande lämning, påträffad vid den tidigare inventeringen (etapp 1) och registrerad som bevakningsobjekt. Vid den nu aktuella utredningen (etapp 2) provstacks högen med jordsond varvid kunde konstateras att det med all sannolikhet rör sig om en i sen tid upplagd jordhög. Denna har antagligen tillkommit i samband med dikningsarbete i åkerkanten. RAÄ 230 förefaller alltså inte vara en fornlämning. RAÄ 42: En övertorvad, rund stensättning, ca 6 m i diameter. Belägen uppe på en moränås, i nordöstra hörnet av befintlig tomtmark. RAÄ 43: Belägen på samma moränås som RAÄ 42, strax öster om denna stensättning. Fornlämningen har bestått av ett mindre gravfält och en underliggande boplats. Gravfältet undersöktes och borttogs Boplatslämningarna, i form av kulturlager och fyndmaterial, konstaterades då men undersöktes inte närmare. Såvida dessa inte grävts bort i samband med anläggandet av det intilliggande radhusområdet finns de alltså sannolikt kvar på platsen. RAÄ 45: Belägen på en bergshöjd med morän i utredningsområdets sydöstra kant. RAÄ 45 bestod enligt fornminnesregistret av en möjlig kvarngrund samt ett tiotal förhöjningar, varav två var stensättningsliknande. Vid utredningen kunde ingen kvarnlämning konstateras. Däremot framrensades två väl avgränsade stensättningar på höjden. Det förefaller därför troligt att även några av de andra förhöjningarna som noterats på kullen kan utgöra övertorvade stensättningar. En uppskattning av fornlämningens utbredning finns markerad med streckad linje på bilaga 3. Inledning På uppdrag av JM AB Region Öst och Sigtuna kommun (Lst beslut , dnr ) har Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) utfört en särskild arkeologisk utredning, etapp 2, inom fastigheten Ekilla 6:1 m fl, Husby-Ärlinghundra socken i Sigtuna kommun. Orsaken till utredningen var att Sigtuna kommun och JM avser att utveckla ett nytt bostadsområde och därför arbetar med en ny detaljplan för området. Planområdet, vilket är detsamma som utredningsområdet, omfattar ca 26 hektar och utgörs till största delen av åkermark. I den södra delen finns emellertid även impedimentsmark med kända fornlämningar i form av gravar och boplats. 2

8 Tidigare detta år (juli 2008) genomförde SAU en arkeologisk utredning, etapp 1, av de centrala och västra delarna av planområdet (Lindkvist 2008). Inför den senaste utredningen, etapp 2, har utredningsytan utvidgats till att även omfatta den östra delen av planområdet. Syfte, metod och genomförande Syftet med utredningen var att fastställa om det fanns fasta fornlämningar inom planområdet. Enligt länsstyrelsens förfrågningsunderlag skulle detta ske genom schaktning, rensning och eventuella provgropar. Även objekt som röjningsrösen, husgrunder eller liknande som inte bedömdes vara fornlämning, skulle mätas in och beskrivas kortfattat. Fältdelen av utredningen inleddes med en mindre inventering ( ) av den yta som tillkommit sedan etapp 1. Det övriga fältarbetet utfördes under fem dagar ( ) med schaktning och handrensning. Väderförhållandena var under det inledande schaktningsarbetet tämligen ogynnsamma, med snöfall, hård vind och tjäle. Detta ledde till att schakten snöade igen efter en kort stund. Arbetet kunde emellertid genomföras planenligt eftersom inga fornlämningar påträffades i schakten. Utredningen omfattar även en mindre, kompletterande studie av arkiv och historiska kartor för det nytillkomna området. Den övervägande delen av de norra, nordvästra och östra partierna inom utredningsområdet bestod av låglänt fuktig mark, vilken under historisk tid har nyttjats som ängsmark. Dessa delar av utredningsområdet bedömdes inte vara lämpliga för lokalisering av vare sig boplats-, graveller hantverksaktiviteter under äldre tid och kom därför att bortprioriterats i sökschaktningen. Inom utredningsområdet grävdes sammanlagt 29 schakt, varav 25 stycken förlades till åkermarken, företrädesvis till de södra, mer höglänta områdena som uppfattades kunna utgöra lämpliga boplatslägen. Tre schakt grävdes på allmänningsmark intill befintliga tomter och ett schakt grävdes i kanten av den fotbollsplan som var belägen i områdets östra del, inom Ekillatorp 1:3. Schakten mättes in med GPS och dokumenterades genom beskrivning. Samtliga schakt handmättes även på längden och bredden, inklusive förekommande utvidgningar. Inmätningarna har sedan förts över till ArcGIS, varefter schakten ritats in på kartan utifrån måttangivelser, planskisser och anteckningar. Inom den östra delen av området finns RAÄ 45, ett bevakningsobjekt som enligt fornminnesregistret utgörs av en möjlig kvarngrund samt av ca åtta förhöjningar, varav två stensättningsliknande. I fornminnesregistret finns ingen närmare uppgift om de nämnda objektens belägenhet. De två stensättningsliknande objekten anges vara 3-5 meter i diameter och 0,1-0,2 meter höga. Beträffande de övriga ca sex förhöjningarna saknas uppgift om storlek och form. I uppdraget ingick att utreda huruvida dessa utgjorde fornlämning eller ej. Eventuella ingrepp inom RAÄ 45 skulle dock begränsas till rensning och grävning för hand. Undersökningen av RAÄ 45 utfördes dels genom okulär besiktning och fotografering av den höga kulle som markerats som eventuell fornlämningslokal samt även genom handrensning, fotografering och inmätning av två låga förhöjningar på kullens nordvästra del. 3

9 Topografi och naturmiljö Trakten där utredningsområdet är beläget utgörs av sprickdalsterräng med skogsklädda höjder och öppna flacka dalgångar. Det aktuella området ligger på den södra kanten av en av dessa mindre dalgångar (fig 1). Den absoluta merparten av ytan utgörs av åkermark och området avgränsas i åkern av större diken. I den södra kanten av utredningsområdet finns tre mindre skogspartier med blandskog samt mellan dessa allmänningsmark (delvis uppbyggd och släntad markyta) som ansluter till radhusbebyggelse. Från det västra skogspartiet sticker ett par uddar ut i åkermarken och det finns också en åkerholme något öster om dessa. De högst belägna partierna inom utredningsområdet ligger i skogsmarken på omkring 20 m ö h och den norra kanten av åkermarken ligger strax ovanför 10 m ö h. I åkern syns en ganska distinkt sänkning av marknivån längs med 15-meterskurvan och ovan denna finns ett relativt plant område. Den underliggande jordarten i skogsmarken är morän medan åkermarken till största del utgörs av lerjord, dock med underliggande morän i anslutning till impedimenten. Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Trakten kring Märsta är mycket rik på fornlämningar, i synnerhet från järnålder och det finns ett flertal gravfält och stensträngar i närheten av utredningsområdet (fig 2). I den södra kanten av områdets mellersta del finns en ensamliggande stensättning, RAÄ 42, och strax öster om denna finns ett undersökt och borttaget gravfält samt en underliggande boplats, RAÄ 43 (Andersson 1961). Gravfältet utgjordes av ett drygt 10-tal anläggningar i form av runda stensättningar, mittblocksgravar och en treudd. Fynden i gravarna indikerar att de var från den mellersta delen av järnåldern. Under gravarna fanns ett kulturlager och fynd av boplatskaraktär. Detta konstaterades i samband med utgrävningen av gravfältet 1961 men boplatsen undersöktes inte närmare. Boplatslämningarna bör således finnas kvar, såvida de inte blivit bortgrävda i samband med byggandet av det radhusområde som ansluter till platsen. I utredningsområdets sydöstra hörn ligger RAÄ 45 som var föremål för undersökning vid utredningen (se Syfte, metod och genomförande ovan). Under 2008 utfördes även en förundersökning av gravfältet RAÄ 150 och de ytor som ansluter till gravfältet RAÄ 25. Enligt de preliminära resultaten av förundersökningen finns där såväl boplatslämningar som gravar från förhistorisk tid, troligen huvudsakligen järnålder, samt delar av ett stensträngssystem. De båda fornlämningarna 150 och 25 bör ses som ett sammanhängande fornlämningsområde (Vinberg 2008). Längre åt söder finns ytterligare ett flertal gravfält och ensamliggande gravar, bl a ett större gravfält (RAÄ 30) med ett 40-tal gravar vilket ligger intill Ekilla gamla bytomt (RAÄ 29). Ett knappt hundratal meter norr om UO finns ett mindre skogsparti med ett gravfält (RAÄ 250:1, Odensala sn) samt ett omfattande stensträngssystem (RAÄ 250:2, 327, Odensala sn). 4

10 Figur 2. Fastighetskartan med fornlämningar enligt FMIS i och kring utredningsområdet. Ljusröda i Husby-Ärlinghundra sn, mörkröda i Odensala sn. Skala: 1: Fastighetskartan Lantmäteriverket Gävle. Medgivande MS2007/ Ett fåtal arkeologiska insatser har gjorts på och omkring Ekilla men själva utredningsområdet har inte berörts av dessa. Vid en förundersökning för en ledningsdragning från Ekilla gamla bytomt (RAÄ 29) mot söder och SV framkom inga fornlämningar (Hallesjö 1997). Inte heller vid en utredning strax söder därom, i Tingvalladalgången, påträffades fornlämningar (Victor 2002). Sydväst om UO har en förundersökning gjorts av en torplämning (RAÄ 198) som då karterades samt ett kulturlager (RAÄ 24) vilket dock befanns vara mycket begränsat (Appelgren & Hållans 1992). Vid den föregående utredningen, steg 1, på det nu aktuella planområdet, noterades en högliknande lämning i områdets västra del. Denna anmäldes som ett bevakningsobjekt till fornminnesregistret och har registrerats som RAÄ 230. Objektet kan emellertid med stor sannolikhet avskrivas som fornlämning då det förefaller röra sig om en i sen tid upplagd hög, sannolikt i samband med dikesgrävning i åkerkanten. (Se kapitlet resultat nedan). Arkiv och historiskt kartmaterial Ann Lindkvist Planområdet är beläget på marker som under historisk tid tillhört Ekilla och den till byn avgärda gården Ekillatorp samt Arenberga. Den kartbild som framträder på Häradskartan (utan årtal, upprättad någon gång ca 1900) motsvarar i mycket stor utsträckning den från de äldre kartorna (fig 3). 5

11 Den äldsta kartan över Ekilla, som utgör den västra delen av planområdet, är en geometrisk karta från 1691 (LMV akt: 01-HUÄ-6). Den lägre belägna delen av åkern i nordöst utgörs då av en äng kallad Zvallan. Det centrala skogspartiet är mycket större än senare och kanten på det västra skogspartiet är mycket mindre sönderskuren. Åkerholmarna tycks vara desamma. I den nordvästra delen av åkern finns en hage kallad Strupan. Det östligast belägna lilla skogspartiet där RAÄ 45 finns, samt den närmast omgivande öppna marken, tillhör vid denna tid Ekillatorp (samma akt som ovan). Skogspartiets utbredning är i stort sett detsamma som i modern tid och kring det finns åker samt ängsmark, i anslutning till Ekillas mark, i dalgången mot norr. Från och med en geometrisk karta från 1690 och genom 1700-talet redovisas också att ängsmarken fortsätter i öster in på Arenbergas marker och utredningsområdets allra yttersta utkant i öster utgörs av impedimentsmark och åker (LMV akt: 01-HUÄ-8). Arenbergas ängsmark bär 1803 namnet Storsvallan (LMV akt: 01-HUÄ-34). Kartorna visar att allt större ytor odlas upp under 1700-talet men ängs- och hagmarken är kvar (LMV akt: A44-8:1). Kartbilden motsvarar då nästan helt den som syns på den senare Häradskartan. Den karta över Ekilla som måste vara senare än Häradskartan, Laga skifte från 1906 (Akt: 01- HUÄ-76), visar att ytterligare ett stycke av den nordligaste åkerholmen tagits bort. När den Ekonomiska kartan görs, 1952, finns en körväg som går i den norra kanten av det centrala skogspartiet och ytterligare en ännu befintlig körväg i utredningsområdets östra utkant (LMV blad: 11I2c). I väster har en stuga med namnet Furubo tillkommit. Enligt noteringar i mappen för Ekilla på ATA skall en runsten skall ha påträffats vid plöjning någonstans på Ekillas marker 1909 (ATA). Den skall ha förts till Steninge. Inga lösfynd finns registrerade vilka kan kopplas till utredningsområdet eller dess närhet (SHM). Figur 3. Utsnitt ur Häradskartan med UO markerat. (Ej definierad skala.) 6

12 Resultat Inventering Vid den tidigare utredningen, steg 1, inventerades den västra och centrala delen av området, inklusive delar av impedimentsmarken i anslutning till detta. Flera nya fornlämningar upptäcktes i samband med denna avsökning och resultatet finns tidigare presenterat i en rapport (Lindkvist 2008). Inför den nu aktuella utredningen, steg 2, avsöktes ytorna utmed åkerkanterna ytterligare samt hela det östra, nytillkomna området. Inga nya fornlämningar påträffades dock vid denna inventering. Även den högliknande lämningen RAÄ 230, i områdets västra del (se fig 2), inspekterades i samband med avsökningen. Då högen provstacks med jordsond kunde det konstateras att fyllningen var tämligen lös och lucker. Slutsatsen är att det sannolikt inte rör sig om en fornlämning utan om en i sen tid upplagd hög, antagligen i samband med dikning utmed åkerkanten. Sökschaktning För schaktbeskrivningar och översiktskartor se bilaga 2-6. Schakten är numrerade i den ordning de grävdes. Matjordsdjupet inom området var ca 0,25-0,3 m, förutom i de allra västligaste schakten där det var något djupare upp till 0,4 m. Inga anläggningar framkom i schakten. I några schakt påträffades emellertid enstaka lösfynd av boplatskaraktär. Det gäller framför allt i schakt 11 som var beläget i det mellersta områdets sydligaste del, strax intill befintlig tomt- och allmänningsmark. I detta schakt påträffades två fragment bränt ben (större däggdjur), en obränd hästtand, en skärva keramik av förhistorisk typ samt enstaka små fragment bränd lera. I schakt 17 och 24 påträffades ett obränt ben vardera. I schakt 15 påträffades ett fragment bränd lera och i schakt 26 påträffades ett fåtal mycket små fragment bränd lera. I de övriga schakten noterades inga fynd. Fynden i schakt 11 kan ses som en indikation på förhistorisk boplatsaktivitet i närheten. En sådan boplats förefaller dock i så fall ha varit belägen utanför det nu aktuella utredningsområdet, söder om detta. Ingen förhistorisk boplats har kunnat beläggas inom själva utredningsområdet. RAÄ 45 Impedimentsmarken vid RAÄ 45 utgörs av en tall- och lövträdsbevuxen, hög kulle med berg i dagen på delar av toppen (fig 4). Större stenblock finns naturligt spridda över kullen. På den södra sidan finns även en samling upplagd sprängsten. Krönets storlek var ca 20x40 m och uppvisade bitvis relativt plana ytor (fig 5). På den norra sida syntes berg i dagen. På flera ställen noterades uppstickande stenblock. Ett större stenblock, ca 2x2 m i diameter, är beläget på krönets nordöstra del. Dock fanns inga spår av någon kvarnlämning synliga ovan mark. Inte heller i det historiska kartmaterialet finns någon uppgift om kvarn på platsen. Vad uppgiften om en kvarngrund (?) baseras på framgår inte av fornminnesregistret och denna utredning har inte heller kunnat belägga existensen av en sådan. Övertorvade stenar och stubbar bildar mindre förhöjningar i markytan på ett flertal ställen. De allra flesta förhöjningar inom området bedömdes utgöra sådana naturliga markvariationer. Vissa förhöjningar tycktes ha vaga försänkningar i mitten och på några ställen noterades mindre, grävda gropar på kullen. Även i fornminnesregistrets inventeringsuppgifter beskrivs marken som gropig och ojämn. Där nämns även att täktverksamhet förekommit på platsen. 7

13 Figur 4. Impedimentet med RAÄ 45 från nordväst. Figur 5. Krönet av kullen med RAÄ 45. Foto från sydväst. På kullens nordvästra sida noterades två objekt som utmärkte sig något till form och utseende och som relativt väl överrensstämde med beskrivningen av de båda eventuella stensättningarna i fornminnesregistret. De framträdde som två svaga förhöjningar med enstaka uppstickande 8

14 stenar. Ytterligare stenar gick att känna strax under ytan. Båda stensättningarna hade dessutom en fördjupningar i mitten. De var belägna i ett något neddraget läge vid kullens nordvästra kant, nedanför och nordväst om kullens krön. Efter avtorvning och handrensning framträdde båda förhöjningarna som väl avgränsade stensättningar (fig 6). I båda objekten påträffades fynd av lerkliningsliknande material som med största sannolikhet kan knytas till förhistorisk aktivitet på platsen. Dock påträffades inga ben eller andra fynd som kan knytas till begravningsaktiviteter. Både läge, form, morfologi och fynd talar alltså för att objekten bör betraktas som fornlämningar. Med dessa i åtanke förefaller det dessutom mer troligt att även några av de övriga noterade förhöjningarna på kullen skulle kunna utgöra stensättningar. En uppskattning av fornlämningens utbredning finns markerad med streckad linje på bilaga 3. De avtorvade stensättningarna återtäcktes med jord och torv, men på ett sådant sätt att stenarna förblev mer synliga än tidigare. Objekt nr RAÄ nr Anläggningstyp Källa Status 1 45 Stensättning Inventering, avtorvning Fast fornlämning 2 45 Stensättning Inventering, avtorvning Fast fornlämning Figur 6. Drygt halva Stensättning 1 framrensad (närmast i bild) samt stensättning 2. På bilden syns även en fyllhammare och en tumstock centralt i Stensättning 1. Foto från sydost (ovanifrån). 9

15 Utvärdering Utredningen genomfördes i november månad med något besvärliga väderförhållanden. Den första och andra dagen rådde ett kraftigt snöoväder med blåst och kyla. Sökschaktningen kunde emellertid genomföras som planerat tack vare att inga anläggningar framkom i schakten. Om spår av förhistoriska aktiviteter påträffats hade schaktningen fått avbrytas dessa dagar, eftersom schakten snöade igen tämligen omgående. Vid utredningens slutskede, då handrensning av objekten på RAÄ 45 inleddes, hade snön hunnit smälta bort och tjälen gått ur marken. Väderförhållandena bedöms således inte ha påverkat resultatet av utredningen. Utredningens syfte var enligt Länsstyrelsens kravspecifikation att fastställa om det fanns fasta fornlämningar inom planområdet. Syftet får anses vara uppfyllt genom de redovisade resultaten. Inga fasta fornlämningar har kunnat påvisas i åkermarken. Inte heller på de gräsbesådda ytorna i anslutning till befintlig tomtmark eller på den fotbollsplan som finns inom området bedöms några spår av förhistorisk aktivitet finnas bevarad. På det impediment som enligt fornminnesregistret rymmer RAÄ 45 framkom emellertid två stensättningar vilka bedöms utgöra fasta fornlämningar. Som nämnts ovan förefaller det även troligt att ytterligare stensättningar kan finnas i anslutning till dessa. 10

16 Referenser Litteratur Andersson, H Rapport över arkeologisk undersökning av fornlämning nr 43, Ekilla 5 1, Husby-Ärlinghundra sn, Uppland. ATA dnr 5113/62. Appelgren, K. & Hållans, A-M Ekilla. Arkeologisk förundersökning. Ekilla 1:4, Husby- Ärlinghundra och Odensala socknar, Uppland. Dnr 7808/91. Riksantikvarieämbetet. Byrån för arkeologiska undersökningar. UV Stockholm 1992:51 Hallesjö, M Utbyggnad av fjärrvärme i Ekilla. Uppland, Husby-Ärlinghundra socken, RAÄ 29. Dnr Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet.UV Stockholm, rapport 1997:19. Lindkvist, A Ekilla. Arkeologisk utredning, etapp 1. RAÄ 42, 150 och 230 Ekilla 6:1, Sigtuna kommun, Husby-Ärlinghundra sn, Uppland.SAU rapport 2008:17. Victor, H Tingvalla i Valsta, Märsta. Utredning. Del av Valsta 3:50, Ekilla 6:1 m fl, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. SAU rapport 2002:17. Vinberg, A PM angående förundersökning, etapp 1, av RAÄ 150, Ekilla 6:1, Husby- Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Dnr: PM till Länsstyrelsen i Stockholms län. Kartor Akt-/bladbeteckning Enhet/blad Typ Verkställd/ fastställd år Arkiv/källa 01-HUÄ-8 Arenberga Geometrisk avmätning, koncept 1690 Lantmäterimyndigheternas arkiv 01-HUÄ-6 Ekalla Geometrisk avmätning, koncept 1691 Lantmäterimyndigheternas arkiv A44-8:1 Ekilla Storskifte Lantmäteristyrelsens arkiv 01-HUÄ-34 Arenberga Storskifte, koncept 1803 Lantmäterimyndigheternas arkiv 01-HUÄ-76 Ekilla Laga skifte 1906 Lantmäteristyrelsens arkiv J Sigtuna Ekonomisk häradskarta Utan årtal Rikets allmänna kartverk 11I2c Steninge Ekonomisk karta 1952 Rikets allmänna kartverk Arkiv och databaser Antikvarisk-Topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Digitala tillväxten, katalog över fynd, Statens historiska museum (SHM). Fornsök, Digital databas för fornminnesinformation, Riksantikvarieämbetet. Lantmäteriverkets digitala tjänst Historiska Kartor. 11

17 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd: , SAU:s projektnr: 1094 Län, Landskap, kommun och socken: Stockholms län, Uppland, Sigtuna kommun, Husby-Ärlinghundra socken Fastighetsbeteckning: Ekilla 6:1 m fl Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V Höjdsystem: Rikets (RH1900) Inmätningssystem: GPS Koordinater, SV hörnet: X , Y Utredningsområde: m 2 Utförandetid i fält: 24 nov nov 2008 Fynd: Inga fynd har tillvaratagits Personal: Tony Engström (projektledare) och Ann Lindkvist Kart- och arkivstudier: Ann Lindkvist Digitala planer: Tony Engström 12

18 Bilagor Bilaga 1. Beskrivning av stensättningarna Stensättning 1: Storlek: ca 5x5 meter Höjd: ca 0,2 meter (innan avtorvning) Form: rundad Stenstorlek: 0,1-0,8 m (de flesta ca 0,3-0,5 m) Fynd: Relativt mycket lerkliningsliknande, bränd lera med viss andel magring. Belägenhet: Något neddraget läge vid kullens nordvästra kant, nedanför och nordväst om kullens krön. Ca 1,5 meter öster om stensättning 2. Direkt öster om stensättning 1 sluttade berget brant nedåt. Innan avtorvning framstod objektet som en ca 5x5 meter stor, rundad förhöjning med enstaka uppstickande stenar och med grop i mitten. Halva stensättningen avtorvades. Efter avtorvning framträdde en väl avgränsad stenpackning med olikstora stenar i storleken 0,1-0,8 m. Den övervägande andelen sten hade emellertid en storlek om ca 0,3-0,5 m. Centralt i anläggningen observerades en större mängd rödbränt keramiskt material, d v s bränd lera med viss del magring. Det rör sig emellertid inte om keramik från kärl utan liknar snarare lerklining. Dessa bitar tillvaratogs ej utan lämnades in situ i möjligaste mån. Inga andra fynd påträffades Stensättning 2: Storlek: ca 2x3 m Höjd: ca 0,2 m (innan avtorvning). Form: något oregelbundet oval. Stenstorlek: 0,1-1,1 m (i kretsen ca 0,8-1,1 m) Fynd: Fyra bitar lerkliningsliknande keramiskt material (rödbränd lera med viss andel magring.) Belägehnet: Något neddraget läge vid kullens nordvästra kant, nedanför och nordväst om kullens krön. Ca 1,5 meter väster om stensättning 1. Strax norr om stensättning 2 sluttade kullen brant nedåt. Innan avtorvning framstod objektet som en ca 2x3 m stor rundad förhöjning. Endast någon enstaka sten var synlig i ytan men ett flertal stenar noterades ligga strax under torven. Efter avtorningen framträdde ett antal större stenblock liggande i en något oregelbundet oval krets. Stenarna i kretsen varierade i storlek mellan ca 0,8-1,1 meter. Innanför och strax utanför kretsen fanns även ett antal mindre stenar. Fyra bitar lerkliningsliknande keramiskt material, av samma typ som i stensättning 1, påträffades i anläggningen. Dessa tillvaratogs ej utan lämnades på fyndplatsen.

19 Bilaga 2. Schakttabell Schakt nr Längd (m) Bredd (m) Djup (m) ,6 0,3-0, ,6-7 0,4-0, ,6-3 0,3-0,5 Underlag Ljusbrun styv lera Ljusbrun styv lera Ljusbrun styv lera ,6 0,3-0,4 Gråbrun lera ,6-4 0,3-0,4 Gråbrun lera ,6 0,3-0,4 Gråbrun lera ,6 Anläggningar 0,25-0,4 Morängrus 30 m i norr. Ljust brun lera i övrigt ,6 0,3 Ljusbrun lera ,6 0,3 Ljusbrun lera ,6 0,3 Ljusbrun lera ,6 0,3-0, ,6 0, ,6 0,3 Mörkt brungrå lera Västra: mörk brungrå lera (2-3 m). Mellersta: ljusbrun lera. Östra: morän. Väster: mörk brungrå lera (2 m). Öster: ljusbrun lera Beskrivning Svagt höjdläge. Matjorden var 0,3-0,4 m djup. Svagt höjdläge. Matjorden var 0,3-0,4 m djup. Schaktet korsade ett äldre, stenfyllt täckdike. Svagt höjdläge. Matjorden var 0,3 m djup. Höjdläge vid utskjutande impedimentsmark. Matjorden var 0,3 m djup. Höjdläge vid utskjutande impedimentsmark. Matjorden var 0,3 m djup. Höjdläge vid utskjutande impedimentsmark. Matjorden var 0,3 m djup. Markerat höjdläge. Matjorden var 0,2-0,3 m djup. Markerat höjdläge. Matjord: 0,2-0,3 m djup. Markerat höjdläge. Matjord: 0,2-0,3 m djup Markerat höjdläge. Matjord: 0,2-0,3 m djup Matjord: 0,2-0,3 m djup. Fynd påträffade på ett djup om 0,25-0,3 m, d v s direkt under ploggången. Matjord: 0,2-0,3 m djup. Matjord: 0,2-0,3 m djup. Fynd Två fragm bränt ben (större däggdjur), en skärva keramik, en hästtand, enstaka fragm bränd lera och kolstänk.

20 14 5 1,6 0,3 Ljusbrun lera ,6 0,3-0,4 Ljusbrun lera ,6 0,3 Brungrå lera ,6 0,3-0,4 Gråbrun lera ,6 0,3-0,4 Ljusbrun lera ,6 0,3-0,4 Ljusbrun lera ,6 0,3-0,4 Ljusbrun lera ,6 0,3-0,4 Ljusbrun lera ,5 0,8 Morän ,6 0,4-0,6 Ljusbrun lera ,6 0,3-0,4 Ljusbrun lera ,6 0,3 Ljusbrun lera ,6-3 0,3-0,4 Morän ca 7 meter längst i söder. Ljus lera i övrigt. Större sten i norr ,6 0,3-0,4 Ljusbrun lera ,6 0,3-0,4 Ljusbrun lera ,3 Morän i söder. Ljusbrun lera i Norr. Höjdläge. Matjord: 0,2-0,3 m djup. Höjdläge. Matjord: 0,2-0,3 m djup. Sluttande höjdläge. Matjord: 0,2-0,3 m djup. Sluttande höjdläge. Matjord: 0,3 m djup. Sluttande höjdläge. Matjord: 0,3 m djup Svag förhöjning. Matjord: 0,3 m djup Svag förhöjning. Matjord: 0,3 m djup Svag förhöjning. Matjord: 0,3 m djup Schakt på allmänning invid tomtgräns. Kraftigt sluttande höjdläge. Påförda sten- och dumpmassor ner till underlaget. Schakt på allmänning invid tomtgräns. Sluttande höjdläge. Påförd matjord med större stenar till ett djup av 0,5 m. Schakt på fotbollsplan norr om impedimentsmark. Matjord: 0,3 m djup. Schakt på allmänning söder om impedimentsmark. Matjord 0,3 m djup. Svagt sluttande. Matjord 0,3 m djup. Matjord 0,3 m djup. Matjord: 0,3 m djup. Svag förhöjning. Matjord: 0,2-0,3 m djup. 1 fragm bränd lera Ett obränt ben på 0,25 m djup. Större däggdjur. Ett obränt ben. Enstaka små fragment bränd lera.

21

22

23

24

25

26

27

28 Under en vecka i november 2008 utförde SAU en arkeologisk utredning i Ekilla, Sigtuna kommun. Utredningsområdet var ca 26 hektar stort och bestod till största delen av åkermark som sökschaktades vid utredningen. Inga anläggningar av förhistorisk karaktär påträffades i åkermarken. I den sydöstra delen av området fanns emellertid ett impediment där två stensättningar rensades fram. Inga spår av begravning påträffades vid den ytliga rensningen men väl fynd av lerkliningsliknande keramiskt material av förhistorisk karaktär. Det är även troligt att ytterligare stensättningar finns i anslutning till dessa. Gamla Prefektbostaden Villavägen 6G, Uppsala Tel: , fax: