UMEBYGDENS KNEKTAR

Transkript

1 i /

2 1 UMEBYGDENS KNEKTAR En undersökning och dokumentation av något som hände under en viss tidsperiod i Umeå socken och som i hög grad påverkade bygdens utveckling. Umeå i september 1986 Lennart Andersson

3 UMEBYGDENS KNEKTAR Sid INLEDNING.Förkortningar.Noter.Förklaringar FÖRHISTORIA Tiden fram till år Tiden från 1600 till år BYGDENS STRUKTUR OCH NÄRING Degernäs by år Djäkneböle by år Degerfors by år AGRAR,EKONOMISK,MILITÄR SITUATION år Boskapsregister Restuppbördslängd för Älvsborgs Lösen Knektar i Umeå socken UTSKRIVNING AV KNEKTAR I UMEÅ SOCKEN Utskrivningar 1621,1623,1624, ,1628,1629, Utskrivningar 1631,1633,1635,1637,1638,1639, Utskrivningar 1641,1642,1643,1644,1645,1647, Utskrivningslängder 1626,1635, SVERIGES KRIG Västerbottens regementschefer KNEKTARNAS TJÄNSTGÖRING I KRIG OCH FRED Tiden Tiden Tiden KNEKTARNAS UTSKRIVNING OCH TJÄNSTGÖRING Tiden Tiden Tiden BEFOLKNINGSUTVECKLING I UMEÅ SOCKEN Statistik enligt mantalslängder Utveckling enligt särskilda exempel Utveckling enligt mantalslängder SAMMANFATTNING. 9.1 Sammanfattande redogörelse Sammanfattande synpunkter Sammanställningar. A Fälttåg. B Antal unga män och kvinnor. 66 C Gårdar utan manlig bonde. D Antal knektar från varje gård. KÄLLOR OCH HÄNVISNINGAR ENSKILDA KNEKTAR FRÄN VARJE BY I UMEÅ SOCKEN. 71 Byarna i bokstavsordning 11. Kompletterande anteckningar. 260 Knektförteckningen upptar 1670 knektar,men i statistik har 20 knektar helt avskrivits och 200 knektar redovisats med halvtidstjänst.kvarstår 1550 knektar med heltidstjänst. 69 2

4 3 UMEBYGDENS KNEKTAR INLEDNING. Utredningen om knektarna i Umeå socken och deras hembygd har tillkommit på grund av personligt intresse.när vi som nu tillhör en äldre generation i vår barndoms skola läste om de svenska kungarnas krigiska bedrifter,nämndes det aldrig att unga män från den by och de gårdar,där vi bodde hade deltagit i dessa krig och i de flesta fall förolyckats.medan skolan sysslade med regenternas krig och levnadsöden ägnades ett obetydligt intresse åt människor från vår egen bygd som hade varit med i de krig som hade-förts. När jag sedan blev medveten om att vår egen bygds befolkning i hög grad hade berörts av de historiska skildringar vi läste,blev jag nyfiken och blev intresserad av att närmare undersöka den bygd som människorna levde i och deras levnadsförhåll anden,vilka knektar som utskrevs till krigen och deras levnadsöden och även hur detta skeende påverkade möjligheten att överleva i bygden för dem som inte blev knektar. Nu ligger 1700-och 1800-talen närmare i tiden än 1600-talet och _ dokumenten -är ju mer tillgängliga från senare tider.många forskare har också gjort grundliga utredningar om det som hände i vår bygd från början av 1700-talet till vår tid.det gäller även soldaterna i Uméå socken.däremot är detaljerna i vår bygds historia under talet mindre kända och det som är outforskat och okänt är alltid mer spännande och intressant att utforska än det som redan är känt. Det var därför att jag hade hört något berättas om 1600-talets knektar från Umeå,men ingenting säkert visste om dem,som jag självfallet började studera de dokument,som ger upplysning om dem. Det redovisade resultatet av undersökningen är i stort sett en beskrivning av det som hände och avsikten är att varje läsare i själva beskrivningen genom egen iakttagelse och reflektion skall komma fram till tänkvärda och berikande slutsatser. Undersökningen gör icke anspråk på att vara fullständig i något avseende.den skall betraktas som ett försök att få en ungefärlig uppfattning om knektarnas levnadsvillkor i hembygden,utskrivningarna, vad som hände knektarna i fält och hur knekttjänsterna påverkade utvecklingen i hembygden.varje enskild>knekts levnadsöde kan inte alltid redovisas exakt.i många fall anges det var och när en knekt dog,men i de flesta fall försvinner knektarna ur rullorna utan att det anges hur de försvinner.alla rullor har inte heller fullständiga namn och hemort för varje knekt. Osäkerheten gäller särskilt de män och knektar som blev befäl. Befäl rekryterades antingen genom direkt anställning eller genom att knektar succesivt befordrades,men i regel anges inte hemorten för befäl.därför kan en del knektar ha förbigåtts eller haft längre tjänstgöring än beskrivning utvisar. Det är nu min förhoppning att skildringen om umebygdens knektar skall väcka intresse hos många andra, att få veta mer om dessa knektar och att det skall leda till en fördjupad forskning i i knektarnas historia. Uppsatsen innehåller en allmän del,den egentliga avhandlingen och därefter uppgifter om varje enskild knekt från byarna i Umeå socken den beskrivna tiden. De som endast önskar läsa en mindre del av utredningen rekommenderas att läsa sammanställningar sid

5 FÖRKORTNINGAR. U L Utskrivningslängd. J B Jordebok. Ä L Älvsborgs lösen M L Mantalslängd. R Generalmönsterrullor. H L Husförhörslängd. N F Nordisk Familjebok. Ö N H Övre Norrlands Historia. V N F Västerbottens och Norrbottens Fotfolk. K V R K Kungl.Västerbottens Regementes Historia. K J F H Kungl.Jämtlands Fältjägarregementes Historia. NOTER. Not års utskrivningslängd finns i Militaeräkenskaper 1619, men utskrivningslängd för 1620 har ej hittats.i rulla 1630:1 avseende det kompani,som återvänt från Livland 1623 finns emellertid ett flertal knektar,som ej nämns i restlängd 1620 för Älvsborgs Lösen och i 1619 och 1621-års utskrivningslängder.det måste vara knektar som ersatte utskrivna knektar 1619 och knektar som utskrevs Not 2. För 1626 finns ingen utskrivningslängd,men genom jämförelse av rullor 1624:4 och 1626:9 framgår det vilka knektar som utskrevs och utsändes till Preussen Not 3. De knektar som utskrevs 1627 och 1628 finns ej i rullor dessa år,men för senare delen av 1627 och för hela 1628 innehåller rullorna endast styrkebesked och ej knektarnas namn och hemort.umeåknektarna var i Preussen dessa år och med säkerhet även utskrivna från Umeå. Not 4. I slutet av 1620-talet förekommer i rullorna ettrflefr.tal; knektar, som ej finns i utskrivningslängder och det är inte helt säkert vilket år de blev knektar. Not 5. Angående fältsjukan 1629 hänvisas till"knektarnas tjänstgöring i krig och fred" i denna uppsats,år Not 6.Johan Fridtz förde 1657 ett kompani umeknektar till Tyskland. Kompaniet övertogs efter 1658 av Glemens Grubbenhjelms skvadron. Ett mindre antal av dessa knektar fanns kvar i skvadronen till Överlevande umeknektar från polska kriget fanns också i denna skvadron 1658,men de försvann snart därefter. Not 7. Beträffande Simon Rosenbergs kompani hänvisas till 7:3 i denna uppsats. Not 8. Uppgifter om gamla indelningsverket i denna uppsats under 7:1. Not 9. V.N F sid om..krigstjänst 1623 och FÖRKLARINGAR. 1.Endast de knektar,som inmönstrades i kompanier ha upptagits i förteckningen, eftersom många som utskrevs till knektar lejde andra för sig och aldrig tjänstgjorde som knektar.i vissa fall kan därför angivet utskrivningsår vara ett annat år.knekt kunde ju utskrivas ett år,men först nästa år utsändas till krigstjänst. 2.Ett mindre antal knektar kan ha förbigåtts i denna dokumentation, av skäl som anges i uppsatsens inledning.andra kan ha införts 2 gånger. Det är knektar som varit hemma en tid och sedan mönstrar på nytt. 3. Knekttjänsten var en heltidstjänst.endast den som blev oduglig till tjänst fick avsked.enda möjligheten att bli befriad från knekttjänst var att leja annan för sig ell'er att ersättas av anhörig.

6 5 ' UMEÅBYGDENS KNEKTAR s 1.Förhistoria. 1.1.Tiden fram till år Under 1300-talet beviljades hela den norra delen av Sverige från ledung,m a o från skyldighet att åt Sveriges statsmakt göra någon form av krigstjänst.de som bodde i denna del av landet skulle värja sitt eget land.v N F s 7. Allt land omkring Bottenviken benämndes Norra Bottnen.Hela området omkring Bottenviken tillhörde Hälsinglands landskap.i slutet av 1300-talet bildas Korsholms-Norrbottens län,som i början utgjorde ett län.ö N H I s 185.Länet delades år 1441.Landet öster om Bottenviken fick namnet Österbotten och det nuvarande Norr-och Västerbotten skulle kallas Västerbotten,men under lång tid var också namnet Norrbotten vanligt för hela området väster om Bottenviken. Gränsen mellan länen drogs mellan Kemi och Torne älvar.v N F s 8, Ö N H I s 201. Det fjortonde århundradet var ganska fredligt i Västerbotten med undantag för inblandning i ett krig med Ryssland i slutet av talet.hela första häften av 1500-talet var också en fredsperiod i norra Sverige.Norrland berördes inte i så hög grad av striderna med Danmark och makten om kampen i landet under denna tid.härav följde?' sannolikt ökat välstånd och befolkningstillväxt. Vi vet ingenting bestämt om befolkningsutvecklingen i Umeå socken före 1500-talet,men enligt Gustav Vasas Jordebok fanns det gårdar i socknen.det var i stort sett samma antal gårdar som fanns i socknen hela 1600-talet., " 1 Tyvärr avbröts freden på 1550-talet och från denna tid fick Västerbotten "dela lott och börda" med hela landet,när det gällde utskrivning av soldater och kostnader för krigen.år 1552 utskrevs 38 knektar från Västerbotten till en vaktstyrka mot Ryssland. Av dessa knektar var 10 från Umeå.Ett krig med Ryssland utbröt 1554 och upphörde 1557.Sedan följde Nordiska sjuårskriget med början 1563.Därefter följde fler krig med Ryssland ända till år 1593.Hela tiden utskrevs nya knektar även från Västerbotten ock nya skatter utkrävdes.ö N H Is 369, V N F s De första krigsförbanden kallades fänika.fänika motsvarar bataljon. 1 fänika» 5 kvarter (kompanier).1 kvarter = 5 rotar (plutoner). Fänikans befälhavare titulerades hövitsman,kvartermästare och rotemästare. V N F s Tiden från år 1600 till år År 1604 påbörjades ett förödande krig med Polen.Kriget kulminerade i ett slag vid Kirkholm 1605 med nederlag för de svenska krigsförbanden. Svenskarna förlorade man i stupade och fångar.i slaget deltog 371 soldater från Västerbotten.Av dessa omkom 263. Polackerna hade ändå inte kraft att utdriva svenskarna.den svenska garnisonen blev kvar i Livland.Den fortsatte striderna och nya knektar utskrevs.staden Pernau i Estland intogs av svenskarna år Efter slaget vid Kirkholm blev nya krig aktuella först med Ryssland 1609 och sedan med Danmark 1610,det s k Kalmarkriget.Danskarna erövrade Kalmar 1611 och genom kriget med Danmark blev Sverige invecklat i ett trefrontskrig.ö N H II s

7 Kriget med Danmark slutade med freden i Knäred år 1613.Den innebar att alla erövringar som skett under kriget skulle återställas av båda parterna.sverige återfick bl a Kalmar,men Danmark behöll Älvsborg,nya och gamla Lödöse,Göteborg och sju härad i Västergötland i 6 år till dess att krigsskadeståndet a 1 miljon riksdaler hade erlagts.n F del 12. sid 458. I dessa krig deltog även västerbottningar och dessutom tvingades även norrlandsbönderna att understödja dessa krig genom tunga skattebördor och efter freden 1613 genom årligt bidrag till krigsskadeståndet, den s k "Älvsborgs lösen".ö N H II s Det krig med Ryssland,som började 1609,slutade med freden vid Stolbova denna fred fick Sverige bl a Keksholms län och Nöteborg.Dessutom avsade Ryssland sig alla anspråk på Estland och Livland,som då tillhörde Polen.N F< s 112. Efter freden vid Stolbova genomförde Gustav II Adolv en reformering och effektivisering av Sveriges försvar.obetydliga krigshandlingar förekom under åren ,men ett nytt krig förbereddes och nya utskrivningar skedde dels till den kvarvarande hären i Balticum och dels till uppsättande av en krigshär enligt en ny organisation.ö N H II s 288,289. I december 1618 bestämdes det också att Norrlandsregementet - med manskap från hela Norrland - skulle hålla 2176 knektar fördelade på- 8 kompanier.dessa kompanier skulle förläggas i sommarläger i Stockholm och i Vaxholm och hållas beredda för den "större enterprisen".k V R K s 2. 6 Ur'rulla från febrtaäri i 1623 med redovisning från fälttåget i Livland fr-. out Jr. > ' * < ' * * 1 1 l / *S»i 9 ^ ^ ** O ^ U i Mi^r- - Q ^ j i ^ j L L v ä_ k i _,. g a ^ j & f c

8 2. BYGDENS STRUKTUR OCH NÄRING. Umeå socken var på 1600-talet utéslutande befolkat av bönder samt deras familjer och tjänstefolk enligt alla mantalslängder.utöver bönder fanns det i socknen endast några präster och lagmän.andra tjänstemän och handelsmän bodde i staden. Hur befolkningen i Umeå sockei hade det i sina hem vet vi inte något bestämt och inte heller hur deras hus var byggda.det enda vi med säkerhet vet är vilken boskap som fanns på gårdarna.dessutom förstår vi hur åkrar och ängar var fördelade och brukades på grund av de uppmätningar med beskrivningar av böndernas åkrar och ängar som skedde omkring år 1700.Eftersom ingen utveckling skedde i bygden under 1600-talet är det tydligt att bönderna brukade samma åkrar och ängar och att folket bodde i samma byar och gårdar både i början och i slutet av 1600-talet. Alldeles säkert kan man utgå ifrån att de geometriska mätningar som redovisas på kartor med beskrivningar i slutet av och i början av 1700-talet i stort sett överensstämmer med bebyggelse och odling i byarna år Den första kartan över Umeå socken ritades av Johan Persson Gedda 1661.Den är inte så detaljerad men sammanfaller helt med gårdarnas och byarnas antal i början av 1600-talet och med byakartorna vid sekelskiftet år 1700.Både Johan Persson Geddas karta och byakartor finns på Lantmäteriverket»Gävle. För att ge en bild av rådande förhållanden i Umeå socken under talet har vi kopierat beskrivningar från'3 byar: och karta från Degernäs och därav förstår vi hur det var i nästan alla byar under hela 1600-talet.De byar som utvalts är:degernäs»djäkneböle,degerfors. 2.1JDEGERNÄS. År I byn fanns 2 kronobönder och 8 skattebönder.de ägde sammanlagt 16 tunnland brukad åker,10 tunnland obrukad åker och bärgade från ängarna c:a 240 parmar(skrindor) hö.dessutom hade några bönder utägor i byarna Stöcke,Sörböle och Norrmjöle.men bönder från andra byar hade ängar och nybruk i Degernäs.Med kronohemman avses antingen tailitära ffihemmän eller ihemman; somtblivit öde-;och.sedan ibrukas' av hy;boftdermed'befriålsecfrån: skatt ett antal år.eller nybruk utan skatt. Beskrivningen till kartan, lyder: Dessa byamän haver frostländ och något frostaktig åkerjord som giva ringa växt synnerligen i regnår.var och prövas om 2^ a 3 tunnor högst igen efter 1 tunnas utsäde i medelmåttiga år.ängar hava de någorlunda,dock vitt kring belägna och dels senbärgade,vilka genom utgrävning med tiden kan förbättras,varemot fiskevattnet förringas. Hava ingen timmer eller näverskog.ingen svedjemark,löv eller furuskog, ingen djurfångstskog utan allenast småskog till ladutimmer, gärdsel och vedbrand,varav den bästa skogen Litt K tilldelas kronohemmanen, hava flack och ringa betesmark,så att de ibland måste leja av andra,undantagandes de som hava utägor och fäbodställen. Ingen qvarnlägenhet hava de på sin egen mark,hava köpt sig Qvarnställen av stöckeborna uti Bubäcken utanför stöcksjöbron,fiskevattnet är merendels utgrundat,så de inte utan stor möda kan komma ut från landet och haver nu snart i 30 år ej kunnat bruka laxfiske,utan ändå betalt 1/2 tunnas taxa årligen.men detta år hava de väster på sandåkern brukat en liten laxgård,giva och 5 skäls taxa,bruka ibland vinternot och lagnar.berätta sig hava sin ringa förmån till utlagornas förskaffande av bohaget och ibland av hösäljande och små humlegårdar kring eller vid husen i gårdarna som ej kan ränta mera än till egna behov. 7

9 J L

10 DJÄKNEBÖLE.ÄR I byn fanns 3 skattegårdar med sammanlagt 10 tunnland brukad åker och 1 och 1/2 tunnland obrukad åker.från ängarna bärgade bönderna 127 parmar hö.dessutom fanns i byn 2 bebyggda utjordar med ett knappt tunnland obrukad åker,44 parmar bärgat hö och sedan var det inte mindre än 9 bönder från andra byar,som endast bärgade hö på obebyggd jord i Djäkneböle. Beskrivningen till kartan lyder: 1 denna by är åkerjorden frostaktig och hårdbrukad,dock kan med en dragare bärgas 3 a 4 tunnland och prövas efter 1 tunnas utsäde 2 1/2 och efter 1 korn 2 a 3 nya.sämre år mindre. Denna by har tall-och granskogsmark,nyttig till vedbrand,ladutimmer och gärdsel,litet timmer och sågtimmerskog.björk och granskog nyttig till att taga löv av till boskapsföda och vedbrand.haver och goda såg- och sqvaltkvarnar uti bäcken Över om åkern.kunde och både såg och vattenkvarn upprättas om de hade nödigt och mäktade dssa bruka och upprätta.de måste och merendels och efter några års förlopp alladeles köpa sig timmerskog av andra närliggande byar. Och kunna dessa byamän hava av såg,kvarn och på bräde med bohaget som och något av humlegårdarna och vad som är mesta fördelen,man måste för sågen och vedbrandsskogen hålla en häst mer än hemma, de kunna sig och något betinga av kvarnarna,men har inte något fiskevatten,ingen näverskog eller svedjemark,ingen lägenhet till tjärubränneriet samt hava någorlunda betesmark. 2.3.DEGERFORS by.geometrisk avmätning I byn fanns 2 kronogårdar och 4 skattegårdar.de odlade drygt 15 tunnland brukad åker och drygt 2 tunnlandobrukad åker och bedömdes bärga 104 parmar hö. Beskrivning till kartan lyder; Dessa byamän har ensädig och något frostaktig åker.som årligen besås och prövas om 3 dels 2 1/2 korn,nämligen tunnor efter var tunnas utsäde i medelmåttliga år,men ängen är elak och hårdbrukad och större delen myr vitt kring i skogen belägen. Haver och god skogsmark till timmer.vedbrand,gärdsel och annat samt tillfälle till tjärubränneri och att upprätta sågkvarn.men kunna sig därav ej mer betinga än till egna behov.för lång vägs skull haver och någon svedjemark och nödtorftig näver med lövskog.samt någorlunda fågel och djurfångstskog.jämte god betesmark. Haver och trenne fiskeställen i älven därest de kunna få någon lax och börting de åren storflod är att de inte så tidigt får stänga över älven utanföre,göra därför ingen taxa emedan de sin rättighet till laxfisket efterlåtit vänforsborna med dess interpreteter,som överstänga älven vid sin by och göra laxen. Hava eljest fiskning,qvarnställen och qvarnar att mala på till husbehov.men inga humlegårdar utom några par stänger.samtliga dessa byamän hava sin fördel till utlagornas för skaffande av fiskning, åkerbruken,skogen och bohagen. KOMMENTAR. Dessa beskrivningar ger oss en klar uppfattning om försörjningsmöjligheterna i Umeå socken 1600-talet.Förutsättningarna var inte lika i alla byar.i en del byar var åkerjorden bättre,i andra byar var ängsmarken större och mer frodig och i många byar kunde man ägna sig åt tjärubränneri,men inte i alla byar.flera andra skillnader framgår också av beskrivningarna.1 de 3 nämnda byarna var jordmånen frostig,men det var inte så i alla byar,t ex inte i Röbäck Sormjöle och Häggnäs och om orsaken härtill kan Ni läsa i min skildring:" EN ÄLDRE BY I VÄSTERBOTTEN" sid 4-5.

11 10 3. AGRAR,EKONOMISK,MILITÄR SITUATION ^ 3.L Tillståndet i bygden denna tid dokumenteras nog mest tillförlitligt genom "Register uppå boskap,hovat och klövat uti Umeå socken 1620." Detta register är en skattelängd och upptar alla bönder" och deras boskap och utsäde.utsädet är angivet i tunnor.registret är underskrivet av pastor Olaus Niurenius och länsman Karl Unesson samt Karl Andersson,Ture i Röbäck,Zakarias i Stocksjö»Håkansson i Stöcke, Anders Danielsson i Hissjön och dessutom en person med bomärke utan namn. Den sammanlagda skatten för året utgjorde 96 daler,18 öre och 22 penningar. Antal bönder i varje by var följande: By Bönder By Bönder Böle 5 Tväråträsk 5 Österteg 6 Tegsnäs 2 Degernäs 12 Granön 4 Obbola 4 Hjuken 4 Stöcke 15 Degerfors 7 Ansmark 4 Rödå 5 Ström 5 Mickelsträsk 2 Sörböle 4 Selet 1 Norrmjöle 5 Varmvattnet 1 Sörmjöle 7 Tavelsjön 3 Hörne 8 Östra Tavelsjön 8 Häggnäs 3 Långviken 2 Björnberg 1 Flurkmark 3 Hössjön 7 Haddingen 2 Kasamark 5 Hissjön 8 Bjänsjön 1 Håkmark 7 Bösta 1 Tjälamark 2 Djäkneböle 3 Västerhiske 11 Stöcksjön 21 Grubbe 7 Röbäck 27 Grisbacka 10 Skrävelsjön 5 Ytterhiske 8 Klabböle 9 Sanda 2 Baggböle 4 Västerteg 16 Kåddis 6 Öhn 9 Brännland 7 Yttertavle Stenbäck 4 Söderfors 8 Innertavle 9 Norrfors 5 Täfteå 11 Kassjön 3 Täfteböle 2 Överboda 5 Anumark 2 Gubböle 2 Ersmark 10 Berg 2 Hjoggmark 1 Strand Brattby 3 4 Tväråmark Kroksjö 5 3 Brån 4 Botsmark 5 HjoggsjÖn 3 Bullmark 2 Vännäs 11 Tålsmark 2 Nyby 6 Gunnismark 4 Pengsjön 5 Sävar 15 Spöland 3 Ytterboda 6 Vänfors 4 Ostnäs 1 JämtebÖle 2 Holmön 8 Stärkesmark 2 Backen 5 Summa 471 Dessutom finns i Hamnen vid Backens kyrka 7 familjer eller ensamstående.

12 Bönderna i Umeå socken hade år 1620 sammanlagt följande boskap: Hästar Kor Tjurar Kvigor Getter Får $vin Varje bonde hade alltså i medeltal 5 a 6 kor,4 a 5 getter samt 6 a 7 får.de flesta bönderna hade en häst och ungefär halva antalet bönder hade 1 a 2 svin En egendomlighet är att skattelängden för Älvsborgs lösen år i hög grad avviker från boskapslängden år 1620,när det gäller antalet kreatur för varje bonde och även i sin helhet ger ett intryck av större fattigdom i bygden.längden för Älvsborgs lösen utgör en redovisning för alla 6 betalningsterminerna från år 1613 och uppgifter om vad varje gård har erlagt till denna lösen under de sex åren och hur stort restbeloppet är.i längden för Älvsborgs lösen antecknas att ett stort antal bönder i alla byarna inte har någon häst och att många har ett fåtal kor,fastän de i boskapslängden för år 1620 i regel har en häst och ett flertal kor. För att belysa den påtagliga skillnaden görs en jämförelse mellan uppgifterna enligt längderna i en by:sävar. SÄVAR Älvsborgs lösen Hans Nilsson Har ingen häst Christer Jansson Utfattig,äger 2 kor Erik Jonsson Utfattig,äger 2 kor Lars Hansson Har ingen häst,äger 1 ko Erik Olsson Utfattig,äger ingen ko Östen Jonsson Husarm,utfattig Björn Niisson Fattig man,äger 2 kor Lars Wibbesson Utfattig äger 2 kor Olof Andersson Utfattig,äger ingen ko Michel Eriksson Har ingen häst 1620 Boskapslängd 1 häst 5 kor 5 " 1 " 7 " l " 1 " 3 " 1 " 7» 1 " 3 " 1 " 2 " 1 " 8 " Dessutom finns i Sävar ytterligare 5 bönder,men de anges inte heller 1 Äl. L.. vara fattiga utom hustru Karin som går och tigger och som inte namns år 1620 i boskapslängd. Det beskrivna tillståndet är alltså annorlunda i längd för Älvsjborgs Lösen än i Boskapslängden 1620,men det kan bero på att de som skulle redovisa Älvsborgs Lösen från socknen så långt det var möjligt försökte skona bönderna från denna skatt och att de hellre under-än övervärderade boskapsbeståndet. Enligt boskapslängd 1620 fanns det också 471 bönder i Umeå socken, men i längd för Älvsborgs Lösen endast 401 bönder inklusive de 72 gårdar,som helt eller delvis befriades från skatt.orsaken härtill kan också till en del vara att de gårdar,som tillkom efter 1613 inte inräknades som skattepliktiga.i Tväråträsk redovisas 3 gårdar i längd för Älvsborgs Lösen och 5 gårdar i boskapslängden och det berodde tydligen på nyssnämnda orsaker. Mantalslängd för 1619 upptar 451 bönder i Umeå socken och denna längd förefaller helt överensstämma med 1620-års boskapslängd,fastän längderna inte är jämförbara i alla avseenden.vi kan alltså utgå ifrån att just 1620-års boskapslängd är en riktig beskrivning av rådande förhållanden i Umeå socken Se också Lennart Andersson: RESTUPPBÖRDEN ÄLVSBORGS LÖSEN - BOSKAPS-UTSÄDESLÄNGD UMEÅ SOCKEN 1620

13 3.3 Något som är intressant i denna undersökning är ju att veta vilka knektar som fanns i Umeå socken och deras tjänstgöring och i längden för erläggande av slutlikvid till Älvsborgs lösen 1620 är alla knektar i Umeå socken och deras tjänstgöring angivna. I nämnda längd är följande knektar i Umeå socken antecknade: Björn Andersson Anders Olsson Joen Hindriksson Per Hansson Bj.Trummeslagare Pål Andersson Bertil Bertilsson Joen Persson Anders Larsson Lars Jonsson Nils Abramsson Olof Mattsson Hans Mortensson Olof Östensson Erich Olsson Mattias Persson Per Olsson Anders Hansson Sven Tomasson Hans Olsson Tomas Zakrisson Olof Hermansson Erich Olsson Nils Olsson Lars Håkansson Samuel Larsson Olof Persson Nils Michelsson Nils Mattsson Karl Nilsson- Olof Simonsson Joen Mattsson Olof Turesson A nders Persson Markus Königsson Hans Jonsson Carl Persson Håkan Olsson Jöns Larsson Hans Larsson Nils Larsson Mats Staffansson Anders Andersson Carl Nilsson Nils Persson Hindrich Hansson Olof Johansson Olof Andersson Nils Olsson Lars Jonsson Olof Andersson Per Andersson A.Christiersson Nils Larsson Michel Persson Erich Andersson Jacop Olsson Anders Larsson Österteg t Degernäs it Obbola Stöcke i Sörmjöle Sörmjöle Bäcken Hörne Hössjön Djäkneböle Stocksjön Röbäck m Baggböle ii Sörfors Bodan Strand ti B rån 41 Tväråträsk Tegsnäs Granön Kussjön Hjuken Degerfors Överrödå ii Selet Långviken Håkmark ii Västerhiske Grubbe Grisbacka it Ytterhiske Västerteg Ohn Sävar Gunnismark ii Ersmark t ii Holmön it Varit knekt 3 år,2 resor till Vaxholm. I ti Varit alla terminer på tåg it Varit alla terminer på tåg. Varit knekt 3 år,2 resor till Vaxholm. gammal knekt,död på tåg,hustrun tigger. Varit alla terminer på tåg. Varit alla terminer på tåg. Varit alla terminer på tåg. " Kvartermästare. Varit alla terminer på tåg. Varit knekt ii 12 3 år.2 resor till Vaxholm. Varit alla terminer på tåg. Varit 5 gånger till Vaxholm. Ogift Varit 2 resor till Vaxholm. Har länge tjänt. Varit alla terminer på tåg. Varit knekt ar,2 resor till Vaxholm. ii ii Varit knekt 2 år Brukat hemmanet 2 år.annars på tåg. Varit alla terminer på tåg. Varit knekt 3 år,2 resor till Vaxholm. Varit alla terminer på tåg V-rit knekt 3 år, 2 resor till Vaxholm. Varit alla terminer på tåg. Varit knekt 3 år,2 resor till Vaxholm. Varit alla terminer på tåg. Varit knekt 3 år,2 resor till Vaxholm. Varit på tåg och är nu död. Varit på tåg alla terminer. Varit knekt 3 år,2 resor till Vaxholm. Hemmanet öde. Hemmanet öde.död på tåg. Varit alla terminer på tåg. Varit knekt 3 år,2 resor till Varit på tåg alla terminer. Vaxholm. Varit 4 år i hamnen,nu bonde,degerfors..

14 13 Sammanlagt fanns det alltså 58 knektar,som antecknades i längd för Älvsborgs lösen 1620 och dessutom 38 knektar,som utskrevs 1619 och nyutskrivna knektar 1620.Utskrivningslängd för 1619 finns i Militaeräkningar 1619.Med terminer avses betalningsterminer för Älvsborgs Lösen 1613.Varje år utgjorde en termin och för tiden tillsamman 6 terminer.en del knektar hade alltså varit på krigståg hela tiden efter 1613 och en del hade nog varit knektar före 1613.Många hade säkert dött under tiden och betydligt fler än de som nämns i skattelängden.vissa knektar hade brukat eller brukade ett hemman 1 hembygden.en särskild grupp knektar utgjorde de som varit knektar sedan 1617 och varit 2 resor till Vaxholmen.De hade tydligen utskrivits till krigstjänst i Gustav II Adolvs nya krigsorganisation och hade i 2 perioder "resor" deltagit i Övningar i Vaxholm,men bodde fortfarande i bygden. I det hemkomna och mönstrade kompaniet från fälttåget i Livland i februari 1623,rulla 1630:1 upptas 91 gamla umeåknektar och 30 knektar,som utskrevs 1621.Av de 91 äldre knektarna hörde 27 knektar till de 58,som antecknas i längd för Älvsborgs Lösen 1620 och av de övriga hade 38 knektar utskrivits 1619 och 26 knektar eller kanske fler troligen utskrivits Alltnog fanns det i socknen år 1620 nittioen knektar,som sedan med utskrivna knektar 1621 utkommenderades till kriget i Livland.Det var alltså knektarnas antal och situation i socknen,när vår beskrivning om umeåbygdensi knektar börjar för åren Genom jämförelse av knektnamn irestuppbördslängd för Älvsborgs Lösen och i mönstringsrulla för februari 1623 konstaterar man att broder ofta kunde ersätta broder.i längd för Älvsborgs lösen nämns t.ex.marcus Königsson och Hans Jonsson i Överrödå och i 1623 års mönstringsrulla över dem som deltagit i fälttåget till Livland Hans Königsson och Mårten Jonsson i Överrödå.Namnen tyder på att det var fråga om två brödrapar. För 1620 har ingen utskrivningslängd hittats och det skulle därför kunna tänkas att 26 knektar och möjligen fler hade utskrivits 1622,men det som bestämt motsäger denna teori är att i längd på hemkomna knektar från Livland 1623 upptas först alla gamla knektar och sist utskrivna knektar KOMPLETTERANDE UPPGIFT OM FOLKMÄNGDEN. I 1614-års uppbördslängd för Älvsborgs Lösen 1613 summeras de skattepliktiga i Umeå socken och dessa uppgifter ger oss också en tydlig uppfattning om befolkningens storlek och sammansättning i början av talet.i summan av Umeå sockens invånare 1614 medtages inte knektar»oförmögna, hus arma, gamla och förlamade och sedan dessa kategorier undantagits;; finns i socknen 1 Prästänka 1 Landsfogde 1 Länsman 317 hela hjonelag 30 drängar 2 Caplaner 1 Lagläsare 41 halva " 105 pigor Redan i denna längd märker vi något som vi sedan gång på gång skall konstatera,när vi studerar befolkningsutvecklingen under 1600-talet i Umeå socken och något som orsakades av knektutskrivningen och det är att det fanns 105 pigor i socknen men endast 30 drängar eller i genomsnitt 3 1/2 piga på 1 dräng.

15 UTSKRIVNING AV KNEKTAR I UMEÅ SOCKEN Allmänna bestämmelser. Normerna för utskrivning av knektar fick stadga under 1610-talet. Prästerna upprättade längder på alla män i socknen mellan 15 och 60 år,det s k utskrivningsmantalet.dessa män indelades sedan i rotar och från varje rote utskrevs en man vid varje utskrivning.den ut-k skrivne knekten skulle vara mellan år.senare ändrades bestämmelserna så att åldersgränsen nedåt för rotering blev 15 år och för utskrivning 16 år. Man skall noga skilja mellan rotering och utskrivning.i roteringslängd inskrevs enligt angiven ålder alla män och dessa indelades i rotar,i regel 10 män i varje rote och från varje rote skulle utskrivning av en knekt ske,när utskrivning blev aktuell. Alla roterade män måste närvara vid utskrivningarna, som förrättades av kommissarier och förtroendemän i socknen.i första hand utskrevs drängar och söner.hemmansägare skonades i regel för att de skulle kunna behålla sitt jordbruk och betala skatt till kronan.de som blev utskrivna till knektar kunde leja annan knekt,men alla som inte blev utskrivna skulle förse rotens knekt med utrustning och underhåll. Ö N H II sid 209,289,290. År 1642 ändrades bestämmelserna för rotering så att rök=gård skulle utgöra en enhet i rote i stället för män.det betydde att 10 gårdar utgjorde ett rote oavsett om män eller kvinnor bodde i gårdarna.även en gård som brukades av en kvinna skulle vara med i ett rote och ansvara för utskrivning av en knekt,när det påfordrades.ser.416.vol 339.Bunt 181. f. Utskrivning till knekt innebar att i man uttogs till knekttjänst för livstiden.tjänsten upphörde när man dog eller fick avsked av någon särskild anledning,! regel endast om man blev oduglig för tjänsten. Ett allmänt undantag skedde tydligen i Umeå socken 1649.Det året åtog sig socknen att alltjämt hålla 155 knektar,men det fanns då c:a 250 knektar och ett flertal blev övertaliga och fick återgå till sin i;tidigare näring. 0m lejd knekt dog måste den som lejt) honom vid nästa mönstring antingen utgå själv eller leja ny knekt.anders Olsson Höösjö hade 1638 lejt Nils Nilsson.Han dog 1638 i Pommern och Anders Olsson måste 1639 leja annan knekt. Det förekom också ofta att knektar efter utskrivning lejde andra för sig och i denna uppsats följs endast de knektar,som inmönstrades i något kompani och verkligen utgick som knektar. Alla roterings och utskrivningslängder är arkiverade hos Krigsarkivet och för åren avseende Umeå socken har längderna beteckningen Ser.416:4 med angiven vol.och bunt för varje år.dessa längder finns också mikrofilmade på alla större bibliotek. 14

16 .1 Utskrivningar.1621,1623,1624,1626,1627,1628,1629,1630. a Det året utskrevs var 15:de man och 15 man bildade alltså ett rote.i socknen fanns 430 manliga personer över 15 år utom gamla och förlamade samt manfolk i Ostnäs och Holmön.84 män var gamla och förlamade. 30 knektar blev utskrivna och de skulle lyda under Peder Bröms kompani.ser 416.Vol 526.Bunt 175. b.1623."mantalslängd uti Västerbotten på allt manfolk som äro på deras femtonde år och däröver,varefter nämnden hållen ar 1623 uti februari månad efter prästernas förseglade längder på var socken för sig utvisar." Umeå socken indelades i tredningar. DNedre tredningen:från Böle-hela sydvästra delen-till Klabböle. 2)Övre " :Från Baggböle-Vännäs,Degerfors,Tavelsjö-Håkmark. 3)Norra " :Från Västerhiske-Öhn,Tafle,Sävar-Ersmark. I mantalslängden för Umeå socken upptas allt manfolk,408 män. 40 knektar utskrives,alltså var 10:de man. c.1624.detta år utskrevs 37 knektar från Umeå socken,men utskrivningen skedde direkt till kompanierna.21 knektar inmönstrade i Alexander von Essens kompani»umeåkompaniet.16 knektar inmönstrade i Johan Forbus kompani med knektar från Bygdeå och ett antal knektar från an~ dra socknar.knektarna infördes på en gång i rullor för respektive kompani.r 1624:4. d.1626.från utskrivningen 1626 finns inte någon utskrivningslängd eller rulla bevarad,men genom jämförelse av rullor 1624:4 och 1626 framgår det ungefär hur många och vilka knektar som utskrevs.det var ett 30:tal knektar.28 knektar har hittats i rulla 1626;6,som ej finns i rulla 1624:4,men det kan nog vara några fler.att utskrivning av knek-^tar skedde 1626 bekräftas också i Ö N H II sid 300.Namn under 4.4. c.1627.mantals och utskrivningslängd på allt manfolk över 15 år finns för 1627 och är daterad den 21 mars.i socknen fanns c:a 400 manspersoner och dessutom 23 män,som var gamla och inhyses.det året utskrevs endast var 20:de man eller 20 knektar. d.1628.var 10:de man utskrevs till knekt.holmön och Ostnäs var befriade från utskrivning.likaså pastoris drängar.de var inhyses på prästbordet.om prästbordet heter det:"haver stort mantal,bor vid allmän landsväg,därtill stor gästnings."sammanlagt 39 knektar utskrevs. Ser 416.Vol 532.Bunt 176. e knektar utskrevs.det var varje 10:de man.utskrivningslängden är underskriven av Erik Månsson Utlfsparre och Erik Andersson. f.1630.enligt ingress till roterings-och utskrivningslängd för Västerbotten 1630 skulle män över 60 år och under 16 år vara fritagna från rotering och utskrivningshjälp.men alla som nyligen eller för länge sedan för sig hade lejt annan knekt skulle delta i roteringen. Kommissarierna skulle i rötan inräkna både när-och frånvarande,men undanta dem som av sjukdom och ålderdom var inhysta hos andra. Präst,länsman och nämnden skulle straffas med böter om de undandolde någon från utskrivning.prästen skulle böta dubbelt så mycket som den undandolde skulle utge i utskrivningshjälp och länsman 4 daler,varje nämndeman 2 daler.bötesbeloppet skulle levereras hälften till domkyrkan och hälften till hospitalet.den som undanhölls skulle tagas till knekt sedan rotering skett. Roteindelning infördes med 10 man i varje rote.i tur och ordning utskrevs var 10:de man eller sammanlagt 38 knektar. 15

17 .2 UTSKRIVNINGAR 1631,1633,1635,1637,1638,1639,1640. a Ingressen till denna utskrivning lyder:utskrivningsrulla uppå de knektar,som efter mantals och roteringslängderna utnämnda äro av Hans Kungl.Maj:t tillförordnade kommissarie Eder och välbördige Björn Christensson till Hambra utskrivna är anno 1631 uti september månad. 37 knektar utskrevs och detta år en prästknekt.längden är undertecknad av Björn Månesköld och Olof Larsson.Ser 416:4.Vol 541.Bunt 177. b.1633.detta år är även rotenumren antecknade.från de 37 rotarna ut--.' skrevs 1 knekt från varje rote.36 och 37 rötan är sammansatt av bönder från olika byar.längden är undertecknad av Anders Körning och Melker Werensted.Ser 416:4.Vol 543.Bunt 178. c.1635.för år 1635 finns ingen utskrivningslängd.däremot finns en generalmönsterrulla fråm Brandenburgs skans i oktober 1635.Enligt denna rulla har 21 nyinskrivna knektar från Umeå socken mönstrat i Stockholm den 11 juni 1635 och sedan kommit till recreu i Preussen.Rulla 1635:15.Dessa knektar finns inte heller i annan utskrivningslängd och flera andra bevis bekräftar utskrivningen. Namn under 4.4. d.1637.utskrivningskommissarierrstellan Mörner och Peder Nilsson.I socknen fanns 320 roterade män och 32 knektar utskrevs.3 knektar var år.de övriga var år.ser 416:4.Vol 544.Bunt 178. De 320 män som deltar i roteringen har följande åldersfördelning: Ålder Antal Ålder Antal Ålder Antal Ålder Antal Ålder Antal Det är anmärkningsvärt att så få åringar roterades och och vidare att det är så många roterade på jämna 20,30,40,50 och 60 år.det kan bero på att alla unga pojkar inte antecknades så noga detta år och att alla äldre inte exakt kände till sin ålder och att prästen i osäkra fall antecknade jämna tiotal år. Denna rotering hade skett före utskrivning. e knektar utskrevs.av dessa var 16 knektar 16 år.de övriga var år.ser.416:4.vol 596.Bunt 179. Den roteringslängd,som upprättats före utskrivning upptar 314 män med följande åldersfördelning: Ålder Antal Ålder Antal Ålder Antal Ålder Antal Ålder Antal Egendomligt är att så många 16-åringar roterades 1638 och att så många 16-åringar utskrevs det året,fastän ingen 16-åring utskrevs 1637.Det måste bero på ändring i bestämmelser, och bokföring. 16

18 f.1639.för Umeå socken finns en roterings-och utskrivningslängd för år 1639,som upptar allt manfolk i socknen,både ung och gammal,ingen undantagandes.dessutom finns en liknande längd,som upprättats av landshövding Stellan Mörner och kammarskrivare Simon Simonsson.Ur den senare längden uttas knektarna.troligen har prästerna sammanställt den förra längden.31 knektar utskrives.i slutet av roteringslängden antecknas 26 personer från olika byar och denna grupp kallas "skubbrotan".den undantas från utskrivning. Männens ålder är inte angiven i 1639-års längd,men endast ett fåtal av de utskrivna knektarna 1639 återfinns i 1638-års längd,där ålder är angiven och det kan nog tolkas så att de flesta som utskrevs 1639 var 16 år och därför inte förekom i 1638-års rotelängd. Ser 416:4.Vol 550.Bunt 180. g roterings- och utskrivningslängden för Umeå socken 1640 upptas 315 män i ålder år och var 10:de man utskrives.de utskrivna knektarna är följande: Olof Håkansson Böle 16 år Lars Tomsson Degernäs 16 t* Knekt för Lars Persson 30 år Hans Pålsson Stöcke 16 I it tt Nils Persson 30 " Per Larsson Norrmjöle 16 I i H Olsson 52 " Olof Nilsson Häggnäs 16 M t it broder Björn 18 år ( de enda män som finns,i byn) Jon Nilsson Hössjön 16 I Knekt för Olof Håkansson OSof Nilsson Stocksjön 28 I Håkan Jonsson Röbäck 16 it I I eget heminan Nils Andersson it 16 II t it sin broder Erich Olsson Klabböle 16 I I ti Olof Jonsson 42 år Jon Persson Brännland 17 I I ti fader ns hemman Erich Johansson Sörfors 17 I Anders Månsson Tålsmark 15 n it it Per Nilsson,Spöland Olof Persson Nybyn 16 I t t Nils Thomasson David Thomasson Vännäs 16 n n ti sin mors hemman Nils Jonsson Tväråträsk 18 t it I sin faders hemman Hans Olsson Granön 16 I ti it H Abraham Persson Degerfors 16 it t I I Olof Åsuesson Tavelsjö 17 ti it it sin broder 28 år Olof Jonsson Hissjön 17 I it I faderns hemman Anders Persson Håkmark 16 ti t I brodern Anders Håkansson Överhiske 17 i I I faderns hemman Erich Nilsson Grisbacka 23 I it I it Mårten Månsson Västerteg 16 ti t t Lars Larsson Jon Persson»i 18 n Simon Hermansson Öhn 18 t Jon Olsson Tafle 16 II II I faderns hemman Hans Olof Mårtensson Björnsson Sävar ti ti ti ti Jon Ersson Botsmark 19 it I mors hemman Michel Mårtensson T ålsmark 16 ti t it ti Sammanlagt 31 knektar.av dem är. alltså 18 knektar 16 år, 5 ti 17 är 3. it 18 år 1 ti 19 år 1 ti 23 år Ser 416:4.Vol 550.Bunt t 28 år 1 I 40 år 1 u 42 år 17

19 4.3 UTSKRIVNINGAR 1641,1642,1643,1644,1645,1647,1648. a.1641.i roteringsrullan antecknas för Umeå socken 291 manspersoner i ålder år.30 knektar utskrevs.såsom tidigare år utgick en del för eget hemman,en del för faderns eller broderns hemman och en del var lejda av bönder. Ser.416:4.Vil 455.Bunt 180. b.1642.roteringslängderna för år 1642 upptar antalet rökar eller gårdar och gårdens innehavare roteras även om änka eller piga brukar gården. I röteringslängden antecknades 395 gårdar i Umeå socken och 39 knektar utskrevs.ett flertal av dessa gårdar brukades av änkor och pigor. I kvarntulls-och mantalslängd 1642 upptogs 438 gårdar i socknen.det är troligt att ett 40-tal gårdar undantogs från rotering av särskild anledning.ser.416:4.vol 559.Bunt 181. c knektar utskrevs det året.att så få knektar utskrevs 1643 i jämförelse med 1642 kan bero på att alla rotar inte kunde skaffa knekt och fick anstånd något år med skyldighet att tillhandahålla ny knekt.åren förekommer ofta, ^uttrycket' 1 "skaffar karl till nästa mönstring." Ser 416:4.Vol 564.Bunt 181. d knektar utskrevs.i längden finns flera exempel som bekräftar de nya bestämmelserna.ett exempel är följande:"anders Ingelsson, Obbola och hustru Lisa i Skrävelsjö. Skulle skaffa karl till nästa mönstring.eljest går Ingelsson knekt." Ser 416:4.Vol 564.Bunt 181. e.1645.ingen utskrivningslängd finns för år 1645,men enligt generalmönsterrulla 1645:12 utskrevs 37 knektar från Umeå socken 1645.Namn och hemort på utskrivna knektar återges under 4.4. f.1647.sammanlagt redovisas 35 rotar i socknen och 33 knektar utskrevs. Varje rote består fortfarande av 10 rökar eller gårdar.i slutet av roteringslängden för 1647 antecknas att 2 rökar blivit öde och att en rök i Ytterhiske överförts till staden.om 13 kvinnor skrivs det att de är utfattiga änkor och tiggerskor och att de fordrat sig socknens barmhärtighet med kyrkoherdens förbön och underskrift. Holmön hade ej mera folk än till nödtorft och befriades från utskrivning.ser 416:4.Vol 572.Bunt 181. g.1648.gårdarna hade indelats i 33 rotar och 33 knektar utskrevs.som vanligt kunde ett rote bildas av gårdar från olika byar.ser 416:4. Vol 572.Bunt 181. Inga utskrivningar skedde 1649 och från det året fastställdes en ny förordning för utskrivning av knektar i Västerbotten enligt redogörelse under 7.1 i denna uppsats. 18 t

20 UTSKRIVNA KNEKTAR 1626,1635 och Eftersom utskrivna knektar för dessa år inte finns i någon utskrivningslängd antecknas deras namn här.för 1626 kan det också vara ytterligare några knektar. a.utskrivna knektar Per,Tomasson,Stöcke.Johan Nilsson»Brattby.Hans Andersson,Sörfors. Jöns Larsson,Botsmark.Gudmund Hansson,Teg.Marcus Andersson,Teg. Erik;; Hansson,Tavle.Simon Mårtensson,Rödå.Hans Hindersson,Tavelsjö. Hans Larsson Brännland.Tomas Mårtensson,Brännland.Erik Eriksson,Vännäs ' Nils Larsson Ersmark.Herman Persson,Röbäck.Erik Jonsson,Röbäck. Lars Isacsson,Jämteböle.Per Jonsson Hissjön.Johan Jacobsson,Hjoggsjön. Per Hermansson,Hörne.Hans Jonsson Tväråmark.Bengt Jonsson Ersmark. Anders Könichsson,Teg.Olof Persson Tavle.Hans Jonsson Hissjon. Jon Olovsson Böle,Jon Olovsson,Hissjön.Olov Andersson,Brattby. Michel Hansson Vännäs.R 1624:4 - R 1626:6. b.utskrivna knektar Hans Hansson Österteg.Halvar Joensson,Stocksjö.Lars Nilsson,Vänfors. Erik Olovsson,Hössjön.Erik Olovsson,Sörböle.Mårten Andersson,Röbäck. Anders Eriksson,Hissjön.Anders Michelsson,Bösta.01ov Mårtensson,Rödå. Nils Eriksson,Botsmark.Olov Jonsson Innertavle.Lars Larsson,Täftebole. Nils Ersson Brännland.Per Olovsson,Röbäck.Olov Larsson,Kassjön. Olov Brynielsson,Grubbe.Lars Larsson Grisbacka.Olov Hansson,Gubböle. Nils Håkansson Ersmark.Erik Persson,Vännäs.Hans Jonsson Degernäs. c.utskrivna knektar Anders Jonsson,lejd av Jacop Andersson Böle.Jakop Ersson,Röbäck. Jakob Persson,Degernäs.Carl Tomasson,Stöcke.Per Ersson,Obbola. Olov Jonsson,lejd av Markus Olsson,Bösta.Per Andersson,Stöcksjön. Hans Nilsson,lejd av Anders Olsson Hössjön.Nils Nilsson rstöcksjön. Olov Nilsson,Röbäck.Anders Michelsson,Röbäck.Per Nilsson,Vännäs. Simon Olsson,lejd av Per Christersson,Klabböle.Håkan Olsson,Sörfors. Samuel Hansson,lejd av Hans Andersson,Kåddis.Johan Andersson,Brån. Anders Johansson,Brattbyn.Johan Ersson,Vännäs.Hans Tomasson,Tegsnäs. Joen Gullsson,för sin far Gullik Tomasson,Vänfors. Joen Nilsson,Hjuken:i för Nils Nilsson Degerfors.Erik Ersson Stärkesmark Mats Gunnarsson,för sin far Gunnar Mattsson Degerfors. Per Jonsson,lejd av Joen Olsson,Flurkmark.Lars Carlsson Överhiskie. Ingemar Carlsson,lejd av Anders Nil,sson,Grubbe. Måns Larsson,lejd av Måns Olsson Sanda.Ingevald Jonsson,Västerteg. Joen Sigfridsson,lejd av Sigfrid Joensson,Öhn.Erik Persson Innertavle. Olov Hinnersson Täfteböle.Erik Larsson,för Matts Larsson,Sävar. Per Abramsson,Tolsmark.Isak Larsson,Botsmark.Olov Larsson Stärkesmark. Nils Andersson Kuus,E rsmark.johan Olovsson,Tväråträsk,lösdrivare. Generalmönsterrulla 1645:12. Av denna rulla framgår bl a att Anders Olsson,som hade lejt knekt för sig både 1638 och 1639 även måste leja ny knekt för sig Anders var hemmahörande i Hössjö och levde själv till 1681,då han dog efter ett handgemäng med gewaldigern Lars Christoffersson vid kyrkohusen på Backen.

21 20 KORT SAMMANFATTNING AV SVERIGES KRIG MED ANDRA LÄNDER Sedan Sverige år 1617 hade slutit fred med Ryssland i Stolbova följde 4 fredsår i Sverige»men år 1621 bröt Gustav II Adolv freden.i avsikt att krossa den polska krigsmakten gick han med en stor truppstyrka Över till Livland och erövrade Riga. Därefter,år 1526,överförde han svenska trupper till Preussen och angrep Polen.Detta krig upphörde 1629 genom krigsstillestånd med Polen till 1635,det s k stilleståndet i Altmark.Det trettioåriga kriget hade pågått sedan 1618 i Tyskland och Gustav II Adolv blev inblandad i detta krig genom ett förbund med staden Stralsund att delta i försvaret av staden,som belägrades av tyska trupper. Efter det ingångna avtalet med Polen om stillestånd ägnade Gustav II Adolv sig helt åt kriget i Tyskland.Han överförde stora truppstyrkor från Sverige till Tyskland 1629 och 1630.SStaden Magdeburg anslöt sig till den svenske kungen,men han förlorade slaget om staden,när den anfölls av de kejserliga trupperna.däremot besegrade han dem i slaget vid Breitenfelt Därifrån förde han sitt krigsfolk till sydvästra Tyskland och Liitzen, där han själv dog 6 november 1632,men slaget slutade med seger för svenskarna.- Sedan vände krigslyckan.den kejserliga hären besegrade svenskarna och deras bundsförvanter vid Nordlingen 1634 och svenskarna återvände till Pommern. Stilleståndet med Polen förlängdes,men kriget i Tyskland fortsatte. De svenska trupperna vann en ny seger vid Wittstock 1636,men uppehöll sig i Pommern och var mycket trängda av de fientliga styrkorna i Tyskland.Så småningom lyckades härföraren Johan Baner med sina knektar fördriva fienderna från Pommern och svenskarna gjorde också en del inbrytningar i mellersta och södra Tyskland,bl a i Chemnitz Efter Johan Baners död 1641 fortsatte striderna i Tyskland till år 1648,då trettioåriga kriget slutade genom freden i Westfalen.I freden fick Sverige stora besittningar i Tyskland och svenska styrkor blev kvar i landet såsom vaktstyrkor så länge Sverige behöll erövrade områden. Åren fick också Sverige ett nytt krig med Danmark.Från Tyskland ryckte svenska trupper in i Jylland.I Skåne blev det strid mellan svenska och danska krigstyrkor och även i Jämtland förekom stridshandlingar.dessutom utkämpades hårda strider mellan de båda ländernas krigsflottor och en holländsk flotta var också med i sjöslagen.detta krig slutade med freden i Brömsebro 1645,där Sverige fick Jämtland, Härjedalen, Got land och Ösel samt Halland på 30 år. År 1655 hade Karl X Gustav blivit Sveriges konung och han tågade in i Polen med den svenska armén.där pågick kriget i 2 år med stora manskapsförluster för svenskarna men utan att det blev något avgörande resultat av kriget. Medan Karl X Gustav 1657 förde sitt krig i Polen förklarade Danmark krig med Sverige.Kungen u-cryniue Polen och marscherade in i Danmark.Han segrade och i freden i Roskilde 1658 Överlämnades Skåne, Halland,Blekinge,Bohuslän och Trondheims län till Sverige. Ett halvår senare bröt svenske kungen freden.han stormade Köpenhamn i februari 1659,men slogs tillbaka.ny fred slöts i Köpenhamn i maj 1660.Roskildefredens bestämmelser bekräftades.innan freden kom till stånd dog kungen.sonen Karl var då 4 år och förmyndarregering tillsattes.under hela 1660-talet och början av 1670-talet behöll Sverige beväkningskompanier vid gränsen mot Danmark och särskilt i Skåne.

22 21 Det sista stora kriget mellan Sverige och Danmark utkämpades åren Ett förödande sjöslag nära Ölands södra udde våren 1676 slutade med stora förluster för svenskarna.danskarna intog också hela Skåne och norska trudper ryckte in i Bohuslän och Västergötland,men Sveriges motstånd blev mer effektivt och i slaget vid Lund 1676 vann Sverige en avgörande seger över danskarna.kriget fortsatte ändå till 1679 och.även i Jämtland,men svenskarna gjorde fler erövringar och fred slöts detta fredsslut fastställdes på nytt de gränser som gällt efter freden Vid 1670-talets slut hade Sverige förlorat ae ilesca besittningarna i Tyskland,men hade erövrat de områden som naturligt och geografiskt tillhörde Sverige.Efter freden med Danmark 1679 följde en 20-årig fredsperiod för Sverige,innan det stora nordiska kriget ficrw sin upptakt. Sammanfattningen är en syntes av innehållet i följande böcker: Odhners Historia För Skolans Högre Klasser sid Svensk Historia del I,Sten Carlsson,Jerker Rosén " , Vår svenska Historia,Alf Åberg " VÄSTERBOTTENS REGEMENTES CHEFER Gustav Horn För Jacop Duvall Fritz Rosladin Död Jacop Scotte 20/ / X Axel Duvall 1/ Anders Körning / Hans Drake 30/ Arvid Forbus / Didrik von Cappel 20/ / Gunte Rosencrantz 25/ / Christian Urne 1/ / Björn Svinhuvud 18/ / Jacop Stegman 28/ / Död Evert Horn 19/ / Georg Jean Wrangel 22/ / Reinhold Johan von Fersen 12/ / i Stralsund 5/ Med Västerbottens Regemente menas att det i huvudsak hade rekryterats av knektar från Västerbotten. Alla regementen under 1600-talet titulerades med chefernas namn.i vissa fall kunde knektar från ett län tillhöra ett annat länsregemente.under 1630-talet tillhörde norra Ångermanlands knektar Anders KörningsJ regemente,som i övrigt bestod av knektar från Västerbotten och i slutet av 1640-talet och under 1650-talet tillhörde de flesta umeknektarna Thomas Gerfälts regemente med knektar från Jämtland och Ångermanland. X.Enligt officiella uppgifter hade Jacob Scotte blivit regementschef 20/1 1629,men enligt alla rullor och militaeräkningar 1628 hade Scotte övertagit regementet i juni 1628.Det finns ett kort förslag på Fritz Rosladins regemente 10 juni 1628 och ett ungefär likalydande förslag med samma kompanichefer:! för Jacob Scottes regemente 17 juni 1628.Fritz Rosladin förde därefter befäl över ett annat kompani i Stralsund. R 1628:9,10.Rullor Hans Wrangels skvadron 1628.Militaeräkningar Se dessutom sid 87 i denna uppsats.