UTVECKLINGSPLAN FÖR IDROTTS- OCH AKTIVITETSPLATSER

Transkript

1 UTVECKLINGSPLAN FÖR IDROTTS- OCH AKTIVITETSPLATSER Nuläge och framtidsbehov i Järfälla kommun Datum:

2

3 SAMMANFATTNING Järfälla växer och prognostiseras ha en befolkning innan 2030 på över invånare, vilket motsvarar en årlig befolkningstillväxt på drygt 2 procent. Detta medför ytterligare behov av skolor, service, vård och omsorg, och inte minst ökat utbud av kultur och fritid. Bland annat därför har Kultur-, demokrati- och fritidsförvaltningen fått i uppdrag av nämnden att göra en långsiktig plan för behovet av idrott och aktivitetsytor. Utgångspunkten är dagens utbud av idrottsanläggningar och aktivitetsytor. Den geografiska spridningen av anläggningarna redovisas, likaså antalet anläggningar i relation till befolkningen i Järfällas kommundelar. Baserat på att antalet barn och unga per anläggning ska vara samma om tio år som idag har behovet av antal nya anläggningar beräknats. Behov av nya anläggningar fram till år 2027 redovisas per kommundel i den mån det bedömts som relevant, och en utblick presenteras även för kommunen som helhet fram till Jämförelser med andra kommuner presenteras där så varit möjligt, likaså önskemål från föreningar samt andra aspekter som bör beaktas i den framtida planeringen. Utvecklingsplanen kommer att användas som grund för anläggningsplanering. Ekonomiska avvägningar genomförs löpande i ordinarie budgetarbete, enligt kommunens riktlinjer. Fram till 2027 beräknas antalet barn och unga framförallt öka i kommundelarna Barkarby-Skälby och i Jakobsberg, men även i kommundelen Kallhäll-Stäket förväntas antalet barn och unga öka. Givet att dagens tillgång motsvarar dagens behov skulle det exempelvis behövas ytterligare tre fullstora fotbollsplaner med natur- eller konstgräs fram till år Det bedöms finnas behov av en ny 11-mannplan i Barkarby-Skälby och två i Jakobsberg. Det beräknas behövas ytterligare minst två fullstora sporthallar (eller stora gymnastiksalar) i kommunen fram till 2027, varav åtminstone en bör ligga i Barkarby-Skälby och eventuellt även en i Kallhäll-Stäket. Det bedöms även finnas ett eventuellt behov av ny ishall, men den geografiska placeringen av en sådan är inte given. Det beräknas finnas behov av ytterligare en fritidsgård, vilken bör ligga i kommundelen Barkarby-Skälby. Andra aspekter som bör tas hänsyn till i den framtida planeringen, utöver befolkningstillväxten, är olika gruppers möjlighet och intresse av att utnyttja olika idrottsanläggningar och aktivitetsytor. Exempelvis är antalet deltagartillfällen lägre bland flickor jämfört med pojkar i Järfälla, vilket bör beaktas i prioriteringarna. 2

4 INNEHÅLL INLEDNING... 4 Syfte och avgränsningar... 4 Metod och underlag... 4 NULÄGE OCH FRAMTIDSBEHOV... 6 Befolkningsutveckling... 8 Fotbollsplaner...11 Sporthallar...14 Gymnastiksalar...16 Stora sporthallar och gymnastiksalar...18 Gymnastikhall...20 Ishallar...21 Rackethallar...22 Kampsport...23 Friidrott...25 Motionsspår...26 Skidspår, skidbacke och MTB-spår...28 Simhall...29 Ridanläggning...30 Övriga anläggningar/lokaler...31 Fritidsgårdar...32 Deltagartillfällen och kön...34 UTBLICK SLUTKOMMENTARER BILAGA Kartor...42 Diagram...45 Anläggningar

5 INLEDNING Järfälla växer och kommer inom några år i samband med expansionen att ha ökat med cirka invånare. Kultur-, demokrati- och fritidsförvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att göra en långsiktig plan för behovet av idrott och aktivitetsytor. Denna rapport är tänkt att utgöra en viktig del av underlaget till den långsiktiga planen. SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR Syftet är att presentera en långsiktig Idrotts- och aktivitetsplan, som förvaltningen fått i uppdrag från nämnden att ta fram. Förvaltningen har intervjuat föreningar i Järfälla för att få fram nuläge och önskemål för framtiden från dem. Det kommunen har behövt hjälp från SWECO är en kompletterande tillgänglighetsanalys i förhållande till befolkningsstatistik och områdesindelning, vilket också är fokus i planen. METOD OCH UNDERLAG För att genomföra tillgänglighetsanalysen, eller tillgångsanalysen, har Järfälla kommun lämnat Sweco listor på de idrottsanläggningar och aktivitetsytor som finns i kommunen. Idrottsanläggningarna och aktivitetsytorna har sedan visualiserats på kartor för att visa på anläggningarnas/ytornas geografiska spridning idag. Statisticon har tidigare, på uppdrag av kommunen, tagit fram en befolkningsprognos för Järfälla kommun på låg geografisk nivå (NYKOområden) för åren och med en utblick till år 2030 för hela kommunen. Från denna har hämtats statistik över befolkningen per 31 december 2017 (som avser nuläget i studien) samt prognos fram till år 2027 samt år Befolkningsstatistiken har använts för att analysera hur tillgängligheten till idrottsanläggningar såg ut år 2018, baserat på befolkningen i slutet på år 2017 och antalet anläggningar/ytor vid slutet av år Detta mäts genom att beräkna antalet invånare per anläggning i Järfälla. Analyserna har i huvudsak gjorts för kommunen i sin helhet, men för vissa anläggningar har analysen av framtidsbehovet genomförts på Järfällas kommundelar: Barkarby-Skälby, Jakobsberg, Kallhäll-Stäket och Viksjö. Befolkningsprognoserna har använts för att beräkna det framtida behovet av idrottsanläggningar baserat på förväntade befolkningsökningar. Beräkningarna syftar till att kunna svara på hur många nya anläggningar som behövs i kommunen framöver, givet att tillgängligheten ska vara den samma som år År 2027 har använts i analysen för att beräkna det framtida behovet av anläggningar. I slutet av rapporten görs också en kort utblick till år 2030 och hur behovet förväntas se ut då. 4

6 Beräkningarna har gjorts på åldersgruppen 4 20 år i huvudsak eftersom det kommunala aktivitetsstödet syftar till att stimulera till idrotts- och fritidsaktiviteter för barn och unga i dessa åldrar. Personer i åldrarna 7 14 år bedöms utnyttja anläggningarna i högre grad än både yngre och äldre, och därför har resultatet även presenterats för denna grupp. När det framtida behovet av anläggningar beräknas i rapporten baseras det dock på hela åldersgruppen 4 20 år i huvudsak. Fritidsgårdar är ett undantag, där åldrarna år används för beräkning av det framtida behovet. Resultaten finns även presenterade för hela befolkningen, framförallt i rapportens bilaga. Anläggningarna och aktivitetsytorna är inte enbart menade för barn och unga, utan ska också ge möjlighet till livslångt idrottande i alla åldrar. I dialog med Järfälla kommun har en avgränsning gjorts kring vilka anläggningar som ska analyseras i rapporten och hur dessa ska definieras. De anläggningstyper/idrotter som ingår i rapporten är följande: Fotbollsplaner (totalt antal planer inkl. grusplan, naturgräs och konstgräs, 7- och 11-mannaplaner) Sporthallar Gymnastiksalar (stora och små) Gymnastikhall Ishallar Rackethallar Kampsport Friidrott Simhall Ridning Motionsspår Skidspår, skidbacke och MTB-spår Övrig idrotter/anläggningar (bowling, boxning, gym, parkour) Fritidsgårdar Vissa platser för spontant idrottande/träning är inte med i anläggningarna ovan, exempelvis utegym. Dessa anläggningar finns dock till viss del beskriva i rapporten, men presenteras inte i kartor. Anläggningarna/lokalerna som ingår i analysen avser kommunens egna anläggningar samt föreningsverksamhet i egna lokaler. För att kunna förhålla sig till i vilken grad nuvarande anläggningar uppfyller dagens behov presenteras även jämförelser med länet, riket och andra kommuner i Stockholms län när så varit möjligt. Slutligen presenteras även statistik kring deltagartillfällen i föreningar, och diskussion kring andra avväganden som kan behöva göras utöver det framtidsbehov som ges utav befolkningsutveckling och de önskemål som föreningarna själva har uttryckt i intervjuer med kommunen. 5

7 NULÄGE OCH FRAMTIDSBEHOV I detta avsnitt presenteras idrottsanläggningars och aktivitetsytors geografiska spridning i Järfälla kommun. Anläggningarnas fördelning i de olika kommundelarna och befolkningstillväxten i varje kommundel ligger som grund för bedömning av det framtida behovet. Bedömningen av det framtida behovet kompletteras med jämförelser med andra kommuner och riket samt resultat från intervjuer med idrottsföreningarna genomförda av Järfälla kommun. I Figur 1 visas idrottsanläggningar och aktivitetsytor i Järfälla kommun. Det som inte syns i kartan är motionsspår och skidspår i norra Järfälla (Ängsjö). Anläggningarna kategoriseras som fotbollsplaner (gräs och grus), kampsport, rackethall, ishall, gymnastiksal (liten och stor), sporthall, gymnastikhall (JGhallen), fritidsgård, friidrott (Bolindervallen), simhall, ridanläggning, bowling, boxning, parkour, gym, skidbacke (Bruket), motionsspår, skidspår och mountainbikespår. Totalt finns tolv gräsplaner, varav nio konstgräs. Det finns även åtta grusplaner. Det finns fem sporthallar, fyra större gymnastiksalar och sexton mindre gymnastiksalar. Det finns två ishallar, en gymnastikhall, en simhall, en ridanläggning och en anläggning för friidrott. I den gamla simhallen utövas det idag boxning och styrkelyftning. Det finns även fem rackethallar samt fem lokaler där det bedrivs kampsporter. Andra föreningsverksamheter som bedrivs i egna lokaler är Friskis och svettis, som har två egna lokaler, samt en bowlinghall och en lokal med parkour. Utöver anläggningarna/lokalerna finns det även åtta elbelysta motionsspår, ett mountainbikespår, och på vintern tre skidspår samt en skidbacke. Utöver anläggningar och aktivitetsytor för idrott och motion finns det även tre fritidsgårdar och ett ungdomscafé i kommunen. 6

8 Figur 1 Idrottsanläggningar och aktivitetsytor i Järfälla kommun (ej Norra Kallhäll) 7

9 BEFOLKNINGSUTVECKLING Antalet invånare i Järfälla kommun var år 2017, och fram till 2027 förväntas befolkningen öka till cirka personer. Detta motsvarar en total ökning på hela 27 procent och en årlig genomsnittlig ökning på 2,4 procent. Då det livslånga idrottandet och motionerandet är viktigt för folkhälsan beaktas hela befolkningsutvecklingen i denna studie. Befolkningsökningen prognostiseras vara som störst i Barkarby (73 procent), följt av Jakobsberg (22 procent), Kallhäll/Stäket (12 procent) och som lägst i Viksjö (3 procent). Figur 2 Befolkningen i Järfälla kommuns fyra kommundelar (exklusive restförda), år 2017 och prognos för år 2027 (Källa: SCB och Statisticon) BARKARBY/ SKÄLBY JAKOBSBERG KALLHÄLL/ STÄKET VIKSJÖ I denna studie av idrottsanläggningar och aktivitetsytor i Järfälla ligger huvudfokus på de yngre åldrarnas (4 20 år) motion och idrott, och därför presenteras befolkningsutvecklingen i dessa åldrar nedan. Andelen barn och unga (4 20 år) av befolkningen i kommundelarna var som störst i Barkarby/Skälby år 2017 (24 procent), följt av Jakobsberg (20 procent), Kallhäll/Stäket (18 procent) och lägst andel är det i Viksjö (5 procent). Dessa relationer förväntas vara ungefär samma år

10 Figur 3 Befolkningen i Järfälla kommuns fyra kommundelar (exklusive restförda) uppdelat på åldrarna 7 14 år och 4 20 år, år 2017 och prognos för år 2027 (Källa: SCB och Statisticon) Antal år 4-20 år 7-14 år 4-20 år 7-14 år 4-20 år 7-14 år 4-20 år BARKARBY/ SKÄLBY JAKOBSBERG KALLHÄLL/ STÄKET VIKSJÖ I Figur 4 visas befolkningsförändringar på NYKO-område (ca 120 områden) för åldrarna 4 20 år. Här syns tydligt att antalet barn och unga framförallt prognostiseras att öka i Jakobsbergs centrala delar, Barkarby och Veddesta. Befolkningen, och antalet barn och unga, prognostiseras även öka i Kallhäll och Bolinder strand. I vissa områden i Viksjö, Stäket och Skälby förväntas också befolkningen öka genom förtätning. I bilagan visas även antalet barn och unga år 2017 och år 2027 uppdelat på nyckelkodsområden. I dessa kartbilder framgår bland annat att det är många områden i Barkarby som prognostiseras ha en stark befolkningsutveckling från en idag låg nivå. 9

11 Figur 4 Befolkningsförändringar i åldrarna 4 20 år per NYKO-område, (se bilaga för befolkningsförändringar i hela befolkningen) 10

12 FOTBOLLSPLANER Det finns tolv gräsplaner i Järfälla och åtta grusplaner/bollplaner. Av gräsplanerna är nio konstgräs och tre är naturgräs. Av konstgräsplanerna är sju stycken fullstora 11-mannaplaner, och samtliga naturgräsplanerna avser 11- mannaplaner. Det finns två fullstora 11-manna konstgräsplaner på konsgräsanläggningen Järfällavallen (Jakobsberg), varav den ena är uppvärmd på vintern. Det finns även en fullstor konstgräsplan på Tallbohov IP, som också ligger i Jakobsberg. I de andra kommundelarna finns också 11-mannaplaner: Bolindervallen (Kallhäll-Stäket), Veddestavallen (Barkarby-Skälby) och Viksjövallen (Viksjö) har alla varsin fullstora naturgärsplan och fullstora konstgräsplan. Strömvallen (Barkarby-Skälby) har en fullstor konstgräsplan. Strömvallen och Viksjövallen har även två mindre konstgräsplaner. Figur 5 Fotbollsplaner i Järfälla kommun år

13 I Figur 6 visas antalet barn och unga per gräsplan 1. Nuläget i kommunen är att det finns över barn och unga 4 20 år per gräsplan i kommunen. Detta förväntas öka till närmare fram till år Om antalet barn och unga per gräsplan ska vara samma år 2027 som idag skulle antalet gräsplaner behöva öka med ytterligare minst tre gräsplaner. Antalet barn och unga per gräsplan är som störst i Jakobsberg, och förväntas även vara det år Idag är antalet gräsplan per invånare som lägst i Barkarby-Skälby, men år 2027 förväntas det vara betydligt fler barn och unga per gräsplan i Barkarby-Skälby näst flest efter Jakobsberg. Om antalet gräsplan ska vara jämt fördelat per kommundel i relation till antalet barn och unga år 2027 skulle det behöva tillkomma 2 3 gräsplan i Jakobsberg och eventuellt en ytterligare gräsplan i Barkarby. Även en ytterligare gräsplan i Kallhäll-Stäket kan övervägas, framförallt i relation till den totala befolkningsökningen i kommundelen. Med tanke på gräsplanernas geografiska placering idag, och var befolkningen prognostiseras öka, bedöms behov av ny gräsplan finnas i närheten av Barkarbystaden och eventuellt i sydvästra Kallhäll. Figur 6 Antalet barn och unga (7 14 år och 4 20 år) i relation till antalet gräsplaner per kommundel och i hela kommunen, år 2017 och prognos för år BARKARBY/ SKÄLBY JAKOBSBERG KALLHÄLL/ STÄKET VIKSJÖ HELA KOMMUNEN 7-14 år år år år 2027 Det finns totalt 20 planer i Järfälla kommun om även grusplaner inkluderas. Om antalet barn och unga per fotbollsplan ska vara samma år 2027 som idag skulle antalet planer behöva öka med ytterligare 5 6 planer. Dessa skulle huvudsakligen behöva tillkomma i Jakobsberg och Barkarby om det ska vara ett jämnt antal anläggningar per invånare i de olika kommundelarna. Vad gäller antalet 11-mannaplaner är läget både idag och det förväntade läget 2027 att det går flest barn och unga per 11-mannaplan i Jakobsberg och minst antal barn per 11-mannaplan i Kallhäll-Stäket. Om antalet barn och unga per 1 Här avses både 7-mannaplaner och 11-mannaplaner planer i konstgräs och naturgräs. 2 Se bilaga för relationer med hela befolkningen 12

14 11-mannaplan ska vara samma år 2027 som idag skulle antalet planer behöva öka med ytterligare tre 11-mannaplaner. Om antalet 11-mannaplaner ska vara jämnt fördelat per kommundel i relation till antalet barn och unga år 2027 skulle det i behöva tillkomma två planer i Jakobsberg och ytterligare en plan i Barkarby-Skälby. I intervjuer med föreningar lyfts bland annat behov av inomhushall för fotboll året runt, fler gräsplaner överlag och förbättring av standard på dagens anläggningar. Andra önskemål som lyfts är en 9-manna konstgräsplan 3 vid Engelska skolan (för närvarande finns grusplan vid skolan). Kommunen 4 har planer på att investera i ett fotbollstält år 2021, men plats är inte bestämd i dagsläget. Det finns även planer på fotbollsplan i konstgräs i Barkarbystaden samt fotbollshall. 5 Tillgången på data med avseende på idrottsanläggningar i Sveriges kommuner är begränsad. Med data från SKL:s Anläggningsenkät går det att göra vissa jämförelser, men endast för 11-mannaplaner. Denna jämförelse visar på att Järfälla är en av de kommunerna i länet med lägst antal 11-mannaplaner (naturgräs och konstgräs inräknat enligt läget år ) per invånare (1,03 per invånare). Kommuner med färre planer per invånare är Södertälje, Huddinge, Stockholm, Solna, Sundbyberg, Vaxholm och Botkyrka (0,52 till 0,97 planer per invånare). Kommunerna med flest planer per invånare är Norrtälje, Danderyd, Upplands-Bro, Sigtuna, Vallentuna och Täby (2,27 till 4,60 planer per invånare). 7 3 Källa: Järfälla kommun 4 Källa: Järfälla kommun 5 Järfälla kommun, Budgetförutsättningar , Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden 6 Jämförelserna avser antalet 11-mannaplaner i Järfälla år 2018 dividerat på befolkning , medan uppgifterna för de övriga kommunerna avser år 2017 enligt statistiken från Kolada. 7 SKL:s Anläggningsenkät (kolada.se). Statistiken avser år 2017 och är i dagsläget klassificerade som utvecklingsnyckeltal. 13

15 SPORTHALLAR Det finns fem sporthallar i Järfälla och utöver dessa finns flera stora och små gymnastiksalar, rackethallar och gymnastikhall som redovisas i separat avsnitt. I Barkarby-Skälby finns två sporthallar (Björkebyskolan och Herrestaskolan). I Björkebyskolans sporthall finns både en större och en mindre hall. I de andra kommundelarna finns en sporthall i varje område: Kallhälls sporthall, Jakobsbergs sporthall (en stor och två mindre hallar) och i Viksjöskolan (en stor och en mindre hall). Figur 7 Sporthallar i Järfälla kommun år 2018 I Figur 8 visas antalet barn och unga per sporthall. Nuläget i kommunen är att det finns barn och unga 4 20 år per sporthall i kommunen. Detta förväntas öka till fram till år Om antalet barn och unga per sporthall ska vara samma år 2027 som idag skulle antalet sporthallar behöva öka med ytterligare minst en sporthall. Antalet barn och unga per sporthall är som klart störst i Jakobsberg, och förväntas även vara det år Idag är antalet sporthallar per invånare som 14

16 högst i Barkarby-Skälby, och år 2027 förväntas det vara ungefär lika många barn och unga per sporthall i Barkarby-Skälby som i kommundelen Kallhäll- Stäket. Om antalet sporthallar ska vara jämt fördelat per kommundel i relation till antalet barn och unga år 2027 skulle det behöva tillkomma ytterligare en sporthall i Jakobsberg. Detta är dock utan hänsyn tagen till tätheten av gymnastiksalar och andra anläggningar i Jakobsberg och de andra kommundelarna. Figur 8 Antalet barn och unga (7 14 år och 4 20 år) i relation till antalet sporthallar per kommundel och i hela kommunen, år 2017 och prognos för år BARKARBY/ SKÄLBY JAKOBSBERG KALLHÄLL/ STÄKET VIKSJÖ HELA KOMMUNEN 7-14 år år år år 2027 Det finns planer på ny sporthall/multihall vid Barkarby Bas. 9 I intervjuer med föreningar lyfts bland annat tankar kring att bygga om gamla simhallen till en multihall. Andra önskemål som lyfts i intervjuer är att det överlag behövs fler (stora) sporthallar med fullstora planer eller/och en större anläggning med flera hallar. Mer specifika önskemål från föreningar avser arena för basket med trägolv samt lyfts av samtliga intervjuade innebandyföreningar en önskan om en större innebandyanläggning. 10 SKL har data med avseende på idrottshallar baserat på sin Anläggningsenkät. Jämförbarheten i den insamlade statistiken bedöms dock som mycket bristfällig, och därför presenteras inte några jämförelser med andra kommuner här. 8 Se bilaga för relationer med hela befolkningen 9 (Hämtat ) 10 Källa: Järfälla kommun 15

17 GYMNASTIKSALAR Det finns 20 gymnastiksalar i Järfälla kommun, varav fyra avser stora gymnastiksalar och 16 små gymnastiksalar. I Jakobsberg finns tio gymnastiksalar, varav tre är stora. I Barkarby-Skälby och i Kallhäll-Stäket finns tre små gymnastiksalar i respektive kommundel. I Viksjö finns det fyra gymnastiksalar, varav en av salarna är stor. Figur 9 Gymnastiksalar i Järfälla kommun år 2018 I Figur 10 visas antalet barn och unga per gymnastiksal (både stora och små). Nuläget i kommunen är att det finns 810 barn och unga 4 20 år per gymnastiksal i kommunen. Detta förväntas öka till fram till år Om antalet barn och unga per gymnastiksal ska vara samma år 2027 som idag skulle antalet gymnastiksalar behöva öka med ytterligare 5 6 salar. Till skillnad från sporthallar, som var förhållandevis många i Barkarby-Skälby i relation till antalet barn och unga, är förekomsten av gymnastiksalar i Barkarby- Skälby lågt i relation till antalet barn och unga. Fram till år 2027 förväntas också antalet barn och unga öka mycket i Barkarby-Skälby. Behovet av fler salar är 16

18 därmed som störst i Barkarby-Skälby. Behovet av nya gymnastiksalar är, till skillnad från sporthallar, som lägst i Jakobsberg fram till år Om antalet gymnastiksalar ska vara jämt fördelat per kommundel i relation till antalet barn och unga år 2027, utan hänsyn tagen till förekomst av andra anläggningar i kommundelarna, skulle nästan samtliga nya gymnastiksalar behöva tillkomma i Barkarby-Skälby och eventuellt någon ny sal i Kallhäll- Stäket eller/och i Viksjö. Eftersom gymnastiksalar ligger i samband med skolor så är utbyggnaden av nya salar i huvudsak knutet till var befintliga skolor och nya skolor är (kommer vara) belägna. Utbyggnad av gymnastiksalar eller fullstora idrottshallar av olika karaktär behöver även övervägas/bedömas i sin helhet. Figur 10 Antalet barn och unga (7 14 år och 4 20 år) i relation till antalet gymnastiksalar (stora och små) per kommundel och i hela kommunen, år 2017 och prognos för år BARKARBY/ SKÄLBY JAKOBSBERG KALLHÄLL/ STÄKET VIKSJÖ HELA KOMMUNEN 7-14 år år år år Se bilaga för relationer med hela befolkningen 17

19 STORA SPORTHALLAR OCH GYMNASTIKSALAR I detta avsnitt kombineras fullstora sporthallar med stora gymnastiksalar för att visa tillgången på stora hallar/salar i Järfälla. Det finns en stor hall/sal i Kallhäll- Stäket, fyra i Jakobsberg, två i Barkarby-Skälby och två i Viksjö. Figur 11 Fullstora sporthallar och stora gymnastiksalar i Järfälla kommun år

20 Om stora gymnastiksalar och fullstora sporthallar skulle betraktas tillsammans skulle det behövas ytterligare 2 3 större hallar/salar år 2027 om antalet barn och unga ska vara lika per hall/sal som idag. Av de större inomhusanläggningarna bör minst en ligga i Barkarby-Skälby, och eventuellt även ytterligare en i Kallhäll-Stäket. Figur 12 Antalet barn och unga (7 14 år och 4 20 år) i relation till antalet fullstora sporthallar och stora gymnastiksalar per kommundel och i hela kommunen, år 2017 och prognos för år BARKARBY/ SKÄLBY JAKOBSBERG KALLHÄLL/ STÄKET VIKSJÖ HELA KOMMUNEN 7-14 år år år år Se bilaga för relationer med hela befolkningen 19

21 GYMNASTIKHALL Det finns en gymnastikhall i Järfälla kommun (JG-hallen som drivs i egen regi), vilken ligger i kommundelen Viksjö i närheten av Viksjövallen och Viksjö sporthall. Då det bara finns en hall går det inte att enbart utifrån befolkningsökningen i kommunen (30 procent ökning i åldrarna 4 20 år) härleda ett så stort ökat behov att det skulle behöva tillkomma ytterligare en anläggning. Dessutom utövas gymnastik i andra hallar/salar utöver gymnastikhallen, vilket försvårar bedömningen med avseende på behov av utökad eller ny anläggning. I intervju med idrottsföreningar framkommer önskemål om att bygga ut befintlig lokal eller bygga en ny. 13 Figur 13 Gymnastikhall Järfälla kommun år Källa: Järfälla kommun 20

22 ISHALLAR Det finns två ishallar i Järfälla, en i Jakobsberg, Järfälla ishall och en i Kallhäll, Kallhälls ishall. Kommundelarna Barkarby-Skälby och Viksjö saknar ishallar. I ishallarna utövas i huvudsak ishockey, men även konståkning förekommer. Det går idag barn unga i åldrarna 4 20 år, och i åldrarna 7 14 år, per ishall. Detta förväntas öka till respektive fram till år Med tanke på den prognostiserade befolkningsutvecklingen skulle eventuellt ytterligare en ishall, eller mer precist 0,6 ishallar, behöva tillkomma om antalet barn och unga per ishall ska vara på ungefär samma nivå år 2027 som idag. Utifrån tillgången på ishallar idag bör i så fall en ny ishall ligga i antingen Viksjö eller Barkarby-Skälby. Figur 14 Ishallar i Järfälla kommun år 2018 I intervjuer med föreningar lyfts bland annat att det är svårt att få till istider, vilket upplevs bli ännu svårare när kommunen växer. Nya ishallar önskas av flera föreningar, och även mer isytor, bandyplan och uterinkar. Utöver behov av nya 21

23 eller/och förbättrade anläggningar lyfts även önskemål/behov av utökad personal såsom vaktmästare och/eller ismaskinsförare. 14 Jämfört med andra kommuner i länet finns det dels kommuner som saknar ishall, såsom Upplands-Bro, samt kommuner med betydligt fler ishallar än Järfälla men klart färre i relation till sin befolkning (exempelvis Stockholms stad som har tio ishallar). Järfälla har dock få ishallar jämfört med sin befolkningsstorlek i relation till andra kommuner i länet. Exempelvis har Sundbyberg, Solna och Upplands-Väsby färre hallar i relation till sina invånare, medan Sollentuna och Täby ligger på nästan samma nivå som Järfälla. Danderyd har exempelvis tre ishallar med en befolkning på hälften av Järfällas. Vallentuna och Österåker har också två ishallar som Järfälla, men däremot har dessa kommuner betydligt färre invånare. 15 RACKETHALLAR Det finns fem rackethallar i Järfälla, varav samtliga förutom bordtennishallen drivs i enskild regi. I Jakobsberg finns tre hallar i närheten av Järfällavallen, vilket avser tennishall, bordtennishall och en padelhall. Padelhallen öppnades år 2018, och har även squash. I Barkarby-Skälby, inte långt från Veddestavallen, finns även Komethallen där det är möjligt att aktivera sig med squash, badminton och andra sporter. I Viksjö finns inga rackethallar (dock ligger hallarna i Jakobsberg på gränsen till kommundelen Viksjö). I Kallhäll driver IF Triangeln ideellt en egen tennishall med två banor. Det går idag barn unga i åldrarna 4 20 år, och i åldrarna 7 14 år, per rackethall. Detta förväntas öka till respektive fram till år Om antalet invånare per rackethall (både i relation till barn och unga och hela befolkningen) ska vara samma år 2017 som idag skulle det behövas ytterligare en rackethall. Det är dock inte helt lämpligt att betrakta rackethallarna tillsammans med tanke på att rackethallarna avser olika racketsporter såsom tennis, bordtennis, padel, squash och badminton. I intervjuer med föreningar lyfts önskemål om en kommunal badmintonhall samt en stor modern pingishall. Tennisföreningarna har inga speciella önskemål vad gäller nya anläggningar Källa: Järfälla kommun 15 SKL:s Anläggningsenkät (kolada.se). Statistiken avser år 2017 och är i dagsläget klassificerade som utvecklingsnyckeltal. 16 Källa: Järfälla kommun 22

24 Figur 15 Rackethallar i Järfälla kommun år 2018 KAMPSPORT Det finns fem lokaler för kampsporter i Järfälla, och samtliga drivs i enskild regi. I Kallhäll har Järfälla Kampsortklubb verksamhet med thaiboxning, Bjj, submisson och MMA. I Kallhäll finns även Järfälla karate. I Jakobsberg finns Järfälla Mix Do Budo MMA (multikampsport) samt Poseidon Kampsportsakademin (Bjj, thaiboxning, submission). I kommundelen Barkarby- Skälby har Kyokushinkai Jotso If (Karate) sin lokal. Kampsporter utövas även i andra idrottsanläggningar. Exempelvis har Järfälla Brottarklubb, Barkarby Jujutsuklubb, Järfälla Tae Kwon Do Klub och Järfälla Aikidoklubb verksamhet i Jakobsbergs sporthall. Det är svårt att på ett relevant sätt relatera lokaler för kampsport med befolkningen eftersom kampsport både utövas i kommunens sporthallar och i egna lokaler. 23

25 Figur 16 Kampsport i Järfälla kommun år 2018 I intervjuer med föreningar lyfts önskemål om en mer öppen byggnad (aktivitetshus) för att underlätta samarbeten/utbyten mellan människor och klubbar. Några av klubbarna som bedriver verksamhet i Jakobsbergs sporthall uttrycker önskemål om en anpassad budolokal Källa: Järfälla kommun 24

26 FRIIDROTT Det finns en friidrottsanläggning i Järfälla kommun, vilken ligger i kommundelen Kallhäll-Stäket på Bolindervallen. På anläggningen är det möjligt att exempelvis stöta kula, kasta spjut, hoppa längdhopp och tresteg, springa kort- och långdistans med både hinder och utan. Det finns även en diskus-/slägghörna. Då det bara finns en anläggning går det inte att utifrån befolkningsökningen i kommunen (30 procent ökning i åldrarna 4 20 år) härleda ett så stort ökat behov att det skulle behöva tillkomma ytterligare en anläggning. Figur 17 Friidrott i Järfälla kommun år

27 MOTIONSSPÅR Det finns åtta elbelysta motionsspår i Järfälla. Högst upp i norr finns Ängsjö motionsspår i kommundelen Kallhäll-Stäket. Motionsspåret omfattar fyra spår, varav två är upplysta. Vid Ängsjö motionsspår finns även utegym. Längre ner i kommundelen Kallhäll-Stäket finns Kallhäll motionsspår med två belysta motionsspår och i anslutning till spåret finns också ett utegym. I Jakobsberg finns Granskog motionsspår med start från Järfälla orienteringsklubbs klubbstuga. I kommundelen Viksjö finns Sandvik motionsspår som startar vid Sandviksskolan. Vid Sandvik motionsspår finns även ett utegym. I kommundelen Barkarby-Skälby finns Vålberga motionsspår och Veddesta motionsspår. Vålberga motionsspår startar vid parkering vid Barkarby station. Veddesta motionsspår, som startar vid Vindalsvägen/Järfällavägen, har också ett utegym. Förutom vid motionsspåren finns utegym även i Ålsta (Barkarby-Skälby), Tallbohovs idrottsplats (Jakobsberg), Fastebol (Viksjö) och Bonäs (Kallhäll- Stäket). Figur 18 Motionsspår Järfälla kommun år

28 Det är svårt att på ett relevant sätt bedöma behovet av fler (belysta) motionsspår. I intervjuer med idrottsföreningar framkommer inga särskilda önskemål om fler anläggningar. Ett önskemål är att det skulle behövas finnas fler samlingsplatser runt om i kommunen och mer specifikt även en större parkering vid Granskog. Något utökad belysning på vissa sträckor vid/på Granskog motionsspår lyfts också av föreningar. I övrigt avser de flesta önskemål mer frågor kring underhåll och förbättringar av befintliga anläggningar såsom parkeringar för bilar och cyklar, tillgång till toaletter och omklädningsrum. 18 Just nu pågår byggnation av ny motionscentral vid Ängsjö friluftsområde, vilket kommer omfatta duschar, toaletter, bastu, personalutrymme samt en kafédel. Bygget beräknas vara klart och öppna till årsskiftet 2019/ Källa: Järfälla kommun 19 Järfälla kommun, Budgetförutsättningar , Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden 27

29 SKIDSPÅR, SKIDBACKE OCH MTB-SPÅR Två av motionsspåren i kommunen, Granskog (Jakobsberg) och Ängsjö friluftsområde (Kallhäll-Stäket), har skidspår på vintern när vädret tillåter. Även på Viksjö golfbana ordnas skidspår på vintern. På Bruket, i västra Jakobsberg, finns en skidbacke. På vintern är Brukets naturområde ett alpint centrum med 300 meter lång skidbacke med en ankarlift. Det finns två nedfarter. Där är det möjligt att åka slalom, snowboard, freeride och rails i backen. På sommaren blir Bruket en cykelpark bestående av banor som sträcker sig från toppen och hela vägen ner. Banorna har olika utformningar och svårighetsgrad med hopp, velodromkurvor och andra hinder. Det finns även ett mountainbikespår vid Bruket. Figur 19 Skidspår och skidbacke Järfälla kommun år 2018 På samma sätt som för motionsspåren är det svårt att på ett relevant sätt bedöma behovet av fler skidspår som en följd av den ökade befolkningen i kommunen. I intervjuer med föreningar framkommer önskemål om 28

30 konstsnöspår samt konstsnöanläggning vid Bruket. Utöver dessa önskemål avser många önskemål mindre förbättringar av befintliga anläggningar. 20 SIMHALL Järfälla har en ny simhall i kommunen som invigdes 2018 och drivs i privat regi. De flesta kommuner i länet har åtminstone en simhall, men dock inte alla. Med tanke på storleken på Järfällas nya simhall (som även har en delbar bassäng på 50 meter och två multibassänger) bedöms inte något behov av en ytterligare anläggning föreligga i relation till utbudet i länets övriga kommuner. Figur 20 Simhall i Järfälla kommun år Källa: Järfälla kommun 29

31 RIDANLÄGGNING Järfälla kommun har nyligen investerat i Säby ridanläggning i flera etapper, vilken är kommunens enda ridanläggning och ligger i östra Jakobsberg i närheten av Barkarby. Inflyttning till det nya ridhuset planeras ske vid halvårsskiftet under år På Järvafältet, runt Säbysjön, finns även ett ridstigsnät och en del skyltade ridområden. Förekomsten av ridhus i Stockholms läns kommuner varierar mycket beroende på kommunernas geografiska läge och storlek. Det är därmed svårt att göra rättvisa jämförelser mellan kommuner med avseende på tillgång till ridanläggningar. Figur 21 Ridanläggning i Järfälla kommun år

32 ÖVRIGA ANLÄGGNINGAR/LOKALER Här redovisas övriga anläggningar/lokaler i Järfälla kommun. Boxning (Järfälla Box Club) och Styrkelyft (Järfälla Atletklubb) har idag verksamhet i den gamla simhallen. Friskis och svettis, som är ansluten till friidrottsförbundet, har två egna lokaler/gym i Järfälla ett i Jakobsberg och ett i Kallhäll. Extremfabriken (parkour) har egen lokal i Kallhäll. I Jakobsberg finns även en bowlinglokal, Bowlinghallen Bull, där bland annat föreningen Bowlingklubben Bus bedriver verksamhet. Föreningen bedriver bowlingverksamhet för barn och ungdomar samt vuxna med särskilda behov. Eftersom nämnda idrotter inom denna övrigkategori även kan utövas i andra hallar/salar i kommunen, eller/och är få i antal, har inte någon bedömning om ökat behov gjorts baserat på prognostiserad befolkningsökning. Figur 22 Övriga anläggningar/lokaler i Järfälla kommun år

33 FRITIDSGÅRDAR Utöver idrottsanläggningar och aktivitetsytor för motion och idrottande inkluderas även tillgång till fritidsgårdar i denna studie. I Järfälla finns idag fritidsgårdar i Jakobsberg (Tallbohovs fritidsgård samt ungdomscaféet Valvet i Jakobsbergs centrum), samt i kommundelarna Kallhäll-Stäket (Station 7) och Viksjö (Viksjöträffen). Det saknas fritidsgård i kommundelen Barkarby-Skälby. Figur 23 Fritidsgårdar Järfälla kommun år 2018 Med tanke på den prognostiserade befolkningsutvecklingen skulle ytterligare minst en fritidsgård behöva tillkomma för att antalet unga per fritidsgård ska vara samma år 2027 som idag. Minst en fritidsgård skulle behöva tillkomma i Barkarby-Skälby för att fritidsgårdarna ska vara jämnt fördelade i Järfällas kommundelar i relation till antalet ungdomar. I nämndens investeringsplan finns redan idag planer på nya fritidsgårdar i Barkarby och Jakobsberg inom de närmaste åren. Den nya fritidsgården som planeras i Jakobsberg ska, enligt 32

34 kommunens bedömning, fylla ett redan befintligt behov av yngregård i området. 21 Figur 24 Antalet barn och unga (12 19 år) i relation till antalet fritidsgårdar per kommundel och i hela kommunen, år 2017 och prognos för år BARKARBY/ SKÄLBY JAKOBSBERG KALLHÄLL/ STÄKET VIKSJÖ HELA KOMMUNEN år år 2027 I relation till antalet invånare har Järfälla förhållandevis få fritidsgårdar jämfört med Stockholms läns kommuner, 2,1 jämfört 3,9 per invånare i åldrarna 0 18 år. Flest fritidsgårdar per invånare har Norrtälje och Solna (ca 8,7 och 7,7 per invånare 0 18 år) och lägst har Sigtuna (1,7 per invånare). 22 Denna statistik bör dock tolkas med viss försiktighet eftersom den inte säger något om fritidsgårdarnas storlek och verksamhetens omfattning. 21 Järfälla kommun, Budgetförutsättningar , Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden 22 SKL:s Anläggningsenkät (kolada.se). Statistiken avser år 2017 och är i dagsläget klassificerade som utvecklingsnyckeltal. 33

35 DELTAGARTILLFÄLLEN OCH KÖN Ett vanligt förekommande nyckeltal, för att kunna göra jämförelser med andra kommuner och över tid, är deltagartillfällen i idrottsföreningar med statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd). Statistiken över LOK-stöd avser åldrarna 7 20 år. Detta ska inte förväxlas med det kommunala aktivitetsstöd som Järfälla också ger till föreningar som tillhör en riksorganisation, med syftet att stimulera till idrotts- och fritidsaktiviteter för barn och ungdom i åldrarna 4 20 år. Kommunen ger även lokalbidrag (driftbidrag) till föreningar med barn- och ungdomsverksamhet som hyr eller äger egna lokaler. För jämförbarhetens skull används här statistiken med avseende på det statliga lokala aktivitetsstödet för att kunna göra jämförelser med riket och andra kommuner. I Järfälla var det 32 deltagartillfällen per invånare i åldersgruppen 7 20 under år 2017, vilket kan jämföras med snittet för länet och riket som var 36 respektive 34. Antalet deltagartillfällen har i Järfälla, men även i länet och riket, varit fler per invånare i de yngre åldrarna 7 12 år jämfört med åldrarna år. Det är dock i åldersgruppen år som deltagandet är som störst 41 deltagartillfällen per invånare i Järfälla jämfört med snittet i länet på 44. Bland länets kommuner varierar antalet deltagartillfällen per invånare mellan 26 (Norrtälje) till 74 (Danderyd) i åldersgruppen 7 12 år. I åldersgruppen år varierar det mellan 24 (Nynäshamn) till 97 (Solna). Figur 25 Antal deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal per invånare i Järfälla och Stockholms läns kommuner (ovägt medel) efter ålder år 2017 (Källa: Riksidrottsförbundet/Kolada) 23 Antal per invånare år år år 7-20 år Järfälla Stockholms läns kommuner (ovägt medel) Riket Som figuren ovan visar är det svårt att göra jämförelser i deltagartillfällen då deltagandet varierar mellan olika åldrar. Över tid finns dock en trend att antalet deltagartillfällen minskar bland ungdomar i åldrarna år både i Järfälla och i länet som helhet. Även i åldersgruppen år, där deltagandet är som 23 Avser antal deltagartillfällen i LOK-stödsberättigade idrottsföreningar under året, dividerat med antal invånare den 31/12. Deltagartillfällen är summan av antalet närvarande deltagare i av RF godkända sammankomster för vilken föreningen sökt LOK-stöd (Statligt lokalt aktivitetsstöd). En sammankomst är en ledarledd gruppaktivitet inriktad mot föreningens idrottsliga verksamhet. 34

36 störst, finns en viss tendens till minskning över tid vad gäller antalet deltagartillfällen per invånare i Järfälla och i länet. Bland de allra yngsta är antalet deltagartillfällen relativt stabilt över tid. Figur 26 Antal deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal per invånare i Järfälla efter ålder år (Källa: Riksidrottsförbundet/Kolada) Antal per invånare år år år Pojkar har mer deltagartillfällen jämfört med flickor. Detta gäller Järfälla, Stockholms län samt riket. Skillnaden i deltagartillfällen mellan könen är ungefär samma i Järfälla som i länet. I riket är skillnaden något större jämfört med Järfälla och Stockholms län. I samtliga kommuner i Stockholms län är antalet deltagartillfällen störst bland pojkar jämfört med flickor. Minst är skillnaderna i Vaxholm, Täby och Nynäshamn. Både Tyresö och Vaxholm har även fler deltagartillfällen totalt sett per invånare jämfört med Järfälla medan Nynäshamn har relativt få delatagartillfällen bland barn och unga. Procentuellt sett är skillnaderna mellan könen i länet som störst i kommunerna Vallentuna, Södertälje och Stockholm. I Järfälla hade 66 procent av idrottsföreningarna pojkdominerad verksamhet år 2017, medan 14 procent hade flickdominerad verksamhet. 24 Detta kan jämföras med länet som helhet där motsvarande andelar är 57 och 22 procent. I riket är andelarna 55 procent pojkdominerad verksamhet och 24 procent flickdominerad verksamhet. Andelen flickdominerad verksamhet varier från 8 procent i Danderyd till 35 procent i Nynäshamn och 41 procent i Ekerö. Järfällas andel flickdominerad verksamhet är dock förhållandevis låg i länet och, förutom Danderyd, är det endast Stockholm och Upplands-Bro som har en lika låg andel. Kommuner med störst andel idrottsföreningar som varken är pojk- eller flickdominerade är Upplands-Bro och Värmdö där andelen könsneutrala - föreningar var omkring 36 procent. 24 Källa: Riksidrottsförbundet/Kolada. Med pojkdominerad (flickdominerad) verksamhet avses att pojkarna (flickorna) svarar för mer än 60 procent av inrapporterade deltagaraktiviteter i föreningen. 35

37 Figur 27 Antal deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal per invånare 7 20 år i Järfälla och Stockholms läns kommuner (ovägt medel) efter kön år 2017 (Källa: Riksidrottsförbundet/Kolada) Antal per invånare Järfälla Stockholms läns kommuner (ovägt medel) Riket Pojkar Flickor Antalet deltagartillfällen bland pojkar och flickor i Järfälla har minskat i ungefär samma takt. Som lägst hade pojkarna 30 procent fler deltagartillfällen per invånare (år 2007) och som mest 65 procent fler deltagartillfällen (år 2015). År 2017 hade pojkarna 39 procent fler deltagartillfällen jämfört med flickor i åldrarna 7 20 år. I länets kommuner har motsvarande variationer under perioden varit mellan 35 procent (år 2017) och 57 procent (år 2011). Det finns ingen tydlig trend under hela perioden (de år det finns data tillgängligt för) att skillnaderna mellan könen minskar, varken i länet eller i Järfälla. Figur 28 Antal deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal per invånare 7 20 år i Järfälla efter kön år (Källa: Riksidrottsförbundet/Kolada) Antal per invånare Pojkar Flickor Totalt Inom ramen för denna studie har det inte tagits fram någon statistik med avseende på antalet aktiva flickor och pojkar inom olika idrotter i Järfälla. 36

38 Generellt sett i Sverige är dock andelen kvinnor som störst inom större föreningsidrotter såsom ridsport och gymnastik. Inom friidrotten är det också många aktiva kvinnor, både i antal och i relation till män, men då bör det beaktas att många lokalföreningar i Friskis och svettis är medlemmar i Friidrottsförbundet. Räknat i antal är det även många aktiva kvinnor inom fotbollen, men andelen män är klart större inom fotboll. Ishockey är en stor sport som i huvudsak domineras av män, medan konståkningen, som är en betydligt mindre sport jämfört med ishockeyn, domineras av kvinnor. Exempel på större idrotter med en jämn könsfördelning, ungefär hälften män och hälften kvinnor, är basket, simning och handboll. 25 Ett annat tydligt mönster, på riksnivå, är att andelen deltagartillfällen som avser flickor minskar med åldern. År 2016 avsåg exempelvis 41 procent av deltagartillfällena flickor i åldrarna 7 12 år i riket (59 procent avsåg pojkar), medan motsvarande andel var 33 procent i åldrarna år (67 procent avsåg pojkar). 26 Se vidare diskussion kring skillnader mellan könen, samt andra aspekter att beakta, under avsnittet med slutkommentarer längre fram i rapporten. 25 Riksidrottsförbundet, Idrotten i siffror Ibid. RF/LOK-stöd 37

39 UTBLICK 2030 Om befolkningen kommer öka som prognostiserat fram till 2030 skulle antalet barn och unga i åldrarna 4 20 år vara cirka jämfört med år Detta motsvarar en ökning på 39 procent. I åldrarna 7 14 år prognostiseras ökningen under perioden motsvara 35 procent, vilket även motsvarar ökningstakten för hela befolkningen fram till 2030 (från till ). I tabellen nedan sammanfattas resultaten med avseende på behov av nya anläggningar, baserat på befolkningstillväxten, från genomförda analyser i föregående kapitel. I tabellen redovisas även motsvarande behov fram till Exempelvis beräknas behovet av nya anläggningar fram till 2030 motsvara fyra nya gräsplaner samt tre nya fullstora sporthallar (eller stora gymnastiksalar) för att antalet barn och unga per anläggning ska vara samma år 2030 som idag. Tabell 1 Antal anläggningar och aktivitetsytor år 2018, behov av nya anläggningar fram till 2027 baserat på befolkningstillväxten uppdelat på kommundelar samt behovet fram till 2030 för hela kommunen Antal år 2018 Behov av ytterligare anläggningar 2027 per kommundel och år 2030 för hela kommunen (baserat på ökning av antal barn och unga och att dagens tillgång motsvarar dagens behov) 1 Totalt 2027 Totalt 2030 Barkarby- Skälby Jakobsberg Kallhäll- Stäket Viksjö Fotbollsplan (inkl. grusplan) därav natur- och konstgräs därav 11-mannaplan Sporthallar Gymnastiksalar (stora och små) därav stora gymnastiksalar därav små gymnastiksalar Sporthallar + Gymnastiksalar (stora) Gymnastikhall Ishallar Rackethallar Kampsport Friidrott Simhall Ridanläggning Fritidsgårdar Elbelysta motionsspår Skidspår Skidbacke MTB-spår Fördelning per kommundel baseras på att antalet anläggningar ska vara jämnt fördelat i relation till antalet barn och unga i varje kommundel (och att inga anläggningar försvinner). Andra avvägningar behöver självfallet också göras med hänsyn tagen till sammansättningen av anläggningar och ytor i respektive kommundel, infrastruktur/tillgänglighet, skolor, socioekonomi i kommunens delområden med mera. 38

40 För exempelvis kampsporter har ingen bedömning gjorts med avseende på nya anläggningar/lokaler, vilket beror på att kampsport även bedrivs i sporthallar. Detta betyder dock inte nödvändigtvis att det inte finns behov av nya anpassade hallar för kampsport i framtiden. För motionsspår, skidspår, MTB-spår och skidbacke har heller inga bedömningar gjorts baserat på befolkningstillväxten. En ökad befolkning påverkar självfallet utnyttjandet av anläggningarna/ytorna, men då olika anläggningar/spår skiljer sig åt på många sätt krävs det vidare analyser och bedömningar om hur befintliga spår och anläggningar kan utvecklas snarare än att det nödvändigtvis ska tillkomma nya anläggningar. Detta resonemang gäller för övrigt även andra anläggningar. Exempelvis kan behovet av fler (konst)gräsplaner lösas genom att anlägga konstgräsplan på befintliga grusplaner. Antalet bollplaner blir i sådana fall inte fler, men möjligheten att utnyttja planerna ökar. 39

41 SLUTKOMMENTARER Denna Utvecklingsplan utgår i huvudsak från att dagens tillgång på anläggningar och aktivitetsytor tillgodoser det behov som finns. Det framtida behovet styrs således av befolkningstillväxten. Detta förutsätter även att intresset för olika idrotter är konstant över tid, vilket givetvis inte är fallet. Det finns därmed skäl att avväga satsningar på specialiserade anläggningar utifrån bedömningar av hur det framtida behovet kommer att se ut för just den aktuella idrotten. I planen har det, där så varit möjligt, gjorts jämförelser med Stockholms läns kommuner och riket. Dessa jämförelser ger långt ifrån en komplett bild av den befintliga tillgången på anläggningar i kommunerna, då anläggningarnas standard, storlek och specialisering inte beaktas fullt ut. Däremot kan dessa jämförelser ge en riktning i bedömningen om tillgången är mer åt det bättre eller sämre i relation till riket och andra kommuner i länet. Befolkningens efterfrågan på anläggningar kan även variera i kommunerna, då bland annat socioekonomiska faktorer kan ha betydelse för barn och ungas möjlighet att efterfråga olika aktiviteter. I framtida planering av nya anläggningar bör därför även bedömningar göras med avseende på om dagens tillgång, och det framtidsbehov som beskrivs i denna analys, verkligen ger olika barn och unga samma förutsättningar att kunna idrotta. Skillnader mellan pojkar och flickors idrottande är en sådan aspekt, men även socioekonomiska förutsättningar i olika områden kan behöva beaktas. Denna studie konstaterar att det finns skillnader mellan pojkar och flickors deltagande, men det görs inga djupdykningar med avseende på varför det finns könsskillnader och vad som kan göras för att framförallt öka flickors deltagande. Det saknas dock inte studier på området. 27 En av förklaringar som brukar ges till att det är fler deltagartillfällen bland pojkar jämfört med flickor är att det lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet) indirekt gynnar idrotter som domineras av pojkar och personer i socioekonomiskt välmående områden. Detta förklaras vidare av att stödet gynnar föreningar med hög aktivitetsnivå (deltagartillfällen) och många deltagare, vilket i huvudsak avser idrotter som domineras av pojkar. Att stödet gynnar mer socioekonomiskt välmående områden beskrivs förklaras av att tillgången på anläggningar generellt sett är bättre i dessa områden. 28 Närhet till idrottsanläggningar är viktigt i detta sammanhang. Dels kan god tillgänglighet vara en trygghetsfaktor, då det ska kännas tryggt för både pojkar och flickor att ta sig till och från anläggningen. En annan viktig aspekt är att förutsättningarna kan variera bland barn och unga, inte minst med avseende på möjligheten för barn och unga att få skjuts från familj och vänner till träningar 27 Se exempelvis: Larsson, H. (2009) Idrottens könsmönster, varför finns de? Vad handlar de om? Svensk idrottsforskning 2009:1. Dartsch, C. Norberg, J. Faskunger, J. (Ed) (2018) Resurser, representation och riktig idrott, om jämställdhet inom idrotten. Centrum för idrottsforskning 2018:2. 28 Dartsch, C. Norberg, J. Faskunger, J. (Ed) (2018) Resurser, representation och riktig idrott, om jämställdhet inom idrotten. Centrum för idrottsforskning 2018:2 40

42 och tävlingar. Därför kan det finnas skäl att särskilt beakta tillgängligheten till idrottsanläggningar i områden som är relativt mindre socioekonomiskt välmående. Andra aspekter som kan vara viktiga att ta hänsyn till, förutom kön och socioekonomi, är exempelvis nationalitet, etniskt ursprung, religion eller sexuell läggning. I en undersökning genomförd av Riksidrottsförbundet framkommer exempelvis att tjejer med utländsk bakgrund är den grupp som i minst utsträckning är aktiv inom den organiserade idrotten. 29 Ytterligare en aspekt som behöver beaktas är i vilken mån dagens och kommande anläggningar är tillgänglighetsanpassade, samt utbudet av föreningsaktiviteter för personer som behöver extra stöd. På Station 7 (fritidsgården) finns exempelvis Hängmattan som riktar sig till personer med behov av extra stöd. Det finns även öppen sporthall där personer med behov av extra stöd kan komma och prova olika aktiviteter i Herrestaskolans sporthall (Barkarby-Skälby). Det finns också föreningar/klubbar som erbjuder aktiviteter för personer med behov av extra stöd, antingen i kommunens lokaler eller i egna lokaler, exempelvis Bowlingklubben Bus, Halliwickklubbarna Doppingen och Viggen (simträning), Järfälla innebandyklubb och Järfälla karate. Tidigare genomförda undersökningar av Riksidrottsförbundet visar att de vanligaste motionsformerna bland funktionsnedsatta exempelvis är promenader, cykling, styrketräning, gympa/aerobics, simning och vattengymnastik medan exempelvis olika gruppidrotter utövas i lägre grad bland funktionsnedsatta jämfört med befolkningen överlag. 30 Denna studie har inte haft som fokus att analysera utbud av aktiviteter för personer med extra stöd, i vilken mån anläggningarna är tillgänglighetsanpassade eller tillgång till utrustning och specialhjälpmedel. Detta är dock viktiga aspekter att beakta i utveckling av befintliga anläggningar och när nya anläggningar planeras. Slutligen bedöms denna studie ge en bra grund i de huvudsakliga behoven av nya anläggningar de kommande tio åren, men att vissa avvägningar kan behöva göras med utgångspunkt i analyser av om dagens och framtida anläggningar tillgodoser olika gruppers behov, efterfrågan samt möjlighet att kunna idrotta. Planering av nya anläggningar och aktivitetsytor i Järfälla kommun sker i dialog med föreningslivet och berörda. Avvägningar av ekonomiska konsekvenser och beslut för genomförande sker löpande i Mål och Budgetarbetet och enligt kommunens riktlinjer. 29 RF, Idrott och integration en statistisk undersökning RF, Möjligheten till motion och fysisk aktivitet lika för alla? FoU-rapport 2003:4 41

43 BILAGA KARTOR Antal invånare 4 20 år per NYKO-område år

44 Antal invånare 4 20 år per NYKO-område år

45 Befolkningsförändringar i hela befolkningen per NYKO-område år