Val av justerare samt plats och tid för justering. Förslag till beslut Resultatrapport april 2019 godkänns.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Val av justerare samt plats och tid för justering. Förslag till beslut Resultatrapport april 2019 godkänns."

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Datum Sida 1(3) Styrelse: Plats: Tid: Direktionen Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Räddningsstation Hedemora tisdagen den 14 maj 2019 kl.14:00 Val av justerare samt plats och tid för justering Ärende 1. Resultatrapport mars 2019 samt årsprognos 2019 Förslag till beslut Resultatrapport mars 2019 samt årsprognos 2019 med kommentarer godkänns och överlämnas till medlemskommunerna. 2. Resultatrapport april 2019 (Handlingar kompletteras senare) Förslag till beslut Resultatrapport april 2019 godkänns. 3. Revisionsberättelse 2018 Förslag till beslut Revisionsberättelse för år 2018 läggs till handlingarna. 4. Noteringar och kommentarer gällande utförd granskning avseende årsbokslutet per Förslag till beslut Noteringar och kommentarer gällande utförd granskning avseende årsbokslut läggs till handlingarna. 5. Uppföljning av mål i handlingsprogrammet Förslag till beslut Informationen godkänns. 6. Revidering av "Revisionsreglemente för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund" Förslag till beslut Revisionsreglemente för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund fastställs med föreslagna revideringar.

2 Sida 2(3) Ärende 7. Förslag till beslut om föreläggande förenat med vite Rozets Krog AB Förslag till beslut Rozets Krog AB med organisationsnummer föreläggs att vid vite om :-- senast 3 månader från det att beslutet delgivits åtgärda bristerna. 8. Värdegrund - Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Förslag till beslut Värdegrund för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund fastställs. 9. Organisationsförändring Förslag till beslut Förslagen organisationsförändring fastställs. 10. Upphandling av rengöring (sotning) och brandskyddskontroll för sotningsdistrikten Avesta och Fagersta-Norberg. Förslag till beslut Upphandling av tjänstekoncession gällande rengöring och brandskyddskontroll påbörjas. 11. Rutiner för eldningsförbud Förslag till beslut Informationen godkänns. 12. Delegationsbeslut maj 2019 Förslag till beslut Redovisningen av delegationsbeslut godkänns. 13. Delgivningar (i pärm) Västmanland Dalarna Lönenämnd 02 Årsredovisning Norbergs allmänna utskott 34 Preliminära budgetramar för åren Hedemora Kf 73 Avsägelse från uppdrag som ersättare i Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund - Hedemora Kf 47 - Avsägelse från uppdrag som ersättare i Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund 14. Information från verksamheten 15. Övriga frågor Avslutning

3 Sida 3(3) Olle Rahm ordförande Ingeborg Forsberg nämndsekreterare

4 SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGST JÄNSTFÖRBUND ÄRENDE NR 1 Dir Förbundskansliet Handläggare I direkttelefon Mats Jansson/ Delårsrapport samt årsprognos 2019 Kommentar till de/årsrapport Verksamhetens intäkter: Intäkterna första kvartalet är totalt 434 tkr lägre än budget beroende bl a på lägre intäkter för extern utbildning. Generellt föreligger endast mindre avvikelser mot budget. Verksamhetens kostnader: Kostnaderna första kvartalet är totalt 654 tkr lägre än budget. Ett par vakanta heltidstjänster samt en mindre vol ym externutbildning i början av året är främsta orsakerna till avvikelsen. I övrigt föreligger endast mindre avvikelser mot budget på kostnadssidan. Avskrivningar och finansnetto: Kostnaderna för avskrivningar ligger 17 tkr lägre än budget och finansnettot ligger 4 tkr lägre än budget. Totalt: Resultatet för perioden är totalt 241 tkr bättre än budget. Kommentar till årsprognosen Resultatet vid årets slut beräknas med nuvarande förutsättningar i stort följa budgeterat nollresultat. Pensionskostnaderna bedöms utifrån KP A:s senaste prognos bli tkr högre än budget. Enligt avtal med medlemskommunerna skall dock denna kostnad regleras i det årliga kommunbidraget. Årsprognosens tillförlitlighet så här tidigt på året är givetvis betydligt lägre än den prognos som görs efter augusti månads utgång. Utfallet av sommarmånaderna vad gäller bränder i skog och mark kan i stor grad påverka räddningstjänstens ekonomiska resultat. Personal I början av året anställdes en ny chef för förbundets räddningsavdelning tillika sft räddningschef. Fortsatta utmaningar gällande bemanning av räddningspersonal i beredskap på vissa orter föreligger. Pågående projekt Anpassning av räddningsstationen i Fagersta för fler kvinnliga brandmän pågår. Framtagande av förslag till ny värdegrund för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund. U handling av ny rökövningsanläggning vid övningsområdet i Avesta G:\RN\ADM\BUD\UPPF\Delårsrapport 2019\Delår 1903\Delårsraooort docx

5

6

7 ÄRENDE NR 3 Dir

8 ÄRENDE NR 4 Dir

9

10

11 Uppföljning av mål i handlingsprogram Avstämning ÄRENDE NR 5 Dir Mål Förväntat resultat Målet uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Kommentarer Tillsynsverksamheten skall bedrivas utifrån det behov och risker som finns inom respektive verksamhetsområde. De antal tillsyner som anges i tillsynsplanen skall genomföras och planerna skall spegla de behov och risker som finns. X Tillsynsplan har upprättats och har följts till antalet gjorda tillsyner under året. Hantera alla de tillståndsansökningarna för både brandfarliga och explosiva varor som lämnas/skickas in till förbundet med god kvalitet inom rimlig tid. Samverkan med i första hand medlemskommunerna i frågor rörande riskhantering i samhällsbyggnadsfrågor skall hanteras med god kvalitet inom rimlig tid. Anställda hos företag, förvaltningar och organisationer skall ha kunskap att kunna genomföra skadebegränsande och livräddande åtgärder i samband med brand eller sjukdomsfall. SDR skall bli sammanhållande i säkerhetsfrågor inom förbundsområdet Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall involvera hela organisationen. Samtliga som lämnar in en komplett ansökan skall ha ett besked inom 3 månader om huruvida de får hantera brandfarliga eller explosiva varor. Kvalitativa svar skall lämnas på inkomna remisser inom angiven remisstid. Utbildningar inom dessa områden skall erbjudas inom rimlig tid, till ett marknadsmässigt pris och hållas av godkända instruktörer. Antalet inträffade bostadbränder ska minska med 5%. Halvårsvisa träffar med Sevesoföretag inom förbundsområdet. Initiera upprättande av ett säkerhetsråd. Säkerhetsrådet skall innefatta de myndigheter som handhar säkerhetsfrågor inom förbundsområdet. Tydligare arbetsmiljöarbete där ansvar och befogenheter delegeras till rätt beslutsnivåer inom hela organisationen. X X X X X Målet uppfyllt till 100 %. Genomsnittstiden från inlämnad komplett ansökan till besked understiger 1 månad. Vi får löpande ärenden från resp. kommuns byggnadsnämnder och har under perioden klarat av att lämna besked inom utsatt remisstid. Under året har personer utbildats, vilket är betydligt fler än senaste åren. Dock har ingen minskning av antalet bostadsbränder skett utan vi har fortfarande fler bostadsbränder än riket i snitt Träffar med samtliga företag som hanterar kemikalier storskaligt inom förbundsområdet har skett två gånger. Säkerhetsråd med regelbundna träffar med de myndigheter som hanterar säkerhetsfrågor sker genom våra båda länsstyrelsers försorg. Ett projekt syftande till att skapa en handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete pågår. Projektet genomförs tillsammans med Kommunal, Vision och BRF. Förslaget kommer att presenteras under SDR skall ha en bra förmåga att genomföra losstagning vid olyckor med tunga fordon. Losstagning samt dellyft av tungt fordon skall kunna påbörjas inom 30 minuter i förbundsområdet. X Fordon för ändamålet taget i drift. Övning/utbildning på mate-riel sker löpande. Ny programvara för alla fordon är driftsatt på bil 5060 och 5080 (Crash Recovery). SDR ska ha aktuella insatsplaner på samtliga objekt där sådant stöd behövs för en lyckad insats. Utveckla lärandet av inträffade händelser. Erfarenheter och brister skall leda till åtgärdsplaner kopplade till utbildning. Räddningsstyrkornas anspänningstider ska hållas vid alla typer av larm. SDR skall under handlingsprogrammets löptid revidera samtliga Insatsplaner och göra dessa digitalt tillgängliga. Olycksutredningar ska utföras efter varje räddningstjänstinsats enligt gällande rutiner. Erfarenhetsåterkoppling till berörd personal ska göras efter samtliga nivå 2 - utredningar. Anspänningstiderna för respektive styrka ska hållas vid 90 % av insatserna. Tiden ska mätas genom indikation första fordon ut. Vid förlarm mäts tiden från huvudlarmet. X X X Arbete med att digitalisera "gamla insatskort" pågår. Utredningar i form av händelserapport genomförs på alla insatser. Vid dödsfall, komplicerade händelse eller vid upptäckta brister genomförs fördjupade olycksförloppsutredningar. Slutsatserna från dessa kommuniceras sedan i organisationen. Mätning sker idag endast på fysiskt knapptryck via dator/kommunikationsterminal i fordon. Detta medför att vid glömska att trycka in en knapp missas mätning av anspänningstid. System för mätning av passering av portar skall installeras.

12 ÄRENDE NR 6 Dir :3. 1 REVISIONSREGLEMENTE FÖR SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNST- FÖRBUND. 1 För revisorerna gäller bestämmelserna om revision i kommunallagen och förbundsordning samt detta reglemente. 2 Revisionsarbeten skall bedrivas med utgångspunkt från vad som anges i skriften God revisionssed i kommunal verksamhet. 3 Bestämmelserna i 9 kap kommunallagen om revisorernas rätt till upplysningar skall också gälla de sakkunniga som biträder revisorerna. 4 För beredning av revisorernas budget kan direktionen utse ett särskilt beredningsorgan. Revisorerna får inom ramen för sin budget anställa personal och i övrigt anlita de sakkunniga som behövs. 5 Kommunfullmäktige i Hedemora kommun skall, för en tid av 4 år räknat från den första januari året efter val till kommunfullmäktige, bland revisorerna välja en ordförande och en vice ordförande. Förbundet skall ha 4 revisorer. Vardera medlemskommun utser 1 revisor (förbundsordningen 18). Revisorerna utser själva, för en tid av 4 år från den första januari året efter val till kommunfullmäktige, ordförande för revisionen. Ordförande skall utses bland de medlemskommuner som inte innehar ordförande- eller vice ordförandeskapet i direktionen under mandatperioden. 6 Ordföranden kallar revisorerna till sammanträden. Till sammanträdena får även kallas de sakkunniga och andra experter som behövs för föredragning eller för att lämna upplysningar. Ordföranden utser sekreterare vid revisorernas sammanträden. Sekreteraren för protokoll över beslut avseende den förvaltning som har samband med revisionsuppdraget. 7 En skrivelse i revisorernas namn fordrar att alla revisorer är ense om skrivelsens innehåll. Skrivelsen skall undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av den som revisorerna utser. 8 Om revisorsersättare inte väljes proportionellt skall fullmäktige bestämma i vilken ordning de skall tjänstgöra. Revisorsersättare tjänstgör endast vid längre förfall för revisor. Icke tjänstgörande revisorsersättare får närvara vid sammanträde med revisorerna endast om samtliga närvarande revisorer medger det. Revisorsersättare skall för kännedom erhålla kallelse till revisorernas sammanträden. 9 För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen och i av Direktionen , 7 Direktionen , 43 Direktionen XX

13 2:3. 2 direktionen fastställt arkivreglemente. 10 Revisionsberättelse lämnas till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige inom tio veckor efter årsredovisningens upprättande. Direktionen , 7 Direktionen , 43 Direktionen XX

14 ÄRENDE NR 7 Dir

15

16

17

18 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund - Värdegrund ÄRENDE NR 8 Dir Värdegrund - Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund /RS

19 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund - Värdegrund Innehåll Bakgrund, varför den åttauddiga stjärnan?... 3 Värdegrundsarbete är inte ett projekt, snarare en ständigt levande process!... 3 Vad är ett värdeord?... 3 Värdeord är:... 3 Projektet/processen... 4 Varför värdeord?... 4 SDR:s värdeord... 5 Respekt:... 5 Professionalitet:... 5 Trygghet:... 5 Förtroende:... 5 Omtanke:... 5 Öppenhet:... 5 Lyhördhet:... 5 Ansvar:... 5 SDR:s Värdegrund... 6 Värdegrundsloggan... 6 Bild på förstasidan: Värdegrundsloggan SDR 2019/Robert Sundin/PowerPoint

20 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund - Värdegrund Bakgrund, varför den åttauddiga stjärnan? Ett johannitkors, (även johanniterkors, malteserkors eller maltakors) är ett likarmat kors där armarna består av spjutspetsar som möts i centrum. De åtta uddarna på korset sägs symbolisera de åtta ridderliga dygderna eller de åtta saligprisningarna i Jesu bergspredikan. Johanniterorden hade till en början grundats för att etablera en utpost längs med färdvägen till det heliga landet. Syftet var då främst att värna om korsfararstaterna och dess korsriddare, att hjälpa och beskydda de pilgrimer som färdades längs med sträckan och förse dem med sjukvård. Riddarnas åttauddiga stjärna var Malteserkorset, där spetsarna symboliserade Heder och ära, Tapperhet, Fromhet, Frikostighet, Hjälpsamhet mot fattiga och sjuka, Vördnad för kyrkan, Dödsförakt, Trofasthet. Traditionellt har sedan 1800-talet den åttauddiga stjärnan existerat inom brandkårer i Europa. Respektive stadsvapen fanns i mitten av stjärnan. Grundtanken är att varje udd i stjärnan har sin speciella betydelse och stjärnan speglar en etisk normsamling för hela yrkeskåren. Riddardygderna har med tiden moderniserats och uddarna på Räddningstjänstens stjärna står idag för lite andra värdeord, vi inom Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund har valt följande åtta (8) värdeord: Respekt, Professionalitet, Trygghet, Förtroende, Omtanke, Öppenhet, Lyhördhet och Ansvar Värdegrundsarbete är inte ett projekt, snarare en ständigt levande process! Värdegrundsarbete handlar om en ständigt pågående process i de många små handlingarna. Kulturen skapas av allt vi tillåter och allt som vi inte tillåter i organisationen. De som tror att det är ett projekt missar själva syftet med värdegrundsarbetet. Jobbet med värderingarna är inte tidsbegränsat utan konstant pågående och nyskapas genom summan av alla våra handlingar. Den övergripande kontrollfrågan blir: Om vi gör som vi gör just nu kommer vi dit vi vill och på vilket sätt ska vi arbeta och bemöta varandra under resan? Vad är ett värdeord? Ett värdeord är ett ord som beskriver vad/vilka som finns i förbundet och vilka värden som uppskattas. Ett värdeord ska också fungera som inspiration för hur vi ska behålla och utveckla det vi ser som värdefullt. Värdeorden ska med sina förklaringar vara vägledande för hur arbetet ska utföras i våra relationer till varandra, medarbetare, individer, samhället, miljön och andra samarbetspartners. Oavsett var i förbundet arbetet utförs ska värdeorden hjälpa medarbetarna att på bästa sätt hantera olika situationer i vardagen, som på larm, för att nå uppsatta mål. Värdeord är: Uttryck för värdegrund värdeorden ska reflektera de grundläggande värderingar organisationen har

21 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund - Värdegrund Uttryck för människovärde handlingar och val styr hur vi värderar människor, hur vi värderar människor styr hur människor värderar oss Uttryck för tjänstevärde hur du värderas styr tjänstens värde, tjänstens värde = vårt varumärke* * Detta innebär följande: Den uppfattning jag får av dig och din service påverkar i sin tur hur jag upplever den tjänst som du levererar. Tjänstens värde styrs med andra ord lika mycket av mjuka värden som av hårda värden. Mottagarens uppfattning av ditt sätt att utföra tjänsten bidrar till hur ditt varumärke uppfattas. Projektet/processen Värdeorden/värdegrunden har tagits fram genom en omfattande process där SDR:s samtliga medarbetare haft möjlighet att vara delaktiga, och där projektgruppen har sammanställt allt i detta dokument. Under 2019 har värdeorden kommunicerats med samtliga, ledningen och förbundsdirektionen genom ett antal aktiviteter Under 2019 kommer de antagna värdeorden/värdegrunden återföras till samtliga stationer och samtliga medarbetare för att göras levande i den dagliga verksamheten Därefter kommer vi att se till att värdeorden/värdegrunden genomsyrar all vår verksamhet och kommunikation, även externt till medborgare, företag och andra målgrupper som kommer i kontakt med oss Vi är alla med och skapar bilden av Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund! Varför värdeord? De skapar trygghet, samhörighet och en gemensam identitet för hela Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund De hjälper oss att veta hur vi ska bete oss i olika situationer De ger oss underlag för att fatta beslut och hjälper oss att prioritera De hjälper oss att bemöta varandra och de människor vi möter i vår yrkesroll De hjälper oss att nå våra mål

22 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund - Värdegrund SDR:s värdeord Nedan följer en förklaring och betydelse för varje värdeord som vi valt som värdegrund: Respekt: Vi respekterar individen, samhället och miljön Vi respekterar fattade beslut inom organisationen samt medarbetarnas vilja och förmåga att göra ett bra jobb Professionalitet: Vi fullföljer våra uppdrag genom handlingskraft, egna initiativ och tydlig kommunikation. Vi övar, tränar och tar tillvara på erfarenheter, så att vi är skickliga, effektiva och ger rätt hjälp i rätt tid Vi har kunskapen och kompetensen att utföra vår uppgift och prioritera rätt för att lyckas med vårt uppdrag Trygghet: Vi skapar trygghet i samhället genom vår erfarenhet och kompetens Vi arbetar systematiskt för en ökad trygghet i vardagen, såväl inom organisationen som i samhället Förtroende: Vi förvaltar förtroendet som vi erhållit från medborgarna Vi visar tillit och förtroende för varandra Omtanke: Vi bryr oss om varandra och allas lika värde Vi visar hänsyn för naturen och miljön vi vistas i Öppenhet: Vi är en öppen organisation som värderar alla lika och sätter människan i fokus Vi är öppna och ärliga mot varandra och mot dem vi möter. I allt vi gör finns medborgarens bästa i tankarna Lyhördhet: Vi är lyhörda för alla människors behov och bjuder in till en öppen dialog Vi har en engagerad och delaktig personal som ges förutsättningar att växa i sin yrkesroll Ansvar: Vi använder våra resurser ansvarsfullt för att värna om individen, samhället och miljön på bästa sätt Vi följer rådande lagstiftningar och tar ansvar för att vårt uppdrag fullföljs på bästa sätt

23 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund - Värdegrund SDR:s Värdegrund Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund har valt följande värdegrund: Vi inom Södra Dalarnas Räddningstjänst är LYHÖRDA, visar RESPEKT och tar ANSVAR för varandra, individen, samhället och miljön. Genom vårt PROFESSIONELLA agerande får vi FÖRTROENDE av samhället och skapar TRYGGHET. Vi värnar om alla genom ÖPPENHET och OMTANKE. Vi finns till för Er! Värdegrundsloggan Respekt Professionalitet Trygghet Förtroende Omtanke Öppenhet Lyhördhet Ansvar

24 SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND ÄRENDE NR 9 Dir Direktionen Ärende nr 9 Förslag till organisationsförändring Säkerhetsläget i norra Europa och i vår närmaste omvärld har under de senaste åren blivit mer komplicerad. Detta har även medfört en förändrad syn på säkerhetsrisker ur ett nationellt perspektiv. Under de närmaste åren kommer svenska staten ställa krav på landets kommuner att genomföra en rad beredskapshöjande åtgärder beslutade Sveriges riksdag om en ny säkerhetsskyddslag (2018:585). Enligt förordningen till denna lag (2018:658) 2 kap 2 ställs bl a krav på en organisation som Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund av ha en utsedd säkerhetsskyddschef som är direkt underställd myndighetens chef. Utifrån detta föreslås följande organisationsförändring där frågor gällande säkerhet och krisberedskap hanteras av ett driftområde som leds av en person som får uppdraget att vara förbundets säkerhetsskyddschef. Förslag till beslut - Förslagen organisationsförändring fastställs Mats Jansson Räddningschef

25

26 SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND ÄRENDE NR 10 Dir Direktionen Ärende nr 10 Upphandling av sotning och brandskyddskontroll för sotningsdistrikten Avesta och Fagersta-Norberg. Inom Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund finns för närvarande följande tre sotningsdistrikt: Avesta (nuvarande avtal löper ut ) Hedemora (nuvarande avtal löper ut ) Fagersta-Norberg (nuvarande avtal löper ut ) Nuvarande avtal om sotning och brandskyddskontroll går ut i distrikten Avesta och Fagersta-Norberg. Taxorna för sotning och brandskyddskontroll beslutas av förbundets medlemskommuner och uppräknas årligen med fastställt sotningsindex. Detta innebär att tjänsterna ska upphandlas som tjänstekoncession avseende sotning- och brandskyddskontroll. Förslag till beslut Direktionen uppdrar åt räddningschefen att genomföra upphandling gällande tjänstekoncession avseende sotning och brandskyddskontroll för sotningsdistrikten Avesta och Fagersta-Norberg. Upphandlingen ska avse perioden med möjlighet till förlängning upp till två år dvs längst till Mats Jansson Räddningschef

27 SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND ÄRENDE NR 11 Dir Direktionen Ärende nr 11 Rutiner för eldningsförbud Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap gav ut en ny generell vägledning (Diarienr MSB ) för hur länsstyrelser och kommuner bör förhålla sig till varandra vid utfärdande av eldningsförbud. Vägledningen innehåller även råd om hur bedömningar bör göras i samverkan samt hur föreskrifter bör utformas och beslutas på kommunal nivå. Länsstyrelsen i Dalarnas län har även inför sommaren gett ut en regional vägledning gällande Eldning utomhus Vägledning för Dalarnas län, Diarienr ). På kommunal nivå bör därför beslutas om föreskrifter i ärendet kopplat till de nya vägledningarna. Dessa beslut kommer ej att hinna beredas och beslutas om innan sommaren. Efter samråd mellan räddningscheferna i Dalarnas län har därför beslutats att behålla befintliga rutiner för utfärdande av eldningsförbud under sommaren Förslag till beslut Informationen godkänns Mats Jansson Räddningschef

28 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva Vägledning eldningsförbud

29 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva Innehållsförteckning 1. Inledning Läsanvisning Gällande regler Föreskrifter Undantag Kungörande Länsstyrelsens föreskrifter Kommunala föreskrifter Eldningsförbuds upphörande Brandorsaker i vegetation När bör man överväga att föreskriva om ett eldningsförbud Eldningsförbudets syfte och omfattning Analys och värdering av risk Underlag till bedömning av brandrisk Bedömning av behov av förbud - brandrisk lägre nivå Bedömning av behov av förbud brandrisk högre nivå Särskilda situationer eller väderförhållanden Medgivande om undantag Förslag utformning av föreskrift om eldningsförbud Förslag föreskrift lägre nivå Förslag föreskrift - högre nivå Metodik Inledning Samverkan mellan länsstyrelser och kommuner Inriktning och samordning för eldningsförbud Kommunicera eldningsförbud Att kommunicera till allmänheten Målgruppsanpassad kommunikation Budskap och att skriva begripligt Informationskanaler och aktiviteter Pressmeddelande Myndighetssmeddelande Sociala medier Webbplatsen Appar och digitala tjänster Vidareinformatörer Affischer om eldningsförbud Bilaga 1 - Historik... 23

30 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva 1. Inledning Det är relativt vanligt att människor i vårt land gör upp eld och grillar i skog och mark. Andra exempel då eldning sker kan vara större friluftsevenemang eller högtider där eldning är en naturlig del i evenemanget. Under vissa tider på året och när vädret medför att vegetationen brinner häftigt kan det vara förenat med stora risker att elda och grilla i skog och mark. I samband med långvarig torka och andra ogynnsamma väderförhållanden kan antalet bränder i skog och mark förväntas öka avsevärt samtidigt som de också kan vara mycket svåra att hantera. God kunskap och medvetenhet hos de som bedriver verksamhet och de som vistas i skog och mark är det som på lång sikt ger bäst förutsättningar att komma tillrätta med dessa problem. Att stärka den enskildes kunskaper och medvetenhet om hur man förebygger risker för antändning i skog och mark och hur en eventuell antändning ska hanteras på ett klokt och säkert sätt är den mest effektiva och den minst ingripande metoden för att hantera risker med bränder i skog och mark. Information och kunskap till aktörer som bedriver verksamhet med risk för antändning som exempelvis skogsbruket, tågoperatörer, kantklippning av vägar är att föredra framför förbud. Dessa aktörer måste ha ett eget systematiskt riskhanteringsarbete för att undvika onödiga bränder i vegetation. Ett annat verktyg för att inte få onödiga bränder i skog och mark är länsstyrelsers och kommuners rätt att föreskriva om eldningsförbud eller andra förebyggande åtgärder. Denna rätt är kopplad till en straffrättslig påföljd varför det är särskilt viktigt att länsstyrelsers och kommuners föreskrifter är tydligt utformade. För att eldningsförbudet ska upplevas legitimt hos de det riktar sig till bör man avvakta att meddela ett eldningsförbud till dess det är nödvändigt och innehåller åtgärder som verkligen har effekt, samt upphäva det när det inte längre bedöms nödvändigt. Ytterligare ett verktyg är skogsbrandflyget vars främsta syfte är tidig upptäckt av skogsbränder för att snabbt kunna släcka dem. Länsstyrelsen beslutar enligt MSB:s riktlinjer om hur bevakning med flyg ska bedrivas i länet, till exempel om flygslingornas uppläggning och hur ofta bevakning ska utföras. Syftet är att denna vägledning ska fungera som ett stöd för länsstyrelser och kommuner i bedömning och beslut om föreskrifter om eldningsförbud. Ett stöd som bidrar till att skapa tydlighet i vad man bör föreskriva om, på vilka grunder man gör det och hur man går till väga. För att eldningsförbudet ska få avsedd effekt är det av stor vikt att innehållet i föreskriften sprids till de som berörs av innehållet varför kommunikationen har stor betydelse. Vägledningen ska också ge stöd i hur man som länsstyrelse och kommun kan sprida sitt budskap. 1.1 Läsanvisning Kapitel 2 och 3 ger en bakgrund och innehåller en översikt över lagstödet för föreskrifter om förbud mot eldning och hur dessa ska kungöras. Vidare innehåller den en bakgrund över de vanligaste brandorsakerna vid bränder i vegetation.

31 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 4 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva I kapitel 4, 5 och 6 redovisas vilka ingående komponenter som bör beaktas i arbetet. Kapitel 4 diskuterar syftet med eldningsförbud, hur en riskbedömning kan göras samt hur föreskrifter om eldningsförbud kan utformas. Ansvariga aktörers metodik och samverkan beskrivs i kapitel 5. I kapitel 6 ges exempel på hur eldningsförbud kan kommuniceras till den enskilde. Ordningsföljden beskriver inte nödvändigtvis en process utan snarare vilka ingående komponenter som behöver kopplas till utfärdandet av föreskrifter om eldningsförbud.

32 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 5 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva 2. Gällande regler Lagstödet för eldningsförbud återfinns i 10 kap st. lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) som säger att regeringen får meddela föreskrifter om förbud mot eldning utomhus och liknande förebyggande åtgärder mot brand. Regeringen ges dock möjlighet att överlåta åt en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela dessa föreskrifter. I 2 kap. 7 förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) framgår att regeringen överlåtit rätten att meddela dessa föreskrifter åt länsstyrelser och kommuner. Det är således i länsstyrelsers och kommuners föreskrifter som förbudet mot eldning eller liknande förebyggande åtgärder mot brand ska regleras och preciseras. Den enskilde, vare sig det är en fysisk eller juridisk person, har ett primärt ansvar för att skydda liv och egendom och att inte orsaka olyckor. Den enskilde har en skyldighet att följa ett utfärdat eldningsförbud och LSO ger möjlighet att döma den som överträder ett sådant förbud till böter. Bestämmelsen i FSO 2 kap. 7 ger utrymme att exempelvis föreskriva om försiktighetsåtgärder eller anmälningsförfarande vid vissa verksamheter utomhus. I bemyndigandet till länsstyrelserna och kommunerna i 2 kap. 7 FSO står att de får meddela föreskrifter helt eller delvis. Denna skrivning återfinns inte i 10 kap. 1 LSO. Det kan tolkas som att ett förbud kan begränsas geografiskt men lämnar öppet åt andra tolkningar som att delvis kan likställas med t.ex. krav på försiktighetsåtgärder. I utredningen efter den stora skogsbranden i Västmanland 2014 påpekas att skrivningen liknande förebyggande åtgärder mot brand exempelvis ger utrymme att vid höga brandrisknivåer förbjuda viss verksamhet eller vissa arbetsmoment inom skogsbruket. Denna vägledning förtydligar vad som ryms i skrivningen liknande förebyggande åtgärder mot brand och hur helt eller delvis kan tolkas. Oavsett vilka krav på försiktighetsåtgärder som ställs eller om det i föreskriften ställs krav på ett anmälningsförfarande ska det vara tydligt uttryckt i länsstyrelsers och kommuners föreskrifter om eldningsförbud. Som framgår av kapitel 4.1 kan det dock inte anses förenligt med proportionalitetsprincipen i kap. 2.1 att helt förbjuda verksamhet som kan starta bränder som exempelvis skogsbruk eller tågtrafik. I bilaga 1 redovisas också äldre reglering i syfte att illustrera hur eldningsförbud har hanterats tidigare. 2.1 Föreskrifter Både länsstyrelsen och kommunen kan besluta om föreskrifter om eldningsförbud. Rent formellt kan det alltså finnas två parallella föreskrifter med olika innehåll. Det är därför viktigt att kommunen och länsstyrelsen samverkar så att endast en föreskrift gäller för ett visst geografiskt område. Föreskrifter är formellt den beteckning som används i 8 kap. regeringsformen för rättsregler, dvs. för regler som bestämmer enskildas och myndigheters handlande.

33 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 6 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva Kännetecknande för en föreskrift är att den är bindande och generellt gällande. Kravet på att en föreskrift är generellt gällande är uppfyllt om den avser situationer av ett visst slag eller vissa typer av handlingssätt eller om den riktar sig till eller på annat sätt berör en i allmänna termer bestämd krets av personer. Om myndigheten kommer fram till att föreskrifter måste beslutas får inte regleringen vara mer omfattande än vad som är nödvändigt eftersom beslutet innebär en inskränkning i den enskildes fri- och rättigheter. Föreskriften måste vara proportionerlig i förhållande till ändamålet med föreskriften. Vidlyftiga, detaljerade och invecklade regler bör också undvikas, liksom föreskrifter som leder till kostnadsökningar, stelbenthet, krångel och onödig byråkrati. Vem som får besluta om kommunala föreskrifter i en kommun regleras framförallt i kommunallagen men kan också vara reglerat i en specialförfattning. Beslut om att anta föreskrifter om eldningsförbud kan inte överlåtas till ett kommunalförbund. Det innebär att beslut behöver tas av respektive medlemskommun. Det kan vara lämpligt att räddningstjänstförbunden istället vänder sig till sin länsstyrelse för att motsvarande beslut tas där för aktuella kommuner, istället för att söka beslut i varje aktuell kommun som omfattas av det tänkta beslutet. Det är således i föreskrifterna man återfinner själva innehållet i eldningsförbudet och därför kan det vara lämpligt att dessa begränsas i sin omfattning. I det beslut som tas om att utfärda föreskriften kan det vara lämpligt att ge en utförligare beskrivning av bakgrund, motiv och annan information. 2.2 Undantag Det krävs en särskild regel i myndighetens föreskrift för att en myndighet ska få ge dispens från sina egna föreskrifter. En myndighet får alltså inte i ett enskilt fall besluta om undantag från det som den själv har meddelat föreskrifter om, såvida inte myndigheten har gett sig en sådan rätt genom en särskild regel i föreskrifterna. 2.3 Kungörande Länsstyrelsens föreskrifter Författningar som har beslutats av riksdagen eller regeringen eller av en myndighet under regeringen eller riksdagen ska som huvudregel kungöras enligt lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar (kungörandelagen). Föreskrifter om eldningsförbud som en länsstyrelse har meddelat gäller när de har kungjorts eller vid senare tidpunkt som anges i beslutet. I brådskande fall får föreskrifterna om eldningsförbud kungöras genom att publiceras i en ortstidning eller läsas upp i radio. Detsamma gäller i fråga om ändring eller upphävande av sådana föreskrifter.

34 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 7 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva Kommunala föreskrifter Kungörande av kommunala föreskrifter ska, enligt 8 kap. 13 kommunallagen (2017:725), som huvudregel kungöras genom att det på kommunens eller landstingets anslagstavla tillkännages att protokollet för de beslutade föreskrifterna har justerats. Gällande kommunala föreskrifter ska finnas tillgängliga för allmänheten på kommunens webbplats. De ska där vara samlade i kommunens författningssamling eller på något annat sätt. Innehållet i samlingen ska framgå av ett register eller någon annan förteckning på webbplatsen Eldningsförbuds upphörande Den kommun eller länsstyrelse som utfärdat eldningsförbud för ett visst område ansvarar även för att upphäva detsamma. Upphävande av eldningsförbud kommuniceras enligt samma principer som i kap 6 - informationsmaterial och skyltar ska tas ner och samlas in.

35 - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 8 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva 3. Brandorsaker i vegetation Bränder i vegetation (ofta kallat skog och mark ) orsakas av mänskliga aktiviteter samt naturliga fenomen, t.ex. blixtnedslag. Statistiken 1 om brandorsaker och avbrända arealer bygger på räddningsledarnas bedömningar. Dessa bedömningar är svåra och innehåller stora osäkerheter vilket bland annat avspeglas i en hög andel okänd brandorsak. Av de kända brandorsakerna som bedöms ha störst relevans för eldningsförbud står grillning och lägereld samt annan eldning tillsammans för knappt 24 procent av samtliga bränder i skog och mark. Dessa två brandorsaker står för 20 procent av total avbränd areal. Brandorsaken övriga gnistor står för 3 procent av samtliga bränder men för hela 12 procent av totalt avbränd areal och då är Västmanlandsbranden 2014 borträknad. I brandorsaken övriga gnistor inkluderas bland annat en del bränder orsakade av skogsbruk. Heta arbeten utgör brandorsak i mycket få bränder. Andra brandorsaker som har koppling till mänskliga aktiviteter är bland andra tågbromsning och rökning och dessa utgör 2 procent vardera av alla bränderna samt står för omkring 1 procent vardera av den avbrända arealen. Brandorsakerna fördelar sig olika mellan månaderna. Under mars-maj dominerar annan eldning, avsiktlig brand och barns lek med eld medan grillning eller lägereld är en förhållandevis vanlig brandorsak under juniseptember. Flest bränder orsakade av blixtnedslag inträffar under juli månad. Fyrverkeri eller pyroteknik orsakar främst bränder kring valborg och nyår. Under åren brann 98 procent av total avbränd areal under perioden mars- augusti. 1 MSB:s räddningstjänststatistik som här inkluderar bränder i marktyperna Produktiv skogsmark inklusive hygge, Annan trädbevuxen mark samt Mark utan träd.

36 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 9 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva Våren, och därmed vegetationsbränderna, kommer inte samtidigt till hela landet. Gräsbrandssäsongen föregår normalt skogsbrandsäsongen och gräsbränderna är mer koncentrerade i tid än skogsbränderna. Gräsbränderna är många till antalet men leder till förhållandevis små avbrända arealer och medför sällan stora följdskador på skogsmark eller byggnader. Gräsbrandssäsongen och skogsbrandsäsongen kan delvis sammanfalla i tid under vissa år när brandrisken ökar snabbt. Företrädesvis är detta vanligare i norra delen av landet. Eldningsförbud kan endast påverka de brandorsaker som beror på mänskliga aktiviteter. Av dessa brandorsaker är det främst grillning och lägereld samt annan eldning där eldningsförbud bedöms ha störst betydelse. Även brandorsakerna övriga gnistor, fyrverkeri eller pyroteknik samt heta arbeten kan eventuellt påverkas av eldningsförbud beroende på hur ett sådant utformas. Totalt sett kan eldningsförbud där med antas påverka ca en fjärdedel av bränderna baserat på dessa orsaker.

37 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 10 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva 4. När bör man överväga att föreskriva om ett eldningsförbud I kapitel 2 förs ett resonemang om proportionalitet, om att en föreskrift ska vara generellt gällande samt att regleringen inte ska vara mer omfattande än vad som är nödvändigt. I kapitel 3 framgår att ett eldningsförbud främst kan ha effekt för bränder i vegetation som orsakas av vissa mänskliga aktiviteter. Mot bakgrund av dessa två kapitel anser MSB att föreskrifter om eldningsförbud ska hållas relativt enkla i sin utformning och ta sin utgångspunkt i två olika nivåer när det gäller omfattning. I sammanhanget kan också nämnas att eldning kan vara reglerat på andra sätt exempelvis miljöbalk, lokal ordningsstadga, lokala hälsoföreskrifter mm. 4.1 Eldningsförbudets syfte och omfattning Syftet med länsstyrelsers och kommuners föreskriftsrätt om eldningsförbud är att, i den utsträckning det är rimligt, förhindra omfattande bränder i skog och mark som orsakas av mänsklig handling. I bilaga 1 kan man se att tidigare reglering tydligt riktats mot eldning i olika former i skog och mark. MSB anser att de åtgärder som är rimliga att förbjuda i första hand är eldning av fast bränsle som ved, kol, gräs, ris etc. Med begreppet eldning bör också förstås grillning med fast bränsle. Förbudet bör även vid extrem brandrisk kunna omfatta förbränning med öppen låga med annat än fasta bränslen såsom exempelvis svets, gasolbrännare och stormkök. Förbudet bör begränsas till att omfatta ovannämnda aktiviteter i skog eller så nära skog att eld lätt kan spridas till skog eller vidare i terrängen. Där är risken betydligt större för en brand att växa i omfattning. En annan riskfaktor är att i vissa skogsområden vistas färre människor varför tiden till upptäckt sannolikt riskerar att bli längre. Ytterligare riskutsatta områden är de som saknar naturliga begränsningslinjer eller vägar och där vegetationen består av lättantändligt och brännbart material som högt gräs, buskar och träd etc. Grillning kan ändå vara tillåten om det sker på iordningsställda platser som är utformade så att risken för spridning är låg. Vidare bör förbudet endast användas när väderförhållanden innebär hög risk för antändning och spridning. Länsstyrelsen och kommunen har också möjligheter att vidta andra åtgärder i syfte att förebygga bränder i skog och mark genom att komplettera beslutet om eldningsförbud med krav på försiktighetsåtgärder eller anmälningsförfarande. Dessa åtgärder riktar sig lämpligtvis mot användning av maskiner och redskap som kan innebära hög risk för antändning i skog och mark när det är höga brandriskvärden. Exempelvis kan arbete med skogsmaskiner utgöra en del i både mindre och större näringsverksamheter som är beroende av att kunna bedriva arbete i skog och mark. Skogsnäringen har vidtagit långtgående

38 - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 11 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva försiktighetsåtgärder på eget initiativ. Mot den bakgrunden bedöms det inte proportionerligt att vid hög brandrisk helt förbjuda sådan verksamhet. Det kan därför vara lämpligt att de och andra berörda aktörer deltar i samverkan med länsstyrelser och kommuner. Genom samverkan kan ansvariga myndigheter säkerställa att riskfyllda verksamheter (verksamhet som riskerar att starta bränder, exempelvis ogräsbekämpning med gasbrännare, kantklippning av vägrenar och banvallar, slipning av räls) har vidtagit rätt förberedelser. Den kommunala räddningstjänsten kan också ges bättre förutsättningar för sin insatsplanering och länsstyrelsen kan få ökade möjligheter att styra sin skogsbrandbevakning till dessa platser. Iordningsställd grillplats t.ex. eldplats som är avgränsad med obrännbart material (t.ex. betongkonstruktion eller stensättning) samt en bred markyta med grus eller motsvarande runt omkring eldplatsen. Områden med skog eller så nära skog att eld lätt kan spridas till skog eller vidare i terrängen här avses sammanhängande markområden med brännbar vegetation eller motsvarande som lätt kan antändas och snabbt sprida brand vidare över större ytor. Normal villaträdgård räknas inte in här. 4.2 Analys och värdering av risk MSB anser att eldningsförbud utifrån en bedömning av brandrisken kan delas in i två nivåer. För att bedöma risken för brand i vegetation används informationssystemet Brandrisk skog och mark 2 som SMHI driver på uppdrag av MSB. Systemet kräver lösenord för inloggningen. Detta kan fås för kommuner och länsstyrelsen via formulär på MSB:s webbplats 3. Nedan ges en beskrivning av tillvägagångssätt och bedömningsgrunder. 2 Brandrisk skog och mark vegetationsbrand/brandriskprognoser/glomt-losenord/

39 - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 12 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva Underlag till bedömning av brandrisk Informationen i Brandrisk i skog och mark bygger på ett kanadensiskt modellsystem för bedömning av brandrisk och brandbeteende kallat Canadian Forest Fire Danger Rating System (CFFDRS) 4. Brandriskbedömningen i FWI 5 - modellen bygger på beräkning av fuktinnehållet i tre olika skikt. Indata till beräkningen är temperatur, relativ luftfuktighet, dygnsnederbörd och vindhastighet. Steg 1: Logga in och ta upp fliken Alla brandriskdata. Klicka i kartbilden på en lämplig geografisk plats i det aktuella området. Tabellen till höger i bilden uppdateras och kan användas i bedömningarna enligt nedan. Steg 2: Läs av kolumnen FWI-Index 6. Titta på hur risken ser ut för dagen och de kommande 5 dygnen. Om värdet i kolumnen FWI-Index är 5E, läs även av värdet i kolumnen FWI. Steg 3: Läs av kolumnen DMC 7 samt kolumn DC 8 för dagen och de kommande fem dygnen. Steg 4: Gör en sammanvägd bedömning enligt de två nivåerna nedan FWI betyder Fire Weather Index. 6 FWI-Index avser den svenska översättningen av FWI till ett brandriskindex i sex klasser med stigande värde för ökande brandrisk. 7 DMC betyder Duff Moisture Code och visar uttorkningen mellersta markskiktet. 8 DC betyder Drought Code och visar uttorkningen för det nedre markskiktet.

40 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 13 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva Bedömning av behov av förbud - brandrisk lägre nivå Sammanvägd bedömning för den lägre nivån: Kolumnen FWI-Index visar höga brandriskvärden (4 eller 5) aktuellt datum och kommande fem dygn. Väderprognosen visar tydligt att en upptorkning pågår. Det innebär en samtidig ökning av värden i både kolumn DMC (mellersta markskiktet) och kolumn DC (det nedre markskiktet). Eldningsförbud bör övervägas särskilt om upptorkningen pågått en tid och prognoserna tydligt visar på en fortsatt hög brandrisk eller ökande risknivåer Bedömning av behov av förbud brandrisk högre nivå Sammanvägd bedömning för den högre nivån: Kolumnen FWI-Index visar höga brandriskvärden (4, 5 eller 5E) aktuellt datum och kommande fem dygn. Väderprognosen visar tydligt att en upptorkning pågår. Det innebär en samtidig ökning av värden i både kolumn DMC (mellersta markskiktet) och kolumn DC (det nedre markskiktet) samtidigt som värdena för kolumn DC redan är mycket höga (över 400). Om kolumnen FWI-index visar 5E bör även kolumnen FWI kontrolleras avseende vilken nivå prognosen anger det ska bli kommande dagar. Är nivån konstant eller ökar den, och omfattar någon dag då värdet är extra högt? Eldningsförbud bör införas särskilt om upptorkningen pågått en tid och prognoserna tydligt visar på en fortsatt hög brandrisk eller ökande och att prognosen anger mycket extrema FWI-värden (över 30) Särskilda situationer eller väderförhållanden Vädersituationer kan uppstå även vintertid där risk för snabb brandspridning kan ske i vegetationen när snötäcke saknas och då det är långvariga perioder utan eller med liten nederbörd. Under en sådan period kan vegetationen torkas ut och bli brännbar även vintertid. Om det i en sådan period också är torr luft (relativa luftfuktigheter under 50 procent) och kraftig vind kan bränder i vegetation spridas snabbt främst då i den typ av bränsle som är finfördelat som ljung, olika andra risväxter, död vegetation, mm. Nordiska erfarenheter finns från ytstora bränder som startat i vegetationen och spridits vidare. Exempelvis i Norge januari 2014 där två större bränder skedde på ca 1000 ha var och i en av bränderna brann också ca 70 byggnader upp. Generellt bör en bedömning om eldningsförbud göras då

41 - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 14 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva relativa luftfuktigheten är under 30 procent och då det också är kraftig vind även om FWI-indexet visar låga nivåer eller att prognostjänsten inte är i normal sommardrift och inte anger något prognosvärde. Variationen i luftfuktighet över dygnet är också viktig att beakta och om det är låga nivåer för relativa luftfuktigheten också under natten. Om FWI-prognosen körs och FFMC 9 -värdet är över 90 finns risk för snabb brandspridning i finfördelade bränslen över öppna ytor i kombination med kraftig vind. Påskeldar och Valborgseldar eller andra arrangemang bör beaktas och bedömning göras om eldning sen kvällstid kan medföra brandspridningsrisk. Om prognosen anger hög fukt då (mer än 70 procent) bör risken för spridning i ytlig fin vegetation som dött gräs bedömas som liten. 4.3 Medgivande om undantag För vissa typer av verksamheter kan undantag medges. Som tidigare nämnts så anser MSB att skogsnäringen generellt inte omfattas av eldningsförbud. Men det finns andra verksamheter som kan vara aktuella. Exempel på sådana verksamheter kan vara scoutläger, campingplatser, tävlingsarrangemang eller verksamhetsutövare för friluftsaktiviteter som har iordningställda grillplatser/eldstäder och där dessa har organiserat brandskyddet runt aktiviteten samt aktörer som genomför naturvårdsbränningar och har kunskaper om bränder i vegetation och riskhanteringsrutiner för bränning. Se även kapitel 2.2 om vem som kan medge undantag. 4.4 Förslag utformning av föreskrift om eldningsförbud Nedan följer två förslag på hur föreskrifter om eldningsförbud kan utformas för de två nivåerna. Den lägre nivån kan även vara lämplig att använda vid de speciella omständigheter som beskrivs i kapitel FFMC betyder Fine Fuel Moisture Code

42 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 15 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva Förslag föreskrift lägre nivå X-län/kommun föreskriver med stöd av 2 kap. 7 förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor att för län/kommun/begränsat geografiskt område gäller följande: 1 Förbud mot viss typ av eldning utomhus. Förbudet omfattar, aktiviteter som eldning, grillning, matlagning, bränning med fast bränsle (ved, kol, gräs, ris, grenar etc.). Förbudet omfattar inte eldning vid iordningställda platser utformade så att möjligheten till spridning är låg. Med utomhus avses i denna föreskrift skog eller mark så nära skog att eld lätt kan spridas till skog eller vidare i terrängen. 2 Förbudet gäller från dag-månad-år fram till beslut om föreskriftens upphävande 3 Undantag från förbudet kan i särskilda fall medges av den myndighet som fattat beslut om denna föreskrift. Upplysning Den som uppsåtligen eller genom oaktsamhet bryter mot eldningsförbudet kan dömas till böter med stöd av 10 kap. 3 lag (2003:778) om skydd mot olyckor Förslag föreskrift - högre nivå X-län/kommun föreskriver med stöd av 2 kap. 7 förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor att för län/kommun/begränsat geografiskt område gäller följande: 1 Förbud mot alla typer av eldning utomhus. Förbudet omfattar aktiviteter som eldning, grillning, matlagning, bränning med fast bränsle (ved, kol, gräs, ris, grenar etc.) samt aktiviteter som innefattar användande av spritbrännare, gasolbrännare, pyroteknik eller så kallade heta arbeten. Med utomhus avses i denna föreskrift skog eller mark så nära skog att eld lätt kan spridas till skog eller vidare i terrängen. 2 Förbudet gäller från dag-månad-år fram till beslut om föreskriftens upphävande 3 Undantag från förbudet kan i särskilda fall medges av den myndighet som fattat beslut om denna föreskrift. Upplysning Den som uppsåtligen eller genom oaktsamhet bryter mot eldningsförbudet kan dömas till böter med stöd av 10 kap. 3 lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

43 - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 16 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva 5. Metodik 5.1 Inledning Regelverket ger såväl länsstyrelser som kommuner möjlighet att för hela eller delar av sitt geografiska område utfärda föreskrifter om eldningsförbud. Avsikten är att det ska finnas en gällande föreskrift för varje enskilt geografiskt område (dubbelreglering ska således undvikas). Vidare ska de inskränkningar i den enskildes rättigheter som föreskriften innebär vara väl avvägda mot rådande riskbild. Det är viktigt att det geografiska område som omfattas av föreskriften är väl definierat och avgränsat. Ett område som berörs av hög brandrisk kan ofta omfatta flera kommuner och ibland även flera län. Det är en fördel om det finns naturliga och kända gränser som kan användas. Ett exempel från Jönköpings län Risken för brand i skog och mark är mycket stor i länets sydöstra delar. Eldningsförbud råder öster om E4:an i Värnamo, Vaggeryd, Sävsjö och Vetlanda kommuner. 5.2 Samverkan mellan länsstyrelser och kommuner Länsstyrelser ska genom sitt geografiska områdesansvar (förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion och förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap) bjuda in berörda aktörer i länet till samverkan för att en gemensam inriktning ska uppnås. Detta gäller oavsett vilken händelse eller situation som råder. I Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar 10 beskrivs hur en regional inriktnings- och samordningsfunktion kan organiseras och arbeta. Samordningsfunktionen kan antingen ha fysiska möten eller använda andra kanaler för att diskutera underlag och komma fram till inriktningsbeslut. Förslagsvis kopplas en stödfunktion, med uppgift att analysera och ta fram beslutsunderlag, till samordningsfunktionen. 10 Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), MSB777, ISBN

44 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 17 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva Under gräs- och skogsbrandsäsongen kan det under vissa perioder vara nödvändigt att göra en daglig analys av brandrisker i skog- och mark. I den analysen är det viktigt att följa FWI med betydande delindex för senaste perioden och SMHI:s brandriskprognoser framåt, för att kunna föreslå lämpliga åtgärder se kapitel 4.2. Detta arbete är viktigt både för bedömningen av behovet av föreskrifter om eldningsförbud, för bedömning av behovet av skogsbrandbevakning med flyg samt eventuella åtgärder räddningstjänsterna kan vidta. Lämpligt är om analysarbetet utförs av sakkunnig personal på länsstyrelse och kommuner. Under sommaren kan det vara begränsad tillgång på sådan sakkunnig personal varför det är viktigt att ansvariga myndigheter nyttjar varandras resurser och säkerställer tillgången till rätt kompetens under den aktuella perioden. MSB rekommenderar att informationssystemet WIS används vid samverkan. Olika aktörer får då tillgång till samma information. Ytterligare en fördel är att MSB kan använda underlaget vid sammanställning av nationella lägesbilder. 5.3 Inriktning och samordning för eldningsförbud Det övergripande målet för en regional samordningsfunktion kan bland annat vara att komma fram till en gemensam inriktning och samordning för arbetet med analyser av brandriskprognoser och eventuella föreskrifter om eldningsförbud. I det arbetet bör man ta ställning till ett antal punkter: Hur ser den regionala riskbilden ut? Exempelvis kan det för ett visst geografiskt område finnas behov av ett eldningsförbud av den lägre nivån medan det för ett annat geografiskt område finns behov av ett förbud av den högre nivån alternativt att ett eldningsförbud inte fyller något syfte. Att man inom regionen samordnar tiden för när beslut om utfärdande av föreskrifter ska börja gälla och tiden för dess upphävande. Att länsstyrelse och kommuner kommer överens om vilken myndighet som meddelar och kungör föreskriften, samt samordnar hur innehållet lämpligast kommuniceras till allmänhet, myndigheter och berörda aktörer med ett gemensamt budskap Att det råder samsyn om undantag (dispenser) från eldningsförbudet kan medges eller inte dvs vilka förutsättningar eller villkor ska vara uppfyllda? Grundprincipen är att den som meddelat föreskriften också är den som har rådighet att medge dispens. Att man har en planering för hur arbetet ska bedrivas och att man genom samverkan säkerställer tillgång till personal med rätt kompetens och behörighet att ta fram analysunderlag och fatta beslut. Länsstyrelsernas geografiska områdesansvar omfattar även en skyldighet att samverka med andra länsstyrelser och centrala myndigheter. Det är därför lämpligt att ta kontakt med angränsande län med sammanhängande skogsområden för att dela lägesbilder och ta ställning till hur arbetet över länsgränserna ska samordnas. Denna samverkan är framförallt viktigt för att definiera vilka områden som ska

45 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 18 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva omfattas och för att samordna föreskrifternas omfattning och tidpunkt för ikraftträdande. Ett alternativ kan vara att utöka den regionala samordningsfunktionen till att omfatta berörda aktörer i angränsande län för och enas om en effektiv hantering. En avvägning bör göras från område till område då det kan det bli svårt att komma fram till en gemensam inriktning och samordning om det är för många aktörer inblandade. Vid särskilda tillfällen, exempelvis sommaren 2018, kan MSB använda sig av myndighetsmeddelanden för att påtala försiktighetsåtgärder på grund av hög eller extremt hög brandrisk för större områden och också uppmana till att respektera de eldningsförbud som råder. Om en enskild kommun identifierar höga brandrisknivåer och gör bedömningen att ett eldningsförbud kan övervägas bör länsstyrelsen kontaktas för att initiera samverkan. På motsvarande sätt har Länsstyrelsen ett ansvar att kontakta angränsande länsstyrelser med sammanhängande skogsområden för att initiera samverkan. Som nämndes i kapitel 4.1 kan det också vara lämpligt att skogsnäringen och andra aktörer, som bedriver verksamhet som kan medföra att vegetationen antänds, bjuds in och deltar i samverkan med länsstyrelser och kommuner.

46 - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 19 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva 6. Kommunicera eldningsförbud 6.1 Att kommunicera till allmänheten De formella kraven på hur en föreskrift ska förmedlas återfinns under kapitel 2.3 Kungörande. Föreskriften träder i kraft först då den har meddelats på ett korrekt sätt. 11 Kommunikation av föreskriftens innehåll till de som berörs av den är en uppgift som är ett obligatoriskt moment i arbetet med eldningsförbud. Det är av stor vikt att de som berörs av eldningsförbudet får korrekt information om förbudets innebörd så att det är tydligt för dem vad som är förbjudet och vad man kan ställas till ansvar för. Med beaktande av den höga brandrisknivå som föranleder ett eldningsförbud är det också önskvärt med kompletterande information och rekommendationer om att iaktta stor försiktighet och agera på ett sätt som minskar risken för brand i skog och mark. Det är dock viktigt att informationen är tydlig med vad som är det formella kravet i eldningsförbudet och vad som i övrigt är viktigt att beakta. Ansvariga myndigheter bör samverka för att kommunicera både det formella förbudet men också anpassa innehållet så att det är lätt att förstå och passar i olika kanaler. De ska ge en samstämmig bild av läget och vara förberedda på frågor. 12 Det är önskvärt att planeringen för hur kommunikationen ska ske har påbörjats innan skogsbrandsäsongen startar och att man då skapat rutiner för vem som gör vad. Vägledningen Kriskommunikation för ökad effekt vid hantering av samhällsstörningar är en källa till hur aktörsgemensam kriskommunikation bedrivs på ett effektivt sätt. 6.2 Målgruppsanpassad kommunikation Målgruppen för informationen är främst de som bor, verkar eller som tillfälligt vistas i aktuella områden för exempelvis arbete eller turism. Det är viktigt att informationen når ut brett samtidigt som den också riktas till särskilt viktiga grupper som troligtvis kommer att röra sig i aktuella skogs- och markområden. 11 Lag (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar. 12 Kriskommunikation för ökad effekt vid hantering av samhällsstörningar, sida 14

47 - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 20 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva Det kan exempelvis vara: Personer som bor i eller i nära anslutning till aktuella områden Personer som arbetar eller turistar i aktuella områden Tänk igenom vilka grupper som troligast befinner sig i det aktuella området. Försök bygga nätverk och använda nätverkets kanaler för att nå dem. Samverka med företag inom turism- och skogsnäringen eller föreningar med aktiviteter i skog och mark. Den här analysen görs med fördel före brandrisksäsongen och tillsammans med angränsande kommuner eller samordnat genom länsstyrelsen till exempel enligt metodiken Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. MSB Budskap och att skriva begripligt I kapitel 2.1 beskrivs skillnaden mellan föreskriften och beslutet om att utfärda föreskriften. Föreskrift ska hållas kortfattad och uppfylla krav på formalia medan beslutet lämpligen kan innehålla en bakgrund och motivering. När en föreskrift om eldningsförbud är beslutad är det viktigt att nå ut med informationen till de som berörs av den. Innehållet i föreskriften ska alltid vara utgångspunkt för informationen men språket och omfattningen behöver anpassas till målgrupp och informationskanal. Samtidigt behöver förbudet sättas in i ett sammanhang och bör kompletteras med information om hur det tillämpas i konkreta situationer och vilken beredskap den enskilde bör ha att själv hantera en eventuell brand. Det är därför lämpligt att budskapet innehåller information om: Att det råder eldningsförbud och varför. En tydlig beskrivning över vilket geografiskt område förbudet omfattar. Det är en fördel om det finns naturliga gränser som många känner till. Vad det innebär för människor i området. Hur man håller sig uppdaterad om förändringar av förbudet. Var man vänder sig med frågor. Hur man som privatperson agerar om någon bryter mot eldningsförbudet eller om man upptäcker en brand i skog och mark. Påföljd för att bryta mot förbudet. Guide för riskkommunikation ger råd om hur man skriver begriplig text med budskapet i fokus Gå rakt på sak - Börja med att säga det viktigaste, och vänta med längre förklaringar och bakgrundsbeskrivningar. 2. Välj vanliga, vardagliga synonymer om sådana finns - Med vanliga ord är det större chans att fler förstår precis vad du menar. 3. Förklara de fackord och fackuttryck du inte kan byta ut. 4. Använd ett personligt tilltal skriv "du". Undvik att prata om till exempel kommuninvånarna i texten, försök att prata med dem istället Kriskommunikation för ökad effekt vid hantering av samhällsstörningar, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), MSB 1266, Kriskommunikation för ökad effekt vid hantering av samhällsstörningar, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), MSB 1266,

48 - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 21 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva 6.4 Informationskanaler och aktiviteter Att nå ut snabbt till allmänheten och särskilt valda målgrupper kräver att man använder sig av informationskanaler med stor räckvidd men också att man använder sig av mer nischade informationskanaler. Det är därför bra att kombinera en användning av mer traditionell media som dagstidningar, radio och TV med information på webbplatser och sociala medier samt affischer eller skyltning. Tillsammans har aktörer, företag, föreningar och frivilligorganisationer ofta en rätt omfattande uppsättning kanaler. Återigen förutsätts samordning för att nå ut effektivt så att inblandade vet vem som gör vad Pressmeddelande För att nå ut till allmänheten med information om eldningsförbudet kan media vara till hjälp. De är ofta intresserade av att rapportera om sådant som intresserar allmänheten, gärna med en lokal eller personlig vinkel. En bra förberedelse är att ha kontaktuppgifter till lokala och regionala medier samlat. Förbered vem som ska vara talesperson, för eventuella intervjuer, och se till att hen är inläst på de viktigaste budskapen Myndighetssmeddelande I Sveriges Radios (SR) sändningstillstånd framgår att SR kostnadsfritt ska sända meddelanden som är av vikt för allmänheten om en myndighet begär det, så kallat informationsmeddelande. Det innebär att den kommun eller länsstyrelsen som beslutat om eldningsförbud kan kontakta SR:s sändningsledning och begära att få ut informationen. Meddelandet sänds tämligen omgående i lokal P4-kanal med kommun eller länsstyrelse som avsändare Sociala medier Många kommuner har idag många följare på sociala medier och det är en naturlig kanal för att nå många. Samtidigt kan en organisation arbeta riktat mot en särskild målgrupp till exempel indelat efter ålder, intressen eller bostadsområde. I sociala medier kan du enkelt nå ut till många människor på ett lite mer personligt och öppet sätt. Styrkan med kanalen är möjlighet till interaktion. Du får snabbt kunskap om vilka frågor eller behov av ytterligare information som människor har genom dessa kanaler. Om din organisation väljer att vara aktiv i media och sociala medier, tänk på att det också måste finnas resurser för att ta hand om frågor som kommer in den vägen Ibid

49 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 22 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva Webbplatsen Beslutet om eldningsförbud publiceras alltid på den egna webbplatsen men naturligtvis är den också en viktig kanal för nyheter, notiser, vanliga frågor och svar som ger information om förbud och brandriskläget. Var noga med att notiser, nyheter eller annan information om eldningsförbudet länkas till beslutet så att läsaren har tillgången till källan Appar och digitala tjänster En del kommuner har information till och tjänster för invånarna samlade i en app. Det ger möjligheter till att skicka information i pushnotiser. Det kan även vara en möjlighet för olika karttjänster. På så sätt kan många turister som rör sig ute i skog och mark nås av information om eldningsförbud Vidareinformatörer I det förberedande arbetet kan ingå att ta kontakt med och skapa ett nätverk av vidareinformatörer. Det kan vara föreningsledare, företagare inom turism, och arbetsgivare till gästarbetare. E-post- eller sms-listor är ett effektivt sätt att hålla dem underrättade om läget vilket är värdefullt då de är länken till en prioriterad målgrupp. Ytterligare en viktig funktion att hålla uppdaterad är personal som bemannar telefonväxel och/eller ett Kontaktcentrum. De behöver grundläggande information om läget och uppgifter om hur allmänheten håller sig uppdaterad och var de kan vända sig med frågor. Se till att dessa ingår i nätverken som får information om läget Affischer om eldningsförbud I tider av att informera om förbudet att elda i skog och mark är det högst troligt att anslag behöver sättas upp. För de aktörer som själva erbjuder iordningsställda grillplatser blir det naturligt att informationen når ut på plats. Affischer kan förberedas och delas med de som ansvarar och erbjuder allmänheten att använda grillplatser i skogsområden. Information om förbud och förebyggande information Myndigheten för samhällsskydd och beredskap erbjuder (exempelvis på webbplatsen Dinsäkerhet.se) generell information om eldningsförbud till målgruppen privatpersoner. Den kan olika aktörer använda. Var dock uppmärksam på att den kan behöva kompletteras med regional eller lokal information. Det finns även information om att förebygga brand i skog och mark vilken kan användas i den förebyggande riskkommunikationen. Den kan vara användbar i en situation som ännu inte har blivit kritisk men där aktören vill uppmana privatpersoner att vara försiktiga när de eldar i skog och mark.

50 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 23 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva Bilaga 1 - Historik Tidigare reglering Bestämmelsen i 10 kap. 1 har i princip samma lydelse som 20 räddningstjänstlagen (1986:1102) och överfördes till LSO utan någon särskild kommentar. Om man vill gå tillbaka och finna den materiella bakgrunden till eldningsförbuden finner man det i brandlagarna och tillhörande brandstadgor från 1962 respektive I 1962-års brandstadga står: Vill någon företaga kolning, tjärbränning eller hyggesbränning eller ock svedja eller bränna gräs, halm, ris eller ljung eller för annat ändamål uppgöra eld utomhus på plats, där elden lätt kan sprida sig och medföra brandfara, åligger honom att dessförinnan, genom grävning eller på annat sätt, vidtaga de särskilda åtgärder, som kunna anses erforderliga för att hindra eldens spridning. Sådan eld må ej övergivas, förrän den blivit fullständigt släckt. Vidare framgår av brandstadgan att kommunen i sin brandordning bör föreskriva en skyldighet att anmäla sådan bränning till brandchefen. Den som underlåter anmälningsskyldighet kan straffas enligt 27 brandstadgan. Den som ej vidtager föreskrivna säkerhetsåtgärder eller åsidosätter brandchefens förbud kan straffas enligt 10 brandlagen eller för allmänfarlig vårdslöshet enligt strafflagen. I brandstadgorna gavs kommunerna möjlighet att i sin brandordning föreskriva att eldning utomhus skulle anmälas till brandchefen i kommunen. I Statens brandnämnds meddelande om brandordningar från 1975 anvisas att den som planerar att genomföra bränningar av hygge, halm eller annan större bränning ska anmäla detta till brandchefen. Brandchefen ska förbjuda detta för det fall bränningen befaras medföra stor brandfara. Syftet var att brandchefen skulle kunna förbjuda olämplig eldning. Efterhand som möjligheterna att prognostisera brandrisken gradvis förbättrats har också förutsättningarna att utfärda ett mer generellt eldningsförbud ökat vilket också är ett faktum i dagens regelverk. Hyggesbränning I meddelande från 1964 har Statens brandinspektion meddelat anvisningar om hur en hyggesbränning utförs. Meddelandet innehöll anvisningar om bland annat anmälan till brandchef, kompetens hos personal, omfattning och begränsningslinjer, tillgång till utrustning för släckning, genomförandet och eftersläckning och bevakning. Därutöver innehöll det anvisningar om att anmälan även bör göras till länsstyrelsen i syfte att kunna använda skogsbrandbevakningen med flyg på ett effektivt sätt. Bränning på tomt Av meddelande från statens brandinspektion från 1967 om bränning på tomt framgår att planerad, "mera omfattande bränning" alltid ska anmälas till

51 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 24 (24) Datum Diarienr MSB Utgåva brandchef. Vid svår torka och stark blåst ska även mindre bränningar anmälas till brandchefen. Som bränning av mindre omfattning avses sedvanlig ris- och gräsbränning samt bränning av trädgårdsavfall och dylikt på en ordinär villatomt. För bränning av gräs, halm, ris, ljung eller annat, som ej bedöms omfattande, men erfarenhetsmässigt medför bränder kan det under vissa speciella väder och klimatförhållanden vara rimligt att ha strängare bestämmelser. Det betonades dock att anmälningarna inte ledde till stor administrativ börda för brandchefen. I 1945 års brandlagstiftning fanns ett regelmässigt förbud mot bränning av ris och liknande "i skog eller så nära skog att eld lätt kan spridas dit. Anvisningarna till brandchef om säkerhetsåtgärder vid bränning innehöll saker som väderlek vid igångsättning, bevakning och avslut, närhet till luftledning, tillgång till släckutrustning. Halmbränning I statens brandinspektions meddelande från 1973 om halmbränning fanns anvisningar om bland annat anmälan till brandchef, avstånd och begränsningslinjer, vindförhållanden, genomförandet, tillgång till släckutrustning, rökspridning och miljöpåverkan, bevakning och eftersläckning. Brandskyddsåtgärder vid mekaniserad skogsavverkning I statens brandinspektions meddelande från 1974 anförs att det finns risk att det uppstår bränder till följd av gnistbildning när det genomförs arbeten med fordon och maskiner i skog eller i omedelbar närhet av skog. Även sådant som hantering av brandfarliga varor, svetsning eller slipning vid reparation av maskiner är andra saker som riskerar att starta en brand. Vidare innebär mer omfattande skogsavverkning att det samlas stora mängder avfall över stora ytor vilket ökar risken för snabb brandspridning. Mot bakgrund av dessa risker såg man behov av att inventera platser där aktivt skogsbruk av större omfattning pågår. Bland annat för att kunna markera dessa platser på karta och beakta tillgången till vatten och vägförbindelser. I meddelandet finns anvisningar om upplägg av timmer, hantering av avfall, maskinskötsel, reparationer, brandsläckningsutrustning, larmning, bevakning mm. Just reparationer och framförallt svetsning och skärning beskrivs särskilt i dessa anvisningar.

52 Eldning utomhus Vägledning för Dalarnas län

53 Diarienummer: Omslagsbild: Eldning vid en iordningställd grillplats. Foto: Mostphotos. Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen i Dalarnas läns webbplats: Den kan även beställas från Länsstyrelsen i Dalarnas läns, telefon Ingår i serien Rapporter från Länsstyrelsen i Dalarnas län, ISSN:

54 Eldning utomhus Vägledning för Dalarnas län Länsstyrelsen i Dalarnas län har tagit fram följande vägledning rörande förbud mot eldning utomhus. Vägledningen anger en inriktning för hur beslut om eldning utomhus ska fattas, föreskrivas och kommuniceras inom Dalarnas län. Johan Erikson

55 2 Länsstyrelsen Dalarna 2019 Eldning utomhus

56 Innehållsförteckning Brandrisk... 4 Brandbevakningsflyg i Dalarna... 4 Eldningsförbud... 5 Vem föreskriver om eldningsförbud?... 5 När föreskrivs det om eldningsförbud?... 5 När kan dispens för eldningsförbud ges?... 5 Samverkan om eldningsförbud... 6 När sker samverkan om eldningsförbud?... 6 Hur sker samverkan om eldningsförbud?... 6 Hur delges information om eldning utomhus mellan länets myndigheter?... 6 Kungörelse och informationsspridning... 7 Hur skapas inriktning för informationsspridning?... 7 Vilka kanaler används för kungörelse och informationsspridning?... 7 Bilaga 1. Indelning av bevaknings- och brandriskområden i Dalarnas län... 8 Bilaga 2. Omfattning på Eldningsförbud... 9 Bilaga 3. Villkor för undantag från eldningsförbud för naturvårdsbränningar. 11 Bilaga 4. Förslag på kommunal föreskrift om förbud mot eldning utomhus Eldning utomhus Länsstyrelsen Dalarna

57 Brandrisk Med brandrisk avses i denna inriktning sådan brandrisk som, under tiden den 27 april till 31 augusti varje år, dagligen beslutas av räddningstjänst, inom respektive bevakningsområde. Inom bevakningsområde sydöst (SO) beslutar räddningstjänstförbundet Dalamitt, inom sydväst (SV) räddningstjänsten Malung-Sälen och inom nord (N) Brandkåren i norra Dalarna (se bilaga 1). Övrig tid gäller brandrisk som anges av SMHI. Respektive räddningstjänst ger också en rekommendation om eldningsförbud inom respektive bevakningsområde. Länets brandriskbedömning bygger på indata i form av temperatur, relativ luftfuktighet, fuktigheten i markskikten, vindhastighet och dygnsnederbörd, tillsammans med räddningstjänstens kunskap om lokala förhållanden. Brandriskbedömningen har översatts till ett brandriskindex i sex klasser med stigande värde för ökande brandrisk och som används för kommunikation med allmänhet och media enligt följande: 1) Mycket liten brandrisk 2) Liten brandrisk 3) Normal brandrisk 4) Stor brandrisk 5) Mycket stor brandrisk 5E) Extremt stor brandrisk Information om aktuell brandrisk ges på och hos respektive ansvarig räddningstjänst på telefon: för bevakningsområde SV för bevakningsområde SO för bevakningsområde N Brandbevakningsflyg i Dalarna På uppdrag av Länsstyrelsen bedrivs brandbevakningsflyg i länet. Flygfrekvens och område för brandflyget baseras på räddningstjänsternas brandriskprognoser enligt de bevakningsområden som anges i bilaga 1. Vid brandrisk 4 sker en flygning per dygn och vid brandrisk 5 och 5E sker två flygningar per dygn. Vid behov kan utökad bevakning genomföras enligt gällande avtal. 4 Länsstyrelsen Dalarna 2019 Eldning utomhus

58 Eldningsförbud Aktsamhet ska alltid vidtas vid eldning oavsett om eldningsförbud råder eller ej. Den enskilde har också skyldighet att hålla utrustning för släckning av brand och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och hindra eller begränsa skador till följd av brand. Vem föreskriver om eldningsförbud? Grundprincipen är att respektive kommun föreskriver om regler för lokala eldningsförbud. Förslag på föreskrift finns i bilaga 4. Länsstyrelsen kan besluta om regionala eldningsförbud som gäller i delar av länet eller i hela länet. Totalt eldningsförbud kan föreskrivas vid exempelvis extremt hög brandrisk och om långvarig torka råder, omfattande bränder uppstår eller om länet och landets skogsbrandsresurser är ansträngda. Förbudet och de föreskrifter som länsstyrelsen beslutar om vid totalförbud gäller då oavsett vilka lokala föreskrifter som kommunerna tagit fram. När föreskrivs det om eldningsförbud? Rekommendationen är att eldningsförbud ska råda inom respektive kommun om: FWI-Index (Fire Weather Index) och HBV-index visar höga brandriskvärden (4, 5 eller 5E) aktuellt datum och kommande fem dygn. Väderprognosen ska även visa tydligt att en upptorkning pågår. Det innebär en samtidig ökning av DMC värden (Duff Moisture Code, upptorkning i mellersta markskiktet) och DC värden (Drought Code upptorkning i det nedre markskiktet). DMC värden över 40 visar på tydlig upptorkning och värden över 70 är mycket höga för svenskt klimat. DC värden över 320 visar på en tydlig upptorkning och värden på över 400 är mycket höga för svenskt klimat. När kan dispens för eldningsförbud ges? Exempel på aktiviteter som kan medges dispens är läger-/övningsverksamhet och naturvårdsbränning som utförs av aktörer med kunskap om brandsäkerhet i vegetation och riskhanteringsrutiner för eldning. Naturvårdsbränningar är en etablerad och viktig skötselåtgärd i naturskyddad skogsmark som av sin natur ofta är lämpliga att genomföra när det råder eldningsförbud. Villkor för dispens vid naturvårdsbränningar redovisas i bilaga 3. Dispens från eldningsförbud medges vanligtvis av räddningstjänsten i den kommunen som omfattas av eldningsförbudet. Vid totalförbud kan undantag och verksamheter som beviljats dispens av räddningstjänsten enligt tidigare föreskrift komma att omfattas av det totala eldningsförbudet. Eldning utomhus Länsstyrelsen Dalarna

59 Samverkan om eldningsförbud När sker samverkan om eldningsförbud? Vid förhållanden som visar höga brandriskvärden kommande fem dygn enligt rekommendation under rubriken Eldningsförbud ska ansvarig räddningstjänst inom berört bevakningsområde kontakta Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap. Räddningstjänsten ska också kontakta Länsstyrelsen via tjänsteman i beredskap vid sjunkande brandriskvärden om eldningsförbud föreskrivits i delar av eller hela länet. Hur sker samverkan om eldningsförbud? Vid hög brandrisk sammankallar Länsstyrelsen berörda räddningstjänster och kommuner för samverkan. Samverkan genomförs för att skapa en gemensam inriktning och samordning av arbetet med förbud och upphävande av förbud mot eldning utomhus. Hur delges information om eldning utomhus mellan länets myndigheter? Eldningsförbud kan beslutas av respektive kommun även utanför angivet intervall, exempelvis vid risk för gräsbrand. I samband med ett sådant beslut om eldningsförbud ska Länsstyrelsen informeras. Varje aktör lägger ut information som berör eldningsförbud på samverkansytan Eldningsförbud i Dalarnas län i WiS. Beviljade dispenser för större aktiviteter så som naturvårdsbränningar rapporteras på samverkansytan Eldningsförbud i Dalarnas län i WiS av den aktör som beviljat dispensen. Länsstyrelsen ska årligen i samråd med länets räddningstjänster se över rutiner för eldningsförbud. 6 Länsstyrelsen Dalarna 2019 Eldning utomhus

60 Kungörelse och informationsspridning Hur skapas inriktning för informationsspridning? Under samverkan mellan Länsstyrelse, bevakningsansvarig räddningstjänst enligt bilaga 1 och berörd kommun (eller kommuner) ska det fattas ett gemensamt inriktningsbeslut för informationsspridning gällande eldningsförbud. Inriktningsbeslutet ska tydliggöra vilken information som går ut, vilka kanaler som används och vem som är avsändare av informationen. Vilka kanaler används för kungörelse och informationsspridning? Kungörelse av kommunala föreskrifter ska som huvudregel kungöras genom att det på kommunens anslagstavla tillkännages att protokollet för de beslutade föreskrifterna har justerats. Den egna webbplatsen lämpar sig både för att publicera det formella beslutet, tillsammans med bakgrundsinformation och svar på vanliga frågor. Det är noga att notiser eller nyheter om eldningsförbudet länkas till beslutet. Kommun eller Länsstyrelsen kan kontakta SR:s trafikredaktion och begära att få sända ut informationen. Meddelande sänds tämligen omgående i P4-Dalarna med kommun eller Länsstyrelsen som avsändare. Varje kommun bör ha beredskap för att kommunicera lokalt eldningsförbud på bland annat sociala medier, via pressmeddelande, med hjälp av lokala föreningar, företag och via affischering på anslagstavlor eller andra relevanta platser. I de fall där Länsstyrelsen fattar beslut om totalt eldningsförbud ska beslutet kungöras via radio. Länsstyrelsen ska också informera på sin webbplats om det länsövergripande eldningsförbud som råder och vad det innebär. När Länsstyrelsen har fattat ett beslut om totalt eldningsförbud ska länets kommuner hänvisa till Länsstyrelsens beslut och länka från sin egen webbplats till Länsstyrelsens webbplats. Eldning utomhus Länsstyrelsen Dalarna

61 Bilaga 1. Indelning av bevaknings- och brandriskområden i Dalarnas län Brandkåren i Norra Dalarna beslutar om brandrisk inom bevakningsområde Norr (N). Räddningstjänsten i Malung-Sälen beslutar om brandrisk inom bevakningsområde Sydväst (SV). Räddningstjänsten i Dalamitt beslutar om brandrisk inom bevakningsområde Sydost (SO). Kommuner och delar av kommuner inom respektive bevakningsområde framgår av karta nedan: 8 Länsstyrelsen Dalarna 2019 Eldning utomhus

Val av justerare samt plats och tid för justering

Val av justerare samt plats och tid för justering KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Datum 2019-04-16 Sida 1(1) Styrelse: Arbetsutskottet Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Plats: Räddningsstation Avesta Tid: torsdagen den 25 april 2019 kl.09:00 Val av justerare

Läs mer

Vägledning eldningsförbud

Vägledning eldningsförbud samhällsskydd och beredskap 1 (24) Vägledning eldningsförbud samhällsskydd och beredskap 2 (24) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Läsanvisning... 3 2. Gällande regler... 5 2.1 Föreskrifter...

Läs mer

VÄGLEDNING. Vägledning om eldningsförbud

VÄGLEDNING. Vägledning om eldningsförbud VÄGLEDNING Vägledning om eldningsförbud Vägledning om eldningsförbud Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Enheten för stöd till kommunal räddningstjänst Foto omslag: Johan Eklund Produktion:

Läs mer

Eldning utomhus Vägledning för Dalarnas län

Eldning utomhus Vägledning för Dalarnas län Eldning utomhus Vägledning för Dalarnas län Diarienummer: 452-2132-2019 Omslagsbild: Eldning vid en iordningställd grillplats. Foto: Mostphotos. Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen i Dalarnas läns

Läs mer

Sammanträdesprotokoll. Arbetsutskottet

Sammanträdesprotokoll. Arbetsutskottet Sammanträdesprotokoll Sida 1 Plats och tid Räddningsstation Avesta kl 13:00-15:00 Beslutande Teemu Sulin (V) Fagersta, ordförande Olle Rahm (S) Norberg Lars Levahn (S) Avesta Erik Nilses (M) Hedemora ersättare

Läs mer

Sammanträdesprotokoll. Arbetstutskottet

Sammanträdesprotokoll. Arbetstutskottet Sammanträdesprotokoll Sida 1 Plats och tid Räddningsstationen Avesta kl 09.00-10.30 Beslutande Per Jansson (S) Hedemora, ordförande Teemu Sulin (V) Fagersta Lars Levahn (S) Avesta Gunnar Tiger (S) Norberg

Läs mer

REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Antaget av direktionen den 18 december 1997, 49 Revidering fastställd av förbundsmedlemmarnas fullmäktige och som träder i kraft den 1 juli

Läs mer

Sammanträdesprotokoll. Arbetsutskottet

Sammanträdesprotokoll. Arbetsutskottet Sammanträdesprotokoll Sida 1 Plats och tid Räddningsstationen Avesta kl 09.15-11.15 Beslutande Per Jansson (S) Hedemora, ordförande Teemu Sulin (V) Fagersta Gunnar Tiger (S) Norberg Lars Levahn (S) Avesta

Läs mer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunallag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

Mats Jansson, räddningschef Ingeborg Forsberg, sekreterare Mats Myrén, revisor. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-9

Mats Jansson, räddningschef Ingeborg Forsberg, sekreterare Mats Myrén, revisor. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-9 1(12) Plats och tid Räddningsstation Avesta, torsdagen den 21 februari 2019 kl 09:00 Beslutande Olle Rahm (S) Norberg, Ordförande Anders Vestman (S) Avesta, Vice ordförande Andreas Norgren (M) Fagersta

Läs mer

Sammanträdesprotokoll. Arbetsutskottet

Sammanträdesprotokoll. Arbetsutskottet Sammanträdesprotokoll Sida 1 Plats och tid Räddningsstationen Avesta kl 13:00-14:30 Beslutande Teemu Sulin (V) Fagersta, ordförande Olle Rahm (S) Norberg Lars Levahn (S) Avesta Erik Nilses (M) Hedemora,

Läs mer

Sammanträdesprotokoll. Arbetsutskottet

Sammanträdesprotokoll. Arbetsutskottet Sammanträdesprotokoll Sida 1 Plats och tid Räddningsstationen Avesta kl 09.00 11.15 Beslutande Teemu Sulin (S) Fagersta, ordförande Göran Hoffman (S) Hedemora Lars Levahn (S) Avesta Olle Rahm (S) Norberg

Läs mer

Mats Jansson, räddningschef Ingeborg Forsberg, sekreterare Henning Bask (S) Norberg, revisor Joel Hellbe, stf räddningschef

Mats Jansson, räddningschef Ingeborg Forsberg, sekreterare Henning Bask (S) Norberg, revisor Joel Hellbe, stf räddningschef 1(13) Plats och tid Räddningsstation Fagersta, torsdagen den 21 mars 2019 kl 14:00 Beslutande Olle Rahm (S) Norberg, Ordförande Torbjörn Mood (L) Norberg Anders Vestman (S) Avesta, Vice ordförande Lars

Läs mer

Sammanträdesprotokoll. Direktionen

Sammanträdesprotokoll. Direktionen Sammanträdesprotokoll Sida 1 Plats och tid Räddningsstation Norberg kl 16:00 17:20 ande Teemu Sulin (V) Fagersta, ordförande Erica Drugge (C) Hedemora ersättare för Bengt Lindgren (S) Fagersta Anita Tärneborg

Läs mer

Direktionen Brandkåren Norra Dalarna

Direktionen Brandkåren Norra Dalarna Protokoll Direktionen Brandkåren Norra Dalarna Sammanträdesdatum: 20181123 Direktionen Brandkåren Norra Dalarna Plats och tid: KSrummet, Mora, 20181031 kl. 13:0013.30 ande: Lennart Sohlberg (S) Mora, tjänstgörande

Läs mer

Revisonsreglemente för Flens kommun

Revisonsreglemente för Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2001:2-007 Revisonsreglemente för Flens kommun Antagen av KF 2001-04-26 31 Reviderat av KF 2006-12-14 117 1 Revisionsreglemente för Flens kommun Revisionens roll 1 Revisorerna

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (9) Datum Hjälp för dig som loggar in i Brandrisk Skog och Mark

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (9) Datum Hjälp för dig som loggar in i Brandrisk Skog och Mark samhällsskydd och beredskap 1 (9) Hjälp för dig som loggar in i Brandrisk Skog och Mark samhällsskydd och beredskap 2 (9) Allmän information Den här hjälpen visar dig hur systemet Brandrisk skog och mark

Läs mer

Kommunal författningssamling för. Östra Göinge kommun

Kommunal författningssamling för. Östra Göinge kommun Kommunal författningssamling för Östra Göinge kommun Nr 58 Dnr KL 2006/273.003 Antaget av KF 2006-11-16, 6 REVISIONSREGLEMENTE Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 06:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 06:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 06:1 Kf 19/2006 Dnr Ks 2012/135 Dnr Ks/K 2006.10322 REVISIONSREGLEMENTE Gäller från den 1 januari 2007. Revisorernas roll 1 Revisorernas uppgift är att

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Reglemente för kommunens revisorer

Reglemente för kommunens revisorer Styrande dokument Senast ändrad 2018-10-16 Reglemente för kommunens revisorer Dokumenttyp Reglemente Dokumentnamn Reglemente för kommuns revisorer Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige 263 2018-10-16

Läs mer

REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MILJÖ-FÖRBUNDET BLEKINGE VÄST

REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MILJÖ-FÖRBUNDET BLEKINGE VÄST U T G I V E N A V K O M M U N K A N S L I E T Nr 3.21 Sid 1 (5) Dnr Gäller fr. o. m. Antagen 397/2006/003 2007-01-01 2006-12-18 179 REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MILJÖ-FÖRBUNDET BLEKINGE VÄST Nr

Läs mer

Reglemente för kommunrevisionen

Reglemente för kommunrevisionen Styrande dokument Senast ändrad 2017-06-13 Reglemente för kommunrevisionen Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentnamn Reglemente för kommunrevisionen Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige 227 2017-06-13

Läs mer

NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente för revisorerna i Nykvarns kommun Antagen av kommunfullmäktige den 23 september 1999 Ändringar införda till och med KF, 92/2011 1 För revisorerna gäller bestämmelser i lag, god revisionssed,

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag. Landstinget i Kalmar Län Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2 1 Bil KF 112 Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Författningssamling BKFS 2010:1 Revisionsreglemente Antaget av kommunfullmäktige 2006-10-16, 87 Reviderat 2010-11-15, 120 Träder i kraft 2010-12-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna

Läs mer

1 Revisionens roll Revisionens formella reglering Revisorernas antal och organisation

1 Revisionens roll Revisionens formella reglering Revisorernas antal och organisation Revisionsreglemente 2(7) Innehåll 1 Revisionens roll... 3 2 Revisionens formella reglering... 3 3 Revisorernas antal och organisation... 3 4... 3 5... 3 6... 3 7... 4 8 Revisorernas uppgifter... 4 9...

Läs mer

Revisionsreglemente. Antaget av kommunfullmäktige , 119 Reviderat av kommunfullmäktige , 102

Revisionsreglemente. Antaget av kommunfullmäktige , 119 Reviderat av kommunfullmäktige , 102 Revisionsreglemente Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-11, 119 Reviderat av kommunfullmäktige 2011-09-26, 102 Reglemente för Revisionen i Ödeshögs kommun Revisionens roll 1 Den övergripande revisionsuppgiften

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

Sammanträdesprotokoll. Direktionen

Sammanträdesprotokoll. Direktionen Sammanträdesprotokoll Sida 1 Plats och tid Räddningsstationen Avesta kl 16.00-18.00 ande Teemu Sulin (V) Fagersta, ordförande Olle Rahm (S) Norberg Lars Gustavsson (PNF) Norberg ersättare för Pratima Åslund

Läs mer

REGLEMENTE REVISIONEN

REGLEMENTE REVISIONEN 1 REGLEMENTE REVISIONEN Antaget av Kommunfullmäktige 2010-11-24 Vårgårda kommun 447 80 VÅRGÅRDA Tel.vx: 0322-600 600 Telefax: 0322-600 960 PG: 99 33-3 Besöksadress: Kungsgatan 45 E-post: kommunen@vargarda.se

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Regler. Revisionsreglemente

Regler. Revisionsreglemente Regler Revisionsreglemente 1 Styrdokument Handlingstyp: 2006-12-11 Diarienummer: KS/2006:313 Beslutas av: Fastställelsedatum: 2006-12-11 Dokumentansvarig: Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Kommunfullmäktige

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

Reglemente för revisionen

Reglemente för revisionen Reglemente för revisionen Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-11-23 Ansvarig för revidering: Kommunfullmäktige Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: KS 15-648 Regler 2 (6) Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunal lag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

Revisorerna , 76 Rev , 71

Revisorerna , 76 Rev , 71 1 ÅNGE KOMMUN Antaget av fullmäktige Revisorerna 2006-11-27, 76 Rev 2010-12-20, 71 REVISIONSREGLEMENTE Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för att granska och kontrollera

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Kumla kommun

Reglemente för revisorerna i Kumla kommun Reglemente för revisorerna i Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 20 november 2006, 114 1 Revisionens roll Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling för Falköpings kommun KS 2016/093 003 KFS 2016:12 Reglemente för kommunrevisionen Antagen av kommunfullmäktige den 21 mars 2016 Gäller från och med 1 april 2016 Innehåll Allmänt

Läs mer

Revisionsreglemente för Piteå kommun

Revisionsreglemente för Piteå kommun Revisionsreglemente för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Revisionsreglemente för Piteå kommun Reglemente 2006-11-20 178 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING HÖGANÄS KOMMUN Ersätter KFS 2001:06 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr 07:06 2007:16 REVISIONSREGLEMENTE Reglemente för revisorerna i Höganäs kommun Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 3.7

Laholms kommuns författningssamling 3.7 Laholms kommuns författningssamling 3.7 Reglemente för revisorerna i Laholms kommun; antaget av kommunfullmäktige den 26 oktober 2006, 135 1, med ändring den 16 december 2014, 201 2. Revisionens roll 1

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R Titel REVISIONSREGLEMENTE FÖR MELLERUDS KOMMUN

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R Titel REVISIONSREGLEMENTE FÖR MELLERUDS KOMMUN Ersätter KF 11/96 Utbytt den Sign 1:5 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av

Läs mer

HKF 9100 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

HKF 9100 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (1) Antagen av kommunfullmäktige 2006 12 11, 237, med ändring 2017 12 11, 17 Reglemente för Huddinge kommuns revisorer 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders,

Läs mer

Sammanträdesprotokoll. Direktionen

Sammanträdesprotokoll. Direktionen Sida 1 Plats och tid Räddningsstation Norberg kl 14.00-16.20 ande Teemu Sulin (v) Fagersta, ordförande Bengt Lindgren (s) Fagersta Lars Levahn (s) Avesta Carl-Henrik Söderlind (c) Avesta ersättare för

Läs mer

REGLEMENTE FÖR HÄRRYDA KOMMUNS REVISORER

REGLEMENTE FÖR HÄRRYDA KOMMUNS REVISORER REGLEMENTE FÖR HÄRRYDA KOMMUNS REVISORER Gällande från den 26 februari 2018 Fastställt av kommunfullmäktige den 26 februari 2018, 34 REGLEMENTE FÖR HÄRRYDA KOMMUNS REVISORER Revisionens formella reglering

Läs mer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer 1 REGLEMENTE FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER Antagen av kommunfullmäktige 28 maj 2007 98. 1 Revisionens formella reglering För revisionsverksamheten gäller

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Askersunds kommun

Reglemente för revisorerna i Askersunds kommun Reglemente för revisorerna i Askersunds kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

Reglemente för förbundsdirektionen i Kommunalförbundet Södra Hälsingland

Reglemente för förbundsdirektionen i Kommunalförbundet Södra Hälsingland Reglemente för förbundsdirektionen i Kommunalförbundet Södra Hälsingland Utöver vad som anges i förbundsordningen för kommunalförbundet och vad som föreskrives om kommunalförbund i kommunallagen (1991:100)

Läs mer

Reglemente för revisorerna

Reglemente för revisorerna Revisionens uppdrag 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden. De granskar och prövar om verksamheten

Läs mer

Brandrisk Skog och Markfakta

Brandrisk Skog och Markfakta Brandrisk Skog och Markfakta och modeller 2 3 Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. SMHI:s metod att ta fram information om brandrisken... 5 2.1 De olika modellerna för brandrisk-prognoser... 5 2.1.1

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Ändringar i revisorernas reglemente

Ändringar i revisorernas reglemente TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén 2017-09-21 KS 2017/0824 50044 Rev 2017-10-25 Kommunfullmäktige Ändringar i revisorernas reglemente Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

REGLEMENTE FÖR STAFFANSTORPS KOMMUNS REVISORER

REGLEMENTE FÖR STAFFANSTORPS KOMMUNS REVISORER Författning 1.6 Antagen av kommunstyrelsen 6/17 REGLEMENTE FÖR STAFFANSTORPS KOMMUNS REVISORER Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN 1 (5) Kommunal författningssamling Revisionsreglemente. Revisionens roll

LUDVIKA KOMMUN 1 (5) Kommunal författningssamling Revisionsreglemente. Revisionens roll LUDVIKA KOMMUN 1 (5) Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

Revisionsreglemente för Marks kommun

Revisionsreglemente för Marks kommun Revisionsreglemente för Marks kommun Revisionens roll och uppdrag 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och

Läs mer

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Kommunfullmäktige Reglemente för kommunens revisorer Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Reglemente för kommunens revisorer Dokumenttyp Reglemente Omfattar

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TJÖRNS KOMMUN. Antaget av kommunfullmäktige , 127

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TJÖRNS KOMMUN. Antaget av kommunfullmäktige , 127 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TJÖRNS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-09, 127 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna, i bolagen, (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Reglemente för Skurups kommuns revisorer

Reglemente för Skurups kommuns revisorer Reglemente 1 (6) Reglemente för Skurups kommuns revisorer Innehåll Revisionens roll...2 Revisorernas antal och organisation...2 Revisorernas organisation...4 Revisionsberättelse...5 Lekmannarevisorer i

Läs mer

Kommunrevisorernas reglemente

Kommunrevisorernas reglemente Kommunrevisorernas reglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2006-10-25, 106 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Kommunrevisorernas

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA. Antagen av Kf 146/2006 Gäller fr.o.m

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA. Antagen av Kf 146/2006 Gäller fr.o.m 1 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Antagen av Kf 146/2006 Gäller fr.o.m. 2007-01-01 Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISIONEN

REGLEMENTE FÖR REVISIONEN KOMMUN REGLEMENTE FÖR REVISIONEN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-18, 151 Reglemente för revisionen. Antaget av kf 2006-12-18, 151 REGLEMENTE FÖR REVISIONEN Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten

Läs mer

REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I LANDSKRONA KOMMUN

REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I LANDSKRONA KOMMUN 1 REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I LANDSKRONA KOMMUN KF 2006-12-18 196 Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument REGLEMENTE FÖR REVISORERNA ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: 2019-06-19, 106 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2019-07-01 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Surahammars kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Surahammars kommun REGLEMENTE 1 (5) Revisionsreglemente för revisorerna i Surahammars kommun Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-11 88 Dnr 2006.200.003 Gäller fr. o m 2007-01-01 Revisionens roll 1 och lekmannarevisorerna

Läs mer

Bilaga KF 9/2010:2. Reglemente. Revisionen Gäller fr.o.m Fastställt av Kommunfullmäktige /2010:2

Bilaga KF 9/2010:2. Reglemente. Revisionen Gäller fr.o.m Fastställt av Kommunfullmäktige /2010:2 Bilaga KF 9/2010:2 Reglemente Revisionen Gäller fr.o.m. 2011-01-01 Fastställt av Kommunfullmäktige 2010-11-29 9/2010:2 Reglemente för revisionen 2010-09-30 Innehållsförteckning Revisionens formella reglering...

Läs mer

Revisions- reglemente

Revisions- reglemente Revisions- reglemente Antagen av kommunfullmäktige 2018-11-21 145 Innehållsförteckning Revisionens roll... 1 Revisionsuppgiften... 1 Formell reglering för revisionsverksamheten... 1 Organisation... 2 Uppdragstid...

Läs mer

Reglemente för Vallentuna kommuns revisorer

Reglemente för Vallentuna kommuns revisorer Reglemente för Vallentuna kommuns revisorer Fastställd av kommunfullmäktige 2006-12-18 82 Reviderad 2003-06-17 80 Reviderad 2018-05-14 68 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen)

Läs mer

DALS-EDS KOMMUN REGLEMENTE. REVISION Antaget av kommunfullmäktige 1997-02-13 Senast reviderat 2006-10-18, 91

DALS-EDS KOMMUN REGLEMENTE. REVISION Antaget av kommunfullmäktige 1997-02-13 Senast reviderat 2006-10-18, 91 DALS-EDS KOMMUN REGLEMENTE REVISION Antaget av kommunfullmäktige 1997-02-13 Senast reviderat 2006-10-18, 91 Innehållsförteckning Sid Revisionens formella reglering 3 Revisorernas antal och organisation

Läs mer

Revisionsreglemente Tyresö kommun

Revisionsreglemente Tyresö kommun Datum 2006-08-09 Kommunkansliet Antagen av kommunfullmäktige 06-10-12 57 Revisionsreglemente Tyresö kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun

Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 3.17 Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun, rev 2015.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 3.17 Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-27, 127 Gäller

Läs mer

Reglemente. Revisorerna. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Reglemente. Revisorerna. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad Reglemente Revisorerna Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2013-04-29 Datum: 2012-01-24 Dnr: Sida: 2 (6) Reglemente för revisorerna Kommunfullmäktiges beslut 32/13. Revisionens formella reglering

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Falu kommun

Reglemente för revisorerna i Falu kommun Reglemente för revisorerna i Falu kommun Revisionens uppdrag 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

Revisionsreglemente för Falkenbergs kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Falkenbergs kommuns revisorer REVISIONSREGLEMENTE FÖR FALKENBERGS KOMMUNS REVISORER fastställt av kommunfullmäktige 200 6-11-30 154 Gäller fr o m 2007-01-01 Dnr: 2006:294 Revisionsreglemente för Falkenbergs kommuns revisorer Revisionens

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Kommunalförbundet bildades Denna förbundsordning gäller fr o m

Kommunalförbundet bildades Denna förbundsordning gäller fr o m 1:6. 1(6) FÖRBUNDSORDNING FÖR SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGS- TJÄNSTFÖRBUND Kommunalförbundet bildades 1998-01-01. Denna förbundsordning gäller fr o m 2015-01-01. 1 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är

Läs mer

Samtrafik i Västmanland

Samtrafik i Västmanland Bilaga KS 2011/143/1 Dnr: VSF-llOS019 1(1 ) Samtrafik i Västmanland Tfn 021-17 62 29 malin.valsas@samtrafik.se Västerås stad Hallstahammars kommun Surahammars kommun Ink. Aklbilaga \ Nytt revisions reglemente

Läs mer

Revisionsreglemente

Revisionsreglemente Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden. De granskar och

Läs mer

Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun

Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-12-16 112 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Revisionens formella reglering... 3 Revisorernas antal och organisation... 3

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Grums kommun

Reglemente för revisorerna i Grums kommun REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRUMS KOMMUN Datum Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad datum Paragraf 14 1(5) Reglemente för revisorerna i Grums kommun 2(5) Reglemente för revisorerna i Grums kommun Revisionens

Läs mer

REGLEMENTE FÖR. Revisionen. Antaget KF

REGLEMENTE FÖR. Revisionen. Antaget KF REGLEMENTE FÖR Revisionen Antaget av Kommunfullmäktige Antaget KF 2019-05-06 74 Giltighetstid Dokumentansvarig Tills vidare Kansli- och kvalitetschef Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer KS

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun 1 Reglemente för revisorerna i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Revisorernas uppgifter Verksamheter 1 Revisorerna skall 2 1. självständigt,

Läs mer

Kommunfullmäktige. Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: Reviderad senast: FÖRFATTNINGSSAMLING. Revisionsreglemente

Kommunfullmäktige. Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: Reviderad senast: FÖRFATTNINGSSAMLING. Revisionsreglemente Kommunfullmäktige Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: 2006-11-27 Reviderad senast: 2016-10-31 FÖRFATTNINGSSAMLING Revisionsreglemente 2/8 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionens roll...

Läs mer

REGLEMENTE FÖR GEMENSAM RÄDDNINGSNÄMND KF 48

REGLEMENTE FÖR GEMENSAM RÄDDNINGSNÄMND KF 48 REGLEMENTE FÖR GEMENSAM RÄDDNINGSNÄMND KF 48 Antaget av kommunfullmäktige 2016-06-13. Utöver det som föreskrivs om nämnd i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Med kommunfullmäktige

Läs mer

Räddningsverket Leif Sandahl

Räddningsverket Leif Sandahl Räddningsverket Leif Sandahl Avdelningen för olycksförebyggande verksamhet Vilka Förebyggande Åtgärder Krävs? Idag finns stöd i: Lag om skydd mot olyckor SFS 2003:778 Förordning om skydd mot olyckor SFS

Läs mer

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

Revisionsreglemente för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Revisionsreglemente för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Detta revisionsreglemente speglar relationen mellan s förtroendevalda revisorer (nedan benämnda revisorer) och Göteborgsregionens kommunalförbunds förbundsfullmäktige

Läs mer

REGLEMENTE FÖR SUNDSVALLS KOMMUNS REVISORER

REGLEMENTE FÖR SUNDSVALLS KOMMUNS REVISORER 1 REGLEMENTE FÖR SUNDSVALLS KOMMUNS REVISORER Fastställt av kommunfullmäktige 2013-03-25 93 Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta

Läs mer

Reglemente för revisionen

Reglemente för revisionen Reglemente för revisionen Typ av dokument Reglemente Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-19, 42 Diarienummer 0922/11 Dokumentägare Administration/kansliet Giltighetstid Framtagen av Kansliet

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Hjo kommun

Reglemente för revisorerna i Hjo kommun Reglemente för revisorerna i Hjo kommun Dokumenttyp Reglemente Fastställd/upprättad 2006-11-27 av Kommunfullmäktige 16 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Revisionen Giltighetstid Tills vidare

Läs mer

Revisionsreglemente för Varbergs kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Varbergs kommuns revisorer Revisionsreglemente för Varbergs kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige den 20 december 2011 Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders,

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Ovanåkers kommun

Reglemente för revisorerna i Ovanåkers kommun Reglemente för revisorerna i Ovanåkers kommun Revisionens uppdrag 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer