Kl , onsdagen den 21 september. Konferensrummet, Fritidskontoret, Lt. Granlunds väg 12, Hässleholm Fritidsnämnden

Transkript

1 KALLELSE 1(2) Datum Handläggare Nämndsekreterare Camilla Knutsson Fritidsförvaltningen Föredragningslista Fritidsnämndens arbetsutskott Tid: Plats: Kl , onsdagen den 14 september Konferensrummet, Fritidskontoret, Lt. Granlunds väg 12, Hässleholm Fritidsnämnden Tid: Plats: Ärenden Kl , onsdagen den 21 september Konferensrummet, Fritidskontoret, Lt. Granlunds väg 12, Hässleholm OBS! Även ärende från FN AU för beslut i FN 1. Protokolljustering: FN AU Karl-Gustav Boo. FN Hanna Nilsson. 2. Budgetuppföljning Delårsrapport Nämndens budgetbehov , (handlingar vid FNAU). 5. Justering av Bidrags- och stödsystem Bidrag till fritidsgårdar Byastugan i Västra Torup, överföring av bidragsmedel. 8. Fritidsnämndens ledarstipendium 2016, (inga handlingar, beslut i FNAU). 9. Lokalbehov Systematisk arbetsmiljö 2016, uppföljning. 11. Systematisk arbetsmiljö 2017, mål. 12. Delegationsbeslut: Återställning i Helgeå och Skeingesjön genom muddring efter Hästberga dammhaveri. Forts nästa sida. Fritidsförvaltningen Postadress: Lt Granlunds väg 12, Hässleholm Besöksadress: Lt Granlunds väg 12 Telefon: receptionen Telefax: E-post: fritidskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: K:\HLM - FRK\FILER\Fritidsnämnden\Protokoll FN och FN AU\ Kallelse 2016\FN Kallelse doc

2 2(2) 13. Information: 1. Sommarlovsaktiviteter 2016, (muntlig info vid FN). 2. Österås IP, (muntlig info vid FN). 3. Simhall Hässleholm, (muntlig info vid FN). 4. Summer Camp, (information vid FN). Connie Asterman Fritidsnämndens ordförande Camilla Knutsson Nämndsekreterare Postadress: Lt Granlunds väg 12, Hässleholm Besöksadress: Lt Granlunds väg 12 Telefon: receptionen Telefax: E-post: Bankgiro: Org. nr: Webb: K:\HLM - FRK\FILER\Fritidsnämnden\Protokoll FN och FN AU\ Kallelse 2016\FN Kallelse doc

3 % % % SUMMA % % % % Interna lokalhyror % Internstäd % Intern IT (Hyra datoror, telefon mm) % Avskrivningar % Internränta % % Total fritidsverksamhet % Ärende Ekonomisk uppföljning aug Fritidsförvaltningen Riktpunkt 67% PERSONAL MTRL/TJÄNSTER INTÄKTER TOTALT Vht Fritidsadministration Budget Utfall % Budget Utfall % Budget Utfall % Budget Utfall % 401 Fritidsnämnd % % % 402 Fritidskontor % % % % 403 Föreningsläger/Magnarp % % % % 404 Mötesplats Ljungdala % % % % 405 Gemensamt övergripande konto % % Verksamheter 4211 Idrottsplatser % % 4212 Österås idrottsområde % % % 4217 Friluftsanläggningar % % % 4218 Idrotts- och gym.hallar, Sösdala sim % % % 4219 Qpoolens idrottshall % % % 4220 Tyrs Hovs idrottsområde % % % % 4229 Simhallar och varmv bad % % % % 445 Samlingslokaler (inkl station Bj) % % % 446 Hässleholmsgården % % % % Föreningsbidrag 451 Bidrag enligt normer % %

4 5 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Ärende 3 Handläggare Förvaltningschef Stefan Larsson Fritidsförvaltningen stefan.larsson@hassleholm.se Fritidsnämnden Delårsrapport 2016 Förslag till beslut Fritidsnämndens föreslås besluta följande Att godkänna delårsrapporten Beredning av ärendet Årligen ska fritidsnämnden redovisa delårsrapport för innevarande år till och augusti. Rapporten upprättas enligt särskilda anvisningar från kommunledningskontoret. Fritidsförvaltningen Postadress: Lt. Granlundsväg 12, Hässleholm Besöksadress: Lt. Granlundsväg 12 Telefon: Telefax: E-post: fritidskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: K:\HLM - FRK\FILER\Fritidskontoret\Fritidschefen\Nämndsärenden ny mall 2011\Delårsrapport 2016 ärendebeskrivning.doc

5 Ärende 3 Bilaga 1 Fritidsnämnden Friluftsbadet i Vinslöv har som vanligt varit populärt de soliga dagarna och även här har det varit extra många besökande under 16 år. Året så här långt Byggprojekt Arbetet med multiarena vid Tyrs Hov har börjat ta form. Under våren utfördes omfattande markarbeten och under sommaren kunde man se byggnaderna ta form. Vädret har inte varit byggarbetarna nådigt. Ihållande regn har försvårat gjutning och torkperioder. Dock beräknas tidsplanen endast få mindre förskjutning framåt i tiden. Projekteringen av huvudarenan på Österås IP har pågått för fullt. Granskningsmötet i augusti är avklarat och handlingarna för upphandling har gått ut. Tidplanen är att planen ska vara spelbar till vårsäsongen Magnarp och Summer Camp På Magnarpskolonin har som brukligt genomförts fyra veckor med lägerverksamhet. Förvaltningens samarbete med HSB Skåne fungerar väl och har nu inarbetade rutiner. Summer Camp som gav nästan 400 barn möjlighet att prova på flera fritidsaktiviteter med hjälp av föreningslivet, var mycket uppskattat. Föreningslivets medverkan lyfter fram flera av de fritidsaktiviteter som finns i kommunens stora utbud. Även föreningslivet är aktiva med lovaktiviteter under de olika skolloven. JSM i friidrott Kommunens största friidrottsklubb, HAIS, genomförde JSM på Göingevallen under sommaren. Arrangörerna lyckades genomföra arrangemanget på ett föredömligt sätt. Sportsligt fick publiken se flera goda prestationer och Sveriges kommande friidrottsstjärnor. Cirka deltagare tillsammans med tillresta föräldrar och anhöriga besökte Hässleholm och friidrottsfesten på Göingevallen denna augustihelg. Måluppfyllelse Medborgaren i centrum Omsorg och service av hög kvalitet Ge barn och unga en bra start i livet Nav i regionen Motorfest på Hässleholmsgården Hässleholms Motorklubbs årliga Snapphanerally tilldrog sig som vanligt mycket stora besökarskaror till Hässleholmsgården, som är arrangemangets samlingsplats och centrum. Det var 16:e året som föreningen arrangerade SM-rallyt. Föreningen erhöll högsta betyg av såväl förare som förbundet. Själva tävlingssträckorna var utlagda i Hovdalaområdet. Nästan besökare var utspridda längs med tävlingsbanorna. Det gör arrangemanget till det största i Hässleholm. Även Gold Wing Club utnyttjade Hässleholmsgården för sitt veckolånga motorcykelarrangemang. Motorcykelentusiaster från hela Europa belägrade Hässleholmsgården. Med alla utställda motorcyklarna får besökarna sitt lystmäte tillfredsställt av denna mäktiga vy. Simhallar och bad Under sommarlovet 2016 erbjöds fri entré för alla barn under 16 år. Det blev en braksuccè. Lapp på luckan i Tyrs Hovs simhall! Enstaka dagar var det fullt i simhallen. Någon jämförde med Ullared. När några lämnade kunde nya släppas in. Även i de övriga simhallarna har tillströmningen ökat markant. Hållbar ekonomi Attraktiv arbetsgivare Hållbar utveckling Generellt uppfylls målen väl. Dock är Björkvikens badplats ett sorgebarn. Algblomning och skrattmåsar lockade inte till bad. Planering av åtgärder inför sommaren 2017 kommer att påbörjas i samverkan med andra förvaltningar. Ekonomisk helårsprognos Fritidsnämndens prognos visar på ett mindre överkott, 190 tkr. I nuläget finns det ett överskott på personalkostnader medan intäkterna visar på ett minus. De främsta avvikelserna redovisas nedan. Kostnadssidan: 1. Tyrs Hov och simhallar personalkostnader, överskott 350 tkr. 2. Bidrag till föreningar, överskott 180 tkr. 3. Tyrs Hov material och tjänster, underskott 250 tkr. Intäktssidan:

6 Bilaga 1 1. Tyrs Hov, överskott 200 tkr. 2. Simhallar, underskott 250 tkr. 3. Idrottshallar, underskott 150 tkr. Överskottet på föreningsbidrag hänför sig till minskat antal deltagartillfällen medan lokalbidraget har ökat. Underskottet för simhallar beror delvis på minskade intäkter för torra aktiviteter och färre badgäster under våren. Personalkostnadernas överskott påverkas av att personal som slutat inte ersatts omgående. Utveckling på sikt Ambitionen att ytterligare stödja föreningar som arbetar med ungdomsverksamhet, öppen för alla ungdomar, kommer att fortsätta under I det pågående projektet med renovering av huvudarenan på Österås IP beräknas byggstarten till november och att anläggningen ska stå klar i sin helhet i januari Bygget av multiarenan i Tyringe framskrider och blir ett stort tillskott för föreningslivet inom framför allt fotboll och friidrott. Arbetet med att utöka verksamheten vid Hässleholms Tennisklubbs anläggning på Österås med inomhusanläggning för gymnastik, friidrott och fler racketbanor pågår. Föreningarna söker sponsorer för fullt för att kunna fullfölja projektet. Flera av kommunens sjöbad är populära medan några är mindre välbesökta. Kraven från myndigheter ökar vad gäller skötsel, tillsyn och information. Säkerhets- och ansvarsfrågor har lyfts fram av olika myndigheter. På sikt måste mer resurser läggas på de välbesökta badplatserna. Drift, mnkr Budget Prognos Avvikelse Delår 2016 Delår Investeringar, mnkr Budget Prognos Avvikelse Delår 2016 Delår

7 X Uppfyllt X X Ärende 3 Fritidsnämndens delårsrapportering 2016 Övergripande mål Medborgaren i centrum Hög tilllgänglighet Närhet till naturoch friluftsliv Utvecklingsmål Årsmål/uppdrag Indikatorer Kommentar Dokument och blanketter ska gå att ladda ner från vår hemsida. Föreningar ska via hemsidan kunna söka bidrag, leta efter lediga tider och uppdatera sina föreningshandlingar samt få användbar information om vår verksamhet. Vi ska ha en sökbar föreningskatalog med realtidsuppdatering. Hemsidan KF utvecklingsmål Föreningskatalog Delvis Ej uppfyllt uppfyllt Ange måluppfyllelse med ett kryss Slingor, leder och badplatser ska vara lättåtkomliga för medborgarna. De ska upplevas som inbjudande och välskötta med god service och helst kompletteras med utegym, lekplatser etc. Rundvandringsleder ska prioriteras före vanliga vandringsleder. Uppföljning Fritidsvaneundersökning sker med hjälp ännu ej genomförd av en fritidsvaneundersökning Sida 1

8 X Uppfyllt X X Fritidsnämndens delårsrapportering 2016 Övergripande mål Medborgaren i centrum KF utvecklingsmål Hög tilllgänglighet Närhet till naturoch friluftsliv Utvecklingsmål Årsmål/uppdrag Indikatorer Kommentar Aktuell status och information kring tillfälliga åtgärder på leder, badplatser och slingor ska presenteras på vår hemsida. Antalet besökare på hemsidan Delvis Ej uppfyllt uppfyllt Ange måluppfyllelse med ett kryss God medborgardialog God medborgardialog Vi ska ge medborgarna möjlighet till öppna diskussioner och förslag i olika forum. En fritidsvaneundersökning ska genomföras under varje mandatperiod. Som ett led i medborgardialog vill vi ge föreningar möjlighet till insikt och deltagande i olika planer och grupper. Handlingar ska kunna gå på remiss till föreningslivet om ärendet är av den karaktären Hemsidan och regelbundna brukarundersökningar Fokusgrupper och remisser Fritidsvaneundersökning ännu ej genomförd Sida 2

9 X Uppfyllt X X Fritidsnämndens delårsrapportering 2016 Övergripande mål Omsorg och service av hög kvalitet KF utvecklingsmål Systematiskt kvalitetsarbete Utvecklingsmål Årsmål/uppdrag Indikatorer Kommentar Kvalitetssäkra anläggningar Våra anläggningar ska vara anpassade och tillgängliga. I anläggningarna ska vi ha generösa öppettider. Våra anläggningar ska också upplevas som mångsidiga och anpassningsbara för olika verksamheter. Anläggningar som kräver bokning ska kunna vara åtkomliga för beställning dygnet runt via internet. Kvalitet mäts i regelbundna brukarundersökningar Delvis Ej uppfyllt uppfyllt Ange måluppfyllelse med ett kryss Spontana aktiviteter ska uppmuntras och behov av nya anläggningsformer och miljöer ska prövas genom dialog och delaktighet med brukarna. Anläggningarna ska uppfylla alla krav som ställs såsom besiktning, vattenkvalitet etc. Fritidsvaneundersökning Fritidsvaneundersökning ännu ej genomförd Sida 3

10 Uppfyllt X X X Fritidsnämndens delårsrapportering 2016 Övergripande mål Omsorg och service av hög kvalitet KF utvecklingsmål Systematiskt kvalitetsarbete Utvecklingsmål Årsmål/uppdrag Indikatorer Kommentar Kvalitetssäkra anläggningar Kvaliteten ska tryggas genom säkerställda rutiner kring latrintömning, provtagning, dykning och allmän skötsel Delvis Ej uppfyllt uppfyllt Ange måluppfyllelse med ett kryss Ge goda förutsättningar för kommunens föreningsliv Genom att utveckla reglerna för kontantbidrag och andra stödformer ska förvaltningen säkerställa en rättvis fördelning av kommunens medel. Utbetalning av bidrag till föreningens bankgiro ska ske enligt bestämmelserna. Den interna kontrollplanen Vi ska erbjuda alla Den interna medborgare möjlighet kontrollplanen att, till subventionernade taxor, hyra kommunala anläggningar för en mångfald av aktiviteter. Alla kunder/besökare ska vid bokningar, konsultation, förfrågningar etc bemötas av kunnig och engagerad personal. Sida 4

11 Uppfyllt X X X Fritidsnämndens delårsrapportering 2016 Övergripande mål Omsorg och service av hög kvalitet KF utvecklingsmål Systematiskt kvalitetsarbete Utvecklingsmål Årsmål/uppdrag Indikatorer Kommentar Ge goda förutsättningar för kommunens föreningsliv Hässleholms Fritid ska hjälpa det befintliga föreningslivet med service och support och samtidigt ge råd och stöd åt nybildade föreningar. Nya föreningar ska handläggas och registreras inom 14 dagar. Tid för handläggning och registering av nya föreningar Delvis Ej uppfyllt uppfyllt Ange måluppfyllelse med ett kryss Förvaltningen ska årligen genomföra träffar med föreningar och skicka ut informationsblad. Vi ska också vid behov ta initiativ till föreningsträffar, föreningsutskick och föreningsutbildning. Förvaltningen ska genom SISU stödja uppsökande föreningsutveckling och utbildning. Fritidsnämnden är lotterimyndigheten i kommunen. Vi ska ge råd och information samt ha tillsyn kring lotterier. Årlig mätning av antalet beviljade lotteritillstånd Sida 5

12 Uppfyllt X Fritidsnämndens delårsrapportering 2016 Övergripande mål Ge barn och unga en bra start i livet KF utvecklingsmål Goda lek- och lärmiljöer Utvecklingsmål Årsmål/uppdrag Indikatorer Kommentar Samarbete med andra nämnder och förvaltningar Under sommarlovet ska förvaltningen, på egen hand, eller tillsammans med föreningslivet eller andra samarbetspartners, organisera sommaraktiviteter för barn och ungdomar. Redovisning och uppföljning av aktiviteter Delvis Ej uppfyllt uppfyllt Ange måluppfyllelse med ett kryss Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande ska stärkas Tydligt barnperspektiv Magnarpskolonin ska göras tillgänglig för andra nämnder. X Inför fritidsnämndens beslut ska förvaltningen kunna redogöra för beslutets konsekvenser för barn och ungdom. Nav i regionen Starkt varumärke Samarbete med andra nämnder och förvaltningar Förvaltningen ska aktivt deltaga i samarbetet inom Skåne Nordost. Vidare ska förvaltningen medverka i råd, grupper och interna och externa träffar. X X Sida 6

13 X Uppfyllt X X X X Fritidsnämndens delårsrapportering 2016 Övergripande mål Attraktiv arbetsgivare Hållbar ekonomi Hållbar utveckling KF utvecklingsmål Sedda och delaktiga i utvecklingen God kostnadskontroll God kunskap om hållbar utveckling Utvecklingsmål Årsmål/uppdrag Indikatorer Kommentar Modern arbetsgivare Vi ska deltaga i utbildningar, föreläsningar, mässor etc. för att hålla oss uppdaterade med omvärldens krav på aktiviteter och ungdomars och andras egna initiativ till fritidsaktiviteter. Stark ekonomi Förvaltningen ska medverka till ett effektivt resursutnyttjande i all planering och hantering. Vi ska ha en stark ekonomi God kunskap om hållbar utveckling Utbildning i hållbar utveckling ska genomföras för 25 procent årligen Ekonomisk uppföljning i form av månadsrapporter. Genomföres under hösten Delvis Ej uppfyllt uppfyllt Ange måluppfyllelse med ett kryss Genom förbättrad källsortering samt att beakta hållbarhetsperspektivet vid upphandlingar Vid nybyggnation och i befintliga anläggningar tillse att det finns möjlighet till källsortering. Vid upphandling beakta produkter livslängd samt energiförbrukning Sida 7

14 2 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Ärende 5 Handläggare Förvaltningschef Stefan Larsson Fritidsförvaltningen stefan.larsson@hassleholm.se Fritidsnämnden Justering av Bidrags- och stödsystem 2017 Förslag till beslut Fritidsnämndens arbetsutskott föreslås besluta att föreslå fritidsnämnden: Att besluta om justering av Bidrags- och stödsystem enligt redovisat förslag. Beredning av ärendet Bidrags- och stödsystem är ett regelverk som fritidsnämnden beslutar om. I takt med omvärldsförändringar och förändrad inriktning av prioriterade grupper sker, så måste även regelverket justeras. Förvaltningens förslag bygger på den politiska inriktningen att prioritera föreningar med ungdomsverksamhet och justering av lokalbidragets storlek i relation till föreningens verksamhetsbidrag. Vidare så ger omvärldsbevakning av andra kommuners bidragsregler och samhällsdebatten ytterligare signaler för förändringar. Justeringarna innebär att nivån på verksamhetsbidraget kan höjas över nuvarande 6,80 kronor per deltagartillfälle. I förslaget så finns förändringar av vilka grunder som gäller för att erhålla bidrag. De förändringar som har störst påverkan är införandet av: Bedriva värdeneutral verksamhet avseende etnicitet, religion, kön, sexuell läggning och politisk åsikt. (Måste framgå av föreningens stadgar senast ). En konsekvens av detta är att vissa föreningar inte längre blir bidragsberättigade. Vid årsmötet besluta om medlemsavgift (minst 100 kr per verksamhetsår), undantaget för prova på verksamhet enligt samma regler som Riksidrottsförbundet. Fritidsförvaltningen Postadress: Lt. Granlundsväg 12, Hässleholm Besöksadress: Lt. Granlundsväg 12 Telefon: Telefax: E-post: fritidskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: K:\HLM - FRK\FILER\Fritidskontoret\Fritidschefen\Nämndsärenden ny mall 2011\Justering av bidragsregler 2017.doc

15 2(2) Föreningar måste från och med 2017 använda förvaltningens redovisningssystem för närvaroaktiviteter eller annat system som är kompatibelt med förvaltningens. Föreningarna måste redovisa deltagarnas närvaro senast fyra veckor efter aktiviteten. Ny beloppsgräns införs i lokalbidraget för föreningar med liten ungdomsverksamhet. Postadress: Lt. Granlundsväg 12, Hässleholm Besöksadress: Lt. Granlundsväg 12 Telefon: Telefax: E-post: fritidskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: K:\HLM - FRK\FILER\Fritidskontoret\Fritidschefen\Nämndsärenden ny mall 2011\Justering av bidragsregler 2017.doc

16 Ärende 5 Förslag till beslut Fritidsnämnden Hässleholm Bidrags- och stödsystem 2016 Hässleholm nästa.

17 2 (16) Bidrags- och stödsystem för föreningar inom fritidsnämnden Hässleholms kommun Antagna i fritidsnämnden xx att gälla från den 1 januari Det är fritidsnämndens ansvar att justera bestämmelserna löpande. 1. Innehåll 1. Innehåll Adress Allmänna bestämmelser Definitioner Registrerad förening Bidragsberättigad förening Ej bidragsberättigad förening och verksamhet Ungdomsverksamhet Bidragsår och ansökningsår Medlem Medlemsmatrikel Sammankomst Deltagartillfälle Deltagare Ledare Driftskostnader och övriga kostnader Energibesparande åtgärder Verksamhets- revisions och ekonomisk berättelse Verksamhetsplan och budget Påminnelse om föreningshandlingar Fritidsgård/träffpunkt ANDT-policy Årsmötesprotokoll Detaljbestämmelser Verksamhetsbidrag Lokalbidrag Skötselbidrag Fritidsgårdsbidrag Särskilt bidrag Fritidsnämndens ledarstipendium Fritidsnämndens uppvaktning Subventionerad uthyrning av kommunala lokaler Subventionerad föreningsservice Hässleholms Fritid Adress Hässleholms Fritid, Lt. Granlunds väg 12, Hässleholm Tfn: , Fax: E-post: fritidskontoret@hassleholm.se Hemsida:

18 3 (16) 2. Allmänna bestämmelser Fritidsnämnden i Hässleholm har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att ge stöd till allmännyttiga ideella föreningar. Hässleholms Fritid har tolkningsföreträde avseende regler och riktlinjer för föreningsstödet. Överklagande sker enligt kommunallagens 10 kapitel, laglighetsprövning. 3. Definitioner 3.1 Registrerad förening Hässleholms Fritid strävar efter att ha ett så komplett föreningsregister som möjligt för att på så sätt kunna tillhandahålla uppgifter om föreningslivet i Hässleholm till både allmänhet och andra förvaltningar. För att vara eller bli en registrerad förening inom fritidsnämndens ansvarsområde, och därmed finnas med i Hässleholms kommuns föreningsregister, ska föreningen: Ha sitt säte i kommunen och bedriva en allmännyttig, ideell, fritidsverksamhet. Antagit skriftligt utformade stadgar och sänt in dessa tillsammans med kopia av bildandemötesprotokoll och en ifylld anmälningsblankett till kommunens föreningsregister. (Vid förändringar ska stadgarna sändas in på nytt.) Ha valt styrelse och revisorer. Vara uppbyggd enligt demokratiska principer och vara öppen för alla. Verka för drogfrihet, arbeta för jämställdhet, integration och folkhälsa (bör framgå av stadgarna). Årligen ha årsmöte där bl.a. val av styrelse, verksamhetsberättelse, ekonomisk rapport och revisionsberättelse (3.14) behandlats och godkänts och senast en månad efter avhållet årsmöte skicka in verksamhetsberättelsen och uppdatering av föreningsuppgiften till Hässleholms Fritid. Registrering kan ske vid vilken tidpunkt som helst under året. Hässleholms Fritid beslutar om registrering. Godkännandet kan tidsbegränsas och omprövas om skäl finns. Förvaltningen äger rätt att publicera uppgifterna i föreningskatalogen på internet. Som registrerad förening får man en högre prioriteringsgrad vid fördelning av tider och förmånen till fria utbildningar och föreläsningar arrangerade genom Hässleholms Fritid.

19 4 (16) 3.2 Bidragsberättigad förening För att vara eller bli en bidragsberättigad förening ska föreningen, utöver kraven för registrering, Inneha ett organisationsnummer från Skatteverket. (enl. Hässleholms kommuns fakturerings- och kravpolicy) Inneha en fungerande e-postadress till föreningen eller styrelseledamot. Vara medlem i ett riksförbund som ligger i linje med sin beslutade verksamhet.* (Dispens kan erhållas om verksamheten anses vara värdefull). Ha bedrivit verksamhet under ett år efter registreringen.* Ha minst 15 matrikelförda medlemmar som betalat medlemsavgift* på minst 100 kr. (Dispens kan erhållas om det finns ideologiska skäl till detta). Haft en regelbunden verksamhet med minst 15 sammankomster under året. Efter årsmötet skicka in: årsmötesprotokoll (3:19) ekonomisk rapport (3.14) revisionsberättelse (3.14) Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan med en budget (3.15) ANDT-policy eller godkänna Hässleholms Fritids föreningspolicy om alkohol, narkotika, dopning och tobak. på föreningens årsmöte (3.18) Bedriva värdeneutral verksamhet avseende etnicitet, religion, kön, sexuell läggning eller politisk åsikt. (Från och med 2019 ska det framgå av föreningens stadgar.) *Gäller ej förening som bedriver fritidsgårds-, träffpunkts- eller prova-påverksamhet. Hässleholms Fritid beslutar om bidragsberättigande. Godkännandet kan tidsbegränsas och omprövas om skäl finns. Det är utbetalningstillfället som avgör om föreningen är bidragsberättigad beroende på om alla handlingar (3.16) är inlämnade och godkända eller om föreningen är aktiv som ideell förening med styrelse vald av årsmöte. Föreningen får ej vara satt i konkurs eller drivas av konkursförvaltare. Som bidragsberättigad förening får man högsta graden av prioritering vid fördelning av tider, förmånen till fria utbildningar och föreläsningar arrangerade genom Hässleholms Fritid samt lägsta taxa (föreningstaxa). Lämnande av oriktiga uppgifter medför återbetalningsskyldighet. Det kan medföra avstängning från bidrag under en viss tid. Beslut i sådana ärenden fattas av fritidsnämnden. Föreningens styrelse ansvarar för att det finns en god internkontroll i föreningen samt att uppföljning mot budget och verksamhetsplan sker löpande

20 5 (16) under året. Vidare bör föreningens revisorer kontrollera verksamheten under året för att förvissa sig om att redovisning och intern kontroll fungerar. Förening som får bidrag ska ställa handlingar som Hässleholms Fritid kräver till förfogande för granskning (t ex närvarokort, räkenskaper, medlemsmatrikel, verifikationer). Närvarokorten enligt gamla systemet (pappersform) ska sparas hos föreningen i minst 10 år. Utbetalning av bidrag sker endast till föreningens bankgiro. I förening med flera sektioner kan endast huvudföreningen söka bidrag. Om kommunen vid tidpunkten för utbetalning av bidrag har fordran på förening, har kommunen rätt att avräkna denna fordran mot de bidrag föreningen är berättigad till. Vid denna så kallad kvittning, uttas en administrationsavgift på 500 kr. Vid bidrag till andra organisationer än bidragsberättigade krävs alltid beslut av fritidsnämnden. Ingen toppning får förekomma för barn upp till och med 12- årsverksamhet. Förening som bryter mot regelverket kan av fritidsnämnden beslutas vara icke bidragsberättigad. Föreningen skall beskriva i verksamhetsplan, policy eller motsvarande hur man arbetar med ungdomsverksamhet under 13 år vad gäller att motverka toppning. 3.3 Ej bidragsberättigad förening och verksamhet Ej bidragsberättigade föreningar inom fritidsnämnden är: ekonomiska föreningar kretsföreningar stödföreningar politiska vuxenföreningar pensionärs-föreningar (ej KPR) föräldraföreningar personalföreningar fackföreningar nationalistiska föreningar (fosterländska föreningar) föreningar som idkar ekonomisk välgörenhet religiösa föreningar/trossamfund (Undantag kan göras för religiösa föreningars ickekonfessionella verksamhet avseende verksamhetsbidrag) föreningar med verksamhet som får bidrag eller subventioner från andra kommunala nämnder Ej bidragsberättigade verksamhet är: studiecirklar, drop-in-verksamhet skolidrottsaktiviteter under skoltid 08:00-16:00 (förutom vid skollov) eller annan omsorgstid teaterbesök besök på idrottsevenemang skolundervisning, läxhjälp

21 6 (16) religionsundervisning årsmöte fester Vissa föreningar kan få föreningstaxa vid uthyrning om kraven för bidragsberättigande uppfylls enligt Ungdomsverksamhet Med ungdomsverksamhet menas regelbunden verksamhet (15 ggr/år) avsedd för ungdomar i åldern 7-20 år (d.v.s. fr.o.m. det år man fyller 7 år resp. t.o.m. det år man fyller 20 år). Närvarolistor skickas in via Aktivitetskort på nätet ska föras och på begäran lämnas till fritidskontoret. 3.5 Bidragsår och ansökningsår Med bidragsår avses det år då verksamheten genomförs. Med ansökningsår avses det år då förening ansöker om bidrag. 3.6 Medlem Med medlem avses den som betalat medlemsavgift för senaste verksamhetsåret och är upptagen i föreningens medlemsmatrikel. 3.7 Medlemsmatrikel Medlemsmatrikel ska innehålla medlemmarnas namn, adress och födelsedatum samt ange om medlemsavgift är betald. Medlemsmatrikel ska revideras varje år, förvaras tillsammans med föreningens värdehandlingar och sparas i minst fyra år. 3.8 Sammankomst Verksamhetstillfälle/träff som är anordnad av föreningen. 3.9 Deltagartillfälle En deltagare vid en sammankomst. Som exempel innebär det då att tre deltagare vid två separata sammankomster totalt blir sex deltagartillfällen (3 deltagare x 2 sammankomster = 6 deltagartillfällen) Deltagare Med deltagare avses den som deltar vid ett verksamhetstillfälle. Deltagare får inte medräknas vid mer än ett verksamhetstillfälle per dygn, förening och kommun. OBS! Arrangör av lägerskola, cup, turnering, match, tävling etc. kan endast tillgodoräkna sig bidrag för deltagare från den egna föreningen. Gäller inte för skollovsverksamhet under förutsättning att villkoren uppfylls enligt Bidrag

22 7 (16) för skollovsverksamhet Ledare Med ledare avses av föreningen utsedd person, 13 år eller äldre, med uppdrag att leda föreningens verksamhetstillfälle Driftskostnader och övriga kostnader Med driftskostnader menas kostnader såsom räntor och försäkringar för fastigheten, uppvärmning, el, vatten och avlopp, renhållning och soptömning, slamtömning, sotning, miljöavgifter och brandsyn. Med övriga kostnader avses materiel för underhåll av fastigheten, kostnader för maskiner och diverse besiktningar. Fotbollsföreningar få ta upp kostnad för målställning och ridföreningar får ta upp kostnader för föreningens egna eller inhyrda hästar såsom hästförsäkring, gödselhantering, foder och strö, hovslagning och veterinär. Arbets- och personalkostnader får bara tas upp när arbetet eller regler kräver fackman eller där specialistkunskap krävs som inte en föreningen kan tillhandahålla. Medlemsförsäkringar, avskrivningar, amortering av lån, förbundsavgifter, arvoden, kontorsmateriel, telefon, kostnader för nyinvesteringar etc. är inte bidragsgrundande Energibesparande åtgärder Med energibesparande åtgärder menas investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor för att minska energiförbrukningen. Kostnader för materiel får tas upp, inte arbets- och personalkostnader Verksamhetsberättelse, ekonomisk rapport och revisionsberättelse Verksamhetsberättelsen ska återge den verksamhet som föreningen haft innevarande år. Den bör innehålla en återkoppling av målsättning och planering utifrån föregående års verksamhetsplan. Den ekonomiska berättelsen ska innehålla en resultat- och balansräkning Revisionsberättelsen ska innehålla uppgifter om årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen Verksamhetsplan och budget Verksamhetsplanen ska innehålla målsättning, planering av aktiviteter, förändringar av egna eller hyrda lokaler samt presentera vad föreningen vill satsa på.

23 8 (16) Budgeten ska vara den ekonomiska planen för verksamhetsmålen Påminnelser om föreningshandlingar Föreningar ska senast en månad efter årsmötet sända in föreningsuppgiften tillsammans med sina föreningshandlingar (3.14, 3.15 och 3:18). Missar föreningen skicka in delar av handlingarna, skickas omgående en påminnelse om komplettering. Saknas handlingar två månader efter årsmötet påminns föreningens ordförande. Har inte föreningen inkommit med handlingar till det datum som anges på sista påminnelsen, blir föreningen automatiskt icke bidragsberättigad och får normaltaxa. Inga fler påminnelser skickas ut Fritidsgård/träffpunkt Gemensamma definitioner för både fritidsgård och träffpunkt är att målgruppen ska vara ungdomar i åldern år med en tydlig inriktning mot målgruppen år. I verksamheten finns kvalitetskrav som ska vara dokumenterade och vars måluppfyllelse redovisas årligen till förvaltningen i verksamhetsberättelsen. För att bedriva fritidsgårdsverksamhet gäller att verksamheten är långsiktig och innehåller rutiner för verksamhetsplanering och måluppföljning. Ungdomarnas delaktighet är en förutsättning för verksamheten. Samverkan ska ske i olika nätverk (socialens fältgrupp, skola m.fl.) och aktörer är en naturlig del i verksamheten. Det är viktigt att barnkonventionen efterlevs och att verksamheten skall vara trygg och jämställd. Den skall också vara fri från droger samt politisk och religiöst obunden. Lokalerna ska vara anpassade för verksamheten och används endast i huvudsak för denna verksamhet. Den ska ligga inom kommunen, vara godkänd av fritidsnämnden och uppfylla myndighetskrav såsom bygglov, brandsäkerhet och försäkring. Fritidsgården ska ha öppet minst 20 timmar i veckan. Öppettiderna skall utgå ifrån besökarnas önskemål där kvällstider skall prioriteras och fredagar och/eller lördagsöppet skall förekomma frekvent och regelbundet. Gården ska också ha öppet under skollov (dock ej hela sommarlovet). För träffpunkt gäller samma regler som för fritidsgårdsverksamhet men i mindre omfattning. Träffpunktens lokaler skall vara lämpade för ungdomars aktiviteter, ligga inom kommunen, vara godkänd av fritidsnämnden och uppfylla myndighetskrav såsom bygglov, brandsäkerhet och försäkring. Träffpunkten skall vara öppen minst 15 timmar i veckan och ha öppet delar av skollov. Öppettiderna skall utgå ifrån besökarnas önskemål.

24 9 (16) 3.18 ANDT-policy Föreningar som erhåller bidrag eller subventioneras ska ha ANDT-policy. Om föreningen inte har egen policy kan föreningen använda Hässleholms Fritids föreningspolicy om alkohol, narkotika, doping och tobak. Föreningen godkänner policyn varje årsmöte och ser till att beslutet finns med i årsmötesprotokollet. Genom ANDT-policy visar föreningen hur man tar avstånd mot alkohol, narkotika, dopning och tobak, framförallt rörande barn och ungdomar. 3:19 Årsmötesprotokoll I årsmötesprotokollet ska det bl a framgå vem som är firmatecknare, medlemsavgiftens storlek(3.2) och om ANDT-policy (3.18). 4. Detaljbestämmelser 4.1 Verksamhetsbidrag Ändamål Bidraget ska stimulera och utveckla föreningars verksamhet för barn och ungdomar 7-20 år. Villkor Föreningen ska uppfylla kraven för bidragsberättigande. Föreningen ska ha redovisat minst 100 deltagartillfällen under året. Sammankomsten ska vara ledarledd och ha minst tre och max 30 bidragsberättigade deltagare utöver ledare. Sammankomsten ska pågå i minst 60 minuter (inkl. omklädning) och innehålla gemensam samling och avslutning. Föreningen måste administrera verksamhetsbidraget genom Aktivitetskort på nätet (ApN) eller via externt närvarosystem som är godkänt av Hässleholms Fritid. I direkt anslutning till en sammankomst ska närvarokort fyllas i. Närvarokorten behöver inte skickas med vid ansökan, utan skickas endast in på begäran. Sammankomsterna ska ligga i linje med föreningens verksamhetsidé. Senast fyra veckor efter en aktivitet måste närvarokortet fyllas i. Lokalen eller platsen för verksamheten måste anges på närvarokortet. Ansökan ska vara en sammanställning som inkluderar de uppgifter som Hässleholms Fritids närvarokort innehåller. Ansökan om verksamhetsbidrag görs digitalt eller på särskild blankett. Se Hässleholms Fritids hemsida. Bidrag ges till verksamhet som bidrar till barnens och ungdomarnas egna aktiva fritid, det vill säga att verksamheten utgår från ett aktivt utövande eller skapande (3.3). All verksamhet måste ske i föreningens regi. (Verksamheten kan med andra ord inte överlåtas till extern person att bedriva föreningens bidragsberättigade verksamhet). Verksamheten måste också i huvudsak rikta sig till kommunens invånare.

25 10 (16) Bidrag Förening med verksamhet för barn och ungdomar (7-20 år) samt ledare (13-20 år) får bidrag per deltagartillfälle. Bedrivs verksamheten på vardagar under skollov får föreningen dessutom fria lokaler (kommunala lokaler) förutsatt att inga deltagar- eller anmälningsavgifter tas ut och är öppen för alla. Föreningar med funktionshindrade deltagare eller ledare får bidrag på samma villkor som icke funktionshindrade. Periodrapport/Ansökan Komplett ifylld bidragsansökan ska vara Periodrapporten ska vara inskickad till Hässleholms Fritid tillhanda senast den februari för perioden 1 juli-31 december och 25 augusti för perioden 1 januari-30 juni året efter verksamhetsåret på särskild blankett via ApN som tillhandahålls av Hässleholms Fritid eller via vår hemsida (fri.hassleholm.se/bidrag). Föreningens ordförande eller kassör ska underteckna ansökan. Ansökan Periodrapporten skickas in av huvudföreningen även om föreningen består av flera sektioner. Om ansökan periodrapporten skickas in kommer in efter den februari respektive 25 augusti, minskas bidraget med 25 %. Förening som skickar in periodrapporten kommer in med ansökan efter 31 mars respektive 31 september får inte något bidrag. Utbetalning Utbetalning sker i månadsskiftet april/maj jan/feb för föregående vårs verksamhet med 50 % och i månadsskiftet september/oktober med resterande 50 % för föregående hösts. Uppföljning och kontroll Fritidsförvaltningen kommer att genomföra stickprovskontroller av närvarokort och besöka föreningars verksamhet. 4.2 Lokalbidrag Ändamål Bidraget ska underlätta för föreningar som äger lokaler/anläggningar eller för den förening som hyr lokaler/anläggningar och där inte likvärdiga kommunala alternativ kan erbjudas. Villkor Föreningen ska uppfylla kraven för bidragsberättigande. Lokalen eller anläggningen ska ligga inom kommunen, vara godkänd av fritidsnämnden Hässleholms Fritid och uppfylla myndighetskrav såsom bygglov, brandsäkerhet och försäkring.

26 11 (16) Bidrag Föreningar får bidrag med max 75 % av godkända totala kostnader i lokaler/ anläggningar där man bedriver regelbunden verksamhet i, eller för lokaler som används till kansli eller förråd. Maxbelopp för lokalbidraget finns, och kan justeras varje år. Har förening färre än deltagartillfällen på sin anläggning utgår maxbelopp med kr. Därefter ökas maxbeloppet enligt följande: bidragsberättigade deltagartillfällen/max kr bidragsberättigade deltagartillfällen/max kr bidragsberättigade deltagartillfällen/max kr bidragsberättigade deltagartillfällen/max kr bidragsberättigade deltagartillfällen/max kr bidragsberättigade deltagartillfällen/max kr bidragsberättigade deltagartillfällen/max kr bidragsberättigade deltagartillfällen/max kr och fler bidragsberättigade deltagartillfällen/max kr. För religiösa föreningars lokaler utgår max kr. Bidrag för energibesparande åtgärder räknas inte in i maxbeloppen. Fritidsnämnden beslutar årligen om procentsatser och maxbelopp och regleras utifrån den budget som finns för bidraget. Bidrag för fast arrende, årshyra och räntor betalas ut med riktvärdet 50 % av föregående års kostnad. Bidrag för driftskostnader (se punkt 3.12) betalas ut med riktvärdet 65 % av föregående års kostnad. Bidrag för övriga kostnader (se punkt 3.12) för lokalen eller anläggningen betalas ut med riktvärdet 75 % av föregående års kostnad. Bidrag för energibesparande åtgärder (se punkt 3.13) betalas ut med 50 % av föregående års kostnad. Maxbeloppet är kr per år. Bedömning sker av fritidskontoret. Kopior på fakturor eller motsvarande handlingar ska bifogas ansökan. Bidraget kan endast ansökas en gång per projekt. Bidrag för anställd vaktmästare, motsvarande minst 75 % tjänstgöringsgrad, betalas ut med kr om föreningen haft fler än deltagartillfällen på sin anläggning. Bidraget ska ses som ett ökat driftsbidrag till följd av föreningens höga driftskostnad på grund av anläggningens storlek. Kopia på inkomstuppgift ska bifogas ansökan.

27 12 (16) Bidrag för bowlingklubbars tränings- och seriekostnader inom Hässleholms kommun betalas ut med 60 % av godkända kostnader. Bidraget reduceras med 60 % om föreningen inte får verksamhetsbidrag. Detta gäller inte för föreningar där riksförbund beslutat att ungdomsverksamhet ska bedrivas i särskilda ungdomsföreningar. Förening kan inte få bidrag för hyreskostnader i kommunalt subventionerade lokaler. Förening kan inte heller få bidrag för lokaler som i huvudsak används till kommersiell verksamhet. I de fall lokalen eller anläggningen inbringat föreningen inkomster i form av hyresavgifter, kommersiell försäljning etc. skall dessa redovisas separat. Detta för att förvaltningen ska få en bättre helhetsbild på hur lokalerna används och hur bidraget fördelas. Redovisningen påverkar ej bidraget. Ansökan Komplett ifylld bidragsansökan ska vara Hässleholms Fritid tillhanda senast den 15 februari året efter kostnadsåret på särskild blankett som tillhandahålls av Hässleholms Fritid. Ansökan kan också göras via vår hemsida (fri.hassleholm.se/bidrag). Föreningens ordförande eller kassör ska underteckna ansökan. Förvaltningen har rätt att kräva in hyresavtal, arrendeavtal eller verifikationer som styrker kostnaden. För övriga kostnader ska kopia på kvitto, faktura eller motsvarande bifogas. Om ansökan kommer in efter den februari minskas bidraget med 25 %. Förening som kommer in med ansökan efter den 31 mars får inte något bidrag. Utbetalning Utbetalning sker i månadsskiftet maj/juni. 4.3 Skötselbidrag Ändamål Bidraget ska uppmuntra och underlätta för föreningar att själva äga och/eller ansvara för skötseln av anläggningar inom skötselbidragets omfattning. Villkor Föreningen ska uppfylla kraven för bidragsberättigande i Hässleholms kommun (om inte dispens finns). Anläggning ska utnyttjas av allmänheten. Bidrag Förening som hjälper till med förbättring och tillsyn av leder, slingor och badplatser och som ligger inom Hässleholms Fritids ansvarsområde, kan få bidrag för utfört arbete.

28 13 (16) Skötsel av leder och slingor Förutsättning för bidrag är att man utför förbättring och kompletteringar av ledmarkeringar, skyltning, toaletter, fågeltorn, lägerplatser, tillsyn under våren och hösten och rastplatstillsyn under sommaren. Mindre reparationer av stättor, övergångar och spänger ingår också. Blanketten Besiktning och åtgärdsbehov ska skickas in efter vår- och hösttillsyn. Förening skall ha genomgått Region Skånes skötselutbildning. Besiktningstid, ansvarsfrågor och regler för investerings- och driftskostnader samt Regionens krav på Skåneledens kvalitetsstandard regleras i separata skötselavtal med den förening som står som ansvarig. Kommunen står generellt för vedhållning, latrintömning, vattenförsörjning, investeringskostnader och övriga driftskostnader. Bidrag betalas ut med 500 kr per ledkilometer samt kr per motionsspårskilometer. Efter första och sista besiktning ska föreningen fylla i blanketten Besiktning och åtgärdsbehov och översända denna till fritidskontoret för eventuella åtgärder. Blanketterna är underlag för utbetalning av bidrag. Den skall vara fritidsförvaltningen tillhanda senast den 1 maj respektive 1 november årligen. Föreningens ordförande, sekreterare eller kassör ska underteckna blanketten. Om vårtillsynsblanketten kommer in efter den 15 juni minskas bidraget med 25 %. Detsamma gäller hösttillsynsblanketten om den inkommer efter 15 november. Förening som kommer in med blankett efter den 31 december får inte något bidrag. Utbetalning sker 15 maj med 50 % respektive 15 november med resterande 50 %. Skötsel av badplatser Förutsättning för bidrag är att föreningen ställer badplatsen till förfogande för allmänheten samt sköter badplatsen med tillhörande toalett, brygga, sopkärl etc. För detta betalas ett grundbidrag ut på kr. Föreningarna står för förbrukningsmateriel medan kommunen generellt står för drifts- och investeringskostnader på de kommunala badplatserna såsom vattenprover, latrintömning, soptömning, skyltar, livbojar, dykning, bryggdelar och andra driftsåtgärder. För privata badplatser står kommunen även för driftskostnader i form av provtagning, latrintömning, soptömning, skyltning och livbojar. Med privata badplatser menas badplatser upptagna i den lokala ordningsstadgan som inte är kommunala. Efter badsäsongen ska föreningen fylla i blanketten Driftsjournal för badplatser och översända denna till fritidskontoret. Blanketten är underlag för utbetalning av bidrag. Den skall vara fritidsförvaltningen tillhanda senast den 15 september årligen. Föreningens ordförande eller kassör ska underteckna blanketten. Om den kommer in efter den 30 oktober minskas bidraget med 25 %. Förening som kommer in med blanketten efter den 31 december får inte något bidrag. Utbetalning sker i månadsskiftet september/oktober.

29 14 (16) 4.4 Fritidsgårdsbidrag Ändamål Bidraget ska ge stöd åt Fritidsgårdar i Hässleholms kommun. Föreningen driver fritidsgårdverksamhet som en allians där alla fritidsgårdar och träffpunkter ingår. Villkor Föreningen ska uppfylla kraven för bidragsberättigande i Hässleholms kommun (se 3.2 samt 3.17). Besöksstatistik med uppdelning på kön och ålder (7-12, 13-16, 17-20) ska redovisas månadsvis till förvaltningen. Ett avtal upprättas med Fritidsgårdar i Hässleholms kommun. Det ska bland annat reglera avtalets längd och verksamhetens innehåll Bidrag Bidragets storlek är beroende av den budget som fritidsnämnden årligen avsätter för ändamålet. Utbetalning Utbetalning sker fyra gånger i förskott under året. Uppföljning och kontroll Hässleholms Fritid träffar ansvariga för föreningen och verksamheten två gånger om året för uppföljning av bidraget och verksamheten. 4.5 Särskilt bidrag Ändamål Bidraget ska ge stöd åt verksamheter som inte omfattas av verksamhets-, lokal, fritidsgårds- eller skötselbidrag. Villkor Föreningen ska uppfylla kraven för bidragsberättigande i Hässleholms kommun. Bidrag Bidraget till Kommunala Pensionärsrådet (KPR) betalas ut enligt fastställd budgetsumma och beräknas på föregående års medlemstal. Ingen speciell ansökan krävs. Utbetalning sker i månadsskiftet maj/juni förutsatt att föreningshandlingarna är inlämnade och godkända. Bidrag till Samrådsgruppen för handikapporganisationer betalas ut enligt fastställd budgetsumma och grundas på föregående års verksamhet där 50 % av bidraget fördelas utifrån medlemsantalet, 40 % fördelas utifrån omfattning på verksamheten (ex. bokförda deltagartillfällen), 10 % fördelas till informationsinsatser (ansökan hos samrådsgruppen). Bidraget fördelas endast till de föreningar som är bidragsberättigade hos

30 15 (16) fritidsnämnden och som ingår i samrådsgruppen. Bidraget gäller ej för de föreningar som erhåller verksamhetsbidrag eller särskilt bidrag av fritidsnämnden. Bidraget fördelas av samrådsgruppen och utbetalningarna till respektive förening administreras av Hässleholms Fritid. Ansökan skickas in enligt regler för verksamhetsbidrag. Utbetalning sker i månadsskiftet april/maj. Kartritningsbidrag betalas ut till orienteringsföreningar för nyframställning eller digitalisering av orienteringskartor. Bidraget utbetalas med kr. Fördelningen av bidraget görs av föreningarna i samråd. Ingen speciell ansökan krävs. Utbetalning sker efter redovisning av kartproduktionen. För underhåll, skötsel och investering i IP-Skogen erhåller Göingealliansen ett årligt bidrag på kr. Belopp och regler hanteras i ett separat skötselavtal. Utbetalning sker i månadsskiftet april/maj. (IP- Skogen överläts 2010 till Göingealliansen, en sammanslutning av orienteringsklubbarna i kommunen. Anläggningen överläts i befintligt skick mot en engångsinvestering på kr.) Föreningar med fritidsverksamhet inom omsorgsförvaltningens område Funktionsnedsättning, stöd och service (FSS) kan få särskilt bidrag för verksamheten efter beslut av fritidsnämnden. Bidraget grundas på föregående års deltagartillfällen oavsett ålder. Ansökan skickas in enligt regler för verksamhetsbidrag. Utbetalning sker i månadsskiftet april/maj. 4.6 Fritidsnämndens ledarstipendium Ändamål Stipendiet är avsett som uppmuntran till ideella föreningsledare eller eldsjälar inom föreningslivet i Hässleholms kommun och beslutas av fritidsnämnden. Villkor Stipendiaten ska på ett betydande sätt ha engagerat sig i sin förening och i föreningslivet i Hässleholms kommun inom fritidsnämndens ansvarsområde. Stipendium Stipendiet består av en penningsumma på kr, varav kr tillfaller stipendiaten personligen, och kr föreningen, samt diplom och blommor. Ansökan och utbetalning Ansökan ska innehålla meritlista och motivering till utnämning och vara fritidskontoret tillhanda senast den 20 augusti aktuellt år. Stipendiet delas ut vid lämpligt arrangemang inom kommunen.

31 16 (16) 4.7 Fritidsnämndens uppvaktning Ändamål Syftet med uppvaktningen är att uppmärksamma föreningar vid jubileum etc. Villkor Fritidsnämnden ska ha fått en officiell inbjudan. Uppvaktning Uppvaktning sker med fritidsnämndens plakett, diplom och blommor enl. följande, 75-års jubileum guldplakett 50-års jubileum silverplakett 25-års jubileum bronsplakett Vid andra jubileumsuppvaktningar erhålls diplom och blommor om inte fritidsnämnden beslutar annat. 4.8 Subventionerad uthyrning av kommunala lokaler Ändamål Stödet är avsett att ge föreningar möjlighet att till en rimlig kostnad bedriva verksamhet i kommunala lokaler och anläggningar. Taxor och prioriteringar fastställs i Taxor, avgifter och uthyrningsbestämmelser. 4.9 Subventionerad föreningsservice Ändamål Stödet är avsett att ge förening möjlighet att utföra kopiering och biljettryckning, hyra AV-utrustning och få annan administrativ service. Taxor och prioriteringar fastställs i Taxor, avgifter och uthyrningsbestämmelser. Hässleholms kommun Hässleholms Fritid Lt. Granlunds väg Hässleholm fritidskontoret@hassleholm.se

32 2 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Ärende 6 Handläggare Förvaltningschef Stefan Larsson Fritidsförvaltningen stefan.larsson@hassleholm.se Fritidsnämnden Bidrag 2017 till Fritidsgårdar i Hässleholms kommun Förslag till beslut Fritidsnämndens arbetsutskott föreslås besluta att föreslå fritidsnämnden: Att anslå tkr i bidrag till Fritidsgårdar i Hässleholms kommun. Att tillåta föreningen att lägga Vinslövs fritidsgård vilande från och med 2017, tills dess att ny lokal anskaffats. Beredning av ärendet Fritidsgårdar i Hässleholms kommun är en ideell förening som driver fritidsgårdarna i Hästveda, Sösdala, Tyringe, Vinslöv och Vittsjö. Föreningen har avtal med fritidsnämnden som styr vilka gårdar som de ska driva, kvalitetskrav, ekonomi och målgrupp. Verksamheten ska vända sig till barn i åldern 10 till 18 år men ska ha en tydlig inriktning mot målgruppen 13 till 18 år. Föreningens verksamhetsledare har för fritidsnämndens arbetsutskott redovisat första kvartalets verksamhet Utifrån den redovisningen framgår att fritidsgården i Vinslöv endast haft 27 besök av barn i målgruppen under första kvartalet. Lokalerna i Vinslöv inbjuder inte till besök. Det kan vara en del av förklaringen till de låga besökssiffrorna. Föreningen måste under resten av året aktivt arbeta med att öka besöksantalet inom målgruppen. I anslaget för 2017 ingår kompensation för ökade lönekostnader med anledning av lönerevision 2017, 45 tkr. Bidraget har minskat med den beräknade kostnaden för Vinslövs fritidsgård, 280 tkr. Fritidsförvaltningen Postadress: Lt. Granlundsväg 12, Hässleholm Besöksadress: Lt. Granlundsväg 12 Telefon: Telefax: E-post: fritidskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: K:\HLM - FRK\FILER\Fritidskontoret\Fritidschefen\Nämndsärenden ny mall 2011\Bidrag 2017 till Hässleholms fritidsgårdar.doc

33 2 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Ärende 7 Handläggare Förvaltningschef Stefan Larsson Fritidsförvaltningen stefan.larsson@hassleholm.se Fritidsnämnden Byastugan i Västra Torup, överföring av bidragsmedel Förslag till beslut Fritidsnämndens arbetsutskott föreslås besluta att föreslå fritidsnämnden: Att besluta att föreslå kommunstyrelsen att 65 tkr överförs till kommunstyrelsens ram från fritidsnämndens ram 2017, för att bidrag till Västra Torups byastuga skall hanteras av kommunstyrelsen från och med Beredning av ärendet Byastugan i Västra Torup är att jämställa med bygdegårdar. Bygdegårdsbidrag hanteras av kommunstyrelsen. Bidrag till byastugan har historiskt hanterats av fritidsnämnden. Det är lämpligt att alla likartade objekt hanteras av en och samma nämnd eller styrelse. Ekonomichefen och förvaltningschefen för Hässleholms Fritid har kommunicerat i ärendet och föreslår att 65 tkr överförs till kommunsstyrelsens ram från fritidsnämndens ram från och med Ramändringen beaktas lämpligen i budgetprocessen inför Fritidsförvaltningen Postadress: Lt. Granlundsväg 12, Hässleholm Besöksadress: Lt. Granlundsväg 12 Telefon: Telefax: E-post: fritidskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: K:\HLM - FRK\FILER\Fritidskontoret\Fritidschefen\Nämndsärenden ny mall 2011\Byastugan i Västra Torup.doc

34 2 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Ärende 9 Handläggare Förvaltningschef Stefan Larsson Fritidsförvaltningen stefan.larsson@hassleholm.se Fritidsnämnden Lokalbehovsprioritering inför 2017 Förslag till beslut Fritidsnämndens arbetsutskott föreslås besluta att föreslå fritidsnämnden: Fastställa förvaltningens förslag till lokalbehovsplan. Beredning av ärendet Tekniska förvaltningen har begärt in underlag på nämndernas lokalbehov för 2017 och framåt. Fritidsförvaltningen har sammanställt och gett förslag på prioritering av behoven. Fritidsförvaltningen Postadress: Lt. Granlundsväg 12, Hässleholm Besöksadress: Lt. Granlundsväg 12 Telefon: Telefax: E-post: fritidskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: K:\HLM - FRK\FILER\Fritidskontoret\Fritidschefen\Nämndsärenden ny mall 2011\Lokalbehovsprioritering ärende till FN.doc

35 Datum: rev (1) Fördjupad utredning med kostnadsberäkning överlämnas till KS sep-16 Ärende 9 Lokalbehovsplanering Förvaltning: Fritidsnämnden Nr Projekt Ärende / förslag till åtgärd Utredn.- beslut Finans.- beslut Prio.- ordning - Önskat ibruktagande Vhtkostnader Förstudie Kostnadsberäkning - utförd år kostnad tkr / år Kommentar 1 Qpoolen simhall, Hlm Avvaktar KF-budgetbeslut för budget 2017 Budget 2016 planeringsram Vittsjö Medborgarhus Tillbyggnad av styrkelokal 3 Lokalutredning efterfrågas Renovering sporthallsfoajé, 3 Qpoolen sporthall omklädn, toaletter 2 3 Vittsjö idrottshall Omb.behov dusch- och omkl.delar 2 Ff efterlyser utredningsbeslut. Underhåll 4 Bjärnum idrottshall Omb.behov dusch- och omkl.delar. Ny belysning i sporthallen 2 Ff efterlyser utredningsbeslut. Underhåll 5 Vinslöv friluftsbad Entré- och kioskbyggnad - stort omb.behov alt. nyb 3 Ff efterlyser utredningsbeslut. 6 Österås ishall Omb.behov dusch- och omkl.delar. Ny belysning. 3 Ff efterlyser utredningsbeslut. Underhåll 7 Tyrs Hovs sporthall Hängräcke på ståplatsläktaren och räcke framför främsta sittplatsraden Motionsslinga Galgbacken Saknar belysning. 4 Gata-mark Lokal för:a) gymnastik b) Saknas anpassade lokaler för friidrott i Hässleholm gymnastik och friidrott 2 K:\HLM - FRK\FILER\Fritidskontoret\Fritidschefen\Lokalbehovsplaner\Lokalbehov 2017\Lokalbehov FN \FN

36 Risknivå/ Klart Datum 1 april april nov 2016 Ansvarig Uppföljt datum HS 1/9-16 SL 1/9-16 IO 1/9-16 Ärende 10 Framtagen av: Folke Lindgren Godkänd av: Per-Olof Drottler Systematiskt arbetsmiljöarbete Utgåva: 2 Avsnitt: Sida: Handlingsplan riskbedömning, blankett 1(1) Ersätter: Giltig från: Reg nr: H-02 F = försumbart 0 = acceptabel risk 1 = låg risk 2 = förhöjd risk 3 = hög risk Mål Risknivå anges inte vid uppföljning av SAM Handlingsplan för: Uppföljning 2016 Enhet: Hässleholms Fritid Datum Risk som skall åtgärdas (Brist vid uppföljning av SAM) Förslag till åtgärd Resurser/ärendehantering 3 nov Styrning: är årsmålen kända bland medarbetarna? Förbättrad information om mål och policy Information på APT 3 nov 3 nov Organisation: Finns lämpligt antal skyddsombud och huvudskyddsombud? Riskbedömning: Används tilldelad skyddsutrustning? Tas upp i samverkansmöte Kontrolleras i internkontrollprogrammet för 2016.

37 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Ärende 11 Handläggare Förvaltningschef Stefan Larsson Fritidsförvaltningen Fritidsnämnden Systematiskt arbetsmiljöarbete mål 2017 Förslag till beslut Att fritidsnämndens godkänner målen för Beredning av ärendet Årliga skall verksamheten sätta arbetsmiljömål och genomföra åtgärder enligt handlingsplanen. Målen tas fram gemensamt i samverkansgruppen efter en inventering av arbetsmiljön enligt fastställd mall för hela kommunen. Arbetsmiljömålen är framtagna i samverkansgruppen Fritidsförvaltningen Postadress: Lt. Granlundsväg 12, Hässleholm Besöksadress: Lt. Granlundsväg 12 Telefon: Telefax: E-post: fritidskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: K:\HLM - FRK\FILER\Fritidskontoret\Fritidschefen\Nämndsärenden ny mall 2011\Systematiskt arbetsmiljöarbete mål 2017.doc

38 3/ /9-17 SL 1/9-17 SL Ansvarig Resp förestånd are Resp förestånd are Uppföljt datum Framtagen av: Folke Lindgren Godkänd av: Per-Olof Drottler Avsnitt: Systematiskt arbetsmiljöarbete Handlingsplan, blankett Utgåva: 2 Sida: 1(2) Ersätter: Giltig från: Reg nr: H-02 F = försumbart 0 = acceptabel risk 1 = låg risk 2 = förhöjd risk 3 = hög risk Mål Risknivå anges inte vid uppföljning av SAM Handlingsplan för: Hässleholms Fritid 2017 Enhet: Förvaltningen som helhet Datum 1/9-16 Risk som skall åtgärdas (Brist vid uppföljning av SAM) Arbetsmiljöpolicy Förslag till åtgärd Resurser/ärendehantering Risknivå/ Klart Datum Anslås på resp arbetsplats 3/ /9-16 Anmälan av tillbud i Flexit 1/9-16 Introduktion av nyanställda Informera om vikten av att även anmäla mindre tillbud Genomgång med arbetsledarna under oktober/november /9-16 Nya arbetsmiljölagstiftningen Endast punkten om att ständigt vara nåbar behöver prioriteras Skapa en praktisk tillämpning som går ut på att arbetsledare inte ringer, skickar SMS eller mailar till medarbetare efter flextid eller normalarbetstid.

39 Risknivå/ Klart Datum Ansvarig Uppföljt datum Framtagen av: Folke Lindgren Godkänd av: Per-Olof Drottler Avsnitt: Systematiskt arbetsmiljöarbete Handlingsplan, blankett Utgåva: 2 Sida: 2(2) Ersätter: Giltig från: Reg nr: H-02 F = försumbart 0 = acceptabel risk 1 = låg risk 2 = förhöjd risk 3 = hög risk Mål Risknivå anges inte vid uppföljning av SAM Datum Risk som skall åtgärdas (Brist vid uppföljning av SAM) Förslag till åtgärd Resurser/ärendehantering

40 2 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Ärende 12 Handläggare Förvaltningschef Stefan Larsson Fritidsförvaltningen Kommunstyrelsen Hovgården 1:17 m.fl. Återställning i Helgeå och Skeingesjön genom muddring efter Hästberga dammhaveri Förvaltningschefen för Hässleholms Fritid har tagit del av materialet och miljönämndens svar. Hässleholms Fritid har inga ytterligare synpunkter utöver miljöchefens yttrande. Förvaltningschefens svar är inte behandlat i fritidsnämnden. Nämnden har inget sammanträde inom svarstiden. Ärendet lyfts i nämnden den 21 september. Fritidsförvaltningen Postadress: Lt. Granlundsväg 12, Hässleholm Besöksadress: Lt. Granlundsväg 12 Telefon: Telefax: E-post: fritidskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: C:\Users\steflar.UNIKOM\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\9JGM894Q\Remissvar

41 N Rapport 2015 Bedömning av biologiska effekter efter kraftverksolyckan i Hästberga Bri ttedals kraftproduktion AB

42 Innehåll l. ADMlNISTRATIVA UPPGIFTER... 3 \ 'ERKS,\J\I I IJ.::'I'SUTÖV.\RE... 3 H ANDLL.'JGSUI'I'R.\'JT.-\RJO:... 3 INLEDNlNG... 4 SYITE... 4 MUSSLOR... 4 STATUS: FRÅN LANDSVÄGSBRON TfLL FORSBERGS Ö... S STATUS: DE BÅDA ÅFÅRORNA KRING FORSBERGS Ö... 7 STATUS: ÅFÅRAN FRÅN FORSBERGSÖTlLLSKEINGESJÖN... 8 KOSTNADSBEDÖMNING ÅTGÄRDER l HELG E Å... IO ST A TUS: TUVESJÖN... I O STATUS: SKEINGESJÖN BIOLOG ISK BEDÖMNING A V Å FÅRAN FRÅN H.\.SBERGA KRAITVERKSDAMM TlLL MYNNlNGEN l SKEI.J"GESJÖN... I2 BIOLOGISK BEDÖMNING AV SKEINGESJÖN OCH TUVESJÖN... I2 BEDÖMNING AV SEDlMENTPÅ VERKAN l SKElNGESJÖN, ETT 200-ÅRS PERSPEKTIV... I3 A.I:ffiRNATIV 1: MED NY KR AFTVERKSDA.M~ I... l4 i\.j;ler.\tiv 2: UTAN ATERUPPBYGG AD AV KRAFTVERKSDA,\h\ BlLAGOR:... IS REFERENSER... l6 2

43 1. Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare Namn: Brittedals Kraftproduktion AB Organisationsnummer: Kontaktperson Sune Zander Handlingsupprättare Ombud. Adress: Telefon: Organisationsnummer: Kontaktperson: Direktn ummer: Naturvårdsingenjörerna AB Gulastorp 7720, HÄSSLEHOLM Tuve Lundström tuve.lunds n u 3

44 Inledning Nattu-vårdsingenjörerna AB har haft ett uppdrag att utreda hur dammhaveriet i Hästberga kraftstation påverkat Helgeå och Skeingesjön nedströms kraftstationen. I utredningen har det ingått att utreda åns förändringar i form av erosion och skador, inventering av musslor, sedimentering i Skeingcsjön samt en enkät till markägarna kring ån och sjön. Fältarbetet är genomfört under andra halvan av 2013 genom flygscanning, djupscanning, dykinventering av musslor i övre delen av ån, fältinventering och inmätningar av vissa delar av åsträckan. Lågvattenföringen i ån gjorde bedömningarna något enklare. En inventering av musslor gjordes i nedre delen av ån 2012 som också finns med i bedömningen. Syfte Syftet med denna undersökning är att delvis kunna bedöma vilka bestående effekter det fått att Hästberga kraftstations damm havererade i november 2010 samt också få en bild av vilka kvarstående åtgärder som finns när det gäller återställning. I denna rapport görs inga ekonomiska bedömningar av skadorna utan värderas endast utifrån biologiska aspekter. Bedömningar har också i någon mån gjorts utifrån markanvändning, riskfaktorer, friluftsliv, m.m. Musslor Sträckan från Hästberga kraftverk till mynningen i Skeingesjön har ett av Sveriges starkaste bestånd av Tjockskalig målarmussla (unio crassus). Arten är hotad i hela E uropa och är skyddad enligt svensk lag i artskyddsförordningen (2007:845). En dykinventering 2007 visade på starka bestånd nedströms Forsbergs ö. Vid dykinventeringen 2012 inventerades sträckan från Forsbergs ö till mynningen i Skeingesjön och vid dykinventeringen 2013 inventerades sträckan från Hästberga kraftverk till Forsbergs ö. Syftet med inventeringen var att fastställa hur bestånden klarat ev. påsandning och övertäckning och även hur bestånden ser ut i nuläget. Resultatet av inventeringarna visade på mycket god förekomst av Tjockskalig målarmussla från Forsbergs ö och ned till Skeingesjön. D et fanns mycket musslor i storleken mm vilket visar att bestånden är i god kondition och reproduktionen är fullt fungerande. Beståndens täthet varierar över sträckan och minst musslor finns i de starkast strömmande del'u'na som också passar musslorna sämst. På vissa ytor fanns upp till 100 musslor per kvadratmeter. Mängden musslor bedömdes till åtminstone st individer men kan vara upp till st. Under inventeringen konstaterades också att det finns Spetsig målarmussla (unio tumidus), Äkta målarmussla (unio pictorum), Allmän dammussla (anodonta anatina) och Flat dammussla (pseudanodonta complanata). Inventeringen från Hästberga kraftverk till Forsbergs ö visade på väldigt låga tätheter av musslor. D etta förklaras av att det är i huvudsak en rensad kanal med vatten strömmande som har hårda och steniga bottnar vilket är ogynnsamt för musslorna. Endast ett tiotal musslor hittades på hela sträckan. Förutsättningarna för musslorna har inte förändrats sen dammolyckan. 4

45 Status: Från landsvägsbron till Forsbergs ö Denna del av tillhör området som innefattas i den vattendom AD 27/1945. Vattendomen sträcker sig en bit nedströms delningen vid Forsbergs ö (se bild 1). På denna del har man dels en del erosionsskador och en hel del material som lagt sig. En del erosionsskador är tillrättade och en del skall markägaren själv åtgärda. Det finns en bergklack i ån som styr vattennivån i området (rött streck i bild l och bild 2). Denna tror man har varit styrande för var man avslutade upprensningen. E ftersom bergklacken fanns valde man att avsluta rensningsarbetena vid Forsbergs ö. l nuläget flnns det en del grovt stenmaterial som lagt sig i fåran nedanför bergklacken. Detta ligger i råsar och vattenf:1.ran passerar mellan dem (bild 3). Passerbarhet med t.ex. kanot är god. Bild l: Utsnitt från planritning för upprensning av åfåra 5

46 Bild 2: Bergklackens placering Bild 3: Bilden visar det sedimenterade materialet i åfåran mellan vägbron och Forsbergs ö. Bilden är tagen med vägbron i ryggen mot söder. 6

47 Status: D e båda åfårorna kring Forsbergs ö Den västra/ södra faran är mindre och har lägre vattenföring. I inloppet till denna fåra har det blivit en sedimentuppbyggnad på den västra kanten (Flygbild 1 markering 1). Detta sediment bör rensas bort för att säkerställa flödet i faran framförallt vid lågvattenföring. Denna del är ca 80 meter lång och sedimentet ca 30 cm djupt. I övrigt är det relativt små skador på denna fåra och inga ytterligare åtgärder behövs. Den östra/ norra faran är bredare och har en större vattenföring. Där de båda farorna delar sig finns en större sedimentbank och denna har funnits där innan olyckan (Flygbild 1 markering 2). Det kan konstateras att denna sedimentbank har ö kat i omrang. Denna sedimentbank hyser ett stort antal musslor och det är därför mycket olämpligt att göra några åtgärder i denna. Resterande del av denna del av åfaran har endast mindre erosionsskador som inte behöver åtgärdas. Flygbild 1: Forsbergs ö 7

48 Status: Åfåran från Forsbergs ö till Skeingesjön Afåran från Forsbergs ö till Skeingesjön är en bred och relativt långsamflytande del i Helge å. På denna sträcka finns ett antal olika skador, främst erosionsskador och fallna träd. Någon sektion har återställts genom att kanten schaktats av och träden tagits bort som fallit ut i vattnet. Några ställen bör åtgärdas för både säkerhetsmässiga aspekter, framkomlighet och för framtida markanvändning. Det är främst på västra sidan av ån det finns återstående insatser att göra. Skador på östra sidan är återställda. I åfåran finns 2 k-varvarande platser där erosionen fått trädkanten att släppa. Detta har skett när jorden under rötterna spolats bort och tyngden från träden sedan får jorden att spricka innanför trädraden som då lägger sig ut mot åfåran. På samtliga platser har träden dött och ligger, halvligger eller har glidit ut i åfåran. På platserna 3 och 4 (Flygbild 2) föreslås att man tar bort träden och sedan görs en försiktig återställning genom att lösa stubbar tas bort och sprickbildningar i mark ~rlls igen. Vid plats 5 (Flygbild 2), som ligger i anslutning tilllinft1.rjan, föreslås att det träd som glidit ut i ån tas bort för att få bort risken att det glider vidare och tar med sig linfårjan. Yttersvängen på ån är erosionsskadad och det har bildats en rak kant där ett överhäng ftnns kvar av växtdelar som är svag och brister lätt när den beträds. Detta åtgärdas lämpligen genom att man släntar av den branta kanten och tar bort överhänget som finns så det inte skall utgöra risk för människor eller djur. 8

49 Flygbild 2: Forsbergs ö till mynningen i Skeingesjön 9

50 Kostnadsbedömning åtgärder i Helge å Bedömningen är knutna till de nummer som tidigare angetts i rapporten. Plats Åtgärd Kostnad Not 1. Seclimen tre n s ning S kr Förutsättning att sediment kan läggas i Forsbergs ö närområdet 3. Borttagning av träd kr samt lagning av Åtara +kant sprickbildning 4. Borttagning av träd kr Svårt att komma fram Åfåra + kant med maskiner s. Borttagning av träd kr Förutsättning att samt avplaning av massor kan läggas ut i I anslutning till åkan t närområdet. linflotten Status: Tuvesjön T uvesjön är förbunden med åfaran genom en inloppsc'tra och udoppet från sjön går till Södersjön i Skeingesjön. Det finns inga syoliga kvarstående skador i in- eller utlopp och inte kring sjön heller. Det kan konstateras genom sedimentprovtagning att man fått en sedimentuppbyggnad i sjön. I den aktuella provtagningspunkten, som finns mitt i sjön, var sedimentuppbyggnaden ca 21 cm som kan härledas till sedimentering från olyckan. Detta är den högsta sedimentpålagringen som uppmättes i provtagningen. Status: Skeingesjön I Skeingesjö n har undersökning gjorts av botten genom ekolodning och sedimentprovtagning. Koncentrationen av undersökningen har lagts på södra delen av sjön men det har också tagits prov hela vägen upp i norra delen för att får referenser från hela sjön. E tt prov har tagis i åfåran innan mynningen också. seelimenten som har transporterats i systemet är både material som kommer från vall och åbrinkarna men även sedimenterat material från dammens botten. Resultaten visar att en uppbyggnad av seelimenten framförallt i de grunda delarna kring mynningsområdet och i delen som kallas Södersjön. sedimentuppbyggnaden varierar från S mm till 12 cm i området. I de flesta punkterna är det befiniligt sjösediment under den pålagring som kan konstateras. Strax norr om mynningen är det sediment som har lagt sig ovanpå en grusbotten. Samma resultat ses på östra sidan av sjön och ner mot udoppet till Södersjön. I udoppet till Södersjön är det dock endast S mm påbyggnad. Den del i Skeingesjön som kallas Södersjön är sedimentuppbyggnaden tydlig i västra delen med ca 1S cm sedimentuppbyggnad och ut mot mitten för att in te ha någon sedimentuppbyggnad alls från olyckan vid utloppet i sjön. På Karta 1 ftnns en schematisk skiss över var sedimentet verkar har lagt sig i sjön. Kartan är inte exakt utbredning då punkterna har relativt stora mellanrum och viss vari<l.tion kan förekomma inom området. 10

51 J l Karta 1: Sedimenterat material översiktligt inritat med röd markering. 11

52 Biologisk bedömning av åfåran från Häsberga kraftverksdamm till mynningen i skeingesjön D en del av åfåran som är ifrån kraftverksdammen till Forsbergsö är en tidigare fördjupad och rätad sträcka. Denna sträcka fördjupades och rätadas i samband med att kraftverket byggdes. Detta har gett att sträckan varit relativt ointressant biologiskt då en naturlig botten saknats på sträckan. Efter haveriet har sträckan inte ändrat sig i någon större omfattning. De största förändringarna fl11ils i anslutning till dammvallen och ca 300 meter nedströms där mycket sten och block har lagt sig. Denna del har blivit intressantare p.g.a. att bottenstrukturen har fatt mycket sten och block och långsiktigt kan detta gynna vissa fiskarter. Sträckan är inte intressant för musslorna eftersom det finns väldigt lite sedimentbankar eftersom vattnet är starkt strömmande. D etta konstateras också musselinventeringen. An från Forsbergsö till mynningen i Skeingesjön är mer naturlig i stora delar. Denna sträcka är mer lugnflytande och ån är betydligt bredare överlag. Sträckan har överlag små kvarvarande skador och för de biologiska värdena är dessa skador relativt betydelselösa. Ans kantstruktur är förändrad på vissa delar då erosionen påverkat strandbrinkarna. Bedömningen av bottnarna är att de är relativt opåverkade utom på några ställe nedströms vägbron och kring Forsbergsö där sedimentuppbyggnad har skett. I dessa delar föreslås en delvis återställning. För övriga åsträckan och ur ett biologiskt perspektiv behöver man inte göra fler åtgärder i ån men ur ett frilutslivs- eller markanvändningsperspektiv så föreslås vissa åtgärder. Vid musselinventeringen konstaterads att sträckan hyser ett väldigt fint bestånd av Tjockskalig målarmussla (unio crassus) men även andra arter. Detta bekräftar också att åfåran klarat sig relativt väl och sammantaget att olyckan haft relativt liten biologiska påverkan på själva åsträckan. Biologisk bedömning av Skeingesjön och Tuvesjön Denna bedömning grundar sig på en sammantagen bedömning av alla de undersökningar, provtagningar och inventeringar som gjorts efter olyckan. Dessa har sedan jämförts med litteratur och tidigare dokumentation som finns kring Helge å och Skeingesjön. Påverkan på de båda sjöarna långsiktigt är framförallt bundna till sediment som förts med av flodvågen och sen lagt sig i sjöarna. Kortsiktigt fördes det med en del träd och annat bråte som flöt omkring i sjön. D etta har i de flesta fall strandat någonstans i sjöns kanter och den långsiktiga påverkan av detta är marginell. Dessa omkringflytande delar har framförallt varit till irritation för båtfård på sjön och att det fastnat i fiskeredskap m.m. Både Tuvesjön och Skeingesjön är sjöar med sedimentbottnar. Skeingesjön har några mindre ytor med grusbotten främst i anslutning till utloppet från Helge å. Vid haveriet transporterades sediment till sjön både från dammvallen och erosion från åns kanter men även en del sediment som lagrats i kraftverks dammen. För att bedöma sedimentuppbyggnaden från olyckan i ett längre perspektiv har sedimentuppbyggnaden i systemet jämförts m ed litteraturen. E n generell bedömning som finns i Naturvårdsverkets rapport säger att sedimentuppbyggnaden i eutrofa sjöar hade en variation mellan 0,2-1,7 cm/år (Naturvårdsverkets rapport 5254). Spannet är stort beroende på vilken belastning och transport som finns i genomrinnande vattendrag. Helge å är ett relativt stort vattendrag med stor vattenföring vilket ger att sediment uppbyggnaden kan antas ligga i det övre intervallet 0,2-1,7 cm/år. Med ledning av detta så kan man säga att sedimen teringen i Tuvesjön motsvarar 12 till 26 års sedimentering i provpunkten. T uvesjön uppvisade den största sedimentuppbyggnaden i provtagningen med 21 cm påbyggnad. Detta var i den djupaste delen av sjön och endast en provpunkt är tagen i sjön. 12

53 För Skeingesjön är motsvarande sedimentuppbyggnad i intervallet 9 till 18 års sedimentuppbyggnad där vi har de största sedimenteringarna i sjön som var 15 cm. D etta är på begränsade ytor kring udoppet i sjön och de grundare delarna som ansluter till denna del san1t i Södersjöns västra del och variationen är ner till ingen uppbyggnad alls som beror på olyckan. Den ökade sedimenteringen i vissa delar av sjön har en direkt effekt av själva sedimentuppbyggnaden som ger grundare vatten på dessa ställen. Detta kan i vissa fall ge möjlighet för ökad hastighet för igenväxning av sjön. D et är svårt att utifrån den genomförda provtagningen att dra några slutsatser om effekter på bottenfauna och fisksamhälle. Det är dock begränsade ytor i sjön som drabbats av den extra sedimenteringen. För att veta de långsiktiga effekterna bör man följa upp resultat från provfisken och limniska provtagningar i området. Bedömningen av mängden sediment är att det har maximalt lagt sig m 3 i Skeingesjön och Tuvesjön. Denna mängd är fördelad på en stor yta, ca 30 ha, eftersom det är relativt tunna lager som lagt sig i sjöarna. Att ta bort sedimentet är svårt både tekniskt och biologiskt. Tekniskt så handlar det om en muddring och då krävs en teknik som inte grumlar vattnet. Sugmuddring är då det alternativ som är möjligt. Att sen lokalisera och ta bort det sediment som kommer från olyckan är mycket svårt. Sen skall sedimentet hanteras på land och placeras på ett lämpligt ställe. Givetvis har en muddring också biologiska effekter då man är inne i stora områden och påverkar med arbetet. Området ligger inom stora delar i Natura 2000 område som skall skydda ett antal olika växter. Det finns en uppenbar risk att man påverkar dessa vä.xter negativt vid en muddring. Sammantaget kan man inte anse att det varken är ekonomiskt eller biologiskt försvarbart att göra den insats som krävs för att ta bort denna mängd sediment. I enkäten har frågor kring fisk och vattenföring ställts. När det gäller vattenföring så är det Helge å som styr vattennivån i sjön. Dammen till Hästberga kraftverk fungerade i viss mening som buffert till sjön och jämnade ut flödet något. När dammen inte finns blir variationen något större mellan högoch lågflöde. När det gäller fisk så är det många olika faktorer som styr ett fisksamhälle. Föda, årstid, vattenflöden, vattentemperatur, m.m. gör att det varierar var och hur fisken rör sig. Det finns standardiserat provfisken gjorda 1988, 1995, 2001 och För att ta en tydlig bild om fisksamhället har påverkats krävs fortsatta provfisken under en längre period. Framtida provfisken kommer att ge indikationer på ev. förändringar i fisksaml1ället och kan jämföras med tidigare provfisken. Skeingesjön är ett Natura 2000 område med flera olika arter som är utpekade som hotade eller sårbara. Växter som Hårklomossa (dichelyma capillaceum), Sjöråtel (deschampsia setacea), Flytsäv (isolepsis fluitans) och K lotgräs (pilularia globulifera) flons upptagna i bevarandeplanen. Även Flodkräfta (astacus astacus), Sandkrypare (gobio gobio), Mal (siluris glanis), Storspov (numenius arguata) och Kungsfiskare (alcedo attlus) finns upptagna på Natura 2000 listan. I denna undersökning har inga uppföljningar gjorts på dessa arter. Bedömning av sedimentpåverkan 1 Skeingesjön, ett 200-års perspektiv Vid bedömningen har två alternativ valts. Ett alternativ där anläggningen återuppbyggs och en där åfaran inte däms upp igen. Att göra bedömningar på så lång tidsperiod är mycket komplext då t.ex. klimatfaktorer kan påverka i mångt större omfattning än vid nuvarande förhållanden. Bedömningen utgår därför utifrån att nuvarande förhållanden är relativt statiska. sedimentuppbyggnad i sjösystem är väldigt olika beroende på vattenkvalite och flöden. sedimentpåbyggnaden har i Skeingesjön bedömts till intervallet 0,8-1,7 cm per år. D etta medför dock inte att bottennivån höjs med motsvarande varje år då viss del av sedimentet förbrukas genom oxidation. Det är också rådande strömnings förhållanden i sjöarna som ger förutsättningarna för var sediment kan fasdäggas. I Skeingesjön är sedimentationen tydligt knuten till mynningsområdet för 13

54 Helge å och till den s.k. Södersjöo. Samma mönster ser man också i den sedimentation som kommit från olyckan. Faktorer som spelar en betydaode roll är den ökaode nederbörden. Med ökande nederbörd kommer flödena att stiga och tendensen är att högflödena blir kraftigare. En annan faktor är den ökande bruoifieringeo och den ökaode transporten av biologiska material i vattendragen. Denna har mångdubblats på den senaste 15-års perioden och tendensen är att den fortsätter öka. Detta innebär att sedimenteringen i vattensysterneo kommer att ha en kraftig ökning under tidsperioden. Alternativ 1 Med ny kraftverksdamm Om alternativet med återuppbyggnad antas kommer detta att påverka den framtida sedimentationen i Skeingesjöo. sedimentuppbyggnaden i den numera raserade dammen har varit ca 40 cm sediment på ca 50 år i de djupare delaroa som står för ca 15 ha. Detta sediment är huvudsakligen biologiskt material. I ett perspektiv på 200 år bör det motsvara en uppbyggnad på ca 1,5 meter i kraftverksdammeo. Detta omfattar både den sedimentering och den nedbrytningsprocess som pågår ständigt. Om alternativet med återuppbyggnad används motverkar detta till viss del sedimentation i Skeingesjön. Skeingesjöos yta är på ca 270 ha. Om man antar att halva ytan är aktiv i sedimentationsprocessen av inkommaode vatten från Helge å så innebär det en minskad sedimentuppbyggnad med ca 17 cm på 200 år. Detta skall jämföras med den ordinarie sedimenteringen som är kring 200 cm. Nedbrytning av sedimentet är en ständigt pågående process och oedbtytoingeo bör i samma tidsperspektiv vara ca 150 cm. Det innebär att totalt bedöms att den varaktiga sedimentuppbyggnaden är ca 50 cm i Skeingesjöo på 200 år. Utan kraftverksdamm så bedöms den varaktiga sedimentuppbyggnaden till 50 cm plus 17 cm. Södersjön kommer under perioden att fyllas upp av sediment och fa en kraftig vegetationsetablering så kommer det att kanalisera sig i denna del av sjön. Södersjöo kommer i 200-årsperspektivet att vä..xa igen och buskar och träd kommer att etableras på denna yta. Denna process kommer att gå något långsammare om kraftverksdammen finns eftersom sedimentuppbyggnaden går långsammare. Alternativ 2 Utan återuppbyggnad av kraftverksdamm Om inte kraftverksdammen byggs upp så kommer en mer varierad vattennivå i Skeingesjöo att vara det normala. Det innebär också att genomströmningen genom Skeingesjöo kommer att variera mer. Detta får till följd att sedimentationsprocesserna blir något annorlunda än det har varit med en kraftverksdamm uppströms. Sedimeotatiooeo i sjön kommer att öka något (se alternativ 1). Sedimeotet kommer troligen också att flytta sig mer under högflödesperioderna i sjön. Detta innebär troligen att Södersjöo kommer att få något ökad sedimentation i början av perioden. Då Södersjöo under perioden kommer att fyllas upp av sediment och få en kraftig vegetationsetablering så kommer det att kanalisera sig i denna del av sjön. Södersjöo kommer i ZOO-årsperspektivet att växa igen och buskar och träd kommer att etableras på denna yta. sedimenteringen kring Helge ås utlopp kommer att fortsätta och det deltaliknaode utloppet kommer att fortsätta sin utbredning i sjön. E ftersom vattenhastigheten är låg kan det bildas meanderbågar i deltaområde t. 14

55 Bilagor: MS Naturfakta, M Svensson m.fl Inventering av tjockskalig målannussla Unio tiassus i Helge å mellan väg 1944 och Vieåns utlopp MS Naturfakta, M Svensson Musselinventering Helgeå mellan Hästberga kraftverk och landsvägsbron. Karta sedimentprovtagning. Naturvårdsingenjörerna AB. Resultat från sedimentprovtagning samt miljöbilder. Regito i\b,johan Forsblad, Skeingesjön djupkarta 1995, Roas sjömätning. 15

56 Referenser l\tliljöskadcutredn.ing, Hästberga kraftstation. Golder Associates Riskbedömning. Golder Associates Efterbehandling av förorenade sediment. Naturvårdsverket rapport Natura 2000 Skeingesjön Bevarandeplan: h ttp: l l skane/sitecollectiondocuments /Sv l djur-och-natur /skyddadnatur/natura-2000/ os by /skesjon.pdf Natura 2000 Skeingesjön karta: /skeingkarta.pdf 16

57 r l l l. SS- Pso3 ~ ~ l SS-PS02 ~

58 ~ REGITD Research Center o n Water and Health Reg nr. Foto nr. Område, Provtagnings- Provtagningsplats & datum Position S Skeingesjön Referenspunkt_bryggan N56 23,024' E013 54,590' ÄNAL YSRAPPORT Undersökning av sedimentförekomst Foto nr. Kommentarer Referenspunkt vid norra delen av sjön, östra stranden, ca 100 m S båtiläggningsplatsen. NV hörnet upptill på stenbryggan. Uppmätt position & fixhöjd enligt Ricky Nilsson, Naturvårdsingenjörerna: : 77,4118 m ö.h. RH :77,4441 m ö.h. RH 2000 =>medel 77,428 0,29 m under normalt vattenstånd. (Se även S03274.) S Skeingesjön Referenspunkt_stenen N56 2 1,365' E013 53,376' S s keingesjön Djuphålan-SS-P1 N56 22,098' E013 53,618' Referenspunkt på framträdande sten i strandkanten vid södra delen av sjön, sydöst om Skeviaborg. Uppmätt position & fixhöjd enligt Ricky Nilsson, Naturvårdsingenjörerna: :77,691 m ö.h. RH : 77,671 m ö.h. RH 2000 =>medel 77,681. Norra sjön, lokal djuphåla SSV Ferön. Största uppmätta vattendjup loggat till 7,2 1 m idag (dock visade ekolodet avrundat 7,3 m vid ett tillfälle i närheten). Detta medför 7,21+0,29= 7,50 m. Enligt Roos sjömätning 1995 borde maxdjupet lokalt vara 7,1 m här. Detta är dock en lokal djuphåla och en annan, djupare, finns i sjön, se S S skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS01 S IMG_7780-v02 skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS02 N56 2 1,884' E013 53,356' Norra sjön. Sedimentprovtagning. Vattendjup 1,0 m. Inget sediment, grusbotten. Foto finns ej. Provet utgår då positionen ej loggades. Norra sjön, södra delen. Vattendjup 0,87 m. 0,1 m svart, illaluktande sediment utan synlig skiktning. S IMG_7787-v02 S IMG_7788-v02 S IMG_7789-v02 Skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS03 N56 21,923' E013 53,384' Skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS04 N56 21,8 12' E013 53,113' Skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS05 N56 21,754' E ,003' Norra sjön, södra delen. Vattendjup 1,62 m. Stora sedimentprovtagaren gav 0,03 m brunt sediment överst, <!:0,11 m svart sediment därunder. Utanför Helgeås tillflöde i sjön. Vattendjup 2,09 m. Stora sedimentprovtagaren gav 0,03 m brunt sediment överst, <!:0,11 m svart sediment därunder. Ankaret drog grus med upp från bottnen. Helgeå, strax ö om linflotte n, nära Tuvesjön. Vattendjup 2,09 m. Grus och småsten på bottnen utan sediment. Inget sedimentfoto. Två döda ekar står nu ute i vattnet efter erosion, minst 7 m borta av strandbanken. En kraftig stock och en rundbal (!) har fastnat som driwed mot träden. S skeingesjön Referenspunkt_bryggan N56 23,024' E013 54,590' Referenspunkt vid norra delen av sjön, östra stranden, ca 100 m S båtiläggningsplatsen. NV hörnet upptill på stenbryggan. Uppmätt fixhöjd enligt Ricky Nilsson, Naturvårdsingenjörerna: :77,4118 m ö.h. RH : 77,4441 m ö.h. RH 2000 =>medel 77,428. En stor sten vid båthamnen är 1,1 O m högre än vattenytan men 0,80 m på Roos karta => Vattenståndet verkar därför vara ca 0,30 m under referensytan på sjökortet. S IMG_7829-v02 S IMG_7830-v02 S IMG_7832-v02 skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS06 N56 23,131' E013 54,595' Skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS07 N56 22,619' E013 54,270' Skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS08 N56 22,418' E013 53,786' Norra sjön, nästan längst N. Vattendjup 1,38 m. 0,11 m brunt homogent sediment. Norra sjön, sundet i N delen. Vattendjup 3,39 m. 0,28 m gråbrunt homogent sediment som blir gradvis mörkare efter ca 0,1 m ned. Norra sjön, lokal djuphåla nära mitten av sjön. Ej djupast. Vattendjup 7,37 m. 0,13 m brunt homogent sediment. REGITO AB Tel Fax Webb: E-post: water@regito.com

59 ~ REGITD Research Center on Water and Health Område, Reg nr. Provtagnings- Provtagningsplats & Foto nr. datum Position S skeingesjön IMG_7833-v02 Sedimentprovpunkt-SS-PS09 N56 22,431' E013 53,727' ÄNAL YSRAPPORT Undersökning av sedimentförekomst Foto nr. Kommentarer Norra sjön, djuphåla nära mitten av sjön. Djupaste djuphålan som vi hittills hittat, vattendjup 7,98 m. O, 12 m brunt homogent sediment. Detta medför 7,98+0,30= 8,28 m maxdjup. Enligt Roos sjömätning 1995 borde maxdjupet lokalt vara 8 m här. Denna djuphåla är djupare än den som Roos har inritad på sjökortet. S IMG_7834-v02 S IMG_7840-v02 S IMG_7849-v02 S IMG_7851-v02 S IMG_7853-v02 S IMG_7864-v02 S IMG_7866-v02 S IMG_8483-v02 S IMG_8485-v02 S IMG_8488-v02 S IMG_8489-v02 S IMG_8490-v02 S IMG_8492-v02 skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS 1 O N56. 21,818' E013 53,061' skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS 11 N56.21,809' E ,052' skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS 12 N56.21, 71 O' E013.52,852' skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS 13 N56. 22,055' E013 53,211' skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS 14 N56 21,967' E013 53,701 ' skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS 15 N56.21,749' E013.53,614' skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS16 N56. 22,259' E ,971 ' skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS 17 N 55 21,416' E013 53,343' skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS18 N 55 21,585' E ,395' skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS19 N 55 21,589' E013 53,713' skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS20 N 55 21,562' E013 53,889' skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS21 N ,614' E013 53,133' skeingesjön Sedimentprovpunkt-SS-PS22 N 55 21,450' E013 53, 117' Utanför Helgeås tillflöde i sjön O Broudden. Vattendjup 1,09 m. O, 12 m brunt homogent sediment. Med den smala provtagaren erhölls 0,08 m sediment. Under det fanns rejält med sand, <!:0,32 m. Troligtvis tydlig uppbyggnad av tillfört slam ovanpå tidigare sandbotten. Utanför Helgeås tillflöde i sjön O Broudden. Vattendjup 0,66 m. 0,01 m brunt sediment. Med den smala provtagaren (se fotot) erhölls också 0,01 m sediment. Under det fanns sand, <!:0, 15 m. Tydlig avlagring av sediment på sandbottnen. l Tuvesjön. Vattendjup 0,95 m. Smala provtagaren. 0,21 m mörkbrunt sediment överst, därunder <!: O, 1 m ljusare sediment (syns ej bra på bilden). Det översta sedimentlagret är mörkare och lösare. Norra sjön, sydvästra sidan. Vattendjup 0,87 m. Smala provtagaren: O, 12 m mörkbrunt sediment överst, därunder<!: 0,06 m ljusbrunt sediment. Norra sjön, sydöstra sidan. Vattendjup 1,50 m. Smala provtagaren: 0,09 m mörkbrunt sediment överst, därunder<!: 0,03 m sand/grus. l ån mellan norra och södra sjön. Vattendjup 0,84 m. Smala provtagaren: 0,005 m brunt sediment överst, därunder<!: O, 13 m sand/grus. Sannolikt 5 mm avlagrat slam. Norra sjön, östra sidan. Vattendjup 4,68 m. Stora provtagaren: 0,08 m ljusbrunt sediment. Blir därunder sedan mörkare och mörkare <!: O, 15 m. Svag förändring. Kan vara opåverkat? Södra sjön, nära mitten/djuphåla. Vattendjup 1,33 m. Lilla provtagaren: O, 15 m mörkbrunt sediment överst, därunder O, 12 m ljusbrunt. Det övre sedimentet var mycket lösare än det undre. Vattenstånd: 1,15 m under Referenspunkt_stenen, se S Södra sjön, N delen S Referenspunkt_stenen. Vattendjup 0,73 m. Lilla provtagaren: 0,02 m mörkbrunt sediment överst, därunder 0,05 m ljusbrunt. Det undre sedimentet blandning av sand & fast sediment. Vattenstånd: 1,15 m under Referenspunkt_stenen, se S Södra sjön, NE delen, nära inloppet från norra delen. Vattendjup 0,72 m. Lilla provtagaren: 0,22 m sand. Vattenstånd: 1,1 5 m under Referenspunkt_stenen, se S Södra sjön, innan utloppet. Vattendjup 0,71 m. Lilla provtagaren: 0,08 m sand blandat med lite växtdelar. Vattenstånd: 1,15 m under Referenspunkt_stenen, se S Södra sjön, NV hörnet. Vattendjup 0,84 m. Lilla provtagaren: 0,05 m mörkbrunt sediment, överst, därunder 0,35 m brunt sediment blandat med sand. Vattenstånd: 1,15 m under Referenspunkt_stenen, se S Södra sjön, V sidan. Vattendjup 1,06 m. Lilla provtagaren: O, 15 m mörkbrunt sediment överst, därunder O, 15 m ljusbrunt sediment som i sin tur har en 0,01 m mörkt lager i mitten. Vattenstånd: 1,15 m under Referenspunkt_stenen, se S REGITO AB Tel Fax Webb: E-post: water@regito.com

60 ~ REGITD Research Center on W ater and Health Område, Reg nr. Provtagnings- Provtagningsplats & Foto nr. datum Position S Skeingesjön IMG_8496-v02 Sedimentprovpunkt-SS-PS23 N 56 21,275' E013 53,229' ÄNAL YSRAPPORT Undersökning av sedimentförekomst Foto nr. Kommentarer Södra sjön, S delen. Vattendjup 0,81 m. Lilla provtagaren: O, 14 m mörkbrunt sediment överst, därunder 0,08 m ljusbrunt sediment. Vattenstånd: 1, 15 m under Referenspunkt_stenen, se S REGITO AB Tel Fax Webb: E-post: water@regito.com

61 Y. "f UU\) ' + ' ;;....,.:-... '.,.,."... '\ + l l l l / l l "ru. i... ~ \,::~; --- / / l / / l /, l l // SKE!NGESJÖN / / BdhJIIIItfru k kur.. la tk"y dni.jnl. O.ntud pj sn.m t l<otod sproltler. Ullord,., AOOS SJ Ö~ÄHHNG t~ous Kuun ).onurver C Ii'.(keRoo' nov ~. V<~ lrtnf\i.,j, : St rtltrtmi)u/'lltl k.ul WU.:~ t.t-9wi5. 6~3lHau.UO CK~\ l tsu--4.c2.c-4 &"'t.l..0\0.2» 1131 \ + ' ' 1011.

62 Inventering av tjockskalig målarmussla Unio erassus i Helge å mellan väg 1944 och Vieåns utlopp MS Naturfakta Nlikael Svensson, Peter Ljungberg & Parrik Svensson Box OSBY ; msnaturfakta@telia.com

63 Inledning I samband med att kraftverksdammen vid I-Iästberga i Helge å brast 7 november 2010 sköljdes stora mängder block, sten, grus och sand nedströms. Drygt 100 m nedströms bron över väg 1944 bildades en ny fors och nedströms vid byarna Hörtinge och Hovgården bildades stora bankar av sand och grus, framför allt i partierna runt Forsbergs ö. Flodvågen ledde dessutom till erosionsskador på ytterligare nästan en 3 km lång vattendragssträcka, dvs. i stort sett fram till Helge ås utlopp i Skeingesjön. D en kraftiga flodvågen t:-illde stora mängder träd längs utloppskanalen varav mycket hamnade längs stränderna och på land på H ovgårdens marker och på Forsbergs ö. Merparten av träden och riset är nu bortplockade. E nstaka träd ligger kvar i vattnet och på några ställen där strandbrinkarna helt underminerats står det döda träd ute i vattnet. Helge å hyser förmodligen Sveriges största och mest livskraftiga bestånd av tjockskalig målarmussla U nio trassus. Tjockskalig målarmussla är hotad i hela kontinentala E uropa, och även i Sverige har arten gått tillbaka. Som en följd av artens utsatta situation är den upptagen på såväl bilaga 2 (arter för vilka särskilda skyddsområden ska pekas ut) och bilaga 4 (arter vilka kräver strikt skydd under hela sin livscykel) till art- och habitatdirektivet (rådets direktiv 92/ 43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter). Skyddet är implementerat i svensk lag genom artskyddsförordningen (2007:845). D ykinventering sommaren 2007 visade att arten förekom i goda bestånd nedströms Forsbergs ö. Det har varit oklart i vilken utsträckning musslorna påverkats av olyckan, och då särskilt i vilken utsträckning beståndet klarat påsandning och övertäckning. För att fastställa musselbeståndens status genomförde vi en dykinventering på en 2,4 km lång vattendragssträcka mellan väg 1944 och Vieåns utlopp i Helge å (Figur 1). Inventeringen genomfördes 3 maj 2012.

64 Metodik På sträckan strax uppströms Skeingesjön är Helge å bred och djup. Inventeringen omfattar området från den nybildade forsen nedströms väg 1944 till Vieåns utlopp i Helge å (Figur 1). Huvudfåran, den östra fåran, är cirka 2,4 km lång med en beräknad medelbredd på 35m, medan djupet varierade från 0,7 m till dqgt 5 m med ett medeldjup på 2-3 m. Den västra fåran run t Forsbergs ö är cirka 800 m lång, med en medelbredd på cirka 20 m. Djupet varierar mellan 1 och 2m med ett medeldjup på 1,5-2 m. Totalt uppskattas den inven terade sträckan till3,2 km och den inventerade ytan till minst m 2 (2400 x 35 m x 20m). Enda möjligheten att få en representativ bild av mussetförekomsten på ett så stort område och under sådana förhållanden är genom dykning. Figur 1. Översiktskarta över det inventerade området. Inventeringen omfattar området från strax nedströms den nybildade forsen vid väg 1944 till Vieåns utlopp i Helge å (röda markeringar). Inventeringen genomfördes av två dykare och en dykledare i båt. Inventeringen inleddes på den övre delen av sträckan och dykarna drev långsamt nedströms under tiden som de rörde sig i sidled över fåran. Dykarna låg hela tiden med huvudet uppströms och lät sig föras med av

65 strömmen. För att reglera hastigheten kan man paddla med fenorna och därigenom hålla en lagom hastighet över bottnen. Tjockskalig målarmussla kan vara mycket svår att inventera, särskilt i grunda vattendrag där de kan sitta så att skalet knappt syns. I djupare vatten (mer än 1 m) sitter de däremot i regel väl synliga och sticker förhållandevis högt upp ur bottensedimentet Eftersom musslorna är beroende av att kunna gräva ned sig i bottnen, och samtidigt kräver syrerika bottenförhållanden, hittar man dem som regel i strömsatta partier med grus och sand. I de flesta fall är sådana bottnar begränsade till strömfåran vilket leder till att musslorna är ojämnt fördelade över bottnen. På den inventerade sträckan syntes inga tendenser till aggregering utan musslorna förekom jämnt spridda över hela vattendragets bredd, inklusive i strandbrinkarna. För att hitta små musslor grävde vi i sedimentet då unga individer ofta sitter nedgrävda upp till en decimeter i fingrus eller sand. Merparten av musslorna bestämdes på plats under vattnet, samtidigt som mindre stickprov av såvällevande musslor som skal togs upp med jämna mellanrum. Insamlade skal kommer att överföras till samlingarna på Göteborgs Naturhistoriska Museum. Vattendjup mättes med hjälp av dykdator. Bottenförhållandena beskrevs översiktligt av dykarna i samband med fåltarbetet.

66 Musselförekomst Inventeringarna visade på mycket riklig förekomst av musslor (Tabell 1). Namn Vetenskapligt namn Rödlistestatus (2010) Andel(%) Tjockskalig målarmussla Unio erassus Starkt hotad EN 90 Spetsig målarmussla Unio tumidus Livskraftig LC >5 Äkta målarmussla Unio pictorum Nära hotad NT <5 Allmän dammussla Anodanta anatina Livskraftig LC <5 Flat dammussla Pseudonodanta complanata Nära hotad NT <5 Tjpckskalig målarmussla var den absolut dominerande arten och utgjorde uppskattningsvis 90 % av musslorna på sträckan. Spetsig målarmussla ökade i antal ju längre ner mot sjön vi kom och beräknas utgöra dtygt 5% av musselbeståndet Flat dammussla, äkta målarmussla och allmän dammussla förekom i nämnd ordning i små antal. Tjockskalig målarmussla hittades i alla storlekar från 18 mm till 92 mm vilket tyder på god beståndsstatus och fungerande reproduktion. Mängden skal var låg och det syntes inga spår av någon massdöd. Dock ska man komma ihåg att det gått lång tid sedan olyckan. Mängden musslor varierade mellan olika delar av sträckan. I de kraftigt strömmande, periodvis forsande delarna längst uppströms var tätheterna (antal/ m J låga, medan det i de stora meanderbågarna nedströms Forsbergs ö lokalt fanns täta ansamlingar med mer än 100 musslor per kvadratmeter. En mycket konservativ bedömning är att det i huvudfåran fanns 5-10 musslor per kvadratmeter. I den västra fåran var tätheterna lägre, uppskattningsvis 2-5 musslor per kvadratmeter. Utifrån detta uppskattas den totala mängden musslor på den inventerade sträckan till minst , varav åtminstone tjockskalig målarmussla. Det är inte orimligt att det faktiska antalet närmar sig en miljon musslor (Tabell2). sträcka (m) Bredd (m) Yta (m2) Täthet (antal/m2) Antal Östra Västra Summa Tabell 2. Beräknat antal musslor. Uppskattningsvis 90% utgörs av tjockskalig målarmussla. Utöver den mycket goda förekomsten av tjockskalig målarmussla var det glädjande att de båda rödlistade arterna flat dammussla (Nära hotad NT) och äkta målarmussla (Nära ho tad NT) hittades i goda antal- om än i låg täthet relativt tjockskalig målarmussla. Sedan tidigare är förekomst av större dammussla känd från såväl Hästbergadammen som Vieåns nedre delar (egna observationer, W\.Vw.artportalen.se). Detta innebär att sex av de sju i Sverige naturligt förekommande stormusslorna finns i området.

67 Habitat- vattendragsstatus Det är uppenbart att sträckan mellan Hästbergadammen och Skeingesjön påverkades kraftigt av den flodvåg som passerade i november Eftersom det saknas tydliga referenspunkter är det dock omöjligt att bedöma hur mycket och i vilken utsträckning förhållandena i ån har förändrats. Vårt fokus har därför legat på att beskriva i vilken utsträckning de rådande förhållandena är bra eller dåliga ur ett musselperspektiv. Utloppskanalen från kraftverket grävdes ut och rätades i samband med uppförandet av kraftverket i slutet av 1950-talet. Tjockskalig målarmussla är långlivad (upp till 70 år) och av detta skäl tar det lång tid att bygga upp ett livskraftigt bestånd, även då det finns lämpliga bottnar. Utgrävningen av den ursprungliga fåran ledde helt säkert till att stora mängder musslor försvann och med största sannolikhet har det varit mycket svårt för arten att återetablera sig på den rätade sträckan eftersom det varit brist på lämpliga bottnar. Nedströms väg 1944 har det bildats en helt ny fors och på sträckan närmast nedströms denna är förhållandena naturligtvis förändrade med renspolade bottnar och grövre bottensubstrat O mkring100m längre nedströms spolades de första stora sandbankarna upp i samband med olyckan och kring Forsbergs ö fanns flera stora sandbankar under vintern 2010/ Längre nedströms grävde sig vattnet in i strandbankarna och på flera platser blev stränderna så underminerade att träden längs stränderna gled ut i fåran. Vid vårt besök nästan exakt 18 månader efter olyckan fokuserade vi på sträckan från den nybildade forsen till Vieåns utlopp i H elge å. Vi såg inga förstörda sträckor, dvs. sträckor utan musselförekomst eller med anmärkningsvärt låga musseltätheter. Bottnarna var överlag rena och fina och på de flesta sträckor skedde en liten men kontinuerlig transport av sand nedströms. Där ån delar sig uppströms Forsbergs ö finns en stor sandbank i innerkurvan. Denna sandbank kan förvisso ha byggts på till följd av olyckan, men då det fanns rikligt av tj ockskalig målarmussla av olika storlek i sanden är det uppenbart att det inte varit till någon större nackdel för arten. Förhållandena på sträckorna nedströms Forsbergs ö motsvarar dessutom väl våra minnesbilder från sommaren Den mest påtagliga förändringen ses i strandkanterna där spåren av kraftig erosion och urgröpning av strandbrinkarna är tydliga.

68 Sammanfattning Olyckan vid Hästberga i november 2010 ledde till kraftiga förändringar på sträckan ned till Skeingesjön. Perioden närmast efter olyckstillf.:'illet fanns det flera stora bankar av sand och grus på de mera lugnflytande partierna och lokalt drog flodvågen med sig stora block. Sedan dess har förhållandena förändrats gradvis och vår bedömning är att förhållandena nu har stabiliserats på ett för musslorna mycket gynnsamt sätt. Eftersom det saknas mera omfattande referensdata från perioden före olyckan är det svårt att uttala sig om hur dagens musselbes tånd står sig mot det som fanns före olyckan. Den enda referens som finns är den dykinventering vi genomförde nedströms Forsbergs ö sommaren 2007, och i relation till resultatet från den kan vi inte se några större förändringar i musselbeståndet Ytterligare tecken på att beståndet inte påverkats i särskilt stor omfattning är de höga tätheterna av musslor av alla storlekar i kombination med riklig förekomst av lämpliga bottenförhållanden. Slutligen kan vi konstatera att Helge å uppströms Skeingesjön i dagsläget hyser det största bestånd av tjockskalig m ålarmussla som konstaterats någonstans i Sverige och att det inte är mycket som talar för att olyckan haft några långsiktigt negativa konsekvenser. Enligt vår bedömning finns det i dagsläget inga som helst skäl till muddring eller andra å ters tällningså tgärder.

69 Musselinventering Helge å mellan Hästberga kraftverk och landsvägsbron MS Naturfakta 2013'07-28

70 Inledning och sammanfattning På uppdrag av Naturvårdsingenjörerna AB inventerade MS Naturfakta, M ikael Svensson, Parrik Svensson och Peter Ljungberg musslor från platsen för dammvallen vid Hästberga kraftverk och ner tilllandsvägsbron Osby Verum. Inventeringen utfördes 28 juli Inventeringen genomfördes genom dykning. Vattennivån var låg, strömmen svag, sikten god och förhållandena för dykning därigenom mycket goda. Helge å mellan Hästberga och Hörlinge är mycket kraftigt påverkad av grävning och kanalisering i samband emd anlåggandet av kraftverket. Därefter av reglering och kraftigt varierande flöden. Sludigen i sen tid av den flodvåg som sköljde genom ån när kraftverksdammen rasade i november 20 l O. Stora delar av utloppskanalen från kraftverket och ner till Hörlinge består av sten och blockbotten. På dessa sträckor saknas förutsättningar fö r förekomst av musslor. längs stränderna och i de små bakvatten där det ansamlats finare material (sand, grus och mindre sten) hittades ett tiotallevande musslor, främst tjockskalig målarmussla. Sådana bottnat utgö lämpliga miöljöer för små musslor. På några platser söktes dessa bottnar igenom noggrant utan att några musslor kunde hittas. Påtaglig ansamling av sten och block hittas främst på de översta delarna av sträckan (ner till sammaflödet med den södra udoppskanalen) och nedströms landsvägsbron. På övriga delar finns enstaka sand och grusbankar, men det är omöjligt att ytifrån en enkel besiktning säga om de påverkar den fastställda bottenprofilen. Sammanfattningsvis ett mycket svagt musselbestånd.

71 översikt av den inventerade sträckan Hästberga kraftverk tilllandsvägsbron Osby-Verum. sträckindelningen refererar till beskrivningen nedan. Översiktlig beskrivning av den inventerade sträckan Den inventerade sträckan är mycket hårt påverkad. Först genom de grävningar och sprängningar som genomfördes i samband med byggandet av krafrverket, och sedan genom de Aodv~g som sköljde genom sträckan i samband med att dammvallen brast. Man kan utgå från att utloppskanalen var slät med homogena bottnar före olyckan. Dåreigenom saknades mycket av de sand- och grusbottnar som är en förutsättning för förekomst av musslor. Förhållandena för musslor ansträngdes än mer genom korttidsreglering och kraftiga flödesvariationer. Efter olyckan har det spolats ned sand, grus, sten och block genom utloppskanalen, men den största delen av detta avsattes i de övre delarna (sträcka 1-3). Partierna nedströms (sträcka 4-7) har förmodligen påverkats av stora mängder finare sediment, men vid inventeringstillfället syntes det mycket få spår av detta på bottnarna. I övre delen av sträcka 8 har en stor klack sprängts bort och blocken ligger kvar på åns östra strand. Borrnarna är dock fortfarande blockrika och på sträcka 9 finns det kvar några hällar som vid inventeringstillfäller stack upp över vattenytan. Sträcka l O är mycket homogen fram till strax nedströms bron där det finns en stor ansamling av block och sten och där har der bildats en fors på sträcka 11. Beskrivning av de olika delsträckorna sträcka 1 På den översta sträckan ner till ca 75 nedströms den forna dammvallen, domineras bottnarna av block och stor sten. Mycket av materialer har avsatts i mitten av ån och vattnet rinner fram i rvå fåror. Den södra fåran är något djupare än den norra (vid inventeringstillfäller ca l,2 m respektive 0,7 m). Nedströms banken mitt i ån har der avsatts lire finare material. Inga musslor. sträcka 2 På p latsen där den södra och norra ursläppsrännan möts har der avlagrats stora mängder block och sten och bildars en stor fors där vattnet söker sig fram i flera fåror. Nedre avgränsning för partiet med ansamling av sten och bock (RT , ). Inga musslor.

72 sträcka 3 Lugnvatten nedströms forsen. Sten och grusbottnar, mindre bankar med grus och sand i strömlä. Fina potentiella musselmiljöer. Fynd av ett fåtal exemplar av tjockskalig målarmussla Unio erassus (4 5, 55, 57, 73, 82 och 86 mm) samt ett exemplar av Aar dammussla Pseudanodonta complanata (66 mm) (RT 90: , ). sträcka 4 Strax innan ån vänder söderut finns ett parti där bottnarna domineras av större sten och block. Det grova materialet utgör ingen bra musselmiljö. Inga musslor. sträcka 5 I innerkurvan d är ån vänder söderut finns der avsatt en större grusbank på vilken der låg enstaka uppspolade skal av spetsig målarmussla Unio tumidus och allmän dammussla Anodanta anatina. Inga levande musslor. sträcka 6 Bottnen domineras av större sten och sm å block.på västra sidan finns en sandbank i vilken det satt en tjockskalig målarmussla. Längst ner på sträckan finns en mindre håla som är ca l m djupare än sträckan uppströms. sträcka 7 Blockrik sträcka med kraftig erosionspåvderkan i yttersvängen. Längs stranden på norra sidan hittades fyra exemplar av tjockskalig målarmussla (69, 70, 77 och 89 mm) och två spetsig målarmussla (48 och 72 mm). sträcka 8 Botten ojämn och mindre homogen. Gott om stora block och hällar. Inga musslo r. sträcka 9 Stora hällar och block, varav flera stack upp ovanför vattenytan. Inga musslor. sträcka 10 Kraftigt rensad sträcka med homogen botten av mindre sten och block. Fynd av en tjockskalig målarmussla längs västra stranden mitt på sträckan. Vid inventering av denna sträcka 30 april 2013 (Trafikverket) hittades enstaka exemplar av tjockskalig målarmussla (49 mm) i anslutning till bron. sträcka 11 Nybildad forssträcka nedströms bron. Stora mängder avsatt sten och block. Fynd av en tjockskalig målarmussla (7 1 mm) strax uppströms forsnacken.

73 sträcka 1. Resterna av den gamla dammvallen samt den omgrävda forsen på norra sidan om turbinhuset. Sträcka 1. Dykning i lugnvattnet strax nedströms den gamla dammvallen.

74 sträcka 1-2. Stora mängder block och sten har avsatts nedströms den forna dammvallen. Vid sammanflödet med den södra utsläppskanalen ha det bildats en ny fors (längst bort i bilden). _;.st_:..:.~ ~~-. -. _ ~... -:::; sträcka 2. stora mängder block och sten har avsatts nedströms den forna dammvallen. Vid sammanflödet med den södra utsläppskanalen ha det bildats en ny fors.

75 Stracka 2. Nybildad fors vid sammanflödet med de två utslappskanalerna. Stracka 3-4. Parti med fina musselbottnar och fund av enstaka exempalr av tjockskalig målarmussla och flat dammussla.

76 Stracka 5. Parti med bottnar av grus och mindre sten. l innerkurvan finns en avsatt grusbank. sträcka 6. Jämna bottnar dominerade av större sten och block. Bottnen är jämn och ger inget intryck av att det skulle avsatts särskilt myckt material i samband med olyckan. Langs högra (västra) stranden finns en sandbank i vilken det fanns en tjockskalig målarmussla (69 mm).

77 sträcka 7.Biockrik sträcka med kraftigt eroderade kanter längs vänstra (norra sidan). l partier med finare sediment hittades enstaka exedmplar av tjockskalig målarmussla och spetsig målarmussla. sträcka 8. Längs östra stranden i övre delen av sträcka 8 finns en stor hög med sprängsten från när utloppskanalen anlades.

78 sträcka 8. storblackig sträcka med förekomst av ytnära block. sträcka 9. På sträckan går berget i dagen coh enstaka stora hällar sticker upp äver vattenytan vid lågvatten.

79 sträcka 10. sträckan uppströms landsvägsbron är kanaliserad och jämn. Sträcka 1 O. Kanaliserad sträcka under den provisoriska landsvägsbron.

80 Sträcka 11. Nybildad forssträcka nedströms den provisoriska landsvägsbron.

81 ' \ l \ \ \ "8.1 ~ /Q l Cl~Cl TEKNISKTPM DATUM UPPDRAGsNUMMER TILL Brittedals Kraftproduktion AB KOPIA FRAN Henrik Eriksson, Golder Associates AB E-POST henrik_eriksson@golder.se SVAR PA FRAGOR AVSEENDE GENOMFÖRDA SEDIMENTUTREDNINGAR, HÄSTBERGA 1.0 INLEDNING Den 7 november 201 O havererade Brittedal Kraftproduktion AB:s (Brittedal) kraftverksdamm vid Hästberg a i Hässleholms kommun. Efter haveriet har en miljäskadeutredning utförts, vilken indikerade spår av föroreningar l sediment och översvämmade markområden. Baserat på detta har Golder Associates AB (Gelder), på uppdrag av Brittedal, genomfört en kompletterande provtagning av jord och betesfoder inom det översvämningsdrabbade landområdet. Analysresultaten har legat till grund för en riskbedömning som primärt fokuserat på risker för människors Mlsa, boskap samt markmiljön inom området. Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen) har via Anders Akesson Konsult AB (Åkesson) per den 3 april ställt frågor med anledning av Golders genomförda arbeten. l föreliggande PM redogörs för Golders svar på ställda frågor. 2.0 SYFTE Syftet med föreliggande PM är att redovisa svar på de frågor som ställts av länsstyrelsen avseende genomförda sedimentutredningar. 3.0 SVAR PA STÄLLDA FRAGOR Nedan redovisas svar på de frågor som länsstyrelsen ställt 1) Förtydligande om vatiör Golder inte följt Naturvårdsverkets modell. Naturvårdsverkets modell har tillämpats för riskbedömningen så långt det är möjligt. Avsteg har endast gjorts för de fall då Naturvårdsverket inte har inkluderat de exponeringsvägar som är relevanta. l det M r fallet handlar det om konsumtion av mjölk och kött. De modeller Golder använt är hämtade från Nordamerika, bland annat kanadensiska motsvarigheten till Naturvårdsverket, och har tillämpats i flera liknande fall av Gelder. l Nordamerika är den här typen av riskbedömning betydligt vanligare än i Sverige och kunskapsläget är högre. Golder Assoclatcs AB Box 20127, S1ockholm. Besöksadress: ÖsigOlagatan 12, Slackholm Tel: Fax: l'lww.golder.com Golder Assoclates: Kontor l Afrika, Asien, Austra lien, Europa samt Notd ocll Sydamorlka Org.nr VAT.no SE s tyrelsens sate: Stockholm

82 Brittedals Kraftproduktion AB ) Förl<larlng av val av provtagningsplatser. Provtagningen utfördes inom områden som Golder bedömde vara relevanta för att få en så helt~ckande bild som möjligt baserat på erfarenheter och de lokala förhållandena. Provplatserna omfattar uppströms dammen (för att få en lokal referens), i dammen och nedströms dammen l Helge å samt tre provplatser i Skeingesjön. Provplatserna i Helge å nedströms dammen placerades inom områden d~r sedimentation kunde förväntas (meandringar, utbuktningar etc.) samt med ledning av den inledande besiktningen av erosionsskador. l Skeingesjön uttogs prover i nära anslutning till utloppet för Helge å. Då inga synliga spår av erosion fanns i sjön uttogs prover inom områden med förväntad ackumulationsbotten. Det bedömdes som mest relevant att utta prover i sjön nära åns utlopp. Resultat från prover som tas längre ut i sjön skulle vara svårt att tolka med koppling till den enskilda händelse som haveriet innebar. 3) Är det möjligt att med tillgängligt material tolka om det är sannolikt att det kan finnas eventuella bankar med förhöjda halter i ån och dess utlopp i sjön? l riskbedömningen anges att Golder bedömer "att haveriet i kraftverksmagasinet inte gett upphov till föroreningar i de översvämningsdrabbade områdena som innebär en risk för människors och betesdjurs M/sa eller miljön. Analyserade halter ligger under framräknade riktvärden och i flera fall även lägre än jämförbara områden som är belägna uppströms den havererade dammen. " De provtagningar av sediment som utfördes i Helge å och skeingesjön visade på generellt låga halter som var i nivå med vad som påvisades uppströms. Golder har inte utfört någon heltäckande kartering av områden där sediment kan förväntas ha hamnat. Det kan således inte uteslutas att det kan finnas större ansamlingar av sediment (motsvarande bankar) inom Helge å och vid utloppet i Skeingesjön. Då halterna i provtagna sediment generellt är låga är det rimligt att förvänta att så även ~r fallet inom eventuella bankar. Det kan dock inte uteslutas att enstaka provplatser med förhöjda halter kan påtr~ffas. Golder vill dock poängtera att enbart en förhöjd halt inte per automatik ger upphov till en risk, vilket är det som styr om det finns ett åtgärdsbehov eller inte. 4) Bedömning av om man ska muddra eller låta materialet förbli Intakt. Enligt Goldars genomförda arbeten är bedömningen att halterna av metaller och organiska ämnen i sediment i Helge å och skeingesjön är så låga att inget behov av åtgärder, som exempelvis muddring, föreligger. Om det av andra anledningar finns behov av åtgärder rekommenderas att en kostnad-nyttoanalys genomförs innan beslut tas. Genomförandet av en så omfattande åtgärd som sedimentmuddring, är ofta förknippad med höga kostnader och sekundär miljöpåverkan. Det är således inte säkert att det är kostnadsmässigt motiverat att vidta åtgärder med hänsyn till de enligt Galders utredning små riskerna med att låta sedimenten ligga kvar. l en kostnad-nytto-analys måste också riskerna och miljökonsekvenserna av själva genomförandet vägas in. Muddringsarbeten medför en viss grumling, som ofta kan kontrolleras och begränsas, men också att upptagna muddermassor måste omh~ndertas på ett kontrollerat sätt. Ett omhändertagande som också ~r förknippat med transporter och ett resursutnyttjande (täckmassor, ytor på deponi som tas i anspråk etc.), vilket i sig kan vara en större miljöpåverkan ~n det faktum att det förekommer sediment med låga metallhalter i å och sjö. 213 ~~ Golder \D Associates

83 Hri!ledals Kraftproduktion AB ) Är det relwmmendabelt att muddra Skelngesjön med hänsyn till risl<en att förorena hela sjön? Som anförts ovan är riskerna med sedimenten, enligt Galders utredning, små och Inget åtgärdsbehov föreligger. Således finns inga miljömässiga skäl till att vidta åtgärder idag. Om muddring genomförs finns en risk att sedimentpartiklar sprids till andra områden i sjön. Med rätt mudderteknik och skyddsåtgärder kan detta begränsas men det faktum att det finns en risk för grumling i andra delar av sjön måste beaktas innan ett beslut om åtgärder tas. Detta kan förslagsvis göras inom ramen för en kostnad-nytto-analys som beskrivits ovan. Golder vill återigen poängtera att det idag inte föreligger ett åtgärdsbehov för Skeingesjön baserat på våra utredningar, och därmed saknas incitament för att föra en diskussion om muddring eller inte. Stockholm, dag som ovan Stockholm, dag som ovan Henrik Eriksson Handläggare Henning Holmström Kvalitetsansvarig HE/HH c:ldocomenls and seltings\caxelsson\my docomenlslpro)ek~ dammhaveri h3sibetga 1oml\rapponel\pm lsl rragol\pm_svar_rragor_lev docx rjb.' Golder 3/3 \V Associatcs

84 UNDERRÄ TTELSE 1(2) Länsstyrelsen Skåne Dnr Kontaktperson Miljöavdelningen Maria Nitare rnaria. ni tare@lansstyrelsen. se Enligt Sändlista Remiss angående muddring efter Hästberga dammhaveri på fastigheterna Hovgården 1:17 m fl i Hässleholms kommun Omedelbart efter haveriet i Hästberga öppnade Länsstyrelsen ett tillsynsärende och har under tiden därefter fatt in omfattande material, bland olika rapporter fran bolaget. Exempelvis har bolaget kommit in med utredningar om miljöskada respektive riskbedömning utförda av Golder Associates. I juli kom bolaget in med en begärd utredning som tar upp olika typer skador som inte utreddes i det akuta skedet efter olyckan. En av de viktigaste frageställningarna var om det blev sa stora sedimentationsskador i exempelvis Tuvesjön/Skeingesjön att det finns anledning att muddra för att återställa den bottennivå som fanns innan haveriet. För närvarande är det Länsstyrelsens inställning att även om vissa ytor har drabbats av en förhallandevis stor skada av sedimentpålagringen kan en muddring blir sa svar och riskfylld, bland annat inom Natura område, att det är lämpligare att i stället hantera skadan pa sjöarna med en särskild fiskeavgift som kan användas för fiskevårdande insatser i vattensystemet. Innan Länsstyrelsen tar slutlig ställning i frågan om aterställning vill vi gärna höra berörda kommuners synpunkter på hur ni ser på behovet av muddring. Givetvis kan Länsstyrelsen skicka över miljöskadeutredningen och riskbedömningsutredningen, och även andra aktibilagor, till er men dessa bakgrundsrapporter och annat material bedöms vara mindre intressanta ur aktuellt vattenperspektiv. Däremot bifogas bilaga 5 till "Kompletterande uppgifter" som inkom eftersom denna bilaga tar upp problematiken kring muddring. De frågor Länsstyrelsen fram for allt vill ha svar på är om de kommunala nämnderna m ed ansvar fo r verksamheter inom m iljö, h älsa, dricksvattenförsörjning och k ultur/ fritid (friluftsliv) - känner till behov av muddring eller andra återställningsåtgärder som inte fram går av bifogad rapport daterad Postadress Malmö Besoksadress Kungsgatan 13 Telefon vx Telefax Bankgiro E-post skane@lansstyrelsen.se Kristianstad O Boulevarden 62 A vx

85 UNDERRÄTTELsE 2(2) Länsstyrelsen Skåne Dnr a nser att det finns b eh ov av muddring i Tuvesjön och/ eller skeingesjön Upplysningsvis, när det gäller aterställningar i afaran som beskrivs i rapporten fran 2015 har vissa sa dana redan utförts. Innan åtgärd har dessa prövats av Länsstyrelsen gentemot ar tskyddsförordningen i ett eget ärende med dnr med delbeslut ( Forsbergs ö) respektive ( linfårjan samt avslag pa ansökan om borttagning av vissa träd). Även bortgrävning av sedimentmassor mitt i huvudfaran mellan vägbron och Forsbergs ö ingär i ansökan om artskyddsdispens men i detta delprojekt har Länsstyrelsen ännu inte fattat beslut. Länsstyrelsen önskar era synpunkter pa muddringsbehov eller eventuella anch a aterställningsåtgärder senast den 12 september Maria Nitare Skrit elsen har hanterats elektroniskt och saknar däifor underskrift Bi lagor Rapport 20 l 5 Bedömning av biologiska eftekter efter kraftverksolyckan i Hästberga 20 l Bilaga 5 t ill "Kompletterande uppgifter" inkomna till Länsstyrelsen Sändlista Os by k ommun via e-post för vidarebefordran till ansvariga nämnder för miljö, hälsa dricksvattenförsörjning och friluftsliv Hässle holms ko mmun via e-post för vidarebefordran till ansvariga nämnder för miljö, hälsa dricksvattenförsörjning och friluftsli v SBVT via e-post Kopia t ill Akten Brittedal via e-post till Sune Zander

86 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Datum Diarienummer Handläggare Miljöchef Sven-Inge Svensson Miljökontoret Miljönämnden Hovgården 1:17 m.fl. Återställning i Helgeå och Skeingesjön genom muddring efter Hästberga dammhaveri Beslut Miljönämnden i Hässleholms kommun avstyrker, utifrån det material som presenterats för oss, till att fem år efter dammhaveriet utföra muddringar i större omfattning. Risken för negativ påverkan på musselbestånden bedömer vi som större än den miljövinst i form av återställd bottennivå som en muddring skulle åstadkomma. Beskrivning av ärendet Länsstyrelsen Skåne har skickat en remiss angående muddring efter Hästberga dammhaveri på fastigheten Hovgården 1:17 m.fl. till Hässleholms kommun för yttrande senast Kommunstyrelsen har översänt ärendet till miljönämnden för utredning och yttrande till kommunstyrelsen senast Det länsstyrelsen vill ha svar på är dels om kommunen känner till om det finns behov av muddring eller andra återställningsåtgärder som inte framgår av den remitterade rapporten, dels om kommunen anser att det föreligger behov av muddring i Tuvesjön och Skeingesjön. Utredning i ärendet Den 7 november 2010 rasade kraftverksdammen vid Hästberga och stora mängder sediment från dammbottnen, dammvallen samt eroderade massor från flodvågens framfart sedimenterade efterhand som vattenhastigheten sjönk i Helgeån och då främst i Tuvesjön och Skeingesjön. Mycket av den Miljökontoret Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: miljonamnden@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: Faktureringsadress: Hässleholms kommun, Fakturor HLM81, Box 140, Hässleholm

87 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Datum Diarienummer dokumentation som upprättades belades med förundersökningssekretess av länsstyrelsen med motivering att de utgjorde en del i brottsutredningen. Hässleholms kommuns möjligheter att fortlöpande kunna ta del av effekter och åtgärder har därför varit kraftigt begränsade. Vår bedömning inskränker sig därmed till de fakta som presenterats i den remitterade rapporten. Ett genomförande av en muddring är en vansklig åtgärd med risk för miljöskador såväl lokalt som nedströms av uppgrumlat sediment. Det måste därför finnas starka skäl för att utföra en muddring. Vad vi kan konstatera är att förhållandena i ån under de fem gångna åren stabiliserats på ett för musslorna så gynnsamt sätt att Helgeån uppströms Skeingesjön idag är en mycket rik mussellokal. Miljönämnden ser inget bärande skäl för att muddra i Helgeåns vattensystem med anledning av den sedimentation som skedde vid dammhaveriet. Miljökontoret Sven-Inge Svensson Miljöchef Miljökontoret Postadress: Stadshuset, Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: miljonamnden@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb: Faktureringsadress: Hässleholms kommun, Fakturor HLM81, Box 140, Hässleholm

88