Frågor från Vårdförbundets medlemmar besvarade av lokala politiker.

Transkript

1 Sverige har färre öppna vårdplatser per invånare än något annat land i Europa, mycket beroende på att det saknas personal med rätt kompetens. Antalet sjuksköterskor per capita är lägre än i alla våra nordiska grannländer. Vi skulle behöva ha fler sjuksköterskor i Sverige för att ligga i nivå med Norden. Hur ser ni på det? Har vi riggat sjukvården fel? Mp: Vi har en ganska sjukhustung vård och behöver se hur fler kan få vård i öppenvården och i hemmet. Samarbetet mellan hemtjänst, hemsjukvård, primärvård och specialistvården behöver fördjupas. Här har vi unika förutsättningar på Gotland med ett landsting-en kommun. S: Antal vårdplatser ska styras och bemannas efter behovet. Viktigt att hela vårdkedjan fungerar så att patienten vårdas på rätt nivå. C: För att vården ska fungera krävs tillräckligt med vårdpersonal. Vårdpersonalen måste dessutom ha rätt kompetens. Medarbetarna måste ges rätt förutsättningar att utföra sina arbeten. Särskilt viktigt med tanke på kraven och efterfrågan på f fa personal med specialistutbildning. Andelen specialistutbildade sjuksköterskor har de sista åren minskat mycket kraftigt. Centerpartiet ser mycket allvarligt på den här utvecklingen. Ja, vi har uppenbarligen riggat vården fel. Kanske också utbildningssystemet - tjänstledigt och studielån hindrar många duktiga sjuksköterskor från att fortbilda sig till specialister. Vi tycker också att löneutvecklingen för sjuksköterskor är alldeles för dålig. V: Vi ser att det är en personalbrist idag så även för sjuksköterskor. Att exakt säga hur många flera sjuksköterskor det behövs är svårt. Men första mål måste vara att se till att alla ordinarie tjänster är tillsatta med fast personal. Fi: Ja självklart är det helt fel att det saknas personal med rätt kompetens. Fi vill verka för att vårdyrken ska uppvärderas, arbetsmiljön förbättras och lönerna höjas. I ett välfärdssamhälle ska alla ha tillgång till skattefinansierad hälso- och sjukvård. För att det ska vara möjligt måste det finnas personal med rätt kompetens. Att vi nu har dessa brister inom vården är tydliga bevis på att välfärden inte varit prioriterad av våra politiker. KD: Sjukvården behöver bli statlig och det behövs en nationell översyn över hur många specialiserade sjuksköterskor det finns och behövs och inom vilka områden. Det har satsats för lite resurser på detta både när det gäller möjlighet till betald utbildning men också på lönerna. Borttagandet av fler funktioner som tex vårdbiträde har också bidragit att sjuksköterskorna är mer stressade och därför inte känner att de får/hinner göra det de är utbildade till och därmed känner att arbetsmiljön är sämre. L: Vi använder uppenbarligen våra resurser fel. Vi behöver bättre anställningsvillkor. Mer inflytande och delaktighet. OECD har dock fler vårdplatser och färre ssk än Sverige så sambanden är inte tydliga. M: Vi anser att varje landsting ska bedöma sin situation. Om vi tar ner frågan till ett lokalt gotländskt perspektiv, så jobbar vi med att ta till vara den kompetens sjuksköterskor har, liksom undersköterskorna. De utför arbetsuppgifter som inte kräver medicinsk kompetens Sida 1 av 25

2 de kan andra göra och vi får bonuseffekten av att fler har jobb. Vi har koncepten Vårdnära Service och RAK, Rätt Använd Kompetens, de syftar just till detta. Genomförandet av detta pågår, men Moderaterna anser att det kunde gå fortare att genomföra detta. Ett problem med dagens vård är att den faktiskt inte är jämlik. Enligt Folkhälsomyndigheten är skillnaden i återstående medellivslängd vid 30 års ålder hela 6,2 år mellan personer med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning. Skillnaderna mellan utbildningsgrupperna har ökat mellan 2006 och 2016, vilket är en utveckling som är rakt motsatt den önskade. Är detta acceptabelt i Sverige år 2018? Mp: Nej! S: Sjukvården är en del av det som gör Sverige unikt. Med en sjukvård för alla och med höga medicinska resultat är den en viktig del av den svenska modellen och en hörnsten i välfärden. C: Folkhälsomyndigheten har andra intressanta rapporter som kanske kan förklara åtminstone en del av problematiken. Hög alkoholkonsumtion, tobaksbruk samt övervikt och fetma förkortar livet. Alkoholkonsumtionen är högst i gruppen med högst gymnasieutbildning. Vad gäller tobak samt övervikt och fetma är den högre i gruppen med förgymnasial respektive högst gymnasial utbildningsnivå. För att säkra att morgondagens vård håller världsklass för alla måste vi alltså arbeta på åtminstone två olika fronter: Dels förebyggande, och dels med specifikt riktad vård till de individer som befinner sig i riskzonen för sjukdom. Först tänker vi på skolan, och på folkhälsa såsom idrott och friskvård - och vikten av medveten kosthållning. Vad gäller riktad vård vill C införa regelbundna hälsosamtal för alla som fyllt 40 år för att fånga upp de som finns i riskzonen för allvarlig sjukdom. Det är förstås bara en del av vad vi vill göra - vi vill också satsa på primärvården, och på ständiga förbättringar av det medicinska innehållet i vården. Alltid med prioritering av de som är i störst behov av vård. Fi: Fi Gotland har i valmanifestet inför kommande mandatperiod att det ska göras en utredning om jämlik vård på Gotland. I utredningen ska inte bara utbildning hos patienter vägas in. Fi kämpar för ett samhälle där bl.a. hälsa inte ska beror på könsidentitet, ålder, sexualitet, etnicitet, religion, nationalitet, funktionalitet, bostadsort eller bakgrund. En jämlik vård inkluderar alltså också tillgänglighet till vård oavsett var på Gotland du bor. L: Nej Sida 2 av 25

3 Hur vill ert parti säkra att morgondagens vård håller världsklass, för alla? Mp: Cancervården har i mångt och mycket fått gå före såväl när det gäller preventiva program (screening) och standardiserade vårdförlopp samt regionala kompetenscentra. Vi behöver en utvecklad kunskapsstyrning inom alla områden. Den enskilt största insatsen för att få en jämlikare hälsa i befolkningen handlar dock om att underlätta för fler att välja en hälsosam livsstil. S: Vi vill att: fler anställs i vården under nästa mandatperiod fram till år Arbetsmiljön i sjukvården ska förbättras. De som jobbar i välfärden ska hinna, orka och kunna ge patienter, brukare och klienter en god vård och omsorg av hög kvalitet. - Fler sjuksköterskor ska få läsa till specialister med studielön eller utbildningsanställningar - Vi vill förstärka ambulanssjukvården och bygga ut täckningen med fler ambulanshelikoptrar i hela landet - Vi vill öka resurserna till en ny och utvecklad satsning på cancersjukvården. Väntetiderna ska kortas och den statliga finansieringen av Sveriges sex - Satsa på snabbare stöd till unga som mår psykiskt dåligt: screening av barn och ungas psykiska hälsa i skolan och en digital vårdtjänst i mobilen. - Stoppa vinstjakten i välfärden V: Vi måste standardisera vårdförloppen, så att alla får en likvärdig vård var man än bor i landet. Vi vet också att det är en stor skillnad i medellivslängd beroende på samhällsklass. Vänsterpartiet vill att sjukvården ska vara lika för alla. Därför värnar vi om en skattefinansierad sjukvård fri från vinstintressen. Vi ser som exempel att de privata vårdcentralerna hamnar där det är mest lönsamt. Vi vill ha lika vård för alla oavsett samhällsklass. Vården måste klara att möta människor med olika förutsättningar. Fi: All sjukvård ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Inget kön ska vara norm inom forskning och utveckling. Kulturens, naturens och födans goda effekter på vår hälsa ska tas tillvara och utvecklas. Ökad forskning inom sjukdomar som drabbar kvinnor och människor med kvinnliga reproduktionsorgan. KD: Det är inte acceptabelt att det är skillnad! Så här säger hälso- och sjukvårdslagen Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. För att fullt ut nå upp till denna lag vill vi i kristdemokraterna förstatliga sjukvården. Det skall inte spela någon roll vart du bor eller vilken samhällsklass du tillhör så skall du kunna lita på att du får en säker, god och jämlik vård. Sida 3 av 25

4 L: Satsningar på upplysning och förebyggande hälsovård. Ge kompetensutveckling och arbetsvillkor så att vårdpersonal stannar i vården och kontinuiteten ökar. M: Det är en hel kedja av olika politiska beslut: det handlar om adekvata utbildningar, möjlighet att vidareutbilda sig, att vara en god arbetsgivare som ser sina medarbetare Vårdköer är långa och inget landsting lever idag upp till vårdgarantin. Hur vill ni ändra på det, rent konkret? Mp: Vården på Gotland är bland den mest tillgängliga i Sverige. En bristande läkarkontinuitet i primärvården är ett långt större problem än köer här. S: Gotland ligger idag bra till vad avser kötider men området måste hela tiden bevakas och insatser ske inom de områden där det byggs på med köer. För att hålla korta kötider behövs en bemanning som motsvara behovet. C: För att köerna i den svenska sjukvården ska bli kortare krävs att drivkrafterna för sjukvårdens aktörer att korta köerna stärks. C vill därför införa en särskild tillgänglighetsmiljard. Satsningen ska garantera tillgänglighet genom hela vårdkedjan. Det är också nödvändigt att fler aktörer får möjlighet att hjälpa till att utföra vården. V: Vi måste lyssna på personalen och ta tillvara deras förslag på förbättringar. Vi måste göra vårdyrkena mera attraktiva så att alla tjänster är bemannade. Där vill vi höja statusen, högre lön, korta arbetstider vänsterpartiet har som mål att vi ska ha 6 timmars arbetsdag en annan viktig faktor är att man för möjlighet att påverka sin arbetssituation. I vänsterpartiet så tror vi inte på att låta marknadskrafterna styra vården. Idag är det många som vill tjäna mycket pengar på vården. När fokus blir vinstintressen så innebär det att verksamheten ska vara så snålt matchad som möjligt för att ge så hög avkastning som möjligt. Vänsterpartiet anser istället att om det skulle bli pengar över så ska dessa åter in i vården till bättre arbetsförhållande och till forskning för att förbättra vården ytterligare. Att betala skatt är en solidarisk handling som ska gå till allas vår välfärd. Fi: Förutom att verka för mer personal inom vården, se första frågan, så vill Fi verka för att landstingen avskaffas och ersätts av andra former. KD: När vi Kristdemokrater tillsammans med övriga alliansen hade makten lyckades vi minska vårdköerna med nuvarande regering kan vi se att dessa har fördubblats. Vi i Kristdemokraterna vill bland annat återinföra kömiljarderna. Vi vet också att köerna många gånger beror på platsbrist på sjukhusen. Vilket i sin tur ofta beror på att patienter inte har ett anpassat boende som tex särskilt boende eller behöver mer stöd i hemmet. Vi i kristdemokraterna vill förutom kömiljarderna även satsa på fler boenden för det äldre och utveckla hemtagnings teamen där vi även vill införa en som är medicinskt ansvarig för rehab sk (MAR). Sida 4 av 25

5 L: Inför en kömiljard till att börja med. M: Politiken måste kontinuerligt ha koll på hur vi klarar vårdgarantin. De stimulansmedel/den bonus som HSN ställt till förfogande står Moderaterna bakom. Jag anser att det förtjänar att betonas att vi är duktiga här på Gotland. Enligt SKL får cirka patienter vårdskador varje år till en kostnad av ungefär 9 miljarder kronor årligen. En färsk analys från Socialstyrelsen visar ett tydligt samband mellan bristande bemanning och kompetens och ökade risker för vårdskador. Hur ska vi komma till rätta med denna utveckling? Mp: Behovet av hyrpersonal innebär svåra förutsättningar för vårdutveckling. Vi måste fortsätta trenden att minska behovet av hyrsjuksköterskor. Trygga chefer som får tid att leda sin personal istället för att hela tiden jaga bemanning ska kunna skapa en miljö där ständiga förbättringar står högt på dagordningen och där det finns tid för kvalitetsarbete. S: För att hålla nere vårdskor krävs att vi har rätt utbildad personal och att personalen får tid med patienten se förslaget med fler anställda och fler specialistutbilda sjuksköterskor. C: Vården och omsorgen är en mycket komplex verksamhet där organisation, teknik och människa måste fungera optimalt både enskilt och tillsammans för att undvika vårdskador. Framför allt är undvikbara vårdskador en fråga om ledarskap. Vi i vården ska arbeta med medvetenhet och förebyggande. I övrigt går svaret tillbaks på er fråga 1 ovan: För att vården ska fungera krävs tillräckligt med vårdpersonal. Vårdpersonalen måste dessutom ha rätt kompetens. Om vårdyrkenas status höjs genom t ex fortbildningsinsatser, möjlighet till karriär samt löneutveckling att tala om blir fler intresserade av att arbeta inom de här yrkena. V: Ta tillvara personalens kunskap och följa den. T.ex. har sjuksköterska bedömt att en person behöver vak för att inte ramla ur sängen så ska det införas snabbt. Här är en ökad grundbemanning viktig så att man inte ständigt går på mini resurser, det är bättre att ha lite överskott på resurser så att man inte personalen behöver köra på maxfart hela tiden. Fi: Vårdpersonalens arbetsmiljö och tillräckligt med personal med rätt utbildning har stor betydelse för att deras arbete ska kunna utföras tryggt och säkert. Även lokaler och utrustning skall vara tillräckliga. Fi vill verka för att vårdpersonal är trygga med sin miljö, kompetens och organisation för att kunna utföra ett arbete så att patienter inte får vårdskador. KD: Vi i kristdemokraterna på Gotland är för en satsning och utveckling av akademisk specialisttjänstgöring sk AST. Vi vet att med ökad kompetens inom vården så minskar vårdskadorna. Sida 5 av 25

6 L: Genom att se till så att kompetensutveckling, arbetsmiljö och villkor gör att vårdpersonal stannar och kontinuiteten behålls. M: Medarbetarinflytande på schemaläggning för att uppnå en bemanning som motsvarar verksamhetens behov Förtroendet för vården är högt, högre än för polisen, skolan, domstolarna och politikerna, visar en undersökning från Novus. Samtidigt anser var tredje väljare att vården utvecklats till det sämre de senaste tre-fyra åren. Hur ser ni på det? Mp: Framför allt svårigheterna att säkra kompetensförsörjningen till vården har lett till stor uppmärksamhet vilket antagligen har påverkat väljarnas syn på vårdens utveckling negativt. Landvinningarna på sjukvårdsområdet verkar inte ha fått lika mycket genomslag. S: Att väljarna anser att vården utvecklas sämre på senare år hänger mycket ihop med personalbristen och svårigheten att rekrytera fast personal. Med bra arbetsförhållande och löner i nivå med riket kan vi komma en bit på väg mot att vården utvecklas till det bättre utifrån ett patientperspektiv. Se även satsningarna i punktform ovan. C: Under den rödgröna regeringens tid - de senaste tre-fyra åren - har tillgängligheten i vården minskat och köerna har vuxit. Samtidigt har den rödgröna regeringen, ivrigt påhejad av vänsterpartiet, bedrivit klappjakt på de privata utförare som är nödvändiga för att fler ska få vård i tid. Inte märkligt om människor känner att välfärden glider ifrån dem och orättvisorna ökar. Det är djupt olyckligt, för samtidigt blir andelen vårdkrävande äldre allt fler, och färre arbetsföra söker sig till något av vårdyrkena. V: En viktig varningssignal, som naturligtvis delvis stämmer. Vi tror inte att privatiseringsvågen gynnar sjukvårdens förtroende. Privatiseringen gör att det är svårt att bemanna regional och landstingsvård. Att det blir konkurrens kring personalen är inte bra för vårdens kvalité. Vi måste samla resurserna så vi får en bra samlad kompetens. Är man flera specialister på samma ställe så ökar förutsättningarna att utveckla vården bättre. Fi: Kostnader för sjukvården är en ständigt återkommande punkt inom politiken på Gotland och även övriga landet. Besparingar görs i hela landet på vårdcentraler, BB och inom flera vårdområden. Så självklart har vården utvecklats till det sämre när nedskärningar och besparingar görs. Detta görs därför att våra politiker inte satsar tillräckligt på välfärden. Att förtroendet ändå är högt beror på att när vi som patienter möter vårdpersonal är de mycket professionella. Vi ska arbeta för att människor ska kunna leva hållbara liv. Då ska vården finnas där när vi behöver den och den måste få kosta. KD: Kristdemokraterna vill satsa mer på vården. Vi vill förstatliga den så den blir lika i hela landet, vi vill minska vårdköerna genom att återinföra kömiljarderna och vi vill utveckla vårdnäraservice för att avlasta sjuksköterskorna och undersköterskorna. Med den Sida 6 av 25

7 vårdnäraservicen kommer det finnas tid över till vård i vården och därmed fler nöjda patienter, infektioner minska då sjuksköterskorna och undersköterskorna får hjälp med att städa ett rum. Vi vill också minska överbeläggningarna bla genom att införa en vårdplatsgaranti vilket innebär att de landsting/regioner som klarar en beläggning på max 90% i snitt/månad får en ersättning. L: Vården har fragmentiserats och kontinuiteten för patienten uppnås sällan. Medarbetare slutar och flyttar runt. Istället för att ensidigt satsa på rekrytering skall vi i första hand satsa på att behålla utbildade medarbetare. M: Jag anser att man ska vara försiktig med att generalisera missnöjet. Vad beror det på? Någon som ville bli sjukskriven och inte blev det? Någon som ville ha penicillin och inte fick det? Någon som inte fick de besked som hen inte ville ha om sin behandling? Naturligtvis begås det fel vi är människor som arbetar med människor och då blir det ibland fel. Vi har fått förenklade möjligheter att framföra klagomål. Det är procentuellt väldigt få anmälningar till Patientnämnden, men de observeras ofta med stora rubriker i media. Vi har blivit vana vid att vi ska vara missnöjda. Vi har en mycket god vård på Gotland vi borde prata mera om det positiva, det fantastiska arbete som varje dag, varje timme utförs av vårdens medarbetare. Flera partier har föreslagit olika typer av satsningar på utbildningsanställningar, så kallad akademisk specialisttjänstgöring, vilket är en modell som Vårdförbundet varit med och tagit fram och som vinner mark över hela landet. Vilka problem ser ni att detta löser? Hur skulle du sammanfatta ditt partis förslag för detta i kronor, ören och konkreta handlingar? Mp: Vi är i stort behov av specialistsjuksköterskor. Möjligheten att specialisera sig med 100% av lönen under studietiden underlättar att fler ska kunna ta steget dit. Vi har redan satsat dels på att öka finansieringsgraden till 100% av lönen, dels antalet sjuksköterskor som kan hoppa på en utbildning med detta erbjudande. Vi följer utvecklingen! S: Utbildning till specialistsjuksköterska inom Region Gotland, möjlighet till betald vidareutbildning inom vissa områden där verksamhetsbehov förekommer. C: AST är ett utmärkt initiativ vilket ligger helt i linje med det vi kallar ett nationellt sjuksköterskelyft. Fler specialister torde leda till intressanta karriärmöjligheter för den enskilde, bättre löner och inte minst stor nytta för patienterna. Utbildningsanställning innebär utbildning till specialistsjuksköterska inom ramen för en tillsvidareanställning på heltid som sjuksköterska. Nej, jag tänker inte sammanfatta förslaget i kronor och ören. Förslag till konkreta handlingar finner ni i svaren ovan. Region Gotland har infört s k utbildningsanställning. Modellen innebär att man får full lön under utbildningstiden. Medarbetare som tidigare har ingått ett avtal om studielön kommer också att få ersättning Sida 7 av 25

8 enligt den nya modellen. Införandet av utbildningsanställningar har samverkats i förvaltningen samverkansgrupp. Från och med januari 2018 gäller det. Detta är en del i det arbete som pågår för att möjliggöra kompetensförsörjning av hälso- och sjukvården på lång sikt. C tycker att det här är en utmärkt idé. V: Utbildningsanställning är införd på Gotland från jan Viktigt för att skapa tydliga karriärvägar. Vänsterpartiet anser att staten måste ta större ansvar för att det utbildas flera specialistsjuksköterskor. En rimlig summa borde vara runt 5000kr i månaden, men det är naturligtvis en fråga för parterna att komma överens om. Fi: Vet ej något om regionens syn på villkor för att specialistutbilda sig. Det finns nu sjuksköterskor som tagit över vissa uppgifter som läkare också gör. Detta löser ibland bristen av läkare. Dessutom är patientavgiften lägre. KD: AST minskar bland annat vårdskadorna samt ger sjuksköterskorna en möjlighet att vidareutbilda sig utan att förlora ekonomiskt på det och det i sin tur ger fler specialliserade sjuksköterskor. Regionen har idag inte en ren AST, istället finns det möjlighet till utbildningsanställning utan kollektiv avtal. Vi i kristdemokraterna vill införa Akademisk specialisttjänstgöring så att sjuksköterskor som vidareutbildar sig till specialistsjuksköterskor har likvärdiga villkor som läkare som genomgår ST-utbildning. Kristdemokraterna satsar totalt 600 miljoner kr fram till år 2020 för att utöka utbildningsplatser i vården, detta gäller sjuksköterskor såväl som undersköterskor. L: Utbildningsanställningar skall fortsätta och vidareutvecklas. M: Att erbjuda karriärmöjligheter är en av de frågor som gör en arbetsgivare attraktiv. En enig nämnd medger nu full lön under utbildningstiden. Moderaterna vill fortsätta att värna denna möjlighet. Vad vet ni om regionens villkor för att specialist-utbilda sig som sjuksköterska och hur skulle politikerna vilja att det var? Mp: Det finns en svårighet att regionen inte själv styr vilka som kan hoppa på en utbildning, utan vi är beroende av att ett lärosäte också tar in de sökande. Det försvårar planeringen av satsningen vilket hade varit önskvärt att kunna ändra på S: Samarbete med Uppsala Universitet som erbjuder distanskurser och möjligheten att förena studier med arbete. Vad vi vill se punktsatsen ovan. Sida 8 av 25

9 Idag har alltför få arbetsgivare inom vården möjlighet att släppa iväg sjuksköterskor på specialistutbildning, fast det sker genom mestadels statliga och öronmärkta medel. Detta eftersom verksamheterna är så tunt bemannade. Ser dit parti att det behövs lagstiftning för att säkerställa att arbetsgivarna tar sitt planerings- och kompetensutvecklingsansvar? Mp: Staten bör börja med att ta fram en ordentlig översikt av hur utbildningsbehovet ser ut för Sverige som nation och hur de enskilda landstingen bör bidra till det. Små regioner som Gotland tar ibland ett större utbildningsansvar utifrån att det kan vara svårare att rekrytera färdiga specialister in till ön. Det bör vi kunna kompenseras för i större utsträckning. S: Anser att arbetsgivaren ska ta sitt arbetsgivar-, planerings- och kompetensutvecklingsansvar utan att det behövs lagstiftning. C: C vill skjuta till mer stimulanspengar för att fler ska erbjudas AST/utbildningsanställningar. Vi vill årligen satsa 600 miljoner kronor. Pengarna ska kunna sökas av de arbetsgivare som önskar införa sådana möjligheter. På så vis stärker vi drivkrafterna både för sjuksköterskor att vidareutbilda sig och för arbetsgivarna att uppmuntra fler till utbildning. Hur partiet ser på frågan får jag bli svaret skyldig. Personligen ser jag inte att lagstiftning behövs. Vilken arbetsgivare vill inte ha välutbildad arbetskraft? V: Det är nog inte viljan det är fel på utan svårigheten att rekrytera samt att ekonomin ställer till bekymmer. Det är ett långsiktigt arbete och utbildningsanställning är en del, men också att anställa flera så att det finns ett överskott av personal så att man inte kör slut på den personal som finns. Därför vill vänsterpartiet att sjukvården måste få kosta mera pengar. De pengarna ska komma från de som är rika, samhället måste omfördela mera så att vi får ett verkligt solidariskt samhälle. Fi: Självklart måste arbetsgivaren ta sitt ansvar. Ofta är ju kompetensutveckling en del av förhandlingen med fackliga organisationer. Vet ej om det behövs lagstiftning. KD: Kristdemokraterna vill ha en statlig styrning av detta. L: Nej det måste gå att lösa utan lagstiftning. M: Lagstiftning är inte rätt metod. Varje landsting (här Regionen) måste bedöma det utifrån sina behov och sina möjligheter. Se ovan för hur vi hanterar det på Gotland i blocköverskridande samstämmighet. Sida 9 av 25

10 En annan anledning att sjuksköterskorna inte nappar på betald akademisk specialisttjänstgöring är att det inte lönar sig, man ser ingen löneförhöjning efter avslutad examen. Hur vill ni komma åt det? Mp: En ny tjänst efter en specialistutbildning måste framför allt förenas med mer avancerade arbetsuppgifter. Med det måste lönen hänga med. S: Efter genomgången och godkänd utbildning ska det automatiskt vara ett lönepåslag när man går in i sin nya roll. C: Centerpartiet vill införa ett nationellt sjuksköterskelyft. I vårt program ingår bl a en särskild satsning på sjuksköterskornas villkor genom en nationell strategi för ett tydligt och transparent karriärsystem inom sjuksköterskeyrket. Motsvarande löneutveckling måste naturligtvis kopplas till en sådan karriär. V: Ge dem ett rejält lönelyft efter avslutad utbildning. Fi: Eftersom det borde vara en besparing då sjuksköterskor gör arbetsuppgifter som annars en läkare skulle ha gjort är det helt logiskt att sjuksköterskan skall få del av den besparingen. KD: Det skall löna sig att specialisera sig. Kristdemokraterna vill satsa på vårdpersonalens löner. Vilket vi också har med i våran budget. L: I Liberalernas budget finns 5000 till i månaden för specialistssk. Sen måste också Region Gotland öka lönebudgeten. M: Löneförhöjning måste gå hand i hand med en tjänstebeskrivning. Den kanske inte kan förändras per automatik i samband med examen utan hänföras till ordinarie lönerevisioner. Vårdförbundet har låtit göra en Novus-undersökning som visar att svenska väljarna vill ha: 1. Snabbare behandling vid allvarliga sjukdomar 2. Kortare vårdköer 3. Högre löner till sjuksköterskor Uppenbarligen finns en förståelse hos väljarna att bristen på personal inom vården har att göra med att det är svårt att attrahera och behålla personalen, för att de inte har rätt löner och villkor. Hur ser ni på det? Är riktade lönesatsningar för vårdförbundets medlemmar en lösning? Eller är det annat ni ser som lösning? Mp: Bra lön är en viktig faktor för att få till exempel sjuksköterskeyrket att vara attraktiv. En god arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter är minst lika viktiga. Sida 10 av 25

11 C: Utbildning ska löna sig. C vill att personer som utbildar sig till sjuksköterska får en examenspremie på kr. Det ska förstås betala sig att fortbilda sig till specialistsjuksköterska. Vi vill skapa fler karriärvägar för sjuksköterskor. Centerpartiet anser att löner sätts av arbetsmarknadens parter i samverkan. V: Stämmer väl överens med vänsterpartiets politik. Absolut göra ett rejält lönelyft för all vårdpersonal. Vänsterpartiet säger lön efter möda och menar då att likvärdiga yrken ska ha lika lön, det ska inte ha någon betydelse om det är i ett kvinnodominerat yrke eller i ett mansdominerat yrke. Detta i kombination med att förbättra arbetsvillkoren samt det egna inflyttande över arbetets uppläggning. Fi: Fi anser att högre löner är en del av lösningen att få behålla personal. KD: Lönen är självklart en viktig faktor till att få personal att stanna men det behövs också en god arbetsmiljö. En sjuksköterska som inte trivs på jobbet trots en bra lön kommer inte att stanna om arbetsmiljön är dålig. Sjuksköterskorna på många platser känner sig inte uppskattade, känner att det får göra mycket annat än de är utbildade till och känner sig därmed stressade. Exempel på hur viktig även arbetsmiljön är för att få tillbaks sjuksköterskorna är akutvårdsavdelningen i Växjö/Ljungby, där satsade man på vårdnäraservice och transportörer vilket gjorde att sjuksköterskorna och undersköterskorna kunde göra det som de är utbildade till istället för att tex städa och plocka disk, och därmed minskade stressen och de fick en bättre arbetsmiljö. L: JA, riktad lönesatsning! M: Lönen är en del av tillfredsställelsen. Men det handlar också om möjligheten att kunna påverka sitt arbete, vara sedd av ledningen, se möjlighet till karriärvägar. Handlar de lägre lönerna inom sjukvården om att det är en traditionellt kvinnlig sektor? Mp: Svårt att med säkerhet fastslå vad det beror på även om fakta om löneläget när man jämför manligt och kvinnligt dominerade yrken antyder skrämmande mycket att det kan finnas en sådan förklaring. C: Sannolikt beror det på gamla värderingar som lever kvar. Att arbeta inom omsorgen var ett kall. Det kan vi inte längre acceptera. Våra förslag ovan kan säkerligen komma åt en del av problemet. Så finns det ju en krass ekonomisk verklighet också. Trots att vi måste bli fler så arbetar trots allt många i vårdyrkena. Det är oerhört kostsamt för landstingen och kommunerna att höja lönerna för så många medarbetare på en gång. V: Vänsterpartiet vill ha ett jämställt samhälle där det är lika lön för lika arbete. Vänsterpartiet tror att när man enbart låter marknadskrafterna styra så får vi den lönesättning som är idag. Sida 11 av 25

12 Det behövs riktade lönesatsningar för att komma till rätta med detta. Det är de kvinnodominerade yrkenas tur nu. KD: En del av problemet att det ser ut som det gör gällande lön är den fortsatt allmänna uppfattningen att vårdyrket är ett kall, vilket vi i vården vet att det inte är och det inte var så våran föregångare Florence Nightingale sa utan att jobba inom vården är ett yrke. Det skiljer 31 procent i livslön mellan en barnmorska (sjuksköterska med specialistutbildning) och en civilingenjör, trots att de har jämförbara högskoleutbildningar. Varför är det så? Vad kan politiken göra åt det här, på strukturell nivå? Mp: Vi vill fortsätta med våra särskilda lönesatsningar för att jämna ut osakliga löneskillnader samt bättre kunna rekrytera inom bristyrken. V: För tuff arbetssituation att det ofta är svårt att sluta arbetsdagen när man ska. Att det ges för lite tid till reflektion och att bearbeta svåra händelser man varit med om under dagen. Bristen på möjlighet att påverka förbättringsarbetet. Lönen är också en faktor. Fi: Självklart har det betydelse att sjukvården är traditionellt en kvinnlig sektor. Tyvärr har strävan att jobba för mer mixade arbetsplatser helt kommit bort. Det har också betydelse att vårdpersonal oftast är offentligt anställd där skattemedel ständigt är under lupp. I ett välfärdssamhälle som ser till helheten har staten, landstingen och kommunerna ett särskilt ansvar att vara föredömen som arbetsgivare. Vårdyrken måste därför uppvärderas och lönerna måste höjas. Vi vill även införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön, som en del i att förbättra arbetsmiljön. KD: Som Acko Ankarberg Johansson formulerade sig så bra under Vårdförbundets utfrågning under Almedalsveckan så kan politiker på landstings/regional nivå bestämma sig för att de pengar som idag läggs på hyrpersonal istället kan läggas på befintlig personals löner. L: Ja kvinnoyrke och att kommunerna/landstingen generellt är dåliga på löneutveckling. Civilingenjör är en sak men det blir än mer absurt om vi jämför med en gymnasieutbildad elektriker och en IVA-syrra båda tjänar, i de flesta fall, runt kronor i månaden. Satsa på löneutveckling och bättre arbetsvillkor. M: Dessvärre har vi ännu 2018 inte jämlika löner mellan män och kvinnor för jämförbara och lika arbeten. Politiken kan ge direktiv om att denna orättvisa ska beaktas och skjuta till extra medel till att minska klyftorna, men det är arbetsmarknadens parter som förhandlar och fastställer lönenivåerna och så ska det vara. Gotland har arbetat framgångsrikt t ex med barnmorskornas löner. Vi kan inte göra allt på en gång, men genom att metodiskt och successivt arbeta med detta kan vi få till en ändring. Sida 12 av 25

13 Kompetensförsörjningen: Hur ser ni att arbetsgivarna ska få tillräckligt många att vilja jobba som sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor i framtiden? Enligt statistik från SKL och Socialstyrelsen finns det legitimerade sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor som valt att inte arbeta för landets största vårdgivare: landstingen. En del av dem arbetar för kommunerna, en del för privata vårdgivare och en stor del har helt lämnat vården av dessa har valt privata arbetsgivare. Vad beror det på tror ni? Mp: Det är oerhört viktigt att vi lyckas leva upp till ambitionerna att erbjuda en god arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter och skäliga löner. I nästa steg blir det viktigt att det också är den bilden människor i allmänhet får av hur det är att jobba inom vården. Intresset för vårdyrken måste upp om fler ska vilja söka sig dit. Det kan vara något svårtolkat, särskilt i relation till Gotland. Det behöver inte vara negativt att fler arbetsgivare så som Previa finns på ön och i en expanderande fas attraherar fler att jobba i privat sektor. Vi har dessutom medvetet upphandlat vissa verksamheter så som ambulanssjukvården och just 1177-telefonrådgivningen som per automatik leder till att en större andel sjuksköterskor jobbar åt privata vårdgivare. S: För att attrahera fler till att söka utbildningar inom vårdyrket behöver löneläget justeras så det kommer i nivå med andra grupper med liknade utbildning och ansvar. För att nå dit behöver den politiska ledningen sätta av medel i budgeten. Att skapa bra arbetsvillkor och löner är ett sätt att få tillbaka personer med vårdutbildning som lämnat yrket. Att det inom vården finns både offentliga och privata arbetsgivare ser vi som en fördel för de anställda. C: Det kan säkert finnas olika skäl till att privata arbetsgivare föredras framför landstingen. Avstånden mellan styrande och anställd är kortare i privat sektor, privata sektorn är många gånger mer effektiv, och löner eller andra villkor kan vara bättre. Varför skulle inte vårdpersonal kunna vilja arbeta hos olika arbetsgivare? Snickare arbetar väl inte bara för en enda arbetsgivare? Vårt parti ska inte locka tillbaka någon till vården! Det ska landstingen, kommunerna och de privata arbetsgivarna göra. Lön, stimulerande arbetsuppgifter, goda villkor och bra arbetsmiljö är säkerligen lösningen på bekymret. V: För tuff arbetssituation att det ofta är svårt att sluta arbetsdagen när man ska. Att det ges för lite tid till reflektion och att bearbeta svåra händelser man varit med om under dagen. Bristen på möjlighet att påverka förbättringsarbetet. Lönen är också en faktor. Fi: Vårdyrken måste uppvärderas och lönerna måste höjas. Vi vill även införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön, som en del i att förbättra arbetsmiljön. L: Beslutsvägarna i privat verksamhet är ofta kortare och möjligheten för individen att påverka sin arbetssituation större. M: Det kan väl aldrig vara en skyldighet att arbeta för den offentliga vården. Moderaterna anser inte att det är ett problem om man väljer annan arbetsgivare. Problemet är de som väljer att lämna vården och jobba med annat. Tryggheten att en utbildning leder till jobb Sida 13 av 25

14 måste marknadsföras, de offentliga arbetsplatserna måste ha ett rykte om sig att vara attraktiva som arbetsgivare; karriärmöjligheter måste vara tydliga. Bättre möjligheter att påverka sitt dagliga arbete, mera inflytande, lyhörda arbetsgivare. Av de arbetade legitimerade sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor står drygt helt utanför hälso- och sjukvården, de har alltså lämnat sektorn. Hur ska ditt parti locka dem tillbaka? Mp: Bra lön, arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter. Sjuksköterskeutbildningen måste också utformas så att man verkligen förbereds för verkligheten utanför när man sedan börjar en anställning. S: Att skapa bra arbetsvillkor och löner är ett sätt att få tillbaka personer med vårdutbildning som lämnat yrket. Att det inom vården finns både offentliga och privata arbetsgivare ser vi som en fördel för de anställda. C: se föregående svar V: Flera anställda, bättre arbetsvillkor, kortare arbetstid, möjlighet till karriär, möjlighet att påverka sitt arbete. Tid för bearbetning. Fi: se föregående fråga KD: Genom ökade satsningar i välfärden. Ge möjlighet att specialisera sig sk AST, se över lönerna. Se hur arbetsmiljön ser ut på arbetsplatserna bla genom att satsa mer på den vårdnäraservicen. L: Se ovan! M: Med konkreta exempel visa på förbättringsarbete och möjligheterna till delaktighet, ha ett omvittnat lyhört och närvarande ledarskap. Förlossningsvården har flera av era partier gjort tydliga satsningar på i budgetarna. Hur många miljarder behövs? Mp: Det är ur ett Gotlandsperspektiv olyckligt att förlossningsvården har diskuterats som den har gjort på riksnivå. Vi ser visserligen också svårigheter att kunna bemanna framöver, men verksamheten fungerar fantastiskt bra. Riksdebatten har ibland skapat en obefogad oro för blivande föräldrar. Vi har långt större utmaningar inom andra områden än förlossningsvården. Sida 14 av 25

15 S: Arbetsmiljön ska förbättras genom fler anställda och bättre organisation här är även arbetsmiljöorganisationen med skyddsombud en viktig del och måste fungera på arbetsplatserna. C: Centerpartiet har föreslagit ett sjuksköterskelyft på fyra miljarder för att höja löner och göra det enklare för sjuksköterskor att vidareutbilda sig till barnmorskor. Dessutom vill vi öka statsbidragen till kommuner och regioner med 25 miljarder. Rent principiellt anser vi att statsbidrag inte ska vara specifika utan generella eftersom förutsättningarna och problemen skiljer sig åt i landet. V: Vänsterpartiet har redan i tidigare budgetförhandling fått igenom att det avsätts 400miljoner kronor per år till förlossningsvården. Vänsterpartiet anser dock att detta är för lite och kommer att arbeta för ännu större anslag framöver. Vi vill se en förlossningsvård som fungerar i hela landet. Vi vet att förlossningsvården har stora problem med underbemanning och dåliga arbetsvillkor. Fi: Fo r att ge fo rlossningsvården mo jlighet att jobba långsiktigt med att fo rstärka verksamheten, med målet en barnmorska per fo dande, ställer sig Feministiskt initiativ bakom regeringens satsning med en miljard till fo rlossningsvården. Feministiskt initiativ anser att det ekonomiska sto det beho ver vara mer långsiktigt än till 2022 som fo reslås av regeringen. KD: Kristdemokraterna vill ge 2,5 miljarder till förlossningsvården över en treåsperiod. Med detta kan 5000 nya förlossningsplatser öppnas i landet höjda löner för barnmorskorna och undersköterskorna som jobbar. Även ett kompetenscentrum för nationell förlossningsvård kan öppnas med denna satsning. Varje födande kvinna skall ha rätt till en barnmorska och varje barnmorska skall ha ansvar över en födande kvinna, du skall kunna lita på förlossningsvården. L: Öka utbildningen till barnmorska. Har ingen uppfattning om kostnaderna för fler utbildningsplatser. M: Just nu är vi tillfreds med de satsningar som gjorts här på Gotland, men situationen måste kontinuerligt bevakas. Vägen till en bättre hälso- och sjukvård måste väl gå via en hälsosam arbetsmiljö för personalen? Hur vill ni/ert parti förbättra för patienterna/befolkningen och för personalen/vårdförbundets medlemmar, om ni får makten? Är ert parti villig att testa 6 timmars arbetsdag eller 75% arbetstid med bibehållen? Mp: En god arbetsmiljö är A och O för att personal ska trivas och vilja arbeta inom vården. Viktigast här är hur förhållandena upplevs under den faktiska arbetstiden. Scheman ska också läggas med hänsyn tagen till den kunskap vi har om hälsosam schemaläggning. Vi är positiva till försök kring mer flexibla och kortare arbetstider. Vi tror inte att en Sida 15 av 25

16 ensidig fokus på lägre arbetstid med bibehållen lön i sig räcker för att skapa en bättre arbetsmiljö. S: Förslaget med 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön diskuteras inom partiet dock pågår ingen diskussion inom HSN område idag. C: En stor del av rekryteringsbehovet inom vården skulle kunna lösas om fler arbetade heltid. En del har experimenterat med sex timmars arbetsdag. Vi vet redan, både från forskning och från länder där detta prövats, att det är extremt kostsamt och negativt för BNP-utvecklingen, vilket i förlängningen drabbar både sysselsättningen och välfärden. Det är emellertid viktigt att minnas att åtta timmars heltid inte är en given naturlag - idag vill C inte korta standardarbetstiden, men vi är givetvis inte främmande för att ändra oss på längre sikt om nyttan med kortare arbetsdag överväger nackdelarna. V: Vi vill införa 6 timmars arbetsdag på minst en avd på Visby lasarett under kommande mandatperiod. Vi vill att förbättringsarbetet där man använder A3 metoden fortsätter. Att chef och arbetstagare tillsammans går kursen och jobbar med situationen på den egna avdelningen. Att man också genomför de förbättringsförslag som framkommer och inte tar dem som ett skäl till besparingar utan som en möjlighet att öka kvalitén på vården. Vi tror att detta på sikt är en investering som kommer att leda till samhällsekonomiska vinster. Fi: Ja. Vi vill införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön, som en del i att förbättra arbetsmiljön KD: Detta har testats bland annat i Göteborg. Det ledde tyvärr inte till bättre arbetsmiljö. Istället behövs en ökad grundbemanning. Ökas grundbemanningen och man fortsätter satsa på vårdnäraservice kommer stressen minska. Forskning har också visat att en sex timmars arbetsdag snarare kan öka stressen då personalen känner att skall hinna med det de brukar på åtta timma på sex timmar istället. L: Högre lön och möjlighet till deltid M: Nej. Moderaterna anser att vi ska se till varje medarbetares möjlighet att påverka sin egen arbetssituation och sitt inflytande. Återigen: ett närvarande och lyhört ledarskap. En viktig del är att kunna få vara flexibel i sin arbetstid utifrån att få livspusslet att gå ihop, livet ser inte likadant ut från 25-årsåldern till pensioneringen. Sida 16 av 25

17 Hur vill ni skapa stabilitet i primärvården? Mp: Den enskilt viktigaste faktorn på Gotland är att bryta hyrläkarberoendet. S: Primärvården behöver en stabil och fast läkarbemanning för att kunna fungera optimalt. C: Ett av de främsta skälen till att primärvården kan beskrivas som instabil är bristen på läkare som vill arbeta i första linjens vård. Vi vill genomföra en primärvårdsreform med målet att fördubbla andelen av befolkningen som har en fast läkarkontakt. Vi vill att primärvården ska kunna bestå både av större vårdcentraler och mindre enheter. Vi vill ge läkare större möjligheter att driva egna verksamheter i liten skala. I syfte att få fler fasta läkare till den nära vården anser C att det bör räcka med läkarlegitimation för att kunna etablera sig i primärvården med eget patientansvar. Vårdvalen bör utvecklas för att göra det lättare och mer attraktivt att etablera vårdenheter på mindre orter och i glesbygd. V: Det är ett långsiktigt arbete där satsningen på ST-läkare måste fortsätta. Även utveckla teamarbetet mot personer med psykiskohälsa. Möjlighet att ännu mera än idag själv söka vård hos andra professioner. Annars i övrigt som tidigare högre lön, bättre arbetsvillkor som finansieras av omfördelning av skattepengar, de rika måste bidra mera till vården. Fi: Våra politiker måste låta primärvården slippa ytterligare nedskärningar och satsa på en långsiktig trygg primärvård i samarbete med personalen och organisationen inom sjukvården. KD: Kristdemokraterna vill satsa på primärvården då vi anser att den skall vara den första linjens sjukvård. Kristdemokraterna vill över en treårsperiod satsa på 10 miljarder kronor på primärvården där 380 miljon kr/ år under dessa tre år skall gå till en elevhälsogaranti. Med dessa medel skall utbyggnad, fler öppettider och anställningar inom primärvården göras så att det kan bli just sjukvårdens första linje. L: Vårdcentralerna måste få bättre villkor/mer resurser så att de kan börja arbeta med förebyggande hälsovård. Eget bestämmande och möjlighet att styra över sin budget. M: Till att börja med är det en stor utmaning att få gotlänningarna att söka vård på rätt nivå, dvs vägen in går via vårdcentralen. Eftersom det sitter så djupt i gotlänningen att man kan åka till lasarettet/akuten istället vill vi flytta Visbys vårdcentraler till lasarettet så att patienter kan slussas till rätt nivå: vårdcentral eller akutmottagning. Ett första steg på vägen för att nå dit är att året runt ha en närakut. Grundläggande är också en fortsatt satsning på utbildning av ST-läkare. Det är det bästa sättet till att få till en stabil bemanning på varje vårdcentral. Sida 17 av 25

18 Enligt (regeringens) satsning Vision e-hälsa 2025 är målsättningen att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter år Kommer vi nå det målet? Mp: Vi ser stor potential i att på kort sikt utveckla distanskonsultationerna ännu mer. Detta såväl på ön kopplat till trygghetspunkterna och vårdcentralerna som gentemot fastlandet. Fler patienter får på så sätt närmare till vården. Det finns också otaliga möjligheter att med hjälp av digitalisera verktyg öka delaktigheten och de egna insatserna kring sin vård. Här är det svårt att uttala sig i förhållande till målet S: De stora landstingen är på gång att byta IT system och vi genomför en upphandling av ett nytt IT-verktyg tillsammans med Stockholms läns landsting. C: Här blir det min personliga gissning. Nej, det tror jag inte. Men målsättningen är bra. V: Vi är för digitalisering så länge det finns alternativ för de som inte klarar att hantera detta. Om vi kommer att nå målet eller inte är omöjligt att svara på för vad innebär det att vara bäst i världen. Fi: Som en del i moderniseringen av sjukvårdsystemen vill Feministiskt initiativ verka för ett nationellt journalsystem och en nationell läkemedelslista för patientsäkerhetens skull. Patienter på resa ska inte fara illa för att sjukvårdspersonalen på den lokala vårdinrättningen inte kommer åt journalen, med information om tidigare sjukdomar och läkemedel. L: Om vi inser vikten och ökar tillgängligheten Ja! M: Dessvärre tror vi inte det. Privatpersoner och näringsliv är jätteduktiga på att ta till sig digital utveckling och ligger skyhögt upp i alla mätningar. När det gäller vården ligger vi i botten, tillsammans med Albanien. Enligt Vårdförbundet fungerar det inte alls och en hel massa tid läggs på administration, journalsystem, IT-verktyg som inte fungerar, som inte håller måttet, etc. Idag är rätt information inte tillgänglig vid rätt tillfälle, på rätt plats, för behöriga vårdgivare och patienten själv. Hur ska Sverige komma ikapp sin egen digitala självbild och ambition? Mp: En viktig förändring är att Datainspektionens mandat om att värna den personliga integriteten inte på ett orimligt sätt kan fortsätta göra det omöjligt att erbjuda effektiva sätt för patienten att få sitt vårdbehov tillgodosett. C: Inom vården måste vi utveckla den digitaliserade vården. Digitalisering av vård bör kunna öka tillgänglighet och trygghet. Centerpartiet vill att du alltid ska kunna få svar på frågor om olika sjukdomstillstånd digitalt. Det behövs fler digitala vårdkontakter. Vi måste också förnya vårdens IT-system. Det finns också idéer om att införa e-tjänst för Sida 18 av 25

19 hälsocoachning i hela Sverige. Sjukvården måste följa den tekniska utvecklingen och skapa fler digitala vårdkontakter. V: En svår fråga men tankar som dyker upp är. Bättre upphandlingar. Vi samarbetar med Stockholm i denna fråga. En möjlig lösning är att låta vårdpersonalen vara med och bestämma hur det ska se ut vi vet bäst vad som behövs. Datatekniker ska serva oss med tekniken inte med innehållet. Fi: Saknar insyn i denna fråga KD: Det är ett ambitiöst beslut och frågan är om det är en vision eller fullt möjligt. men för att nå detta samt minska tid som läggs på system som inte fungerar har krisdemokraterna några förslag: 1) Att staten går in och kräver att landstingen inför en gemensam standard för journalsystem, detta innebär inte nödvändigtvis att det är samma journalsystem men att olika system skall kunna prata med varandra. Vilket även underlättar för patienter att påverka och medverka sin vård. På sikt även införa gemensam standard för tex kvalitetsregister så vårdresultat kan följas upp lättare. 2) Göra patienterna mer delaktiga i sin vård och hälsoutveckling. För detta krävs det att patienterna får större tillgång till sin journal och att den blir lättare att dela med andra vårdgivare om patienten ger sitt godkännande till det. Som exempel, genom digitalisering kan diabetespatienterna mata in sina värden, kost och motionsvanor och på så sätt kan den fysiska läkarkontakten minska för de som inte behöver den men lättare öka för de som behöver ha den. 3) Förenkla reglerna kring digitaliseringen så utvecklingen med e-hälsa kan fortgå och gå framåt. Det behövs en parlamentarisk utredning för att skapa förankring och spelregler långsiktigt, dvs det behövs ett tydligt regelverk och en tydligare praxis som kan omsättas i en lagstiftning som är begriplig. Idag finns det en osäkerhet om vad som får göras och inte göras vid digitalisering och uppföljning 4) Förbättra möjlighet för forskning och uppföljning av medicinska resultat samt verksamhetsutveckling. Vi behöver gå mot att hälso- och sjukvården styrs och ersätts för vad den åstadkommer inte vad den utför, onödiga behandlingsinsatser skall inte löna sig med det skall prevention och överbehandling av tex läkemedel förhindras medan underbehandling åtgärdas; men också att den kontinuerliga vården för äldre och multisjuka skall underlättas. För detta krävs det en myndighet som kan gå igenom all den data som finns i systemet sk Big data. Istället mot vad det är idag då det inför varje analys måste sökas tillstånd. L: Arbete, arbete, arbete. Sida 19 av 25

20 M: Se till att olika journalsystem en gång för alla är kompatibla det är steg ett. Sedan finns det en mängd olika verktyg för att göra patienten själv mera delaktig - implementera sådana. Låt oss prata visioner och framtid! Blicka framåt. Utvecklingen går mot en personcentrerad nära vård, som är mer specialiserad och som sker utanför sjukhusen, närmare patienten, med patienten som aktiv deltagare/expert. Hur ser du/ditt parti att morgondagens nära vård kommer att se ut? Mp: Allt mer vård kommer att kunna utföras i patientens hem eller i närheten. Trygghetspunkterna har utvecklats och förstärkts med digitala distanskonsultationerna. Primärvården, hemsjukvården, hemtjänst och specialistteam har ett välutvecklat och koordinerat samarbete kring patienten. S: Vi ser att vården går mot en mer specialiserad och personcentrerad nära vård. Vi anser att den vård som kan utföras på Gotland ska utföras här. Att man inom flera områden skapar vårdprogram som vi under senare år gjort inom cancervården. C: I det kortare perspektivet hoppas vi att vi får gehör för våra idéer så att vi kan erbjuda första klassens primärvård i hela landet, trygg och säker vård på sjukhusen - och snabb hjälp vid psykisk ohälsa. I det längre perspektivet har vi vunnit kampen om folkhälsan, och trots de demografiska utmaningarna i form av äldre befolkning och färre i arbetande ålder har vi fortsatt vård i världsklass eftersom vi satsat på personalen, utnyttjat digitaliseringen till fullo och sökt nya innovativa lösningar. V: Att ingångsvägarna till sjukvården ska utvecklas bättre så att man snabbare kommer till rätt ställe. Utveckla trygghetspunkterna och marknadsför dem ännu mera. Det tar tid att implementera nya vägar. Digital vård, Samordnad utveckling för en moderna, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården. Möjlighet att få hjälp i hemmet vid psykisksjukdom. Direkt kontakt med fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator med mera. Mera teamsatsningar så att man får en helhetsbild snabbt så att personen inte behöver vara sjukskriven så länge. Sök orsaken till sjukdomen och om möjligt åtgärda den gäller framförallt vi psykisk ohälsa. Fi: Personcentrerad nära vård kommer förhoppningsvis att kunna innebära att vårt mål och vision om hållbart liv får en möjlighet. Ett hållbart liv med möjlighet till balans, där det finns tid för återhämtning. Det innebär också en tillgänglig och jämlik vård, där patientens rätt till sin egen kropp och självbestämmande värderas högt. L: Ökad digital tillgänglighet. Besök via nätet och när det behövs en distriktssköterska och husläkare nära dig. M: Morgondagens vård måste utgå från patienten. Vi fler äldre-äldre och därmed så ökar antalet sjukdomar som en och samma patient drabbas av. En kontaktperson för helheten är jätteviktigt att införa: nu kan en och samma person få kallelse till en mottagning ena Sida 20 av 25