Remissvar. Konsekvenser för arbetsgivare vid återkallelse av uppehållstillstånd för arbete (Ds 2018:7) SVENSKT NÄRINGSLIV.
|
|
- Lisbeth Jansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SVENSKT NÄRINGSLIV Justitiedepartementet Vår referens/dn r: Enheten för migrations- och asylpolitik Amelie Berg Oscar Berger Er referens/dnr: Ju201 8/01 460/EMA Remissvar Konsekvenser för arbetsgivare vid återkallelse av uppehållstillstånd för arbete (Ds 2018:7) Svenskt Näringsliv har fått möjlighet att lämna synpunkter på departementspromemorian Konsekvenser för arbetsgivare vid återkallelse av uppehållstillstånd för arbete (Ds 2018:7) och lämnar följande synpunkter. Sammanfattning Svenskt Näringsliv beklagar att promemorian framställer svenska företag som väljer att rekrytera utomeuropeisk arbetskraft på ett negativ sätt. De underlag som promemorian hänvisar till som bakomliggande skäl för lagförslaget om ersättningsskyldighet för arbetsgivare ger därmed en onyanserad och snedvriden bild av arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. Det är också anmärkningsvärt att promemorian överhuvudtaget inte har reflekterat kring lagförslagets konsekvenser för det svenska företagandet. Framförallt i förhållande till den rådande situation när bristen på kompetens är mer utbredd än på länge och många företag upplever svårigheter att rekrytera de medarbetare som deras verksamheter är i behov av. Att införa en ersättningsskyldighet för arbetsgivare som utgår från villkor som följer av kollektivavtal eller branschpraxis är varken lämpligt eller rättssäkert. Förslaget riskerar istället att bli kontraproduktivt och leda till att svenska företag avskräcks från att rekrytera arbetskraftsinvandrare från tredje land. Svenskt Näringsliv anser däremot att en lagändring kan behövas för att undvika att arbetskraftsinvandrare hänvisas till en enda arbetsgivare under de första två åren, se 6 kap 2 a tredje stycket utlänningslagen. Bestämmelsen bör tas bort helt eller ersättas med en bestämmelse om bundenhet till yrkesom rådet under de första två åren. Vi anser också att det kan övervägas att införa en skyldighet för arbetsgivare att anmäla förändringar i individuellt avtalade anställningsvillkor eller starttidpunkt för anställningen till Migrationsverket. Mot bakgrund av ovanstående avstyrker Svenskt Näringsliv promemorians förslag. Svenskt Näringsliv Confederation of Swedish Enterprise Postadress/Address: SE Stockholm BesökNisitors: Storgatan 19 Telefon/Phone: +46(0) Org. Nr:
2 2 (4) Avsnitt 4 - Behovet av ändrade regler Som bakomliggande skäl för lagförslaget pekar promemorian ut bärpiockare och lågkvalificerade arbetstagare som grupper där arbetskraftsinvandrare särskilt utnyttjas. Detta i kombination med att dessa yrken finns i branscher där det inte råder generell arbetsbrist och fackets inflytande ofta är svagt på grund av låg facklig anslutningsgrad. 1 detta sammanhang pekar promemorian även på andra inneboende faktorer som leder till en förstärkt risk för arbetskraftsinvandrare att få en svag ställning och ett beroendeförhållande till arbetsgivaren, bi.a. anställningserbjudandet som inte är bindande och att arbetstillståndet är knutet till en specifik arbetsgivare under två år. Svenskt Näringslivs anser att det är oacceptabelt att arbetstagare utnyttjas av vissa kriminella individer och tvingas arbeta under extremt dåliga arbetsvillkor, oavsett vilken härkomst arbetstagaren har. Men vi ifrågasätter lämpligheten av att promemorian på ett så onyanserat sätt beskriver de svenska företag som rekryterar arbetstagare med lägre utbildning från tredje land. Det ges en bild av att dessa företag medvetet avviker från villkoren för arbetstillståndet. Svenskt Näringsliv vill betona att myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning upphörde Dagens regelverk utgår från företagens kom petensbehov. Det är arbetsgivaren som är bäst lämpad och har den naturliga rätten att avgöra och definiera sitt kompetensbehov och hur det ska tillgodoses. De medlemsföretag som är i stort behov av att rekrytera exempelvis bärplockare eller kockar från tredje land för att överhuvudtaget kunna bedriva sin verksamhet känner inte igen sig i promemorians beskrivning av arbetskraftsinvandrarens ställning. När det gäller s.k. Iågkvalificerade yrken råder det idag stor kompetensbrist inom många av dessa yrkesgrupper. Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät från mars 2018 är det allra svårast att rekrytera för företag inom sektorerna bygg och installation, transport samt industri. Det är därför av yttersta vikt att alla företag oavsett storlek och bransch och oavsett utbildningsnivå på den specifika kompetens som efterfrågas, ska ha samma möjligheter att kunna rekrytera utländsk arbetskraft. Denna möjlighet ska inte begränsas till vissa särskilda yrkesgrupper med en viss utbildningsnivå. Rätt kompetens för en arbetsgivare kan handla om en specifik eller unik kunskap eller en lång yrkeserfarenhet inom ett särskilt yrke. Den bild som promemorian ger av arbetskraftsinvandrarens situation och villkor i Sverige kan jämföras med en bild som ges av den studie som analysföretaget DAMVAD genomförde år 2016 (rapporterna bifogas). Studien visar att arbetskraftsinvandringens årliga bidrag till svensk produktion uppgår till cirka 10 miljarder per år och att bidraget till skatteintäkter uppgår totalt till cirka 4,2 miljarder per år. IT-arkitekter och systemutvecklare m.fl. är den yrkeskategori som tillför störst produktion, därefter kommer civilingenjörer och sedan bärplockare, kockar och kallskänkor samt köks- och restaurangbiträden. Fördelningen ser ungefär likadan ut rörande skatteintäkterna som arbetskraftsinvandrare bidrar till. Studien visar också att arbetskraftsinvandrare bidrar till en ökad genomsnittlig lönenivå inom företaget, tvärtemot vad den Delmi rapport som promemorian hänvisar till beskriver. Arbetskraftsinvandring påverkar inte bara högteknologiska sektorer positivt utan har ett stort värde för företag inom alla olika typer av verksamhetsinriktningar. Rekryteringarna har också störst betydelse för utvecklingen för mikroföretag med högst nio anställda.
3 3 (4) Många av företagen som rekryterar är små och har i många fall begränsade förutsättningar att handleda och utbilda personal som varken har intresse av eller erfarenhet från exempelvis skogsnäringen. Det är därmed viktigt att lyfta fram att den personal som anställs av dessa företag har rätt kompetens och har inget emot att arbete under en kortare tid såsom exempelvis säsongsanställda. Sammanfattningsvis anser vi inte att det är lämpligt att tala om vare sig hög, mellan eller lågkvalificerade yrken i detta sammanhang. Det handlar istället om en specifik kompetens som behöver rekryteras för företagets överlevnad och utvecklingsmöjligheter. De underlag som promemorian hänvisar till som bakomliggande skäl till lagförslaget ger därmed en onyanserad och snedvriden bild av arbetskraftsinvandrarens ställning på arbetsmarknaden. Avsnitt 6 - Överväganden och förslag om ersättningsskyldighet vid återkallelse, m.m. Svenskt Näringsliv anser att promemorians förslag om att införa en lag om ersättningsskyldighet för arbetsgivare vid återkallelse av arbetstillstånd som grundat sig på att en anställning inte uppfyller villkoren i 6 kap. 2 första stycket utlänningslagen, varken är lämpligt eller rättssäkert. En sådan skyldighet måste bygga på tydliga och räffssäkra grunder och vara föranledd av att bristen som legat till grund för återkallelsen har vidtagits med syfte att kringgå regelverket. Bestämmelsen i 6 kap. 2 första stycket utlänningslagen är enligt vår mening alldeles för oprecis och otydlig för att kunna ligga till grund för en ersättningsskyldighet. Det finns närmare 700 kollektivavtal på arbetsmarknaden. Detaljeringsgraden är ofta hög och utrymmet för olika tolkningar mellan parterna är stort. Det är dessutom oklart hur kollektivavtalen tolkas av Migrationsverket i sin tillämpning. Den föreslagna lagen om ersättningsskyldighet grundar sig på villkoren i kollektivavtal och branschpraxis, vilket gör att den inte är tillräckligt transparent och förutsägbar för att utgöra en rättssäker grund för ett skadeståndsansvar. Dessutom är det fortsatt oklart vilka avvikelser som kan ligga till grund för återkallelse av arbetstillstånd, vilket ytterligare talar emot förslaget. Promemorian menar att ersäffningsskyldighetens storlek kan jämföras med den som en normal felaktig uppsägning innebär. Enligt rättspraxis skiftar dock dessa belopp avsevärt. Det är därmed olämpligt att promemorian anger ett belopp som riskerar att bli normerande. Det finns även anledning att ifrågasätta varför promemorian inte har reflekterat över hur en kränkningsersäffning av en sådan storlek skulle kunna påverka vissa mindre företags ekonomiska situation. Mot bakgrund av att möjligheten att kunna rekrytera utomeuropeisk arbetskraft kan vara avgörande för framförallt mindre företags överlevnad innebär lagförslaget en klar inskränkning av denna möjlighet. Svenskt Näringsliv konstaterar att promemorians konsekvensanalys är mycket bristfällig. Det är enligt vår uppfattning anmärkningsvärt att det saknas en redovisning kring hur lagförslaget kommer att påverka företagen och förslagets effekter för företag av olika storlek. Förslag på andra överväganden Svenskt Näringsliv anser att det vore lämpligare att överväga andra ändringar i regelverket för att undvika att arbetskraftsinvandrare riskerar att hamna i ett snedvridet beroendeförhållande till sin arbetsgivare. Vi anser därför att en lagändring bör genomföras i 6 kap. 2 a tredje stycket utlänningslagen. Kravet på att ett arbetstillstånd ska knytas till viss
4 4 (4) arbetsgivare under två år ska tas bort helt eller ersättas med en bestämmelse om bundenhet till yrkesområdet under de första två åren. Arbetskraftsinvandrare ska i likhet med andra arbetstagare kunna avancera yrkesmässigt eller byta arbetsgivare. Vidare anser Svenskt Näringsliv att det kan övervägas att införas en skyldighet för arbetsgivare att anmäla förändringar i individuellt avtalade anställningsvillkor eller starttidpunkt för anställningen till Migrationsverket. SVEr NÄRINGSLIV Peter
5 AUGUSTI 2016 Värdet av internationell kompetens Arbetskraftsinvandringens bidrag till produktion och välfärd
6 Författare: Jonas Öhlin, DAMVAD Analytics Samuel Palmquist, DAMVAD Analytics
7 Förord I december 2008 fick Sverige nya regler för rekrytering av arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU/EES. Syftet var att skapa ett mer effektivt och flexibelt system för rekrytering av utomeuropeiska medarbetare. Den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen upphörde. Istället fick arbetsgivaren, under förutsättning att lön, försäkringar och allmänna villkor för medarbetaren var enligt kollektivavtal eller praxis i branschen, rätt att själv avgöra om man ville rekrytera en medarbetare från ett land utanför EU/EES. Många har debatterat det nuvarande regelverkets för- och nackdelar. Men det finns få studier av vad reformen betytt för företag som rekryterat utomeuropeisk arbetskraft med stöd av det nya systemet eller vilka bidrag som arbetskraftsinvandringen tillför samhällsekonomin i stort. Syftet med denna studie som genomförts av analysföretaget DAMVAD Analytics är att ge insikt i vilka samhällsekonomiska värden arbetskraftsinvandringen till Sverige ger upphov till. I studien beräknas arbetskraftsinvandrande individers bidrag till två samhällsekonomiska parametrar produktion (BNP) och skatteintäkter. Även bidraget till produktion och skatteintäkter fördelat på olika yrkeskategorier och regioner studeras. Analysföretaget DAMVAD Analytics har också, i rapporten Rekrytering av internationell kompetens, på Svenskt Näringsliv uppdrag analyserat vad som utmärker företag som anställer arbetskraftsinvandrare och hur företagen påverkas av rekryteringarna. Förhoppningen är att rapporterna ska bidra till en breddad diskussion där reformens positiva effkter ges utrymme i debatten. Augusti 2016 Karin Ekenger 1
8 Sammanfattning Arbetskraftsinvandring har stor betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen. Individerna bidrar med specialistkunskaper till företag inom många olika verk sam hets inriktningar och fyller ett behov av arbetskraft som inte kan täckas av den inhemska arbetsmarknaden. Den internationella matchningen av arbetskraft ökar för ut sätt ningar för företag att finna den specifika kompetens som behövs för att växa och utveckla sin verksamhet. Individerna bidrar även till den samhällsekonomiska utvecklingen genom att tillföra produktion och skatteintäkter som kan användas för vår gemensamma välfärd. Syftet med denna studie är att ge insikt i vilka samhällsekonomiska värden arbetskraftsinvandringen till Sverige ger upphov till. I studien beräknar vi arbetskraftsinvandrande individers bidrag till två samhällsekonomiska parametrar produktion (BNP) och skatteintäkter. Vi studerar även bidraget till produktion och skatteintäkter fördelat på olika yrkeskategorier och regioner. Vi beskriver arbetskraftsinvandrares årliga bidrag till produktion och skatteintäkter genom framskrivningar av 2015 års rekryteringsmönster av arbetskraftsinvandrare. Vi redovisar både direkta och indirekta bidrag till samhällsekonomin av arbetskraftsinvandrares arbetsinsats. Sammantaget uppgår arbetskraftsinvandrares årliga bidrag till svensk produktion till ungefär 10 miljarder kr. De direkta effekterna, som innefattar värdet av arbetskraftsinvandrarnas egen arbetskraft, uppgår till 7,4 miljarder kr. Ytterligare 3 miljarder kr i produktionsvärde tillkommer i form av indirekta spridningseffekter i ekonomin. Således tillförs betydande produktionsnivåer även i andra delar av samhällsekonomin till följd av rekrytering av arbetskraftsinvandrare. Även skatteintäkterna som arbetskraftsinvandrare ger upphov till är betydande. Arbetskraftsinvandrarares bidrag till skatteintäkter uppgår årligen till totalt 4,2 miljarder kr. Detta innefattar 3 miljarder kr i direkta effekter och 1,2 miljarder kr i indirekta effekter. Då arbetskraftsinvandrare tillför betydande samhällsekonomiska värden till den svenska ekonomin innebär även relativt små förändringar i rekryteringsmönster för arbetskraftsinvandrare stora konsekvenser för produktionsnivåer och skatteintäkter. Om arbetskraftsinvandringen minskar med tio procent sjunker bidraget till den svenska produktionsnivån med motsvarande en miljard medan bidraget till skatteintäkter minskar med nästan en halv miljard. IT-arkitekter och systemutvecklare m.fl. är den yrkesgrupp av arbetskraftsinvandrare som tillför störst produktionsvärde det årliga produktionstillskottet från individer inom denna yrkeskategori uppgår till 4 miljarder kr i direkta och indirekta effekter, motsvarande nästan 40 procent av det samlade produktionsvärdet som tillförs av arbetskraftsinvandrare. Störst bidrag till produktionen, över 6 miljarder kr, tillförs av arbetskraftsinvandrare som rekryterats till företag registrerade i Stockholmsregionen. 2
9 Detta innefattar 4,4 miljarder kr i direkta effekter och 1,7 miljarder kr i indirekta effekter. Stockholmsregionen särskiljer sig från andra regioner då många arbetskraftsinvandrande dataspecialister har rekryterats av företag i Stockholms län. Även andra yrkesgrupper utmärker sig genom att tillföra stora samhällsekonomiska värden. De tre yrkesgrupperna bärplockare och plantörer, kockar och kallskänkor samt köks- och restaurangbiträden tillför sammanlagt 1,3 miljarder kr i produktion vilket motsvarar 13 procent av det totala produktionsvärdet som årligen genereras av arbetskraftsinvandrare. 3
10 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och utgångspunkter Rapportens innehåll och disposition Arbetskraftsinvandrares bidrag till samhällsekonomin Samhällsekonomiskt bidrag på nationell nivå Samhällsekonomiskt bidrag inom olika yrkesgrupper Samhällsekonomiskt bidrag inom olika regioner Metodbeskrivning Dataunderlag Beräkningar av produktionsnivåer Beräkningar av skatteintäkter Avgränsningar Tabellbilaga
11 1 Inledning 1.1 Bakgrund År 2015 arbetskraftsinvandrade personer till Sverige från länder utanför EU/ EES. 1 Vissa arbetar endast kortare perioder i Sverige medan andra stannar betydligt längre. Arbetskraftsinvandrare arbetar inom ett brett spektra av yrken och tillför värde full kunskap och erfarenhet till svenska företag inom många olika sektorer. Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring betraktas ofta som relativt liberalt i förhållande till andra länders regelverk. Svenska företag har möjlighet att rekrytera den specifika arbetskraft man har behov av under förutsättning att individernas lön och andra villkor minst motsvarar kollektivavtal eller praxis inom respektive bransch. Således ställs inga krav på individernas specifika färdigheter eller yrkeskunskaper. Det finns inte heller några kvoter som kan fyllas av individer inom särskilda yrkesgrupper. Då arbetsgivares behov styr rekryteringsmönstret av arbetskraftsinvandrare är regelverket i stor utsträckning efterfrågestyrt. Arbetskraftsinvandring har stor betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen. Arbetskraftsinvandrare bidrar med specialistkunskaper till företag inom många olika verksamhetsinriktningar och fyller ett behov av arbetskraft som inte kan täckas av den inhemska arbetsmarknaden. Den internationella matchningen av arbetskraften ökar förutsättningar för företag att finna den specifika kompetens som behövs för att växa och utveckla sin verksamhet. Individerna bidrar även till den samhällsekonomiska utvecklingen genom att tillföra produktion och skatteintäkter som kan användas för vår gemensamma välfärd. 1.2 Syfte och utgångspunkter Syftet med denna studie är att ge insikt i vilka samhällsekonomiska värden arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU/EES ger upphov till. I studien beräknar vi arbetskraftsinvandrande individers bidrag till två samhällsekonomiska parametrar produktion och skatteintäkter. 2 Vi studerar även bidraget till produktion och skatteintäkter fördelat på olika yrkeskategorier och regioner. Vi beskriver arbetskraftsinvandrares årliga bidrag till produktion och skatteintäkter genom framskrivningar av 2015 års rekryteringsmönster av arbetskraftsinvandrare. För att ge en bred bild av arbetskraftsinvandrares bidrag till produktion och skatteintäkter gör vi i denna studie en distinktion mellan direkta och indirekta effekter som uppstår till följd av rekryteringar av arbetskraftsinvandrare. De direkta effekterna innefattar den produktion och de skatteintäkter arbetskraftsinvandrare tillför baserat enbart på sin egen arbetsinsats. De indirekta effekterna återspeglar de spridningseffekter som uppstår i övriga delar av den svenska ekonomin till följd av arbetskraftsinvandrarnas arbetsinsatser. Dessa spridningseffekter baseras primärt på ökad 1 Siffran avser förstagångstillstånd. Notera även att antalet arbetskraftsinvandrare de senaste åren generellt legat på en högre nivå än 2015 års nivå. 2 I rapporten används produktion och produktionsvärde som synonymer till BNP. 5
12 efterfrågan hos underleverantörer och samarbetspartners till företag som anställer arbetskraftsinvandrare, samt ökat behov av arbetskraft till följd av arbetskraftsinvandrares konsumtion inom Sveriges gränser. De indirekta effekterna beräknas genom så kallade multiplikatorer som beskriver storleken på spridningseffekterna som uppstår till följd av anställningar av arbetskraftsinvandrare Rapportens innehåll och disposition I följande kapitel beskrivs arbetskraftsinvandrares bidrag till produktion och skatteintäkter. Inledningsvis beskriver vi produktion och skatteintäkter på nationell nivå. Vi redovisar även scenarion av konsekvenser för produktion och skatteintäkter vid minskad arbetskraftsinvandring. Vidare beskriver vi arbetskraftsinvandrares bidrag till produktion och skatteintäkter fördelat per sektor samt region. I metodbeskrivningen i slutet av rapporten framgår en redovisning av dataunderlaget som används i denna studie samt de utgångspunkter beräkningarna baseras på. 3 Se metodbeskrivningen för vidare beskrivning av direkta och indirekta effekter. 6
13 2 Arbetskraftsinvandrares bidrag till samhällsekonomin I detta avsnitt beskriver vi arbetskraftsinvandrares bidrag till den svenska ekonomin. Inledningsvis beskriver vi bidraget till produktionsnivåer och skatteintäkter på nationell nivå. Därefter beskriver vi motsvarande bidrag för arbetskraftsinvandrare inom olika yrkeskategorier samt regioner. Vi beskriver arbetskraftsinvandrares årliga bidrag till produktion och skatteintäkter. Vi beskriver både direkta effekter och indirekta effekter av de arbetstillfällen som arbetskraftsinvandrare tillför samhällsekonomin. 2.1 Samhällsekonomiskt bidrag på nationell nivå Sammantaget är arbetskraftsinvandrares årliga bidrag till svensk produktion och skatteintäkter betydande. I Figur 2.1 nedan beskrivs den totala produktionsnivån samt de skatteintäkter som arbetskraftsinvandrare bidrar med till den svenska ekonomin. Redovisningen av bidraget till produktion och skatteintäkter fördelas på direkta och indirekta effekter. Figur 2.1. Arbetskraftsinvandrares bidrag till produktion och skatteintäkter, miljarder kr 12 10, ,0 Direkt effekt Indirekt effekt Miljarder kr 6 4 7,4 4,2 1,2 2 3,0 0 Produktion Skatteintäkter Arbetskraftsinvandrares bidrag till svensk produktion uppgår till drygt 10 miljarder kr. De direkta effekterna, som innefattar värdet av arbetskraftsinvandrarnas egen arbetsinsats, uppgår till totalt 7,4 miljarder kr. Även de indirekta effekterna av arbetskraftsinvandrarnas arbetsinsatser är av betydande storlek. Produktionen som uppstår till följd av spridningseffekter i samhällsekonomin uppgår till ytterligare 3 miljarder kr. Således tillförs stora produktionsnivåer även i andra delar av samhällsekonomin till följd av rekrytering av arbetskraftsinvandrare. 7
14 Även de skatteintäkter som arbetskraftsinvandrare ger upphov till är av betydande storlek. Arbetskraftsinvandrarares bidrag till skatteintäkter uppgår till totalt 4,2 miljarder kr. Detta innefattar 3 miljarder kr i direkta effekter och 1,2 miljarder kr i indirekta effekter. De direkta bidragen till skatteintäkter innefattar primärt inkomstskatt, arbets givaravgifter samt moms och punktskatter på de varor och tjänster som arbetskraftsinvand rarna producerar. De indirekta effekterna för skatteintäkter uppstår när arbetskraftsinvandrares arbetsinsatser skapar ytterligare arbetstillfällen i samhällsekonomin, vilka i sin tur ger upphov till skatteintäkter. Som beskrivits ovan tillför arbetskraftsinvandrare betydande samhällsekonomiska värden till den svenska ekonomin. Detta faktum betyder även att relativt små förändringar i rekryteringsmönster för arbetskraftsinvandrare har stor påverkan på produktionsnivåer och skatteintäkter. I Figur 2.2 nedan beskrivs förändringar i arbetskraftsinvandrares bidrag till produktion och skatteintäkter vid minskade rekryteringsnivåer till Sverige. Vi beskriver olika scenarion som innefattar konsekvenser av minskad arbetskraftsinvandring till Sverige med 10, 20, samt 30 procent (allt annat lika). Notera att syftet med dessa scenariobeskrivningar inte är att beskriva utfall av eventuella reformer som påverkar nivån på arbetskraftinvandringen till Sverige. Syftet är snarare att redovisa vilka konsekvenser en minskad arbetskraftsinvandring får för svensk ekonomi, oavsett orsak. Figur 2.2. Samhällsekonomiska konsekvenser av minskad arbetskraftsinvandring 10 procent lägre arbetskraftsinvandring 20 procent lägre arbetskraftsinvandring 30 procent lägre arbetskraftsinvandring 0,0 Bidrag till produktion Bidrag till skatteintäkter Bidrag till produktion Bidrag till skatteintäkter Bidrag till produktion Bidrag till skatteintäkter Direkt effekt Indirekt effekt -0,5-0,4 Miljarder kr -1,0-1,5-2,0-1,0-2,0-0,8-1,2-2,5-3,0-3,5-3,0 En minskning av arbetskraftsinvandringen med 10 procent innebär att bidraget till den svenska produktionsnivån sjunker med en miljard kr. Dessutom minskar skatteintäkterna med nästan en halv miljard kr. Vid en minskning av arbetskraftsinvandringen med 20 procent sjunker bidraget till produktionsnivån med två miljarder medan bidraget till skatteintäkter minskar med ungefär 0,8 miljarder kr. Om arbetskraftsinvandringen minskar med 30 procent sjunker produktionsnivån med tre miljarder kr samtidigt som skatteintäkterna minskar med 1,2 miljarder kr. 8
15 Sammantaget kan vi konstatera att för varje tionde procentenhet arbetskraftsinvandringen minskar (jämfört med 2015 års nivå) sjunker arbetskraftsinvandrares bidrag till svensk produktion med en miljard kr samtidigt som skatteintäkterna minskar med nästan en halv miljard kr, allt annat lika. 2.2 Samhällsekonomiskt bidrag inom olika yrkesgrupper I detta avsnitt beskrivs i vilken utsträckning arbetskraftsinvandrare inom olika yrkesgrupper bidrar till svensk produktion och skatteintäkter. Storleken på bidraget till produktion samt skatteintäkter inom respektive yrkeskategori beror primärt på två olika faktorer antalet individer inom respektive yrkeskategori som arbetskraftsinvandrar till Sverige, samt produktiviteten inom respektive yrkesgrupp. I Figur 2.3 nedan beskrivs bidraget till svensk produktion fördelat på olika yrkeskategorier. I diagrammet redovisas de 20 yrkesgrupper som tillför mest produktion. Sammantaget tillför dessa yrkesgrupper 80 procent av den totala produktionsnivån således tillförs en femtedel av produktionsvärdet av arbetskraftsinvandrare inom resterande yrkesgrupper. Figur 2.3. Arbetskraftsinvandrares bidrag till produktion fördelat per yrkeskategori IT-arkitekter, systemutvecklare m.fl. Civilingenjörsyrken Bärplockare och plantörer m.fl. Kockar och kallskänkor Köks- och restaurangbiträden m.fl. Ingenjörer och tekniker Skogsarbetare Revisorer, finansanalytiker m.fl. Försäljnings- och marknadschefer Skötare, vårdare m.fl. Grundskollärare, fritidspedagoger m.fl. Snickare, murare och anläggningsarbetare Verkställande direktörer m.fl. Övriga administrations- och servicechefer Försäkringsrådgivare, företagssäljare m.fl. Städare och hemservicepersonal m.fl. Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl. Kontorsassistenter och sekreterare Ekonomi- och finanschefer Växtodlare inom jordbruk och trädgård 815 (8,1 %) 542 (5,4 %) 454 (4,5 %) 300 (3,0 %) 273 (2,7 %) 169 (1,7 %) 162 (1,6 %) 161 (1,6 %) 143 (1,4 %) 136 (1,3 %) 123 (1,2 %) 121 (1,2 %) 102 (1,0 %) 101 (1,0 %) 100 (1,0 %) 87 (0,9 %) 78 (0,8 %) 72 (0,7 %) 66 (0,7 %) Direkt effekt Indirekt effekt 4025 (39,8 %) Produktionsvärde, Mkr Not: Andel av totala skatteintäkter inom parentes. Resterande yrkeskategorier motsvarar 20 % av produktionsvärdet Yrkeskategorier på 3-siffrig nivå (SSYK). IT-arkitekter och systemutvecklare m.fl. är den yrkeskategori som tillför störst produktion det årliga produktionstillskottet från individer inom denna yrkeskategori uppgår till 4,0 miljarder kr, motsvarande nästan 40 procent av den samlade produktionen som tillförs av arbetskraftsinvandrare. Notera att arbetskraftsinvandrare inom denna yrkeskategori motsvarar ungefär 25 procent av samtliga arbetskraftsinvandrare till Sverige de tillför således relativt mycket produktionsvärde per individ jämfört med andra yrkesgrupper som arbetskraftsinvandrar till Sverige. 9
16 Näst störst produktion tillförs av individer inom civilingenjörsyrken drygt 800 Mkr motsvarande 8 procent av den totala produktionen. Därefter följer tre yrkeskategorier med relativt låg kunskapsintensitet bärplockare och plantörer, kockar och kallskänkor samt köks- och restaurangbiträden. Dessa tre kategorier tillför tillsammans ett produktionsvärde på ungefär 1,3 miljarder kr vilket motsvarar 13 procent av den totala produktionen. I Figur 2.4 beskrivs skatteintäkter som genereras av arbetskraftsinvandrare inom olika yrkeskategorier. Mönstret i diagrammet återspeglar i stor utsträckning den ranking som redovisats för produktionsnivå i Figur 2.3. Liksom för produktionsnivån tillför IT-arkitekter, systemutvecklare m.fl. klart mest skatteintäkter över 800 Mkr vilket motsvarar ungefär 2 av 10 kr i skatteintäkter som härstammar från arbetskraftsinvandrares arbetsinsatser. Individer inom civilingenjörsyrken tillför nästan 500 Mkr motsvarande ungefär 8 procent av de totala skatteintäkterna. De tre yrkeskategorierna bärplockare och plantörer, kockar och kallskänkor samt köks- och restaurangbiträden tillför drygt 600 Mkr i skatteintäkter. Figur 2.4. Arbetskraftsinvandrares bidrag till skatteintäkter inom olika yrkeskategorier IT-arkitekter, systemutvecklare m.fl. Civilingenjörsyrken Kockar och kallskänkor Bärplockare och plantörer m.fl. Köks- och restaurangbiträden m.fl. Ingenjörer och tekniker Skogsarbetare Revisorer, finansanalytiker m.fl. Försäljnings- och marknadschefer Skötare, vårdare m.fl. Grundskollärare, fritidspedagoger m.fl. Snickare, murare och anläggningsarbetare Verkställande direktörer m.fl. Övriga administrations- och servicechefer Försäkringsrådgivare, företagssäljare m.fl. Städare och hemservicepersonal m.fl. Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl. Kontorsassistenter och sekreterare Ekonomi- och finanschefer Växtodlare inom jordbruk och trädgård 248 (6,1 %) 204 (5 %) 164 (4 %) 150 (3,7 %) 92 (2,3 %) 89 (2,2 %) 88 (2,2 %) 78 (1,9 %) 74 (1,8 %) 67 (1,6 %) 66 (1,6 %) 56 (1,4 %) 55 (1,3 %) 54 (1,3 %) 48 (1,2 %) 42 (1 %) 39 (1 %) 36 (0,9 %) Skatteintäkter, Mkr Not: Andel av totala skatteintäkter inom parentes. Resterande yrkeskategorier motsvarar 28 % av skatteintäkterna. Yrkeskategorier på 3-siffrig nivå (SSYK). 446 (10,9 %) 844 (20,7 %) Direkt effekt Indirekt effekt 10
17 2.3 Samhällsekonomiskt bidrag inom olika regioner Denna sektion innefattar beskrivningar av arbetskraftsinvandrares bidrag till produktion och skatteintäkter på regional nivå. Individernas samhällsekonomiska bidrag till regionerna påverkas dels av antalet rekryterade individer och dels av vilka yrkesgrupper som rekryteras till respektive region. I Figur 2.5 nedan beskrivs arbetskraftsinvandrares årliga bidrag till produktionen fördelat per län där det rekryterande företaget är beläget. 4 Störst bidrag till produktionen, över 6 miljarder kr, tillförs i Stockholmsregionen. Detta innefattar 4,5 miljarder kr i direkta effekter och 1,7 miljarder kr i indirekta effekter. Arbetskraftsinvandrare som rekryteras av företag i Stockholmsregionen tillför även relativt mycket per individ antalet förstagångstillstånd som utfärdas till arbetskraftsinvandrare som rekryteras av företag i Stockholmsregionen motsvarar drygt 40 procent av samtliga förstagångstillstånd, medan produktionen motsvarar ungefär 60 procent av den totala produktion som arbetskraftsinvandrare tillför på nationell nivå. Figur 2.5, Arbetskraftsinvandrares bidrag till produktion i olika regioner Stockholm Västra Götaland Skåne Västerbotten Dalarna Värmland Östergötland Västmanland Norrbotten Jönköping Kronoberg Uppsala Jämtland Örebro Halland Gävleborg Västernorrland Kalmar Södermanland Blekinge Gotland 1031 (10,1 %) 560 (5,7 %) 543 (5,6 %) 242 (2,6 %) 241 (2,5 %) 183 (1,8 %) 164 (1,6 %) 139 (1,4 %) 114 (1,1 %) 118 (1,1 %) 101 (1,1 %) 95 (1,0 %) 87 (0,8 %) 66 (0,7 %) 63 (0,6 %) 46 (0,4 %) 42 (0,4 %) 38 (0,4 %) 24 (0,2 %) 8 (0,1 %) 6216 (60,6 %) Direkt effekt Indirekt effekt Produktionsvärde, Mkr Not: Andel av totalt produktionsvärde inom parentes. 1 Notera dock att ett företag kan bedriva sin verksamhet i andra regioner än det län företaget är registrerat i. 4 Notera dock att ett företag kan bedriva sin verksamhet i andra regioner än det län företaget är registrerat i. 11
18 Även i de övriga två storstadslänen, Västra Götaland och Skåne, producerar arbetskraftsinvandrare stora samhällsekonomiska värden, motsvarande 10 respektive 6 procent av den totala produktionen. Värt att notera är även att Väster botten står för en relativt stor del av produktionen. Detta beror primärt på ett stort antal säsongs arbetare som arbetar i regionen. Lägst bidrag till produktionen har arbetskraftsinvandrare som rekryterats till företag på Gotland. Endast ett fåtal arbets krafts invandrare rekryteras dock av gotländska företag. I Figur 2.6 framgår fördelningen av skatteintäkter som årligen genereras av arbetskraftsinvandrare som rekryteras av företag inom olika regioner. I Stockholms län bidrar arbetskraftsinvandrare med över 2 miljarder kr i skatteintäkter, vilket innefattar 1,5 miljarder kr i direkta effekter och ungefär 0,6 miljarder kr i indirekta effekter. Figur 2.6. Arbetskraftsinvandrares bidrag till skatteintäkter, fördelat per region Stockholm Västra Götaland Skåne Västerbotten Dalarna Värmland Östergötland Västmanland Norrbotten Jönköping Kronoberg Uppsala Jämtland Örebro Halland Gävleborg Västernorrland Kalmar Södermanland Blekinge Gotland 564 (13,8 %) 306 (7,5 %) 225 (5,5 %) 133 (3,3 %) 122 (3 %) 100 (2,4 %) 89 (2,2 %) 73 (1,8 %) 63 (1,5 %) 59 (1,4 %) 55 (1,3 %) 48 (1,2 %) 48 (1,2 %) 36 (0,9 %) 35 (0,9 %) 25 (0,6 %) 23 (0,6 %) 21 (0,5 %) 13 (0,3 %) 4 (0,1 %) 2042 (50 %) Direkt effekt Indirekt effekt Skatteintäkter, Mkr Not: Andel av totala skatteintäkter inom parentes. I Västra Götaland och Skåne tillförs över 500 Mkr respektive 300 Mkr i skatteintäkter. I Västerbotten uppgår arbetskraftsinvandrares bidrag till skatteintäkter till över 200 Mkr. Lägst skatteintäkter tillför arbetskraftsinvandrare som rekryterats av företag på Gotland. 12
19 3 Metodbeskrivning I detta kapitel beskriver vi de metoder som använts för att beräkna arbetskraftsinvandrares bidrag till produktion och skatteintäkter. Inledningsvis beskriver vi studiens dataunderlag. Därefter beskrivs de förutsättningar och antaganden som ligger till grund för beräkningarna av bidrag till produktion respektive skatteintäkter. 3.1 Dataunderlag Beräkningarna i denna rapport baseras på offentlig statistik från Migrationsverket och SCB. Vi utgår från 2015 års statistik i den mån det är möjligt. Följande variabler används i beräkningarna: (N) (y) (r) (T) (A) (I) Antal arbetskraftsinvandrare Yrkeskategori Region (län) Arbetstillståndets tidslängd Arbetsgivaravgifter Inkomstskatt (W) Bruttomedellön (i) 5 (s) Moms och punktskatter Spridningsmultiplikator Antal arbetskraftsinvandrare Antal arbetskraftsinvandrare (N) härstammar från Migrationsverkets databas över beviljade arbetstillstånd. Värt att notera är att inte alla arbetskraftsinvandrare behöver arbetstillstånd för att arbeta i Sverige exempelvis krävs inget arbetstillstånd för specialister inom en internationell koncern som arbetar tillfälligt i Sverige för koncernen i sammanlagt kortare tid än ett år. Det faktum att endast individer med arbetstillstånd innefattas i analysen innebär att de faktiska produktionsvärdena och skatteintäkterna som tillförs av arbetskraftsinvandrare underskattas Yrkeskategori och region Varje arbetstillstånd kan knytas till yrkeskategori (y) och region (r). Regiontillhörighet definieras som länstillhörighet för det företag respektive individ inleder sin anställning hos. Yrkeskategorier registreras primärt utifrån SSYK2012. Dock har vissa arbetskrafts invandrare registrerats utifrån den äldre standarden SSYK Notera att definitionen indirekt skatt vanligtvis används för att beskriva moms och punktskatter i denna typ av analys. Denna definition undviks för att läsaren inte ska riskera att blanda ihop variabeln med beräkningar av indirekta effekter. 6 Vi har använt data på 3-siffrig nivå. Då vi använt en kombination av de två standarderna uppgår det totala antalet kategorier till 169, vilket kan jämföras med 147 kategorier som används inom SSYK2012. Vissa närliggande yrkes kategorier har slagits ihop. 13
20 3.1.3 Arbetstillståndets tidslängd Till respektive yrkeskategori kan den genomsnittliga tidslängden för arbetstillstånds giltighet (T) knytas. Då ingen information registreras kring hur länge arbetskraftsinvandrare stannar i Sverige använder vi i denna studie längden på det första arbetstillståndet som en approximation för hur länge individer stannar i landet. Således avgränsar vi bort produktion som tillförs till den svenska samhällsekonomin av individer som förlänger sina arbetstillstånd eller fått permanent uppehållstillstånd. Vi gör denna avgränsning då kopplingen mellan individer som har befintliga tillstånd och sedan förlänger dem är otydlig, samt för att undvika överskattning av faktiska storlekar på produktion och skatteintäkter. Att enbart arbetskraftsinvandrare med nya tillstånd ingår i beräkningarna innebär också en underskattning av effekterna då den produktion som tillförs av de som förlänger tillstånd eller fått permanent uppehållstillstånd inte är medräknad. Då vi estimerar årliga effekter kommer individer vars arbetstillstånd sträcker sig mer än ett år även tillföra samhällsekonomiska värden under mer än ett år Arbetsgivaravgifter och inkomstskatt Arbetsgivaravgifterna (A) uppgår till 31,42 procent. Vi har utgått från en inkomstskatt (I) som motsvarar den genomsnittliga kommunalskattesatsen 31,99 procent. Generellt är utgångspunkten att arbetskraftsinvandrare betalar skatt och sociala avgifter utifrån samma villkor som inhemsk arbetskraft. Dock finns vissa undantag. Individer med arbetstillstånd kortare än 6 månader har möjlighet att bli beskattad enligt SINK (särskild inkomstskatt för utomlands bosatts). Detta innebär att individerna beskattas med en fast skattesats på 20 procent. 7 I beräkningarna har även tagits hänsyn till att villkor för skatter och sociala avgifter skiljer sig mellan utstationerade individer och individer som anställs direkt av ett inhemskt företag. Utstationerade individer betalar generellt inte skatt eller sociala avgifter i Sverige, även om undantag finns. För att klassas som utstationering måste något av följande kriterier vara uppfyllt för en utländsk individ som arbetar i Sverige: 8 1. när en arbetsgivare för egen räkning och under egen ledning sänder arbetstagare till Sverige enligt avtal som arbetsgivaren har ingått med den i Sverige verksamma mottagaren av tjänsterna, 2. när en arbetsgivare sänder arbetstagare till Sverige till en arbetsplats eller till ett företag som tillhör koncernen, eller 3. när en arbetsgivare som hyr ut arbetskraft eller ställer arbetskraft till förfogande sänder arbetstagare till ett användarföretag som är etablerat i Sverige eller som bedriver verksamhet här. En mycket stor majoritet av utstationerade arbetskraftsinvandrare i Sverige är antingen thailändska bärplockare eller indiska IT-konsulter. 9 I beräkningarna har vi således tagit hänsyn till att dessa individer generellt inte betalar skatter och sociala avgifter i Sverige. 7 Dock har man inte möjlighet att göra avdrag. Inkomsten behöver inte heller deklareras. Man kan även, om man så vill, välja att bli beskattad utifrån gängse skattevillkor. 8 Se Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare. 9 Arbetsmiljöverket för statistik över utstationerade individer i Sverige. Se exempelvis Helårsrapport 2015 Register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige (Arbetsmiljöverket 2016). 14
21 3.1.5 Bruttomedellön Bruttomedelönen (W) beräknas per yrkeskategori och motsvarar den nationella genomsnittslönen för respektive yrkeskategori Moms och punktskatter Moms och punktskatter (i) inkluderas i beräkningarna för att justera den estimerade produktionsnivån till konsumenters faktiska betalningsvilja för slutprodukter och därmed definiera produktionsnivå utifrån marknadspris. Denna faktor uppgår till 14,3 procent (baserat på 2015 års data) Spridningsmultiplikator Spridningsmultiplikatorn (s) beskriver de spridningseffekter som arbetskraftsinvandrares arbetstillfällen ger upphov till. Multiplikatorn definieras som det totala antalet arbetstillfällen som skapas till följd av rekrytering av en arbetskraftsinvandrare. Exempelvis innebär en multiplikator med värdet 1,5 att 0,5 arbetstillfällen skapas i andra delar av ekonomin till följd av en rekrytering. Vi har valt att tillämpa en multiplikator som uppgår till 1,4 för samtliga yrkeskategorier med undantag för följande yrken där multiplikatorn angetts till 1,2: Bärplockare och plantörer m.fl. Kockar och kallskänkor Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl. Skogsarbetare Städare och hemservicepersonal m.fl. Växtodlare inom jordbruk och trädgård Anledningen till de lägre multiplikatorerna för ovan nämnda sektorer är dels att arbetskraftsinvandrare inom några av dessa sektorer generellt arbetar i Sverige på säsongsbasis och därför konsumerar inom landets gränser i låg utsträckning. Vi har även valt relativt låga multiplikatorer för andra enkla arbeten då dessa generellt tenderar att generera lägre spridningseffekter till resterande delar av ekonomin. Generellt beräknas multiplikatorer utifrån input-output-analyser, där utveckling för syssel sättning och andra parametrar inom specifika sektorer till följd av expansion eller kontraktion inom andra sektorer kan beräknas. Dock har en vanlig input-output-analys inte varit möjlig att genomföra då vi för 2015 års arbetskraftsinvandring endast haft tillgång till data för yrkesgrupper och inte sektorer. Vi vet helt enkelt inte vilka specifika sektorer dessa individer arbetar inom. 11 Vi har därför istället valt att tillämpa mycket konservativa antaganden om multiplikatorernas storlek. I rapporten Det nya näringslivet samspelet mellan industrin och tjänstesektorn (Almega och Unionen, 2008) anges att sysselsättningsmultiplikatorn för hela ekonomin under de senaste 25 åren uppgått till över 1,5. Inom näringslivet uppgår multiplikatorn till 1,74, och inom industrin och tjänstesektorn uppgår multiplikatorn till 2,18 respektive 1,41. Multiplikatorerna som används i denna studie kan således betraktas som mycket konservativa mått på de faktiska spridningseffekter som uppstår i samhällsekonomin till följd av anställning av arbetskraftsinvandrare. 10 Mer specifikt beräknas produktionsnivå till marknadspris som: (produktion till faktorkostnad + moms och punktskatter indirekta transfereringar (subventioner)). 11 Många individers yrkestillhörighet kan med stor sannolikhet härledas till en viss branschtillhörighet, såsom personal inom hotell och restaurang.. Det är dock inte möjligt att direktöversätta yrkeskategorier (SSYK) till näringslivsindelningar (SNI). 15
22 3.2 Beräkningar av produktionsnivåer Följande ekvationer ligger till grund för beräkning av arbetskraftsinvandrares direkta effekter för produktionsnivåer fördelat per yrkeskategori (Pn y ) samt region Pn r ): PPPPPPPP yyyy,dddddddddddddddddddddddd = NNNN yyyy (WWWW yyyy (1 + AAAA)) TTTT yyyy (1 + iiii) 169 PPPPPPPP rrrr,dddddddddddddddddddddddd = [NNNN rrrrrrrr (WWWW yyyy (1 + AAAA)) TTTT yyyy (1 + iiii)] yyyyyy Indirekta effekter beräknas på följande vis: PPPPPPPP yyyy,dddddddddddddddddddddddddddddddd = ssss yyyy 1 NNNN yyyy (WWWW yyyy (1 + AAAA)) TTTT yyyy (1 + iiii) 169 PPPPPPPP rrrr,dddddddddddddddddddddddddddddddd = [(ssss yyyy 1) NNNN rrrrrrrr (WWWW yyyy (1 + AAAA)) TTTT yyyy (1 + iiii)] yyyyyy Skillnaden mellan ekvationerna för beräkning av direkta respektive indirekta effekter är faktorn (s y 1). I ekvationen för att beräkna produktionsnivån inom de olika yrkeskategorierna (Pn y ) multipliceras antalet individer inom respektive yrkeskategori (N y ), med motsvarande bruttomedellön för yrket (W y ), inklusive arbetsgivaravgift (A). Denna faktor multipliceras med respektive yrkes genomsnittliga längd på det första arbetstillståndet (T). Vi korrigerar sedan produktionsnivån till marknadspris genom att addera det genomsnittliga värdet av moms och punktskatter (i). Beräkningen av produktion på regional nivå (Pn r ) sker på ett liknande vis. Skillnaden är att individerna delas in efter regional tillhörighet och yrkeskategori. Den regionala produktionen är följaktligen summan av samtliga individers produktion inom regionen. Notera att medellönen och arbetstillståndets längd är data som är kopplad till yrkeskategorin. Detta innebär att effekter på regional nivå även behöver ta hänsyn till yrkesspecifika egenskaper. Summan av produktionsvärdet inom samtliga yrkeskategorier uppgår till samma belopp som summan av produktionsvärdet inom samtliga regioner. Således kan (Pn) definieras som: PPPPPPPP = PPPPPPPP yyyy = PPPPPPPP rrrr yyyyyy rrrrrr I beräkningarna utgår vi från 169 yrkeskategorier och 21 regioner i respektive summering av produktionsvärdet. 16
23 3.3 Beräkningar av skatteintäkter För att beräkna direkta effekter för skatteintäkter per yrkeskategori (Si y ) och region (Si r ) har följande ekvationer tillämpats: SSSSiiii yyyy,ddddddddrrrrdddddddddddd = (NNNN yyyy WWWW yyyy TTTT yyyy ) (AAAA + IIII) + (NNNN yyyy WWWW yyyy TTTT yyyy ) (1 + AAAA) iiii 169 SSSSiiii rrrr,ddddddddrrrrdddddddddddd = (NNNN rrrryyyy WWWW yyyy TTTT yyyy ) (AAAA + IIII)+ (NNNN rrrryyyy WWWW yyyy TTTT yyyy ) (1 + AAAA) iiiii yyyyyy De indirekta effekterna beräknas på följande vis: SSSSiiii yyyy,ddddiiiidddddddddddddddddddddddd = (ssss yyyy 1) ((NNNN yyyy WWWW yyyy TTTT yyyy ) (AAAA + IIII)+ (NNNN yyyy WWWW yyyy TTTT yyyy ) (1 + AAAA) iiii) 169 SSSSiiii rrrr,ddddiiiidddddddddddddddddddddddd = (ssss yyyy 1) ((NNNN rrrryyyy WWWW yyyy TTTT yyyy ) (AAAA + IIII) + (NNNN rrrryyyy WWWW yyyy TTTT yyyy ) (1 + AAAA) iiii)i yyyyyy Återigen är skillnaden mellan ekvationerna som används för att beräkna direkta respektive indirekta effekter faktorn (s y 1). Skatteintäkterna för en given yrkeskategori (Si y ) beräknas genom att inledningsvis multiplicera antalet individer inom respektive yrkeskategori med yrkets bruttomedellön och den genomsnittliga längden på första arbetstillståndet (N y * W y * T y ). Därefter multipliceras denna faktor med summan av arbetsgivaravgifter och inkomstskatt. Hänsyn har tagits till de individer som omfattas av särskilda regler för inkomstskatt och arbetsgivaravgifter (se avsnitt 3.1.4). I ett nästa steg adderas moms och punktskatter genom att multiplicera denna faktor med summan av bruttoinkomsten och arbetsgivaravgiften. Något förenklat består skatteintäkterna således av yrkesviktade arbetsgivaravgifter och inkomstskatter, samt moms och punktskatter. På regional nivå beräknas skatteintäkterna på ett liknande vis, men inom respektive län. För att beräkna totala skatteintäkter summeras de totala skatteintäkterna inom samtliga yrkeskategorier eller samtliga regioner: SSSSiiii = SSSSiiii yyyy = SSSSiiii rrrr yyyyyy rrrrrr 3.4 Avgränsningar I beräkningarna av arbetskraftsinvandrares bidrag till produktion och skatteintäkter har undanträngningseffekter inte inkluderats. Ett argument för att inkludera sådana i analysen är att utländska arbetskraftsinvandrare tar jobb som annars skulle tilldelats inhemsk arbetskraft, och att den inhemska arbetskraften som en följd av detta upplever en ökad arbetslöshet. Vi bedömer dock att eventuella undanträngningseffekter på arbetsmarknaden till följd av den nuvarande arbetskraftsinvandringen är begränsade. 17
24 Samhällsekonomin är på lång sikt inget nollsummespel där ett fast antal arbetsplatser kan tillsättas. För att undanträngningseffekter ska uppstå, och arbetslöshetsgraden på den inhemska arbetsmarknaden öka, krävs i regel en kortsiktig utbudschock på arbetsmarknaden innan en ny jämvikt hunnit uppnås. Antalet arbetskraftsinvandrare som tilldelas arbetstillstånd i Sverige har inte ökat, utan snarare minskat under de senaste åren detta talar emot att arbetstillfällen idag trängs ut på den svenska arbetsmarknaden. 12 Arbetskraftsinvandrare tillsätts dessutom generellt inom arbeten som inhemsk arbetskraft av olika anledningar inte är aktuella för, exempelvis då en specifik expertkompetens efterfrågas eller om arbetet är säsongsbetonat vilket innebär att arbetsuppgifterna inte är attraktiva nog för inhemsk arbetskraft. Många tjänster hade således inte tillsats alls om en arbetskraftsinvandrare inte kunnat rekryteras. Arbetskraftsinvandringen har därför i stor utsträckning skapat arbetstillfällen som annars inte skulle existera över huvud taget vilket innebär att arbetskraftsinvandrare kompletterar snarare än konkurrerar med den inhemska arbetskraften. 13 Dessutom kan förväntas att en arbetsgivare i regel, allt annat lika, helst tillsatt en individ från den inhemska arbetsmarknaden då detta innebär mindre administrativ börda och mindre grad av osäkerhet. Att man som arbetsgivare istället vänder sig till den internationella arbetsmarknaden är ytterligare ett tecken på att ett arbetstillfälle inte tillsatts om man inte kunnat rekrytera på den internationella arbetsmarknaden. 14 En avgränsning i studien är även att vi i beräkningarna beskriver årliga effekter utifrån 2015 års rekryteringsmönster av arbetskraftsinvandrare. Vi har således valt att inte i nkludera historisk data, eller att prognostisera framtida utveckling av arbetskraftsinvandringen. Anledningen till denna avgränsning är vi valt att fokusera på den produktion och de skatte intäkter som härstammar från arbetskraftsinvandrare som varit verksamma under det senaste helåret och därmed basera beräkningarna på så aktuell data som möjligt. Notera även att relativt få individer rekryterades år 2015 jämfört med tidigare år vilket innebär att arbetskraftsinvandrares bidrag till samhällsekonomin minskat över tid. 15 En ytterligare begränsning är att vi endast studerar arbetskraftsinvandrares bidrag till produktion och skatteintäkter utifrån individernas direkta arbetsinsats. Arbetskraftsinvandrares påverkan på företags driftöverskott, vilket innefattas i beräkningar av BNP från inkomstsidan som tillämpats i denna studie, innefattas ej i de summerade produktionsnivåerna. 16 Arbetskraftsinvandrare har en positiv påverkan på företags förmåga att skapa samhällsekonomiska värden, 17 men samtidigt kan antas att ett visst produktionsbortfall uppstår i form av administration och sökkostnader då resurser läggs på rekryteringsprocesser istället för tillväxtdrivande aktiviteter Till exempel visas i Docquier, et. al., The Labor Market Effects of Immigration and Emigration in OECD countries (2011) att migration på lång sikt inte påverkar arbetslöshetsgraden hos inhemsk arbetskraft i OECD-länder. Dock påverkas sysselsättning heller inte alltid av kortsiktiga utbudschocker. T ex visar Mattias Engdahl och Olof Åslund i Arbetsmarknadseffekter av öppna gränser (IFAU, 2013) att den ökade konkurrensen på arbetsmarknaden till följd av EU-utvidgningen inte påverkade sysselsättning för individer på den inhemska arbetskraften, även om inkomstnivåerna hos vissa grupper minskade med ungefär en procent. 13 Se även Mattias Engdahl, Invandringens arbetsmarknadseffekter (IFAU, 2016), där kortsiktiga undanträngningseffekter till följd av migration till Sverige av mindre magnitud uppmäts. Dessa effekter drivs av individer från andra nordiska länder med liknande egenskaper som den inhemska arbetskraften, och inte av utomeuropeiska individer. Undanträngnings effekter uppstår dessutom inom specifika yrkesgrupper och inte på aggregerad nivå. 14 Detta argument förs även i av regeringen i proposition 2007/08:147 Nya regler för arbetskraftsinvandring som låg till grund för reformen Det estimerade bidraget till produktion och skatteintäkter hade uppgått till betydligt större belopp om vi exempelvis utgått från årlig produktion under de senaste 5 åren. 16 Inkomstmetoden kan något förenklat beskrivas som att BNP till marknadspris beräknas genom: (lönekostnader + driftöverskott) * (faktor för korrigering till marknadspriser). Detta kan jämföras med not 10, där produktion till faktorkostnad inkluderar kostnad för arbete och kapital. 17 Se t ex Svenskt Näringsliv (2016) Rekrytering av internationell kompetens. 18 Notera att detta även innebär att åtgärder för att underlätta rekrytering av arbetskraftsinvandrare har potential att minska detta produktionsbortfall. 18
25 4 Tabellbilaga I tabellerna nedan framgår detaljerade beskrivningar av effekter av rekrytering av arbetskraftsinvandrare inom olika yrkesgrupper samt inom olika regioner. Tabellernas innehåll motsvarar framställningarna i Figur 2.3 till Figur 2.6. Tabell 4.1. Arbetskraftsinvandrares samhällsekonomiska effekter per yrkesgrupp Sektor Antal arbetskraftsinvandrare 2015 Direkt effekt Produktion (Mkr) Indirekt effekt Total effekt Skatteintäkter (Mkr) Direkt effekt Indirekt effekt Total effekt IT-arkitekter, systemutvecklare m.fl Civilingenjörsyrken Bärplockare och plantörer m.fl Kockar och kallskänkor Köks- och restaurangbiträden m.fl Ingenjörer och tekniker Skogsarbetare Revisorer, finansanalytiker m.fl Försäljnings- och marknadschefer Skötare, vårdare m.fl Grundskollärare, fritidspedagoger m.fl Snickare, murare och anläggningsarbetare Verkställande direktörer m.fl Övriga administrations- och servicechefer Försäkringsrådgivare, företagssäljare m.fl Städare och hemservicepersonal m.fl Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl Kontorsassistenter och sekreterare Ekonomi- och finanschefer Växtodlare inom jordbruk och trädgård Övriga yrken Totalt Not: Produktionsvärde och skatteintäkter i miljoner kr. 19
26 Tabell 4.2. Arbetskraftsinvandrares samhällsekonomiska effekter per region Antal arbetskraftsinvandrare 2015 Direkt effekt Produktion (Mkr) Indirekt effekt Total effekt Direkt effekt Skatteintäkter (Mkr) Indirekt effekt Total effekt Stockholm Västra Götaland Skåne Västerbotten Dalarna Värmland Östergötland Västmanland Norrbotten Jönköping Kronoberg Uppsala Jämtland Örebro Halland Gävleborg Västernorrland Kalmar Södermanland Blekinge Gotland Totalt Not: Produktionsvärde och skatteintäkter i miljoner kr. 20
27 Storgatan 19, Stockholm Telefon Arkitektkopia AB, Bromma, 2016
28 JUNI 2016 Sammanfattning av rapport Rekrytering av internationell kompetens
29 Författare: Jonas Öhlin, DAMVAD Analytics Samuel Palmquist, DAMVAD Analytics
30 REKRYTERING AV INTERNATIONELL KOMPETENS Detta dokument är en sammanfattning av rapporten Rekrytering av internationell kompetens Arbetskraftsinvandringens betydelse för svenska företag (Svenskt Näringsliv 2016). December 2008 infördes nya regler för arbetskraftsinvandring till Sverige. Reformen syftade till att underlätta för personer utanför EU/EES att komma till Sverige för att arbeta. Den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen upphörde och istället blev utgångspunkten de enskilda arbetsgivarnas bedömning av arbetskraftsbehovet. Det nuvarande regelverket brukar betraktas som ett av de mest liberala inom OECD och inga kvoter av specifika yrkeskompetenser kan fyllas. En större öppenhet för arbetskraftsinvandring gentemot omvärlden har enligt nationalekonomisk teori stora fördelar. Mindre rigida gränser mellan länder och ökade möjligheter för individer att finna relevanta arbeten och förbättra sina ekonomiska villkor ger upphov till bättre matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Möjligheter för företag att finna relevant kompetens i andra länder ökar förutsättningar för verksamheter att bemannas med personer som tillför största möjliga nytta i form av ökad produktion. I denna studie kartläggs företag som rekryterat arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU/EES under perioden Undersökningen syftar till att ge insikt i vilka företag som anställer arbetskraftsinvandrare samt vilken betydelse den internationella arbetskraften har för dessa företag. Studien har genomförts utifrån två olika metodansatser en statistisk analys samt intervjuer med företag som anställt arbetskraftsinvandrare. Den statistiska analysen baseras på unik data där företag som rekryterat arbetskraftsinvandrare identifierats och studerats utifrån registerdata. Vi har även identifierat en kontrollgrupp bestående av företag med liknande egenskaper som de företag som rekryterat arbetskraftsinvandrare. Därefter har de båda företagsgruppernas utveckling följts över tid. De skillnader som vi med statistisk signifikans uppmäter mellan mottagarföretag och kontrollgrupp ger en indikation på hur rekrytering av arbetskraftsinvandrare påverkar de mottagande företagen. Vilka egenskaper har företag som rekryterar arbetskraftsinvandrare? Vi har identifierat ungefär företag som rekryterat närmare arbetskraftsinvandrare under perioden Nästan tre av fyra företag som anställt arbetskraftsinvandrare är beläget i något av storstadslänen (Stockholm, Västra Götaland och Skåne). Företag som rekryterar arbetskraftsinvandrare är oftast verksamma inom sektorerna hotell- och restaurang samt handel. Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik samt informations- och kommunikationsverksamhet är två sektorer där mer högkvalificerade individer är verksamma och relativt många företag som anställer arbetskraftsinvandrare identifierats. De flesta företag har under perioden anställt en enskild arbetskraftsinvandrare. Tre av fyra identifierade företag har endast anställt arbetskraftsinvandrare ett enskilt år under perioden Nästan nio av tio företag har tagit emot högst tre arbetskraftsinvandrare under samma period. Endast två procent av företagen har rekryterat arbetskraftsinvandrare under samtliga fem studerade år. Således anställer relativt få företag arbetskraftsinvandrare på regelbunden basis. 3
31 REKRYTERING AV INTERNATIONELL KOMPETENS I Tabell 1 nedan jämförs nyckeltal för mottagare av arbetskraftsinvandrare med (i) samtliga svenska företag samt (ii) den identifierade kontrollgruppen. 1 Tabell 1. Matchningsprocess. Variabel Omsättning (logaritmerad) Antal anställda (logaritmerad) Skillnad mellan mottagare av arb.krafts. inv och samtliga svenska företag 1,52*** (0,03) 1,78*** (0,01) Produktivitet (tkr) 203,84*** (19,33) Export 0,21*** (0,00) Ålder 0,79*** (0,03) Tillväxt i omsättning (%) Tillväxt i antal anställda ( %) 13,42*** (0,84) 16,48*** (0,33) Skillnad mellan mottagare av arb.krafts.inv och identifierade tvillingföretag 0,01 (0,03) 0,01 (0,03) 2,91 (6,78) 0,00 (0,01) 0,01 (0,17) 0,20 (0,86) 0,08 (0,82) Not: *, ** samt ***, anger signifikans på 10, 5, respektive 1 procents signifikansnivå. Omsättning samt antal anställda samt omsättning i logaritmerade värden. Produktivitet definierat som förädlingsvärde per anställd. Export matchas utifrån en dummyvariabel med värde 1 om företaget exporterar för ett värde som överstiger 4,5 MSEK ett givet år. Mottagarföretagen skiljer sig från ett genomsnittligt svenskt företag med statistisk signifikans på samtliga punkter. Mottagare av arbetskraftsinvandrare är större än ett genomsnittligt företag mätt i både omsättning och antal anställda. Vi finner även att produktivitetsnivån är högre bland mottagarföretagen. Vidare finner vi att företag som rekryterar arbetskraftsinvandrare i större utsträckning bedriver exportverk samhet jämfört med andra företag, samt att mottagarföretagen i genomsnitt är relativt unga. Tillväxttakterna för omsättning och antal anställda är betydligt högre för mottagarföretag jämfört med andra företag. Sammanfattningsvis är mottagarföretagen relativt stora, de har god förmåga att producera samhällsekonomiska värden och de uppvisar höga tillväxttakter. Detta innebär att företagen har egenskaper som medför att de i stor utsträckning bidrar till den samhällsekonomiska utvecklingen. I kolumnen längst till höger i Tabell 1 redovisas skillnader mellan företag som rekryterat arbetskraftsinvandrare och den identifierade kontrollgruppen. Notera att inga statistiskt signifikanta skillnader återstår mellan de båda grupperna efter matchningen. Således har en kontrollgrupp identifierats bestående av företag med samma storlek, produktionsförmåga och tillväxttakt som mottagarföretagen. Detta innebär goda förutsättningar att härleda förändringar mellan grupperna över tid till rekrytering av arbetskraftsinvandrare. 1 För att finna en kontrollgrupp har matchningsmetoden coarsened exact matching (CEM) använts. 4
32 REKRYTERING AV INTERNATIONELL KOMPETENS Vilka skillnader uppstår mellan mottagarföretag och kontrollgrupp efter rekryteringstillfället? Sammanfattningsvis finner vi att rekrytering av arbetskraftsinvandrare påverkar företags förmåga att skapa samhällsekonomiska värden i positiv riktning. I Tabell 2 nedan redovisas skillnader mellan mottagarföretagen och kontrollgruppen två år efter rekryteringstillfället. Mottagarföretagen har efter denna tidsperiod 17 procent högre omsättningsnivå jämfört med kontrollgruppen. Under samma period ökar även förädlingsvärdet med 17 procent och det totala antalet anställda inom företagen ökar med 14 procent jämfört med kontrollgruppen. 2 Tabell 2. Skillnad mellan mottagarföretag och kontrollgrupp 2 år efter rekryteringstillfället. Omsättning (logaritmerad) Antal anställda (logaritmerad) Förädlingsvärde (logaritmerad) Produktivitet (tkr) Export Årlig lönekostnad per anställd (tkr) 0,16*** 0,13*** 0,16*** 15,15 0,03*** 26,28*** (0,04) (0,03) (0,04) (11,91) (0,01) (3,75) Not: *, ** samt ***, anger signifikans på 10, 5, respektive 1 procents signifikansnivå. Omsättning, antal anställda samt förädlingsvärde i logaritmerad skala. Även företagens internationaliseringsgrad ökar efter rekrytering av arbetskraftsinvandrare sannolikheten att ett företag två år efter rekryteringstillfället bedriver exportverksamhet är tre procent högre i mottagarföretag jämfört med kontrollgruppen. Inom företag som anställt arbetskraftsinvandrare ökar även den genomsnittliga lönekostnaden per anställd snabbare än i kontrollgruppen vi finner således tendenser till att anställning av arbetskraftsinvandrare inte påverkar den genomsnittliga lönenivån inom företaget negativt, utan snarare i positiv riktning. Produktivitetsnivån har utvecklats mer positivt inom mottagarföretagen jämfört med kontrollgruppen, men vi kan inte påvisa att skillnaden är statistiskt signifikant. Positiv utveckling återfinns för företag inom ett brett spektra av branscher och inte enbart inom exempelvis högteknologiska sektorer. Således har rekrytering av arbets krafts invandrare ett stort värde för företag inom olika typer av verksam hets inriktningar. Företag i hela landet påverkas positivt efter rekrytering av arbetskrafts invandrare dock är resultaten tydligast för företag i storstadsregioner. Rekryteringarna har störst betydelse för utvecklingen för mikroföretag med högst nio anställda. 2 Koefficienterna i Tabell 2 redovisas för dessa tre variabler i logaritmerad skala vilket motsvarar en ungefärlig skillnad i procent. Exakt procentuell skillnad beräknas som 100 (e β 1) 5
33 REKRYTERING AV INTERNATIONELL KOMPETENS Vad beror skillnaderna i utveckling på? Företagen beskriver själva att rekryteringar av motsvarande kompetens inte varit möjliga om man inte kunnat rekrytera personer på den internationella arbetsmarknaden i samma utsträckning som är möjligt i dagens system. Tillgången till det bredare arbetskraftsutbudet har varit en viktig förklaringsfaktor till bolagens utveckling och tillväxt. Specialistkompetens, mångfald och internationella erfarenheter är faktorer som tillfört stora mervärden inom mottagarföretagen. Denna beskrivning av arbetskraftsinvandringens mervärden uttrycks av företag inom olika sektorer och av olika storlek. Företagen anser generellt att nuvarande system för arbetskraftsinvandring fungerar bra, men påpekar att bland annat bostadsbrist och långa handläggningstider är faktorer som påverkar förutsättningarna att rekrytera internationell arbetskraft negativt. Många mottagarföretag framhåller att enklare och snabbare processer för rekrytering av arbetskraftsinvandrare skulle innebära bättre förutsättningar dels för det egna företaget men även för andra företag att anställa individer på den internationella arbetsmarknaden. Då arbetskraftsinvandring har tydlig positiv påverkan på mottagande företag skulle förbättrade processer och förenklade villkor för rekrytering av arbetskraftsinvandrare innebära bättre förutsättningar även för andra liknande svenska företag att ta del av de mervärden som individer på den internationella arbetsmarknaden kan tillföra. 6
34 Storgatan 19, Stockholm Telefon Arkitektkopia AB, Bromma, 2016
Arbetskraftsinvandringens bidrag till produktion och välfärd
AUGUSTI 2016 Värdet av internationell kompetens Arbetskraftsinvandringens bidrag till produktion och välfärd Författare: Jonas Öhlin, DAMVAD Analytics Samuel Palmquist, DAMVAD Analytics Förord I december
Arbetskraftsinvandring ur ett regionalt perspektiv
Arbetskraftsinvandring ur ett regionalt perspektiv - Tillväxt och skatteintäkter i Västerbotten For information on obtaining additional copies, permission to reprint or translate this work, and all other
Värdet av utstationering. - den samhällsekonomiska betydelsen av utstationeringar till Sverige
Värdet av utstationering - den samhällsekonomiska betydelsen av utstationeringar till Sverige 2 VÄRDET AV UTSTATIONERING DAMVAD.COM For information on obtaining additional copies, permission to reprint
Arbetskraftsinvandring ur ett regionalt perspektiv
Arbetskraftsinvandring ur ett regionalt perspektiv - Tillväxt och skatteintäkter i Dalarna For information on obtaining additional copies, permission to reprint or translate this work, and all other correspondence,
APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring
APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar
Rekrytering av internationell kompetens
JUNI 2016 Sammanfattning av rapport Rekrytering av internationell kompetens Författare: Jonas Öhlin, DAMVAD Analytics Samuel Palmquist, DAMVAD Analytics Detta dokument är en sammanfattning av rapporten
Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA
2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning
har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Kan utlandsfödda minska bristen på civilingenjörer?
Kan utlandsfödda minska bristen på civilingenjörer? Workshop 3 2017-11-09 Lärprojekt om regionala matchningsindikatorer Jan Persson Analytiker på Tillväxtverket Varför studera civilingenjörsutbildning
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014
DIF Samhällsekonomiskt bidrag April 214 Bakgrund, definitioner och avgränsningar Det samhällsekonomiska bidraget är definierat som de ökade arbetstillfällen samt skatteintäkter som genereras av DIF Hockeys
Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen
Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter
Två år med ROT och RUT
Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...
Teknikutveckling, digitalisering och kompetensförsörjning. Medlemsföretaget Sakab i Kumla
Teknikutveckling, digitalisering och kompetensförsörjning Medlemsföretaget Sakab i Kumla Rekryteringsförsök senaste 6 månaderna Har ni försökt att rekrytera medarbetare till ditt företag under de senaste
En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005
Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig
VD-löner 2009. Mars 2010
VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt
VD-löner April 2011
VD-löner 2010 April 2011 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 60 000 medlemsföretag. Omkring 40 000 företag är mindre, ägarledda företag med färre än 10 anställda. Ersättningen
TRYGG ARBETSMARKNAD FÖR DÄCKMONTÖRER/ DÄCK- OCH HJUL- MEKANIKER
EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND JANUARI 2018 TRYGG ARBETSMARKNAD FÖR DÄCKMONTÖRER/ DÄCK- OCH HJUL- MEKANIKER EN UNDERSÖKNING OM REKRYTERINGSLÄGET OCH ARBETSMARKNAD
Se t.ex. AMS, Ura 2007:3, Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 samt KAKI:s delbetänkande, SOU 2005:50. 2
1 (7) Datum Vårt dnr 2007-11-15 013-2007-2792 Ert datum Ert dnr 2007-07-17 ju2007/6628/ema Justitiedepartementet Enheten för Migration och Asylpolitik 103 39 Stockholm Nuteks remissvar gällande SOU 2005:50
Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor
Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor
Kvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010
IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012
2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt
Hinder för tillväxt 1 Totala näringslivets företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97% Företag Anställda Omsättning Förädlingsvärde 3% 0,5% 0,1% 0-9
Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.
Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2015 Metodbeskrivning Målgrupp: VD eller ägare i Svenskt Näringslivs medlemsföretag
Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter
Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga
Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.
Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2015 Metodbeskrivning Målgrupp: VD eller ägare i Svenskt Näringslivs medlemsföretag
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav
Remissvar. Betänkandet Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2016:91) SVENSKT NÄRINGSLIV. Justitiedepartementet
/4 SVENSKT NÄRINGSLIV Justitiedepartementet Vår referens/dnr: Enheten för migrations- och asylpolitik Karin Ekenger 266/2016 Departementssekreterare Oscar Berger Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Ju2016/09057/EMA
RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag
RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära
Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av mars 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 11 april 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län mars 2014 10 084 (7,6 %) 4 074 kvinnor (6,5 %) 6 010 män (8,0 %)
Nystartade företag första och andra kvartalet 2011
Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Innehållsförteckning Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 2 2011 efter branschgrupp
Nystartade företag tredje kvartalet 2011
Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 3 2011 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag
Arbetsmarknadsläget augusti 2013
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form
Kommittédirektiv. Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. Dir. 2015:75
Kommittédirektiv Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden Dir. 2015:75 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka
Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015 1 500 personer fick arbete i september Under september månad erhöll 1 531
Remissvar. Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 201 8:28) SVENSKT NÄRINGSLIV. Arbetsmarknadsdepartementet
- incitamenten SVENSKT NÄRINGSLIV Arbetsmarknadsdepartementet Vår referens/dnr: Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö SN 123/2018 a.remissvarregerinqskansliet.se Victor Frost 103 33 Stockholm 2018-09-21
Samtliga 21 landsting och regioner
Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:
Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av mars 2013
2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av mars 2013 Fortsatt inbromsning av omsättning till arbete i mars Under mars påbörjade drygt 1 490 av alla som var inskrivna vid
Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013
Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska
PROGNOS våren Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län
PROGNOS våren 2012 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 60 Efterfrågan på varor och tjänster Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.
Bilaga med tabeller Tabell 1. Ranking av län baserat på totalt uttag av föräldrapenning, vård av barn och vård av svårt sjuk anhörig, nettouttag av dagar per län och kön avseende 2011 Ranking Län Totalt
Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015 Fått arbete I augusti fick 1 039 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I augusti
Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag
Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar
Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 9 maj 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län april 2014 9 543 (7,2 %) 3 962 kvinnor (6,3 %) 5 581 män (8,0 %) 2 227
Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.
Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2015 Metodbeskrivning Målgrupp: VD eller ägare i Svenskt Näringslivs medlemsföretag
Företagarnas Entreprenörsindex 2013
LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men
Arbetsmarknadsutsikterna Gotlands län Prognos för arbetsmarknaden Jim Enström
Arbetsmarknadsutsikterna Gotlands län Prognos för arbetsmarknaden 2018 Jim Enström Arbetsmarknadsutsikterna 2018 Förbättrad global ekonomi med ökad tillväxt och stärkt världshandel Starkt stämningsläge
Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december 2011. Lena Liljebäck
Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov 14 december 2011 Lena Liljebäck Svagare utveckling på arbetsmarknaden kommande år Drygt 170 000 jobb har tillkommit på 2 år Sysselsättningens ökning stannar upp 2012
Utvecklingen på arbetsmarknaden
Utvecklingen på arbetsmarknaden Sveriges Kommuner och Landsting Håkan Gustavsson Analysavdelningen -10-23 Procent 8 Sverige, BNP, marknadspris kalenderkorrigerat, säsongrensat, konstanta priser kv 1 -
Löner inom industrin 2014
Löner inom industrin 2014 Kapitel 2 - Löneutveckling Tabell 2.1 Medellöneökningar, okorrigerat 2000-2014 2010-2014 2014 Arbetare 3,0 2,3 2,8 Tjänstemän 3,6 2,4 2,8 Tabell 2.2 Medellöneökningar, korrigerat
Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av mars månad 2013
2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av mars månad 2013 Fler lediga platser Under mars anmäldes 1 800 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och det var
Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 1 400 personer fick arbete i augusti Under augusti månad erhöll 1 396 personer
På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010
På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0
Löner inom industrin 2015
Löner inom industrin 2015 Kapitel 2 - Löneutveckling Tabell 2.1 Medellöneökningar, okorrigerat 2000-2015 2013-2015 2015 Arbetare 3,0 2,2 2,0 Tjänstemän 3,5 2,3 2,2 Tabell 2.2 Medellöneökningar, korrigerat
Yttrande gällande Ds 2017:27 Genomförande av säsongsanställningsdirektivet
1(7) 2017-09-12 Justitiedepartementet Åsa Odin Ekman 103 33 Stockholm 0725292448 Sverige asa.odinekman@tco.se Yttrande gällande Ds 2017:27 Genomförande av säsongsanställningsdirektivet Ju2017/05569/L7
Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län oktober månad 206 Ett åttiotal fler fick arbete i oktober Under oktober månad erhöll 390 personer
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 8 augusti 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands i län juli 2014 10 585 (8,2 %) 4 538 kvinnor (7,4 %) 6 047 män (9,1 %) 2 816
Företagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013
2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2014 januari
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 11 februari 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län januari 2014 9 689 (8,5 %) 4 249 kvinnor (7,9 %) 5 440 män (9,1 %)
Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012
2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat
För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
SSIB Vårkonferens i Huddinge 24/4. Robert Flognfeldt
SSIB Vårkonferens i Huddinge 24/4 Robert Flognfeldt robert.flognfeldt@arbetsformedlingen.se 010-488 61 02 Innehåll Arbetsförmedlingens uppdrag Samarbetet Svenska kyrkan och Arbetsförmedlingen Arbetsmarknaden
Företagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av maj månad 2014 maj
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 17 juni 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län maj 2014 8 187 (7,3 %) 3 705 kvinnor (6,9 %) 4 482 män (7,6 %) 1 980 unga
Antal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Antal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 206 Ett hundratal färre fick arbete i september Under september månad erhöll 437
Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 206 Något fler fick arbete i augusti Under augusti månad erhöll 44 personer någon
Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14
Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2015 Rapport 2015:14 Halvårsrapport januari - juni 2015 Register för företag som utstationerar arbetstagare
Företagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever
Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014
Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet
Företagarpanelen Q Blekinges län
Företagarpanelen Q2 2012 s län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 850 i Skåne
Välfärdsskaparna 2017
Välfärdsskaparna 2017 Günther Mårder vd, Företagarna @gunthermarder Interagera gärna! Använd hashtag: #arebiz @gunthermarder www.foretagarna.se Opinion v Rapporter v 2017 Småföretagen utgör 99,4 procent
Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008
Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga
Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Bilaga Datum
Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga
Aktuella frågor för skolan Anna Ekström
Stockholm den 19 oktober Aktuella frågor för skolan Anna Ekström Utbildningsdepartementet 1 Kunskaperna vänder åt rätt håll Sveriges resultat i PISA Sveriges matematikresultat i TIMSS 520 550 Åk 8 510
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2018
FAKTAUNDERLAG Uppsala län Stockholm, 12 september 2018 Olle Ahlberg Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2018 Till arbete Av samtliga inskrivna arbetslösa i länet påbörjade 1064 personer (551
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av december 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län december 2012 13 330 (7,8%) 6 030 kvinnor (7,5%) 7 300 män (8,1%) 3 840 unga 18-24 år
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM113. Nytt blåkortsdirektiv. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt blåkortsdirektiv Justitiedepartementet 2016-07-14 Dokumentbeteckning KOM (2016) 378 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares
Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2012
2012-05-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2012 Omsättningen till arbete lägre än för ett år sedan, men bland ungdomar är Dalarna i topp i riket Under april påbörjade
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 300 i Västerbotten
Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007
Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste