Mnemosynefjärilen i Uppland

Transkript

1 Mnemosynefjärilen i Uppland Historik och nuvarande utbredning

2

3 Stockholm Uppsala Mnemosynefjärilen i Uppland Historik och nuvarande utbredning

4 För mer information kontakta: Länsstyrelsen i Stockholms län Miljöavdelningen Tfn Rapportnummer 2008:08 ISBN Länsstyrelsen i Uppsala län Miljöenheten Tfn Omslag: Mnemosynefjäril Foto: Magnus Bergström Utgivningsår: 2008 Besök gärna länsstyrelsernas gemensamma webbplats

5 Förord Mnemosynefjärilen (Parnassius mnemosyne) är en av våra största och mest sällsynta dagfjärilar och klassas idag som starkt hotad (EN). Arten omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv. Tidigare förekom fjärilen i ett flertal landskap från Skåne-Blekinge längs ostkusten (inklusive Öland och Gotland) upp till Uppland samt i Medelpad och Jämtland. I dagsläget finns den sparsamt endast i tre regioner i Sverige; Blekinges kustland, Roslagens kustland och kring Indalsälvens delta i Medelpad. Det område som benämns som Roslagens kustland omfattar ett antal förekomster i såväl Stockholms och Uppsala län. Som en följd av artens minskning har ett nationellt åtgärdsprogram tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket. Programmet lär bli fastställt under Stockholms och Uppsala län har ett särskilt stort ansvar när det gäller mnemosynefjärilen eftersom betydande delar av landets populationer finns här, närmare bestämt i Norrtälje och Östhammars kommun. Totalt rör det sig nu årligen om cirka individer. I enlighet med åtgärdsprogrammet övervakas dessa bestånd kontinuerligt på uppdrag av Länsstyrelserna. Även biotopvårdande insatser har skett i båda länen och fjärilen har svarat försiktigt positivt på dessa åtgärder. Samtidigt verkar många förekomster ha försvunnit under senare år, vilket är bekymmersamt för artens långsiktiga bevarande. I denna rapport har Norrtälje Naturvårdsstiftelse kartlagt såväl den historiska som den aktuella utbredningen av mnemosynefjärilen i Uppland. För stor del av datainsamling och kartläggning i Uppsala län samt Stockholms län har Upplandsstiftelsen respektive Norrtälje Naturvårdsstiftelse ansvarat.för sammanställning svarar Jan-Olov Björklund och Elisabeth Hedin. Elisabeth Hedin har varit huvudförfattare. Mats Gothnier ÅGP-koodinator i Stockholms län Elisabet Odhult ÅGP-koordinator i Uppsala län 3

6 4

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 Summary Bakgrund Mnemosynefjärilens historik i Uppland Norrtälje kommun Rådmansö Rosättra Restaurering av mnemosynefjärilshabitat Iståndsättning och vård av ängsmarker Östhammars kommun Boda Fagerön Brudskäret Olas skär Laduskär Raggarön, Långören Söderökulla, Brunnsvik Klyxen Gruvskäret Mnemosynefjärilens status Norrtälje kommun Rådmansö Östhammars kommun Boda Fagerön Brudskäret Olas skär Nya lokaler Återutsättningar Diskussion Igenväxning och beskuggning Skogsplantering Betestryck Tidig slåtter Vildsvin Genetiska orsaker och fragmentering Gödsling och kvävenedfall Exploatering och parkskötsel Övriga hot

8 5 Referenser Litteraturkällor Internetkällor Muntliga källor Bilagor

9 Sammanfattning Mnemosynefjärilen (Parnassius mnemosyne) förekommer fläckvis och mycket lokalt från Pyrenéerna genom Central- och Nordeuropa österut till Centralasien. I Centraleuropa är arten begränsad till bergstrakter medan i Nordeuropa finns den genomgående på låglandet nära kusten. Den är i hög grad en stationär art som förekommer i små isolerade populationer företrädesvis längs kusternas odlingslandskap. Artens biotop är utgörs av småskalig ängs- och hagmark ofta i anslutning till lövskogsbryn och buskage. Arten är starkt minskande och är idag sällsynt eller saknas helt i stora delar av sitt tidigare utbredningsområde i Europa. I Sverige klassas den som starkt hotad (EN) enligt Artdatabanken. I dagsläget finns mnemosynefjärilen endast i tre regioner i Sverige närmare bestämt i Blekinges kustland, Roslagens kustland i Uppland och kring Indalsälvens delta i Medelpad. Arten förekommer här mestadels i mycket små populationer i alltmer fragmentiserade oftast mycket små och igenväxande habitat. Arten är knuten till värdväxten nunneört (Corydalis sp.) vilken är larvens enda föda. Mnemosynefjärilen är sedan gammalt känd från Roslagskusten i Uppland och det finns en dokumenterad historik om artens förekomst i Roslagen sedan slutet på 1800-talet. Artens historiska utbredning i regionen har sannolikt bestått av ett koppel med lokaler som haft mer eller mindre kontakt med varandra från Forsmark (Östhammar kommun) i norr ned till Rådmansö (Norrtälje kommun) i söder. Olika typer av ängsmarker var fram till 1800-talets andra hälft en mycket vanlig syn i jordbrukslandskapet i Sverige. Typiskt för Roslagen var lövängen, det vill säga den träd- och buskbärande ängen där både hö och löv skördades som vinterfoder åt kreaturen. Denna typ av hävd skapade den mosaikartade strukturen i landskapet som är så viktig för mnemosynefjärilen. Idag finns endast en spillra kvar av dessa ängsmarker. Det viktigaste underlaget för mnemosynefjärilens förekomst i Uppland finns i den inventering och sammanställning av lokaler som Lars Imby utförde med bidrag från Världsnaturfonden och 1994 (1995). Han besökte då i stort sett alla tänkbara lokaler för arten i Uppland och påträffade arten på 12 lokaler i Östhammars kommun samt 5 lokaler i Norrtälje kommun. Redan 1994 hade arten försvunnit från 6 av dessa lokaler, 3 i vardera kommunen. I Norrtälje kommun hittades dock 3 nya lokaler längst ut på Rådmansö vid 1995 års inventering. Idag förekommer mnemosynefjärilen endast på ett fåtal lokaler fördelade på fyra områden i Uppland. Dessa områden är Rådmansö i Norrtälje kommun och Brudskäret Olas skär, Boda samt Fagerön/Sandikaön i Östhammar kommun. Det totala antalet individer uppskattas till över stycken. 7

10 Den omfattande minskningen av mnemosynefjärilen i Uppland under den senaste 20-årsperioden beror troligen på en kombination av flera faktorer. Den främsta orsaken utgörs av igenväxning eftersom mnemosynefjärilen är helt beroende av en mosaikartad ängs- och hagmark. Även ett alltför intensivt bete missgynnar fjärilen eftersom såväl dess ägg och larver men framförallt puppor är känsliga för kreaturstramp. Måttligt bete efter flygtiden tycks dock vara mindre skadligt och kan även gynna arten. Tidig slåtter, innan eller under flygtiden, påverkar också arten negativt och är nästan lika förödande som ett intensivt bete. Även atmosfäriskt kvävenedfall i kombination med ohävd har inverkat negativt på mnemosynefjärilen eftersom det lett till att nektarresurser i form av blommande örter har minskat dramatiskt i stora delar av utbredningsområdet. Numera växer där höga gräs, brännässlor och i bästa fall en del hundkex. Ytterligare en orsak är skogsbruket. De tidigare stora öppna ängsmarkerna samt utmarks- och skogsbetena har omvandlats till slutna produktionsskogar av barr. Den stora stammen av vildsvin (Sus scrofa) kan också vara en orsak. Huruvida svinen specialiserat sig på nunneörtsknölar eller larver och puppor av mnemosynefjärilen är inte känt men sannolikheten att de har en viss negativ påverkan är ändå relativt stor. Viltåkrar tenderar dessutom att vid varje upplöjning breddas allt närmare brynkanterna där lämpliga nektarresursers finns. Likaså har exploateringstrycket på kustnära mark sedan efterkrigstiden minimerat lämpliga habitat för mnemosynefjärilen. Fortsatt utbyggnad av sommarstuge- och permanentboenden medför ofta parkliknande miljöer med gräsklippning och röjning av vindskyddande buskage och bryn. Fragmentiseringen gör också att det blir svårt för fjärilen att hitta nya lämpliga habitat när en lokal växer igen. Mnemosynefjärilens genetiska status är oklar men artens låga numerär samt den fragmenterade utbredningen gör att arten i framtiden kan förväntas drabbas av problem relaterade till inavel. Dessutom kan de i många fall mycket små isolerade populationerna dö ut på grund av slupmässiga händelser som till exempel bränder och dåligt väder upprepade år under flygperioden. 8

11 Summary The butterfly Parnassius mnemosyne occurs occasionally and very locally from the Pyreneans through the central and northern of Europe eastwards to central of Asia. In central Europe, the butterfly is limited to mountain lands, while in northern Europe, it is common on the low country near coastal areas. It is to a high degree a stationary specie that occurs in small isolated populations especially along the coast s cultivated landscapes. The biotop consists of small-scaled landscape of meadows and pastures often in connection with leaf edges of woods and shrubbery. The species is strongly decreasing and is today rare or entirely missing in large parts of its previous spreading area in Europe. In Sweden, it is classified as highly endangered according to Artdatabanken. At present the Parnassius mnemosyne only occurs in three regions of Sweden; in Blekinge's coastal areas, Roslagen s coastal areas in Uppland and around the mouth of the river Indalsälven in Medelpad. The species occurs here in tiny populations in often small overgrowing habitat. The specie is tied to the host plant Corydalis sp. which is the larva's only food. The Parnassius mnemosyne has been well-known for a long time from the coast of Roslagen in Uppland and there is a documented history about the specie's occurrence in Roslagen since the end of the 19 th century. The specie's historical occurrence in the region has probably consisted of a row of sites that had more or less contact with each other from Forsmark (Östhammar municipality) in the north down to Rådmansö (Norrtälje municipality) in the south. Different types of meadow lands were until the 19 th century s second half a very common sight in the agricultural landscape in Sweden. Typical for Roslagen was the forested meadow where both hay and leaves were harvested as winter food for the livestock. This type of tradition formed the structure in the landscape that is so important for Parnassius mnemosyne. Today only an debris are left of these meadow lands. The most important basis for Parnassius mnemosyne occurrence in Uppland is in the inventory and summary of sites that were carried out by Lars Imby with contributions from WWF in and 1994 (1995). He more or less visited all conceivable sites for the species in Uppland and found the specie on 12 sites in Östhammar municipality and 5 sites in Norrtälje municipality. The species had in 1994 disappeared from 6 of these sites, 3 in each municipality. However, in Norrtälje municipality, 3 new sites were found on Rådmansö in the inventory Today the Parnassius mnemosyne only occurs in a few sites spread in four areas in Uppland. These areas are Rådmansö in Norrtälje municipality and 9

12 Brudskäret-Olas skär, Boda and Fagerön/Sandikaön in Östhammar municipality. The total number individuals are estimated to over The extensive reduction of the Parnassius mnemosyne in Uppland during the last 20 years is probably due to a combination of several factors. The primary reason is the overgrowth as the Parnassius mnemosyne is entirely depending of a small-scaled landscape of meadows and pastures. Furthermore, too intensive grazing disadvantages the butterfly since its eggs and larva s but above all the pupae are sensitive for livestock tramping. Moderate grazing after the swarm period seems however less harmful and can even favour the specie. Early hay-making, before or during the swarm period, also affects the specie and is almost as equally devastating as an intense grazing. The atmospheric nitrogen fallouts in combination with nonexisting management has affected the Parnassius mnemosyne since it has resulted in nectar-resources in form of flowering herbs decreasing dramatically in large parts of occurrence-area. At present, only high grasses, Urtica dioica and in good cases Anthriscus sylvestris grow here. Yet another reason is the forestry. The previous large open meadow lands and grazed forests have been converted to closed production forests of coniferous trees. The big number of Murmurs scrof can also bee a reason. Whether the swine specialized on the bulbs of Corydalis sp or larva s and pupae of the Parnassius mnemosyne is not well-known but the probability that they have a certain negative impact is nevertheless relatively big. Fields for the pigs tend moreover to broaden closer and closer to the verge edges were the nectar-resources grow. In addition, the exploitation pressure on the coastland after the post-war period minimized appropriate habitats for the Parnassius mnemosyne. Continued expansion of summerhouses and permanent accommodations often include environments similar to parks with mowing and clearance of wind-protective shrubbery and edges of woods. The fragmentarisation also makes it difficult for the butterfly to find new appropriate habitat when a site overgrows. Parnassius mnemosyne s genetic status is uncertain but the specie s low number and the fragmentary occurrence may result in the fact that the species in the future can expect to suffer from problems related to inbreeding. Furthermore, small and isolated populations may go extinct because of random events, such as fires or repeated bad weather during the swarm-period. 10

13 1 Bakgrund Mnemosynefjärilen (Parnassius mnemosyne) förekommer fläckvis och mycket lokalt från Pyrenéerna genom Central- och Nordeuropa österut till Centralasien (Imby 2005). I Centraleuropa är arten begränsad till bergstrakter medan i Baltikum, Finland, Sverige och Norge finns den genomgående på låglandet nära kusten. Den är i hög grad en stationär art som förekommer i små isolerade populationer företrädesvis längs kusternas odlingslandskap. Artens biotop är utgörs av småskalig ängs- och hagmark med riklig förekomst av nunneört ofta i anslutning till lövskogsbryn, buskage och hällmarker. Arten är starkt minskande och är idag sällsynt eller saknas helt i stora delar av sitt tidigare utbredningsområde i Europa. I Sverige är mnemosynefjärilen en av landets största och mest sällsynta dagfjärilar. Se figur 1 och 2. Den klassas idag som starkt hotad (EN) enligt Artdatabanken. Tidigare förekom arten i ett flertal landskap från Skåne- Blekinge längs ostkusten (inklusive Öland och Gotland) upp till Uppland samt i Medelpad och Jämtland. I dagsläget förekommer mnemosynefjärilen endast i tre regioner i Sverige närmare bestämt i Blekinges kustland, Roslagens kustland i Uppland och kring Indalsälvens delta i Medelpad. I dessa tre trakter förekommer arten mestadels i mycket små populationer i alltmer fragmentiserade oftast mycket små och igenväxande habitat. Mnemosynefjärilen är knuten till värdväxten nunneört (Corydalis sp.) vilken är larvens enda föda. Nunneörten växer vid lövträdsbestånd och buskage av till exempel hassel, vildrosor samt hallon. Arten är även beroende av nektarkällor och viloplatser i form av högvuxen ängsmarksvegetation. Mnemosynefjärilen flyger endast i fullt solsken och behöver öppnare partier som är vindskyddade och soliga större delen av dagen för parningsflykt. Det främsta hotet idag utgörs av igenväxning eftersom mnemosynefjärilen är helt beroende av en mosaikartad ängs- och hagmark (Imby 2005). Även ett alltför intensivt bete utgör ett hot. Speciellt vår- och försommarbete eftersom framför allt pupporna är mycket trampkänsliga. Andra hot kan vara felaktig röjning, tidig slåtter innan eller under flygtiden, exploatering och gödsling. Mnemosynefjärilen omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv, vars syfte är att upprätthålla eller restaurera en gynnsam bevarandestatus hos naturtyper samt vilda växt- och djurarter av gemenskapsintresse. Som ett led i detta har Länsstyrelsen i Blekinge län, på uppdrag av Naturvårdsverket, tagit fram ett nationellt åtgärdsprogram för denna art. Stockholm och Uppsala län har ett särskilt stort ansvar när det gäller mnemosynefjärilen eftersom betydande delar av landets populationer finns inom länen, närmare bestämt i Norrtälje och Östhammars kommun. Totalt rör det sig om cirka individer. Länsstyrelsen i Stockholms och Uppsalas län har därför gett Norrtälje Naturvårdsstiftelse i uppdrag att kartlägga såväl den historiska som den aktuella utbredningen av mnemosynefjärilen i Uppland. 11

14 Figur 1. Mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne). Foto: Jan-Olov Björklund. Figur 2. Mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne). Foto: Jan-Olov Björklund. 12

15 Figur 3. Larver av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne). Dessa larver livnär sig endast på nunneört (Corydalis sp.). Foto: Claes Eliasson. 13

16 2 Mnemosynefjärilens historik i Uppland Mnemosynefjärilen är sedan gammalt känd från Roslagskusten i Uppland. Äldre exakta fynddata är dock mera sporadiska men det finns ett par exempel på sådana. Redan 1880 skriver. K. Fr. Thedenius i Entomologisk tidskrift Doritis Mnemosyne L. finnes på öar i Östhammars skärgård, till exempel på Fagerön. Så vitt är känt tycks mnemosynefjärilen inte ens då ha ansetts som någon vanlig art ute i Roslagen. David Ljungdahl skriver i Entomologisk tidskrift 1917 Av denna sällsynta och lokala art.... Vidare i texten beskriver han fynd från Backa på Björkö och Rörvik vid Bagghusfjärden år 1908, samt några holmar utanför Edeboviken där prof. Chr. Aurivillius tidigare anträffat arten. Adjunkt A. Ringselle hade vid den tiden även funnit arten vid Norrvreten på Singö. Artens historiska utbredning i regionen har sannolikt bestått av ett koppel med lokaler som haft mer eller mindre kontakt med varandra från Forsmark (Östhammar kommun) i norr ned till Rådmansö (Norrtälje kommun) i söder. Se bilaga 1 och 2. Det största glappet finner vi mellan lokalerna vid Barnens ö och Byholma i Norrtälje kommun, en sträcka på cirka två mil. Olika typer av ängsmarker (slåttermarker) var fram till 1800-talets andra hälft en mycket vanlig syn i jordbrukslandskapet i Sverige. Typiskt för Roslagen var lövängen, det vill säga den träd- och buskbärande ängen där både hö och löv skördades som vinterfoder åt kreaturen. På en del ställen pågick hamling och skottskogsbruk långt in på 1900-talet samtidigt som marken hävdades med bete eller slåtter. Idag finns endast en spillra kvar av dessa ängsmarker. Se figur 4. Denna typ av hävd skapade den mosaikartade strukturen i landskapet som är så viktig för mnemosynefjärilen. För det mesta har de tidigare hamlade träden avverkats och ängarna har övergått till skogsmark eller gödslade betesvallar. De stenigare slåtterängarna hävdas dock till viss del fortfarande som naturbetesmark. Än idag ser man på många håll i Roslagen gamla tidigare hamlade träd, äldre hasselbuskage och spår från skottskogsbruk som minner om den tidigare hävden. Det viktigaste underlaget för mnemosynefjärilens förekomst i Uppland finns i den inventering och sammanställning av lokaler som Lars Imby utförde med bidrag från Världsnaturfonden och 1994 (1995). Han besökte då i stort sett alla tänkbara lokaler för arten i Uppland och påträffade arten på 12 lokaler i Östhammars kommun samt 5 lokaler i Norrtälje kommun. Redan 1994 hade arten försvunnit från 6 av dessa lokaler, 3 i vardera kommunen. I Norrtälje kommun hittades dock 3 nya lokaler längst ut på Rådmansö vid 1995 års inventering. Utan att dra allt för säkra slutsatser kan minskningen i de allra flesta fall troligen härledas till igenväxning. Sannolikt befann sig flera av lokalerna i en för fjärilen gynnsam igenväxningsfas, den så kallade älskliga fasen, när 14

17 Figur 4. Förändringen av jordbruksmarkens areal i Norrtälje kommun (Bergström M. 2002, modifierad) L. Imby inventerade fjärilen 1984/85 men efter de dryga tio åren som gått innan återinventeringen hade den fortsatta igenväxningen medfört att fjärilen försvunnit. 2.1 Norrtälje kommun Förutom inventeringarna gjorda av L. Imby har ett flertal andra inventeringsinsatser och skötselåtgärder utförts när det gäller mnemosynefjärilen i Norrtälje kommun. Norrtälje Naturvårdsstiftelse (NNS) driver sedan 1995 projekt Mnemosynefjäril vilket syftar till att rädda den starkt hotade mnemosynefjärilen vid Upplandskusten från att försvinna. Sedan starten av projektet har stiftelsen genomfört årliga inventeringar på alla kända lokaler i Norrtälje kommun med undantag av några få år. Från 2005 sker inventeringen på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län inom ramen för det nationella åtgärdsprogrammet som tagits fram för fjärilen. År 2007 inventeras även sju lokaler där mnemosynefjärilen är sedd efter Detta för att fastställa om fjärilen verkligen försvunnit från dessa lokaler. Förutom årliga inventeringar genomför stiftelsen även skötsel av de områden där arten förekommer samt restaureringar av presumtiva områden. Utöver inventering av mnemosynefjärilen 2007 har NNS, på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län, inventerat nunneört på de två kvarvarande lokalerna Lötaholmen och Trollskäret på Rådmansö samt tagit fram en skötselplan för Trollskäret. 15

18 För att driva arbetet framåt med att utöka populationerna bör dessutom en övergripande flerårig landskapsekologisk plan göras vilket NNS föreslagit i det nationella åtgärdsprogrammet för mnemosynefjärilen. Den ska mot bakgrund av aktuella inventeringsdata, inventering av nunneört samt sammanställningen om äldre förekomster och lokalernas karaktär och de skötselåtgärder som genomförs bedöma förutsättningarna för artens framtida överlevnad i ett landskapsperspektiv Rådmansö De gamla mnemosynelokalerna Skäret och Näset intill Lötaviken på Rådmansö upptäcktes omkring 1970 samt 1986 (Imby 1996). Vid L. Imbys inventering 1995 beräknades populationerna till mellan 100 och 200 individer på Skäret samt till mer än 200 individer på Näset. Hela området kring Lötaviken har varit gammal ängs- och hagmark med ett mosaikartat landskap av öppna partier och lövängar präglade av slåtter och bete. Enligt storskifteskartan från år 1717 var då båda områdena troligen slåttermark. År 1906 var de enligt häradskartan lövskog vilken troligen betades. Omkring 1960 upphörde betet på Skäret och området började växa igen. Perioden 1996/97 restaurerades Skäret och Näset genom röjning av sly och busk. Dessutom utvidgades Skäret österut för att ge fjärilen en möjlighet att expandera. Hösten 2004 genomfördes återigen restaureringsåtgärder i form av röjning i båda lokalerna. Lokalerna hade då börjat växa igen eftersom de inte hävdats med bete eller slåtter. Under 2005 utvidgades lokalen Skäret ytterligare österut i och med att ett angränsande område restaurerades för att sedan hållas öppet genom bete av nöt. Under perioden 2000/01 restaurerades hela Lötaholmen från den gamla lokalen Näset och österut. Under de årliga inventeringarna 2003 och 2004 sågs två respektive tre mnemosynefjärilshanar flyga på den inre delen av holmen (Hedin 2004). Förmodligen var det individer från Näset som börjat sprida sig över den nyrestaurerade Lötaholmen. Förhoppningarna var då att fjärilen skulle fortsätta kolonisera delar av Lötaholmen, som efter renoveringen hyser rikligt med nunneört och nektarkällor, för att sedan få kontakt med populationen på lokalen Skäret. En korridor mellan Näset och Lötaholmen öppnades upp hösten 2004 för att underlätta spridningen. Under 2005 års inventering konstaterades glädjande att fjärilen spridit sig utmed hela Lötaholmen och vid 2006 års inventering konstaterades med hjälp av fångst/återfångstmetoden för första gången att det skett ett utbyte av individer mellan de två ursprungliga lokalerna Näset och Skäret. En hona som märktes på Näset återfångades några dagar senare på Skäret. Avståndet mellan dessa fynd är cirka meter (Hedin 2006). Numera benämns de två lokalerna ovan Lötaholmen respektive Trollskäret. Lokalen Lötaholmen omfattar de två tidigare lokalerna Näset och Lötaholmen som numera har slagits ihop. Lokalen Trollskäret är samma 16

19 Figur 5. Säsongen 2006 inventerades mnemosynefjärilslokalerna på Rådmansö med hjälp av fångst-återfångstmetoden vilken är den tillförlitligaste metoden när det gäller att uppskatta antal individer i en fjärilspopulation. Metoden är dock både tids- och resurskrävande. Foto: Magnus Bergström. lokal som tidigare benämndes enbart Skäret. I dagsläget betas delar av Lötaholmen och Trollskäret med får respektive nöt. Under 2003 restaurerades även en ny presumtiv mnenosynelokal sydväst om Trollskäret utmed Lötaviken. Delar av områdena hyser rikligt med nunneört och den rikligaste förekomsten ligger bara ett hundratal meter sydväst från lokalen Trollskäret vilket innebär att det finns goda chanser för mnemosynefjärilen att etablera sig där. Hittills har dock inte mnemosynefjärilen hittats här i de årliga inventeringarna av fjärilen. Sammantaget resulterar detta i ett antal mnemosynelokaler invid Lötaviken med meta-populationskaraktär vilket är ett av målen i det föreslagna nationella åtgärdsprogrammet för mnemosynefjäril remissversion Med metapopulationskaraktär menas här ett nätverk av populationer inom fem km från varandra. Lokalen Lötaholmen ingår i ett så kallat Natura 2000-område. Området är därmed skyddat och Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram en bevarandeplan för området. Trollskäret däremot saknar idag helt skydd och Länsstyrelsen i Stockholms län har därmed gett NNS i uppdrag att ta fram en skötselplan för området inom ramen för det åtgärdsprogram som är framtaget för mnemosynefjärilen. 17

20 Tidigare flög mnemosynefjärilen även på de tre lokalerna Koholma, Berghamn och Myntarbyholmen längst ut på Rådmansö. Vid L. Imbys inventeringar 1995 beräknades populationsstorleken till cirka 100 individer på Koholma och mindre än 25 individer på Berghamn respektive Myntarbyholmen. De senaste årens inventeringar visar dessvärre att fjärilen förmodligen har utgått från dessa lokaler (Hedin 2005). Lokalerna var små och låg insprängda mellan eller på tomter inom ett sommarstugeområde. Sådana lokaler är svåra att upprätthålla då de är mycket sårbara. I Koholma, som varit den starkaste av lokalerna, har man till exempel under de senaste åren utökat andelen klippt gräsmatta där mnemosynefjärilen setts flyga. Detta kan mycket väl vara en av orsakerna till att fjärilen troligen har försvunnit där. En annan orsak kan vara det ogynnsamma vädret som flera år har drabbat arten under parningstiden. Populationerna på de olika lokalerna var ytterst små vilket gjorde dem extremt sårbara Rosättra Lokalen Rosättra är liten och ligger inom ett sommarstugeområde på fastlandet väster om Vätö. Vid inventeringen 1995 observerades 15 individer av mnemosynefjärilen (Imby 1996). Innan dess var lokalen okänd. Endast ett fåtal fjärilar har setts flyga här de senaste åren och 2007 observerades ingen fjäril (Hedin 2007). Orsaken till att fjärilen troligen är utgången på denna lokal är oklar. Nunneörtsförekomsten är liten men stabil och det finns fortfarande gott om nektarkällor. Våren 2003 undersöktes ett antal områden i närheten av lokalen för att se om lokalen kan utvecklas och utökas men inga lämpliga områden hittades Restaurering av mnemosynefjärilshabitat Åren genomförde NNS projektet Restaurering av mnemosynefjärilshabitat. Projektet syftade till att bevara mnemosynefjärilen genom att återskapa de livsmiljöer som är avgörande för artens överlevnad och ingick som ett delprojekt i LIP 2 (Lokalt investeringsprogram 2) som var ett program bestående av 14 olika delprojekt i Norrtälje kommun. Målet med projektet var att restaurera 50 hektar av de artrika lövängar som förr var så vanliga i Roslagen. Mnemosynfjärilen trivdes utmärkt i den mosaikartade miljön som lövängarna utgjorde. Tanken var att vid senare tillfälle eventuellt sätta ut mnemosynefjärilen i dessa områden. Sammanlagt restaurerades fyra områden. Svartnö/Eknö Området som restaurerades ligger på ön Svartnö/Eknö vid havsviken Söderfladern mellan Penningby och Furusund. Området ingår i ett N2000-område. Vid Penningby sågs mnemosynefjärilen senast flyga

21 Rotholma Rotholma ligger längs norra Roslagskusten vid Rotholmaviken öster om Herräng. Området gränsar till naturreservatet Häverö Prästäng och delar av det är beläget inom ett N2000-område. Sist fjärilen sågs här var Gränholmen Gränholmen är en udde som sticker ut i Sandängsfjärden söder om Harö vid Björköfjärden. Området ligger någon kilometer nordost om den idag troligen utgångna mnemosynelokalen Rosättra. Västanvik Området ligger intill Lötaviken på Rådmansö och gränsar till de idag aktuella mnemosynelokalerna Trollskäret och Lötaholmen invid Lötaviken Iståndsättning och vård av ängsmarker Projektet Iståndsättning och vård av ängsmarker i Finland, Sverige och Estland genomfördes och var ett samarbete mellan NNS och Upplandsstiftelsen i Sverige, WWF i Finland samt olika naturvårdsaktörer i Estland. Målet med projektet var att iståndsätta och vårda ängsmarker som vuxit igen på grund av dålig eller utebliven hävd i de tre länderna. I Norrtälje kommun var projektet inriktat på lövängar, där mnemosynefjärilen tidigare flög, belägna i naturreservaten Häverö prästäng och Riddersholm. Tanken var att vid ett senare tillfälle eventuellt återutsätta fjärilen i dessa områden. Häverö prästäng Naturreservatet och N2000-området Häverö prästäng ligger vid kusten i norra Roslagen i Norrtälje kommun. Nästan hela området har tidigare bestått av ett öppet landskap med lövängar och ekbackar präglade av slåtter, bete och lövtäkt. I början av 1900-talet upphörde dock hävden och prästängen samt de övriga ängsmarkerna började växa igen. Lövtäkt och slåtter förekom inte på cirka 50 år och området övergick alltmer till ett mer eller mindre slutet skogsbestånd. År 1960 återupptogs hävden av ängarna och 13,2 hektar löväng restaurerades. Lövängarna fagas, slås och efterbetas varje år. Sist mnemosynefjärilen sågs flyga här var under 1950-talet. I LIFE-projektets regi restaurerade NNS tre delområden om totalt 7 hektar, vilka var belägna intill tidigare restaurerade lövängar. Resterna av ängsflora i de öppna gläntorna och det stora antalet gamla träd med spår av lövtäkt vittnade om den tidigare traditionella lövängsskötseln. Riddersholm Naturreservatet och N2000-området Riddersholm ligger på den sydöstra delen av Rådmansö knappt två mil öster om Norrtälje. Områdets låga höjd över havet och frånvaron av kända förhistoriska fornlämningar talar för att bosättningen i Riddersholm är medeltida och byn Sidö etablerades troligen då. Gamla kartor visar att byns ängsmark så sent som år 1709 var belägen på flera olika platser. Vid 1900-talets början brukades stora delar av området 19

22 som löväng. Idag betas de relativt stora och sammanhängande områden med naturbetesmark och skog av får och nötkreatur. Senast mnemosynefjärilen sågs flyga här var NNS restaurerade i LIFE-projektets regi totalt 18 hektar igenväxta före detta lövängar i området. Här finns många gamla ädellövträd med spår av tidigare lövtäkt. I de öppnare partierna finns även en örtrik ängsflora som också vittnar om den tidigare traditionella lövängsskötseln. 2.2 Östhammars kommun I Östhammars kommun har Upplandsstiftelsen och Länsstyrelsen i Uppsala län genomfört ett flertal inventeringsinsatser och skötselåtgärder gällande mnemosynefjärilen. Genom Upplandsstiftelsens projekt Roslagshagar har även flera gamla lokaler återfunnits, två nya lokaler upptäckts, och åtgärder för att gynna arten utförts. Syftet med projekt Roslagshagar är att utveckla naturvärden i ängs- och hagmarker i Uppsala läns kustområde. Projektet är ett samarbete mellan Upplandsstiftelsen och Världsnaturfonden, WWF. Sommaren 1987 gjordes en naturinventering och förslag till skötselplan för naturreservatet Fagerön av P. Eriksson och T. Persson. Sedan Fagerön blev naturreservat 1993 har Länsstyrelsen i Uppsala län genomfört olika åtgärder för att gynna mnemosynefjärilen. Vidare har Upplandsstiftelsen på uppdrag av Länsstyrelsen i Uppsala län inventerat mnemosynefjärilen på Fagerön åren , dock med uppehåll 1999 och Omfattande fjärilsinventeringar har utförts inom projektet under Bland annat gjordes efterforskningar för att hitta gamla fynddata om mnemosynefjärilen och Lars Imbys rapport (Imby 1996) upptäcktes. Rapporten var inte känd hos Länsstyrelsen i Uppsala län tidigare. Därefter har övergripande inventeringar gjorts av mnemosynefjärilens tidigare kända samt presumtiva lokaler, inventering av nunneörtförekomster samt skötselåtgärder utförts i Östhammars kommun under åren Efter dessa inventeringar konstaterades att arten sedan L. Imbys inventeringar försvunnit från 13 av de tidigare 15 kända lokalerna. Endast två nya förekomster påträffades i relativt nära anslutning till tidigare kända lokaler. Flertalet av de övergivna lokalerna har dock visat sig fortfarande ha en hög potential och hyser alltjämt tämligen riklig numerär av nunneört och är fortfarande relativt lätta att restaurera till en mosaikartad struktur som gynnar nunneörten, nektarkällorna och därmed även mnemosynefjärilen. Flera av dessa lokaler har i dagsläget redan genomgått betydande restaureringsinsatser och är inom en snar framtid klara för eventuell återutsättning av arten. Genom projektet Roslagshagars nära samarbete med mark- och djurägare i området har åtgärder kunnat utföras trots att det här i samtliga fall handlar om enskilda marker. 20

23 2.2.1 Boda Mnemosynefjärilen upptäcktes vid lokalen Boda av Peter Eklöv 1986 (Imby 1996). Vid L. Imbys inventering 1994 beräknades populationen till mellan 100 och 200 (möjligen mer än 200 individer). Fjärilen hade då en stabil förekomst i området. Den cirka fyra hektar stora beteshagen utnyttjades fram till mitten av 1980-talet som beteshage för mjölkkorna vid den intilliggande gården men har därefter stått för fäfot. L. Imby skriver i sin rapport 1995 om områdets öppenhet samt mycket omväxlande och tilltalande struktur med bland annat stort inslag av ypperliga torrängar. Först sommaren 2004 besöktes lokalen på nytt och då konstaterades att de senaste 20 årens ohävd inneburit en kraftig igenväxning av enbuskar och tall på de tidigare öppna hällmarkerna. Fåtaliga plantor av nunneört kämpade i ett tjockt förnalager och beskuggningen var påtaglig. Trots det noterades denna sommar sammanlagt åtta individer av mnemosynefjärilen och sommaren 2005 noterades sju individer. Vintern 2005 restaurerades området genom röjningar samt avverkning av en, gran och tall. Buskage av bland annat rosor och hägg sparades för att skapa en gynnsam mosaik med ett stort antal brynmeter. Sent på sommaren stängslades området in och betades därefter under några veckor av cirka 15 ungnöt. Tanken var att få bort den kvävande förnan och att skapa vissa markstörningar för att gynna nunneörten. En fortsatt igenväxning och minskning av nunneört skulle sannolikt ha medfört mnemosynefjärilens utdöende på lokalen inom kort. Det var med spänt intresse det första besöket gjordes under nunneörtens blomning våren Resultatet blev dock över all förväntan, antalet blommande individer av nunneört hade ökat påtagligt och nektarresurser som midsommarblomster, tjärblomster och andra örter hade fullkomligt exploderat. Den 14 juni samma år kunde mnemosynefjärilspopulationen uppskattas till 44 individer (Björklund ). Ökningen är naturligtvis anmärkningsvärd men kommande inventeringar bör inväntas för att ett säkert resultat ska kunna påvisas. Fjärilen visade sig även förekomma både söder och norr om den tidigare kända kärnlokalen och flyger nu över ett avlångt område på cirka en kilometer. Inom hela området räknades sammanlagt 96 individer Fagerön Mnemosynefjärilen är känd från Fagerön sedan 1880-talet (Thedenius 1880). Så vitt är känt har lokalen under åren haft en stabil förekomst som endast uppvisat normala populationsfluktuationer. Den stora minskningen började i slutet av 1980-talet då den mer eller mindre försvann vid Taskan. Från början av 2000-talet har den även successivt minskat på den östra delen av ön ut mot Älgsholmen. Den kraftiga minskningen av mnemosynefjärilen ute på Fagerön har sannolikt orsakats av flera olika påverkansfaktorer bland annat igenväxning. 21

24 Gamla häradskartor visar ett öppet brukat mosaiklandskap med slåtterängar och stora utbetesmarker. Tidigare fanns ängslador för vinterförvaring av hö på bland annat Älgsholmen och över hela Fagerön ser man idag tydliga spår av hamling och skottskogsbruk på ask och hassel. Dagens stora förekomster av skogskorn (Hordelymus europaeus) och strävlosta (Bromopsis benekenii), som bägge är beteskänsliga, visar dock på att det inte varit någon intensivare betesdrift under lång tid. Under de senaste tio åren har omfattande avverkningar av framför allt gran genomförts för att återskapa det tidigare öppna slåtter- och beteslandskapet. Bete med nöt har återinförts samtidigt som stammen av vildsvin formligen exploderat. Dessutom har betet på Älgsholmen, en av de rikaste lokalerna för mnemosynefjäril, anpassats för att därigenom gynna arten. Det vill säga svagt bete vartannat år där djuren släppts på långt efter fjärilens flygtid är över. Trots detta har fjärilen på kort tid nästan helt försvunnit från flera av lokalerna på Fagerön. Förekomstområdet på Fagerön kan i stort delas in i fyra områden och har med några få uppehåll inventerats sedan år Taskan är känd som den gamla klassiska mnemosynelokalen på Fagerön. Det utnyttjades för bete fram till början av 1960-talet då det i stort sett var helt öppet men lämnades därefter för fri utveckling (Imby 1996). Under den så kallade älskliga fasen passade de ohävdade igenväxande markerna bra för mnemosynefjärilen och 1978 flög uppskattningsvis mellan fjärilar där och vid L. Imbys inventering 1994 uppskattades populationen till mellan individer. År 1997 var dock antalet individer klart under 50 och till slut blev igenväxningen så kraftig att fjärilen numera är försvunnen från området. Senast den sågs här var 2002 då tre individer märktes (Blomqvist et. al. 2002). Under senare år har vassbränning samt vissa röjningar gjorts och partier har stängslats av för kreatursbete med sent påsläpp. Detta för att skapa gynnsamma betingelser för nunneörten och nektarresurser vilket i förlängningen även gynnar mnemosynefjärilen. Någon nyetablering av fjärilen har dock ännu inte skett (Björklund 2007). Lokalen Vasskanten vid södra Oxhagen beräknades 1997 hysa cirka 100 individer av mnemosynefjärilen (Blomqvist et. al. 2002). Därefter har antalet individer stadigt minskat. Området har under senare tid röjts från gran och hyser fortfarande en liten population av fjärilen. Vid inventeringen 2006 observerades dock endast sju fjärilar (Björklund 2006). Tidigare hyste lokalen Älgsholmen den största populationen av mnemosynefjärilen. Fjärilen upptäcktes här först 1987 då P. Eriksson och T. Persson gjorde en naturinventering och förslag till skötselplan inför bildandet av naturreservatet Fagerön. Ett stort antal fjärilar observerades då på de öppna ängspartierna. Vid ett antal inventeringar mellan åren 1997 och 2002 hade fjärilen en stabil förekomst på lokalen med cirka individer. Därefter minskade antalet individer markant och 2004 observerades bara 30 indivi- 22

25 der. Minskningen av antalet individer har fortsatt och 2006 noterades som mest endast tre stycken (Björklund 2006). Lokalen Svinnöstycket består av lövskogsdungar i anslutning till strandängar och intilliggande vallodlingar. Mnemosynefjärilen är känd i området sedan tidigare och noterades här fram till slutet av 1990-talet (Blomqvist et. al. 2002). Jordbruket missgynnade då mnemosynefjärilen varefter arten försvann från området. K. Martinsson och R. Blomqvist skriver i sin rapport till Länsstyrelsen 2001 att de befarar att trädan besprutats. På lokalen Åkerkanten flög mnemosynefjärilen tidigare utefter hela området som utgörs av ett lövskogsbryn i söderläge mot en viltåker. Den har dock inte setts flyga där sedan 2001 (Blomqvist et. al. 2002). Olyckligtvis utnyttjas åkermarken som monokulturer för viltgrödor vilket inte skapar några bra förutsättningar för fjärilen Brudskäret Olas skär Lokalen upptäcktes 2004 under Upplandsstiftelsens inventering inom projekt Roslagshagar. Tidigare på våren hade en nunneörtsinventering gjorts som baserades på de gamla kända mnemosynefjärilslokalerna från Lars Imbys inventeringar och Det cirka 40 hektar stora området visade sig bestå av en perfekt mosaik med hällmarker och lövskogsbryn samt fuktigare gräsmarker som brukas som vallodling. Vissa röjningar på hällmarkerna har gjorts under senare tid och större delen av området betas med köttdjur med sent betespåsläpp efter vallskörden. Den norra delen av Brudskär, som betas tidigare under säsongen, undviks dock av mnemosynefjärilen trots att nunneört och nektarresurser finns. Området håller en stabil population om cirka 300 individer (Björklund ). Brudskär är till skillnad från lokalen vid Boda mycket mera låglänt och har en frodigare växtlighet. Problemet är här, i likhet med lokalen Fagerön, att det på sikt kommer att bli brist på nektarresurser. Ofta utnyttjas maskrosor som växer ute på vallodlingen som nektarresurs. Fjärilarna på Brudskäret kan antas ha kontakt med Olas skär på andra sidan av Trångsundet. På andra sidan bron från Olas skär ligger lokalen Klyxen varifrån mnemosynefjärilen tycks ha försvunnit under senare tid bland annat på grund av igenväxning av hällmarker och skogsbryn Laduskär Mnemosynefjärilen försvann från denna lokal sannolikt någon gång mellan (Imby 1996). Åren restaurerades området genom att tät slyvegetation och gran röjdes bort. Röjningarna utfördes i två hagmarksområden varav framförallt den ena hagmarken hyste stora bestånd av nunneört. Se figur 6 och 7. Efter röjningen har hagarna betats med sent påsläpp av roslagsfår och enstaka ungnöt. 23

26 Figur 6. Lokalen Laduskär innan restaureringen då tät slyvegetation och gran röjdes bort. Foto: Jan-Olov Björklund. Figur 7. Bara något år efter röjningen svarar mnemosyne-fjärilens värdväxt nunneört (Corydalis sp.) med att breda ut sig. Foto: Jan-Olov Björklund. 24

27 2.2.5 Raggarön, Långören Området, som delvis växt igen med gran, består av mosaikartade betesmarker med spärrkroniga ekar, hamlade askar och hassel. I de öppna partierna förekommer mycket nunneört. Mnemosynefjärilen är inte känd från området men lokalens läge inom utbredningsområdet samt dess struktur och flora gör att den bör passa mycket väl för en utsättning av arten. Sommaren 2006 stängslades en fålla in som möjliggör ett sent betespåsläpp Söderökulla, Brunnsvik Den tidigare så rikliga populationen av mnemosynefjäril på denna lokal minskade successivt i under 1990-talet (Imby 1996) och arten dog sannolikt helt ut från lokalen sommaren 2002 (Blomqvist et. al. 2002). Enligt muntlig uppgift från Nils Hydén har knappast minskningen av nunneört eller nektarresurser slagit ut arten från lokalen. Troligen är det den ökade beskuggningen och det kraftigt ökade förnaskiktet som försämrat solinstrålningen och därigenom medfört ett försämrat mikroklimat. Detta kan, samverkat med genetisk utarmning, till sist ha gjort att arten försvann från området. Under ett antal år har nu röjning av hällmarker och strandängar bedrivits av Nils Hydén och Henrik Lindh i området. Från början av 2000-talet har även slåtter med lie bedrivits med utökade arealer undan för undan Klyxen Under planeras röjningar i anslutning till Olas skär och sommarstugeområdet Vargskäret. Önskemål om svagt bete med sent påsläpp finns från sommarstugeägarna Gruvskäret Inventering av nunneört har utförts i området. Under hösten 2007 har även markägarkontakter tagits varvid riktlinjer inför restaurering och stängsling har gjorts upp. Förhoppningsvis kommer området att restaureras tidigt våren 2008 vilket möjliggör stängsling senare under våren. 25

28 3 Mnemosynefjärilens status 2007 I Uppland idag förekommer mnemosynefjärilen endast på ett fåtal lokaler fördelade på fyra områden. Dessa områden är Rådmansö i Norrtälje kommun (Hedin 2007) och Brudskäret Olas skär, Boda samt Fagerön- Sandikaön i Östhammar kommun (Björklund 2007, ). Se bilaga 3. Den totala populationen i Norrtälje kommun uppskattas till cirka 350 individer och i Östhammar till cirka 700 individer vilket ger en total population i Uppland på cirka individer. Problemet är dock att antalet individer uppskattas enligt olika beräkningsmodeller i de två kommunerna. I Norrtälje kommun multipliceras det högsta antalet observerade fjärilar per lokal med fem och i Östhammar kommun multipliceras det med två och sedan adderas 25 procent. 3.1 Norrtälje kommun I Norrtälje kommun finns idag troligen endast två kända mnemosynelokaler kvar (Hedin E. 2007). Båda dessa lokaler är belägna på Rådmansö Rådmansö De två återstående lokalerna, Lötaholmen (inkl. Näset) och Trollskäret hyser nu troligen hela mnemosynefjärilsbeståndet i kommunen (Hedin 2004, 2005, 2006, 2007). Se figur 8. Populationen på Lötaholmen har ökat kraftigt Mnemosynefjärilen på Rådmansö, Norrtälje kommun Beräknat antal individer Figur 8. Beräknat antal individer av mnemosynefjärilen (Parnassius mnemosyne) på Rådmansö vid inventeringarna

29 i och med att fjärilen spridit sig till de restaurerade delarna i området. Trollskärets population är relativt stabil och sakta ökande. Efter 2006 års inventering som utfördes med hjälp av fångst/återfångst metoden uppskattas de totalt till mellan individer. Vid 2007 års inventering uppskattades den totala populationen till cirka 350 individer. Enligt Lars Imby (muntlig info.) är dock dessa inventeringsresultat inte helt jämförbara på grund av den extremt korta svärmningsperioden Det exceptionellt varma och soliga vädret under svärmningsperioden resulterade i att den blev mycket kortare än normalt. Fjärilarna kläcks i regel under en längre period men i år kläcktes puppor under en kort tidsrymd vilket gjorde att svärmningsperioden blev mycket kort med en snabb topp som sedan dalade raskt. Detta i sin tur resulterar i att det blir fler fjärilar som flyger samtidigt. Chansen att se fler fjärilar 2007 än 2006 ökar därmed vilket gör att de båda inventeringarna inte blir helt jämförbara. Man kan dock konstatera att populationerna inte har minskat sedan Östhammars kommun I dagsläget förekommer mnemosynefjärilen endast på tre områden i Östhammars kommun. Dessa områden är Boda, Fagerön/Sandikaön samt Brudskäret Olas skär (Björklund 2007, ). Så sent som 2005 sågs dock tre enstaka individer i trakten runt Tuskö, vilket möjligen indikerar att en liten tynande population lyckats överleva någonstans i närheten. Sommaren 2006 gjordes dock ingen observation i området (Björklund ). Mnemosynefjärilen på Boda, Östhammars kommun Observerat antal individer Figur 9. Antalet individer av mnemosynefjärilen (Parnassius mnemosyne) som observerades på Boda under inventeringarna

30 3.2.1 Boda Restaureringarna 2005 och 2007 av denna lokal har verkligen gett resultat och vid 2007 års inventeringar observerades 131 individer inom hela förekomstområdet (Björklund ). Se figur Fagerön Populationerna på Fagerön har minskat kraftigt de senaste åren. Se figur 10. Vid 2007 års inventering påträffades dock tre nya lokaler (se avsnitt 3.2.4) vilket gör att det totala antalet individer i området ökade vid 2007 års inventering. Populationen på lokalen Vasskanten för en tynande tillvaro. Här observerades endast två individer av mnemosynefjärilen vid inventeringen 2007 jämfört med sju stycken 2006 (Björklund 2007). Även på lokalen Älgsholmen har mnemosynefjärilen under senare år minskat kraftigt. Som mest noterades endast två stycken fjärilar vid 2007 års inventering (Björklund 2007). Vintern 2007 gjordes en kraftig avverkning av gran och stora delar av det historiska ängs- och beteslandskapet återställdes. I kommande förslag till skötselplan för naturreservatet Fagerön kommer stor hänsyn att tas till mnemosynefjärilen. Bland annat föreslås sent bete av nötkreatur inom vissa områden samt större ytor med slåtter. Mnemosynefjärilen på Fagerön, Östhammars kommun Observerat antal individer Figur 10. Antalet individer av mnemosynefjärilen (Parnassius mnemosyne) som observerades på Fagerön under inventeringarna Vi 2007 års inventering påträffades tre nya lokaler vilket gör att det totala antalet individer i området ökade vid 2007 års inventering. 28

31 När det gäller lokalen Svinnöstycket försvann mnemosynefjärilen härifrån någon gång i slutet av 1990-talet (Blomqvist et. al. 2002). Därefter har den inte noterats på lokalen förrän 2007 då ett tiotal individer sågs flyga på de oslagna vallarna samt efter den södra strandängen (Björklund 2007) Brudskäret Olas skär Området håller en stabil population om cirka 300 individer (Björklund ). Se figur 11 nedan. Brudskär är till skillnad från lokalen Boda mycket mera låglänt med frodigare växtlighet. Problemet kan här, i likhet med lokalen Fagerön, är att på sikt kommer det att bli brist på nektarresurser. Ofta utnyttjas maskrosor som växer ute på vallodlingen som nektarresurs Nya lokaler 2007 Sommaren 2007 gjordes utförligare inventeringar av Pär Eriksson på Upplandsstiftelsen inför revidering av skötselplanen för naturreservatet Fagerön (Björklund ). Under dessa inventeringar påträffades några tidigare okända förekomster av mnemosynefjärilen. En av dem ligger vid Byggmästarängen öster om den klassiska lokalen Taskan. Vid två tillfällen påträffades även ett par fjärilar på Sandikaön strax norra om Fagerön. I den södra delen av Fagerön påträffades fjärilen på Björnvretsskäret och Rättartorpsskäret. Skären som under lågvatten nås från Fagerösidan ligger i Mnemosynefjärilen på Brudskäret-Olas skär, Östhammars kommun 2004, Observerat antal individer Figur 11. Antalet individer av mnemosynefjärilen (Parnassius mnemosyne) som observerades på Brudskäret-Olas skär under inventeringarna 2004,