Landsbygdsprogram. En bygd med framtidstro

Transkript

1 Landsbygdsprogram

2 Hembygd, du är sagan från urgråa tider, sagan om släktets vandring och strider, seklernas kamp mellan jättar och gudar järnbygd, brödbygd ur vildmarkens ro. Hembygd, du är liv som sig ständigt förnyar, växande städer, blommande byar, nutid och framtid, gryning som budar, renande storm, där det nya skall bo. Hembygd, du är sagan om fjärrfödda flöden, människoviljor, människoöden, segrande drömmar, händer som röja, storverk som skapats ur nödtid och ve. (ur Kerstin Heds dikt Hembygd, ur diktsamlingen BERGSLAG, 1934) Innehåll SIDA Landsbygdsprogram, en bygd med framtidstro 4 Stadens historia är landsbygdens 6 Brett lokalt engagemang 8 Landsbygdsprogrammets underlag 9 Styrkor 10 Svagheter 11 Möjligheter 12 Hot 13 Det vackra landskapet 14 Landsbygdens företagsamhet 17 Att bo på landet 18 Ungdomars uppväxtmiljö och äldres livsvilkor 20 Tillgänglig och trygg service 20 Vägar, bussar och bredband 21 Kulturarv och kulturliv 22 Lokaler att samlas i 22 Aktiviteter att stödja 22 Hedemora Kommunbygderåd - en samtalspart 24

3 Landsbygdsprogram Detta program är antaget genom ett enhälligt beslut i Hedemora Kommunfullmäktige den 18 september En arbetsgrupp med deltagare från Hedemora Kommunbygderåd och kommunstyrelsen i Hedemora kommun har utarbetat förslaget, som grundar sig på lokala landsbygdsgruppers arbete och även tar sin utgångspunkt i Dalarnas landsbygdsprogram. En bygd med framtidstro Hedemora kommuns vision är: En bygd med framtidstro där människor och näringsliv utvecklas. Ett övergripande mål är att få människor att välja Hedemora kommun som bostadsort, genom att det skapas goda livsvillkor i kommunen. I den ambitionen ingår att ta tillvara och utveckla såväl stadens som bruksorternas och landsbygdens livsmiljöer. En långsiktigt hållbar och jämställd samhällsutveckling eftersträvas. 4

4 Stadens historia är landsbygdens Det var handel med den omgivande landsbygdens produkter, som gjorde att Hedemora som första stad i Dalarna, fick sina stadsrättigheter år Nuvarande Hedemora kommun bildades genom kommunreformen 1967, av de tidigare fristående socknarna Husby, Garpenberg och Hedemora samt Hedemora stad. Idag finns levande orter och byar i alla dessa delar av kommunen. Det lokala helhetsperspektivet Det krävs ett helhetstänkande för att landsbygdens särskildheter ska kunna tas tillvara och utvecklas. Det finns ett samband mellan livsvillkor för boende, bebyggelse, service, kommunikationer och försörjningsmöjligheter. Utmaningarna framöver är att hitta former för att upprätthålla en basservice på landsbygden, att underlätta bostadsbyggande och bostadsfinansiering och att främja näringslivsutvecklingen. En kommun ska fördela sina resurser på ett sätt som kan ge största möjliga nytta, och självklart kan och bör detta ständigt omprövas i kommunens verksamhetsplanering för sina skilda verksamhetsområden. Landsbygdsprogrammet går därför inte in i detalj på några områden, utan beskriver en inriktning och övergripande målsättningar för Hedemorabygdens utveckling i ett långsiktigt perspektiv. Många saker kan utföras på den lokala nivån, andra sker på kommunal nivå och åter andra äger rum på nivåer som vi inte behärskar, men där vi med gemensamma krafter kan utöva en påverkan. Mål: Hedemora kommun ska ta hänsyn till landsbygdens särskilda förutsättningar i all kommunal verksamhet. Fotografi från Hedemorabild 6 7

5 Brett lokalt engagemang En alldeles särskild tillgång i Hedemorabygden är dess föreningar som med sitt engagemang, sina aktiviteter och sina insatser för byarna och orterna medverkar till att skapa attraktiva samhällen. På många orter har invånarna på ideell basis och med hjälp av kommunala, regionala och/eller EU-medel utvecklat nya verksamheter grundade på egna initiativ. Mål: Det lokala engagemanget ska tas tillvara och stimuleras, både genom resurstilldelning i möjligaste mån och genom samverkan med Hedemora kommuns ordinarie verksamheter. Mål: Hedemora Kommunbygderåd ska vara en samtalspart i en kontinuerlig dialog om landsbygdens framtid. Landsbygdprogrammets underlag Landsbygdsföreningar som aktivt arbetar med sina orters framtid, har under 2006 och 2007 deltagit i Hedemora Kommunbygderåds och Hedemora kommuns gemensamma stormöten med syfte att fånga upp de frågor som är väsentliga för Hedemorabygdens utveckling. Idéer som förts fram är t ex att invånarna själva kan bilda ett naturligt, tillräckligt stort, utvecklingsområde i sin trakt kartlägga byns gemensamma grundbehov för olika åldersgrupper bilda nätverk för olika behov i byn, bygden inventera vilka tillgångar som kan samutnyttjas samverka mellan byar respektive samverka mellan stad och land stärka den lokala identiteten på flera sätt. Nedan redovisas en s k SWOT-analys 1 framarbetad vid ett stormöte med landsbygdsgrupperna den 5 februari 2007 i Stjärnsund och kompletterad med arbetsgruppens exempel. 1, SWOT är en engelsk förkortning av Strenghtnesses, Weaknesses, Opportunities and Threats som översatt till svenska kan sägas stå för S=Styrkor, W=Svagheter/Brister, O=Möjligheter respektive T=Hot 8 9

6 Styrkor - exempel Entusiastiska människor Idrottsföreningar / Andra föreningar / Byautvecklingsgrupper Starka företag i Garpenberg, Vikmanshyttan, Långshyttan och Grådö. Malmen ligger kvar Goda naturliga förutsättningar - vattendrag Sjöar för fiske, sjönära boende Kulturbyggnader / -anläggningar / -platser Samlingspunkter Folkets Hus, bygdegårdar, lek-, grill-, badplatser Samlande aktiviteter, evenemang Marknadsplatser finns i många orter Slalombacken i Garpenberg ett exempel på social samverkan Vandrarhemmet i Garpenberg ett exempel på lokalt initiativ Förstudie finns för Besökscentrum resp Urmuseum i Stjärnsund Svagheter - exempel Svårt att engagera alla Samlande förening saknas i vissa orter Generationsskiften både i lantbruksföretag, andra företag och i föreningar Företagens anställda bor ofta inte i bruksorterna Fritidsaktiviteter tenderar att centraliseras Allmänna kommunikationer för dåliga Brist på äldrebostäder på landsbygden Brist på mindre företagslokaler / företagshotell Avloppslösningar / reningsverk ett hinder för bostadsbebyggelse Vattendomar begränsar åtgärder Hus förfaller Industriområdena i bruksorterna är i behov av upprustning 10 11

7 Möjligheter - exempel Gör förstudier om orters utvecklingsmöjligheter Utveckla och skapa en identitet / en vi-känsla kring bygdegårdar och andra mötesplatser/lokaler Företagen har intresse av en aktiv bygd Utgå från byns historia Upprustning av kulturmiljöer skapar engagemang Lokala naturvårdsplaner Stimulera lokal livsmedelsproduktion och därmed ett öppet landskap Engagera markägare för öppet landskap Vandringsleder, strövstigar, slogbodar för övernattning Skylta strandnära allmänningar Fiskevårdsåtgärder samt utveckla fisketurism, bl a bryggbåtar Inventering av stugor att hyra ut Inventering av byggbara tomter Utveckla marknadsplatserna Skapa parkeringsmöjligheter vid turistattraktioner Utveckla turism kring idrottsanläggningar Lös miljöproblem för vatten och avlopp Möjligheter att producera metangas Förnyelsebar energi istället för olja Marknadsför tillgångarna Nya företag som kan verka på landsbygden Plan för bebyggelse i byarna Inflyttning ger underlag för skolor, skolskjutsar, allmänna kommunikationer Hot - exempel Oklart ansvar för kulturmiljön Planerad gasledning Trafikmiljö nära genomfartsvägarna säkerhet / salter Om inte boendemiljön förbättras hotas företagens personalrekrytering Nedläggning av skolor Ungdomarna lämnar trakten Dyrt att bygga Oklart ansvar för kulturmiljön 12 13

8 Det vackra landskapet Hedemorabygdens attraktion utgörs mycket av det vackra omväxlande älvlandskapet med böljande fält, skogklädda berg och sjöar i rikt antal. Här finns också skyddsvärda våtmarker med årligen återvändande sällsynta fågelarter. Mål: Hedemora kommun värnar om ett öppet landskap med biologisk mångfald. Mål: Hedemora kommun värnar om sjöar, vattendrag och grundvatten med god kvalitet. Mål: Hedemora kommun vill stimulera en ökad produktion och konsumtion av ekologiska och närproducerade produkter. Mål: Hedemora kommun eftersträvar i möjligaste mån en upphandling av närproducerade livsmedel Plats i förskoleklass skall erbjudas så nära barnets eget hem som möjligt.

9 Landsbygdens företagsamhet Landsbygdens basnäringar i Hedemora kommun är fortfarande de platsbundna verksamheterna jordbruket, skogsbruket och bergshanteringen. Antalet jordbruk är närmare 300 stycken. Ca 40 % av skogsarealen är privatägd och antalet skogsägare som är medlemmar i Mellanskog är ca 370. Den enskilt största privata arbetsgivaren är Bolidens gruva i Garpenberg. Till de största arbetsgivarna hör stålverken Outokumpu i Långshyttan samt Erasteel, som har verksamhet både i Långshyttan och i Vikmanshyttan. Milko mejeri i Grådö är därnäst störst, följt av Dormsjöskolan i Garpenberg. Många småskaliga verksamheter har utvecklats på landsbygden under senare år, inte minst inom turistnäringen och inom livsmedelsbranschen. En viktig framtidsfråga är generationsväxlingen inom den mångfald av företag som finns i Hedemora kommun. Detta gäller inte minst jordbruksföretagen. I den strukturomvandling som pågår på landsbygden, behövs nya initiativ. Mål: Hedemora kommuns ambition är att med råd och stöd komplettera de möjligheter som ges genom EU:s, nationella respektive regionala program med syfte att underlätta generationsväxling, nya initiativ och otraditionella landsbygdsverksamheter. Mål: Genom Hedemora kommuns medlemskap i Hedemora Näringsliv AB och Coompanion (Kooperativ Utveckling Dalarna) ges rådgivning för utveckling av entreprenörskap och kooperativa företag. I detta inbegrips kontakter med nationella och regionala myndigheter samt EU-kontor beträffande möjligheter till företagsstöd. Mål: Hedemora kommun ska genom en effektiv handläggning av mark- och planfrågor, underlätta etableringsärenden och utveckling av befintliga verksamheter

10 Att bo på landet Att få fler människor att välja Hedemora kommun som bostadsort innebär att ta vara på alla attraktiva boendemiljöer som finns såväl i staden som på landsbygden. Genom att nya boendemöjligheter skapas för äldre generationer frigörs resurser för yngre familjer. Hedemora Kommunbygderåd har genomfört en inventering av tomma hus och byggbara tomter i stora delar av Hedemorabygden. Detta utgör ett bra underlag för samhällsplaneringen. Mål: Landsbygdens invånare och dess föreningar ska uppmuntras att aktivt delta i Hedemora kommuns översiktsplanering. Kvinnor och män i olika åldrar ska uppmuntras att delta. Mål: Hedemora kommun ska genom en effektiv handläggning av mark- och planfrågor, underlätta bostadsbyggande på landsbygden

11 Ungdomars uppväxtmiljö och äldres livsvillkor I ett samhälle som planeras för framtiden är det viktigt att ha det livslånga perspektivet som utgångspunkt. Om våra ungdomar trivs i de samhällen som vi skapar, så tryggas också framtiden för våra äldre. Mål: Ungdomar ska uppmuntras att ta del i samhällsplaneringsarbetet så att deras syn på vad som är viktigt att satsa på, kan tas tillvara. Mål: Landsbygden ska vara en bra livsmiljö för alla åldersgrupper. De äldres behov ska särskilt uppmärksammas. Tillgänglig och trygg service En rimlig basservice ska finnas i hela Hedemora kommun. Det innebär att hushållen inom rimlig tid ska kunna nå sin samhällsservice och även den kommersiella servicen. Hedemora kommun redovisar i en särskild serviceplan grundad på en dialog med invånarna och servicegivarna, sina målsättningar för de enskilda orterna. Mål: Hedemora kommun ska planera sina verksamheter med tanke på att främja och ta tillvara den lokala kraft som finns på olika orter. Detta görs i ett samspel med invånarna och deras föreningar. Mål: Regelbundna träffar ska hållas med Hedemora kommuns ledning och orterna, så att invånarna kan framföra sina åsikter om den service som erbjuds och hur den kan förbättras. Vägar, bussar och bredband Väl fungerande kollektiva kommunikationer med fordon anpassade till den efterfrågan som finns, underlättar både service- och arbetsresor. Bredband kan idag nå 99 % av Hedemora kommuns hushåll. Mål: Hedemora kommuns planering av kollektivtrafiken ska i möjligaste mån anpassas till den efterfrågan på skol-, arbets- och inköpsresor som finns. Anslutning till tågtrafiken ska eftersträvas. Mål: Hedemora kommun eftersträvar på sikt en mer flexibel och lättanpassad kollektivtrafik. Mål: Säkra promenadvägar till och från busshållplatser ska eftersträvas. Detta åstadkommes i en samverkan mellan Hedemora kommun och ansvariga väghållare respektive ansvariga för busstrafiken. Mål: På sikt, vartefter resurserna medger, eftersträvar Hedemora kommun utbyggda cykelstråk i anslutning till staden och till större tätorter. Mål: Hedemora kommun eftersträvar att en effektiv samverkan finns mellan väghållare på olika nivåer

12 Kulturarv och kulturliv På många orter finns ett aktivt föreningsliv som främjar möjligheten till ett rikt kulturliv. Detta formas både av aktiviteter och av att kulturarv i byggnader och utemiljöer vårdas och utvecklas, vilket i sig kan stärka den lokala identiteten. Det finns behov av flera året runt-aktiviteter. Mål: Hedemora kommun lämnar stöd till aktiva föreningar och efter prövning, till särskilda aktiviteter som anordnas för allmänheten. Mål: Hedemora kommun premierar särskilt ungdomars medverkan i föreningsliv. Lokaler att samlas i I många orter finns bygdelokaler och samlingslokaler som kan vara mötesplatser och utgångspunkter för föreningsaktiviteter. Lokalerna ger möjlighet till social samvaro, samverkan och inflytande och kan ofta utgöra navet i utvecklingskraften. Mål: Hedemora kommun lämnar driftsstöd till de bygdelokaler som uppfyller vissa kriterier (dessa preciseras i kultur- och fritidsförvaltningens regelverk). Aktiviteter att stödja I Hedemorabygden finns en rik flora av föreningar, som bedriver verksamhet med olika intresseinriktningar. Mål: Hedemora kommun lämnar stöd till aktiva föreningar som uppfyller vissa kriterier (dessa preciseras i kultur- och fritidsförvaltningens regelverk)

13 Hedemora Kommunbygderåd en samtalspart Kommunbygderådet är en ideell organisation som samordnar de aktiva landsbygdsföreningarna och driver för landsbygden gemensamma frågor. Enligt föreningens stadgar är ändamålet att vara en länk mellan kommunen och utvecklingsgrupperna, att till medlemmarna fördela medel som kan komma lokalt utvecklingsarbete till del och att verka för att flera utvecklingsgrupper bildas och blir medlemmar i rådet. Medlem i kommunbygderådet kan förutom lokala utvecklingsgrupper, vara andra ideella sammanslutningar som verkar i samma anda. Till styrelsen kan tjänstemän från kommunen adjungeras, liksom övriga som styrelsen finner lämpligt. Mål: Hedemora kommun ska ha en regelbunden kontakt med Hedemora Kommunbygderåds styrelse. Mål: Hedemora kommun samråder med Hedemora Kommunbygderåd vid beredningen av ansökningar om bidrag ur det särskilda anslaget för Entreprenörskap och lokal utveckling, då kommunens budget tillåter ett sådant anslag. Kommunfullmäktige har beslutat att: Alla de kommunala frågor som kan anses vara gemensamma för landsbygden och dess byar, ska Hedemora kommun remittera till Hedemora Kommunbygderåd, till exempel frågor som rör kommunal service, lanthandel och andra servicefrågor, kollektivtrafik och andra frågor som rör infrastrukturen. Även andra kommunala organisationsfrågor som innebär förändringar för landsbygdens invånare och/eller nya kontaktvägar in i Hedemora kommuns organisation ska delges Hedemora Kommunbygderåd. I kommunala frågor som rör en viss bygd ska direktkontakt tas med invånare på den berörda orten. Årets landsbygdsutvecklare 2006, Restaurang Krubban Vikbyn, foto: U Hansson 24 25

14 Här kan du få ytterligare information: Hedemora kommuns hemsida Hedemora Näringsliv AB:s hemsida Kommunledningskontoret Utvecklingssekreterare 0225/ SPRÅKFORM I HEDEMORA 2007, FOTOGRAF: AM NORDSTRÖM. 26 Hedemora kommun Box Hedemora Telefon, vx: Telefax: e-post: kommun@hedemora.se