Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Transkript

1 FÖRSLAG 2005:99 1 (12) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1996:28 av Elwe Nilsson (m) om ett framtidsinriktat förändringsprogram för SL Föredragande landstingsråd: Anna Berger Kettner Ärendet Motionären föreslår att SL utarbetar ett framtidsinriktat förändringsprogram. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Mycket har hänt sedan motionen skrevs. SL har gått från att ha varit en blandad beställar- och utförarorganisation till den renodlade beställarorganisation den är i dag. SL:s olika driftsbolag har sålts. All trafik upphandlas sedan många år i konkurrens. Därmed är flera av de frågor som tas upp i motionen sedan länge överspelade. SL och Stockholms läns landsting har nyligen fattat, eller kommer inom en nära framtid att fatta, beslut om flera för kollektivtrafiken mycket viktiga framtidsdokument som kommer att påverka SL:s utveckling under många år framåt. I december 2004 fattade SL:s styrelse beslut om SL:s strategiska plan. I augusti 2004 godkände SL:s styrelse förslaget till inriktning för upphandling av trafik och stationstjänst och i november godkändes dels förslaget till inriktning för upphandling av busstrafik och dels en plan för trafikupphandling RTN håller på att aktualiseringsprövar den Regionala Utvecklingsplanen, RUFS. Under 2005 kommer landstingsfullmäktige att behandla förslag till övergripande trafikstrategi för Stockholms läns landsting. Bilagor 1 Motion 2 AB Storstockholms Lokaltrafiks yttrande SL-förvaltningens tjänsteutlåtande

2 FÖRSLAG 2005:99 2 För att stärka resenärernas inflytande över SL-trafiken är det viktigt att bredda och fördjupa det kommunala engagemang i kollektivtrafiken. Flera förslag har därför lagts för att utveckla kommunernas roll och engagemang i SL-trafiken.. Regionstyrelsernas roll kommer att diskuteras under år Även trafikstrategin kommer att fördjupa samarbetet med kommunerna. Ett av delmålen i trafikstrategin är att kollektivtrafiken ska bidra till en positiv regional utveckling. För att delmålet ska uppnås kommer bl.a. samarbetet med kommunerna fördjupas när det gäller trafikeringslösningar och markanvändning som berörs av prioriterade kollektivtrafikåtgärder samt genom att planer för att öka framkomligheten för busstrafiken ska tas fram och genomföras tillsammans med kommunerna. Dessutom fick SL, i landstingets budget för år 2005, i uppdrag att fördjupa samarbetet med kommunerna när det gäller den fysiska planeringen. Genom dessa åtgärder kommer motionens intentioner om ett större och bättre kommunalt engagemang inom kollektivtrafiken att uppfyllas. Ett av delmålen i förslaget till övergripande trafikstrategi är att samordningen mellan landstingets trafikorganisationer skall öka. Bland annat skall en utredning med syfte att finna ändamålsenlig organisation av landstingets trafikverksamheter genomföras och planeringen av åtgärder som berör flera verksamheter (exempelvis upphandling, taxor, information och resegarantier) skall samordnas.

3 FÖRSLAG 2005:99 3 Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 15 juni Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 23 augusti Ärendet och dess beredning Elwe Nilsson (m) har i en motion (bilaga), väckt den 12 mars 1996, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att uppdra åt SL:s styrelse att utarbeta ett framtidsinriktat förändringsprogram för SL enligt motionens intentioner. Yttrande har inhämtats från AB Storstockholms Lokaltrafik. AB Storstockholms Lokaltrafiks styrelse har den 23 september 1997 avgett yttrande (bilaga). Fp-ledamoten reserverade sig. Styrelsen föreslås besluta att avge yttrande enligt förvaltningens förslag med den ändringen att de tre första styckena under rubriken - Ökat kommunalt engagemang, utgår och ersätts med följande: SL har tidigare i yttrande över betänkandet Regional framtid framhållit att en att-raktiv och effektiv kollektivtrafik förutsätter att SL och kommunerna arbetar mot samma mål. Det innebär att kommunerna måste kunna påverka kollektivtrafiken och SL kommunernas planering. SL underströk vidare sin avsikt att därför utveckla arbetet i regionstyrelserna så att ett nära samarbete med kommunerna kan komma till stånd. SL har däremot inte uttryckt att det finns skäl att överväga att ge kommunerna ett större ekonomiskt ansvar för kollektivtrafiken i länet. Stockholms län är en gemensam bostads- och arbetsmarknad. SL avstyrker nu aktuell motions förslag om kommunalt ägarskap, med hänsyn till vikten av ett samlat politiskt och ekonomiskt ansvar för kollektivtrafiken. M-ledamöterna deltog ej i beslutet. SL-förvaltningens tjänsteutlåtande den 28 augusti 1997 bifogas (bilaga)

4 FÖRSLAG 2005:99 4 Bilagor Motionen SL 90 har varit framgångsrikt men verkar nu vara slut. Dags för nytt program SL 2000! SL:s omdaning under programmet SL 90 har varit mycket framgångsrikt. Det har inneburit en förändring där verksamheten helt inriktat sig på den primära uppgiften, kollektivtrafik. Mottot har varit att göra saker rätt och att göra rätt saker. Resultaten är mest positiva. Vi kan se en ökad kundorientering och ett konsekvent arbete mot det våra kunderna sätter stort värde på. Så har också kunnat minska kostnaderna med över 1 miljard per år, drygt 20%, samtidigt som trafikutbudet ökat med ca 10%. Under 1995 har emellertid utvecklingen börjat stanna av. Ny konkurrensupphandling har i praktiken upphört. SL är rädd för att konkurrensen på bussmarknaden kan bli dålig och anser det viktigt att ha ett stort åkeri i egen regi. SL uttalar att flygbussarna aldrig skall konkurrensutsättas. Vinsten den egna monopolverksamheten ger är tydligen till full belåtenhet. Vad marknaden skulle kunna erbjuda verkar inte intressant. SL specialbuss har fått problem då man inte i tillräcklig grad har kunnat anpassa sig till marknadens krav. Detta är några exempel. Det blir allt tydligare att den dubbla rollen som både beställare och utförare blir allt mer besvärlig. Dessutom har det i flera utredningar, bl a samreseutredningen, framkommit att kommunernas medverkan i kollektivtrafiken inte bara är önskvärd utan dessutom nödvändig. SL har egen erfarenhet av nackdelarna med att kommunerna mest uppträder som kravapparater som vill sno åt sig en så stor del av kakan som möjligt. Det är nu dags att skapa nästa fas i utvecklingen av SL. Vi kan låta det få arbetsnamnet, SL SL 2000 Det första är att SL renodlas som beställarorgan där politiker ansvarar för vilken trafik som skall utföras och upphandlar den i konkurrens från olika producenter/entreprenörer. Alla framtidsfrågor och planeringsfrågor inom kollektivtrafiken skall också ligga där. Det innebär att det dubbelarbete som i dag görs i SL och RTN upphör. Alla trafikfrågor överförs till SL. RTN blir RN (regionplanenämnd). För att få ett större och bättre kommunalt engagemang inom kollektivtrafiken skall kommunerna vara delägare i SL. Om kommunerna skall vara

5 FÖRSLAG 2005:99 5 minoritets-, majoritets- eller helägare får bestämmas efter särskild utredning. Rent praktiskt är det inga problem med att föra över ägandet, helt eller delvis. Skattebetalarnas kostnad för SL:s verksamhet motsvarar ca 1:50 i utdebitering. Med exempelvis 2/3 ägande av kommunerna och 1/3 av landstinget gör man bara en skatteväxling på 1 krona och låter kommunerna bidra med det antal kronor som motsvarar en kronas utdebitering i respektive kommun. I bolagsordning/konsortialavtal eller liknande för man sedan in en paragraf där man reglerar hur förändringar skall gå till när skatteunderlag och/eller befolkning förändras. SL skall även i fortsättningen äga de dotterbolag som har ansvar för infrastrukturen, d v s SL Bansystem AB och SL Fastigheter AB. Även tåg och tunnelbanevagnar skall ägas av SL. SL:s driftbolag, SL Tåg AB, SL Tunnelbanan AB, SL Buss AB och SL Specialbuss AB skall omedelbart skiljas från SL. SL Specialbuss är en främmande verksamhet i koncernen och bör säljas. Där finns en fungerande marknad. Färdtjänsten har avtal om sådana transporter med ett tjugotal företag. SL Buss AB bör omedelbart säljas så det blir majoritets- eller helägt privat. Det ger SL Buss AB möjligheter att konkurrera med andra företag utanför Stockholms län och dessutom bidrar det till att skapa en bättre marknad för alla kommuner och landsting i Sverige. Förutom Swebus och Linjebuss finns nu även Näckrosbuss med 51 % privat ägande. Näckrosbuss har politikerna sålt just med de argumenten. Ett fristående SL Buss AB skulle ge ytterligare injektion i branschen och skapa en bättre konkurrens. För att garantera att inte något av de andra tre storbolagen sedan köper upp SL Buss AB inför man helt enkelt en hembuds klausul i bolagsordningen. SL Tåg AB och SL Tunnelbanan AB bör på samma sätt få nya ägare. Detta ger företagen möjlighet att med sin kompetens konkurrera med andra företag, t ex SJ, även utanför Stockholms län. Om det är svårt att snabbt hitta nya ägare kan bolagen till att börja med läggas direkt under landstingsstyrelsen, precis på samma sätt som Stockholms Sjötrafik AB. Arlandbussarna kan tills vidare ligga kvar under SL. Skälet till det är den turbulens som råder runt kollektivtrafiken till Arlanda. Med jämna mellanrum kommer förslag att förbjuda busstrafik i framtiden och med den osäkerheten finns det nog inga seriösa privata intressenter. Arlandabussarna är dessutom så pass unika och självständiga att det inte stör övrig verksamhet.

6 FÖRSLAG 2005:99 6 Förutom detta måste framtidsfrågorna få större uppmärksamhet. Samtidigt som RTK:s personal som arbetar med trafikfrågor överförs till SL, skall också denna verksamhet få större tyngd och fler arbetsuppgifter. Skall vi nå upp till våra mål om ökat resande med kollektivtrafik måste vi stå i första ledet och vara banbrytande. I dag kommer vi alltför ofta efteråt och konstaterar vad som har skett och försöker sedan anpassa oss till det. Det här är en enkel skiss över hur ett SL 2000 skulle kunna se ut. Naturligtvis finns det mycket mer som behöver gås igenom. Mitt förslag är att det inom SL tillsätts en grupp politiker som med adekvat tjäns temannahjälp utarbetar idéer för hur fortsättning av SL 90 kan se ut. Målet skall vara att under 1996 lägga fram ett program som visar vägen för arbetet i SL inför 2000 talet. Jag föreslår landstingsfullmäktige besluta att uppdra åt SL-styrelsen att utarbeta ett framtidsinriktat förändringsprogram för SL i enlighet med i motionen framförda intentioner. Stockholm den 27 februari 1996 Elwe Nilsson

7 FÖRSLAG 2005:99 7 AB Storstockholms Lokaltrafiks yttrande - Organisation Den organisation (SL 90) som SLs styrelse i full enighet fastställde 1990 utgick från följande förutsättningar: SLs verksamhet skall organiseras så att det politiska ansvaret för kollektivtrafikens omfattning, kvalitet, utveckling och finansieringsformer tydligt särskiljs från det företagsmässiga ansvaret för trafikproduktionen. De trafikproducerande enheterna utgör självständiga resultatenheter som arbetar på marknadens villkor. De skall i konkurrens med andra företag utföra den trafik som SLs styrelse och beställarorganisation beslutar om. Beslutet om att införa SL-90 modellen innebar således en klar uppdelning mellan vad som skulle styras politiskt och vad som skulle styras på företagsekonomiska premisser. Entreprenörer och experter som deltagit i upphandlingsprocessen har uttalat att upphandlingsarbetet bedrivits på ett professionellt sätt. Upphandlingsprocessen utvecklas kontinuerligt. - Upphandlingstakt Upphandlingstakten och volymerna upphandlad trafik sedan starten 1993 har successivt ökat och målet är att 100% av trafiken skall konkurrensutsättas. Trafikkontrakten utvärderas kontinuerligt. - Skilj driftbolagen från SL Det har hitintills från SLs ledning bedömts nödvändigt, till följd av den rådande oligopolmarknaden, att genom egna tafikproducerande enheter sätta press på marknaden. Det är givetvis inget självändamål att det inom SL/SLL skall finnas egna trafikdrivande dotterbolag om det finns en fungerande extern marknad med många aktörer och en bred konkurrens. SL följer marknadsutvecklingen kontinuerligt. SL kan inte finna att det kompetensmässigt skulle innebära en förbättring för spårbolagen att som motionären föreslår, lägga dessa bolag under landstings-

8 FÖRSLAG 2005:99 8 styrelsen. Den bästa trafikkompetensen torde enligt SLs mening finnas inom den samlade SL koncernen. Det är angeläget att intensivt arbeta för att öka konkurrensen inom spårsektorn genom att få fler aktörer att lämna anbud på SLs spårtrafik inte minst inför den förestående upphandlingen av pendeltågstrafiken. - Framtidsfrågor planeringsfrågor Den översyn av organisationen som skett kommer att leda till en förbättrad samverkan inom organisationen och utåt med entreprenörer och med olika intressenter t ex RTN. En utvärdering av Regionplane- och trafikkontorets verksamhet och organisation, som den utformades 1993 har nyligen genomförts. Utredningens analyser och förslag till åtgärder kommer att behandlas under hösten. Huruvida de förändringar som skett inom SL kan ha någon inverkan på kontorets verksamhet bör bedömas i detta sammanhang. - Ökat kommunalt engagemang SL har tidigare i yttrande över betänkandet Regional framtid framfört som sin mening, att det finns skäl att överväga att ge kommunerna ett större ekonomiskt ansvar för kollektivtrafiken på samma sätt som i landet i övrigt, även om landstinget i Stockholms län fortsatt är huvudman för kollektivtrafiken av andra skäl. I den meningen har SL tidigare föreslagit inrättandet av Regionala Trafikråd för att få ett effektivare politiskt samarbete mellan SLL/SL och kommunerna. Såväl ledande kommunala politiker som ledande SLL/SL-politiker skulle ingå i dessa råd. Förutom den uppfattning som SL redovisat ovan, om att det kan finnas skäl att överväga ökat kommunalt ansvar för kollektivtrafiken, är det SLs grunduppfattning och uppgift oavsett ägarform att inom ett givet ekonomiskt utrymma åstadkomma bästa möjliga trafik. Den anpassning av SLs organisation som nu genomförs skapar mycket goda förutsättningar att arbeta ännu mer affärsmässigt. Genom att särskilja verkställighetsfasen från planeringsfasen ges förutsättningar för de nyinrättade affärsområdena att tillsammans med SLs entreprenörer utveckla den gemensamma affären och höja SL-trafikens kvalitet så att fler åker med SL. Samarbetet med länets kommuner kommer också att kunna utvecklas ytterligare i den nya organisationen.

9 FÖRSLAG 2005:99 9 SL-förvaltningens tjänsteutlåtande SLs synpunkter - Organisation Den organisation (SL 90) som SLs styrelse i full enighet fastställde 1990 utgick från följande förutsättningar: "SLs verksamhet skall organiseras så att det politiska ansvaret för kollektivtrafikens omfattning, kvalitet, utveckling och finansieringsformer tydligt särskiljs från det företagsmässiga ansvaret för trafikproduktionen. De trafikproducerande enheterna utgör självständiga resultatenheter som arbetar på marknadens villkor. De skall i konkurrens med andra företag utföra den trafik som SLs styrelse och beställarorganisation beslutar om". Beslutet om att införa SL-90 modellen innebar således en klar uppdelning mellan vad som skulle styras politiskt och vad som skulle styras på företagsekonomiska premisser. Utifrån denna grundläggande förutsättning - tydlig rågång mellan det politiska ansvaret för kollektivtrafiken och det företagsekonomiska ansvaret - har sedan den första upphandlingen 1993 betydande resultat åstadkommits. Fem upphandlingsomgångar har genomförts som sammantaget resulterat i mycket stora kostnadsreduceringar för trafiken samt därmed lägre skattebelastning för länsinnevånarna samtidigt som trafiken ökat. Den tydliga rågång mellan politiskt ansvar (beställare) och företagsmässigt ansvar (utförare) som byggts in i nuvarande organisation har inte upplevts som "besvärlig", som motionären säger, i samband med de upphandlingar som genomförts. Entreprenörer och experter som deltagit i upphandlingsprocessen har uttalat att upphandlingsarbetet bedrivits på ett professionellt sätt. Upphandlingsprocessen utvecklas kontinuerligt. - Upphandlingstakt Upphandlingsomgång 6 har nu påbörjats och därmed återstår endast innerstadstrafiken att upphandla i konkurrens. På spårsidan återstår nu endast pendeltågstrafiken att upphandla. Förberedelsearbetet för denna upphandling pågår.

10 FÖRSLAG 2005:99 10 Upphandlingstakten och volymerna upphandlad trafik sedan starten 1993 har successivt ökat och målet är att 100% av trafiken skall konkurrensutsättas. Trafikkontrakten utvärderas kontinuerligt. - Skilj driftbolagen från SL Inför den första upphandlingsomgången 1993 gavs SLs bolag en möjlighet att rationalisera och effektivisera sin verksamhet för att kunna möta konkurrensen från externa anbudsgivare. Främst gällde detta naturligtvis de sex dotterbolag som bedriver trafik. En stor del av kostnadsreduceringarna inom koncernen uppnåddes under denna period. Kostnadseffektiviseringarna inom dotterbolagen har inneburit att externa konkurrenter varit tvungna att "vässa sina anbud för att kunna konkurrera med SLs egna enheter. Det har hitintills från SLs ledning bedömts nödvändigt, till följd av den rådande oligopolmarknaden, att genom egna trafikproducerande enheter sätta press på marknaden. Det är givetvis inget självändamål att det inom SL/SLL skall finnas egna trafikdrivande dotterbolag om det finns en fungerande extern marknad med många aktörer och en bred konkurrens. SL följer marknadsutvecklingen kontinuerligt. Erfarenheten från de genomförda upphandlingarna visar också på att det är svårt för mindre bussföretag att kunna konkurrera genom de "stordriftsfördelar" som större företag kan dra nytta av. Positivt är att det vid de senaste upphandlingarna dykt upp nya aktörer - både svenska och utländska - som bidragit till att öka konkurrensen. Nya konstellationer, t.ex. Näckrosbuss med 55 % privat ägande (Atle), har tillkommit. SL kan inte finna att det kompetensmässigt skulle innebära en förbättring för spårbolagen att som motionären föreslår, lägga dessa bolag under landstingsstyrelsen. Den bästa trafikkompetensen torde enligt SLs mening finnas inom den samlade SL koncernen. Det är angeläget att intensivt arbeta för att öka konkurrensen inom spårsektorn genom att få flera aktörer att lämna anbud på SLs spårtrafik inte minst inför den förestående upphandlingen av pendeltågstrafiken. SL har arbetat med detta och ser det som ett framsteg att 3 st utomstående företag lämnade anbud på Roslagsbanan. Vad beträffar Flygbussarna instämmer vi med motionären att Flygbussarna bör bibehållas i sin nuvarande form med tanke på "turbulensen runt

11 FÖRSLAG 2005:99 11 kollektivtrafiken till Arlanda. Något uttalande om att Arlandabussarna aldrig skall konkurrensutsättas har ej gjorts från SLs sida. - Framtidsfrågor- planeringsfrågor Enligt motionären bör SL som renodlat beställarorgan svara för alla framtidsfrågor och planeringsfrågor. Alla trafikfrågor bör överföras från RTN till SL. SLs styrelse beslutade om en ny organisation av delar av moderbolaget. I den nya "beställarorganisationen" särskiljs planerings- och verkställighetsfaserna. Planeringen sker i den nya organisationen med två tidsperspektiv: det långa ("spaning") respektive det korta (2-5 år). Den översyn av organisationen som skett kommer att leda till en förbättrad samverkan inom organisationen och utåt med entreprenörer och med olika intressenter t ex RTN. En utvärdering av Regionplane- och trafikkontorets verksamhet och organisation, som den utformades 1993 har nyligen genomförts. Utredningens analyser och förslag till åtgärder kommer att behandlas under hösten. Huruvida de förändringar som skett inom SL kan ha någon inverkan på kontorets verksamhet bör bedömas i detta sammanhang. - Ökat kommunalt engagemang Stockholms län utgör i sin helhet ett integrerat arbets- och bostadsområde. SL är en viktig del av regionens infrastruktur. Att SLs trafiksystem förändras i takt med samhällets förändringar är ofta en förutsättning för utvecklingen. Ny bebyggelse som kommer till, arbetsmarknad som omstruktureras, befolkningens åldersfördelning som förändras är några exempel på strukturella förändringar som SLs trafiksystem måste förändras i takt med. Samarbetet med länets kommuner är härvid mycket viktigt då kommunerna med sitt planmonopol skapar viktiga förutsättningar för kollektivtrafiken. Inte minst mot bakgrund av de begränsade resurser som finns att tillgå är det angeläget med samverkan och samordning mellan SL och kommunerna när det gäller planering av bostäder, arbetsplatser och kollektivtrafik. SL har tidigare i yttrande över betänkandet Regional framtid framfört som sin mening, att det finns skäl att överväga att ge kommunerna ett större ekonomiskt ansvar för kollektivtrafiken på samma sätt som i landet i övrigt, även om landstinget i Stockholms län fortsatt är huvudman för kollektivtrafiken av andra skäl.

12 FÖRSLAG 2005:99 12 Trafikfrågorna som helhet måste ges en större tyngd i landstinget och länets kommuner för att åstadkomma en attraktivare och effektivare kollektivtrafik till minsta möjliga samhällskostnad. I den meningen har SL tidigare föreslagit inrättandet av Regionala Trafikråd för att få ett effektivare politiskt samarbete mellan SLL/SL och kommunerna. Såväl ledande kommunala politiker som ledande SLL/SL-politiker skulle ingå i dessa råd. Liknande samarbetsformer finns idag, eller planeras att införas, i andra län/trafikhuvudmän - visserligen där med kommunerna som delägare - med en uttalad ambition och behov av att hitta former och ett forum där tongivande politiker i landsting och kommuner kan diskutera och påverka verksamheten. Förutom den uppfattning som SL redovisat ovan, om att det kan finnas skäl att överväga ökat kommunalt ansvar för kollektivtrafiken, är det SLs grunduppfattning och uppgift - oavsett ägarform - att inom ett givet ekonomiskt utrymme åstadkomma bästa möjliga trafik. Den anpassning av SLs organisation som nu genomförs skapar mycket goda förutsättningar att arbeta ännu mer affärsmässigt. Genom att särskilja verkställighetsfasen från planeringsfasen ges förutsättningar för de nyinrättade affärsområdena att tillsammans med SLs entreprenörer utveckla den gemensamma affären och höja SL-trafikens kvalitet så att fler åker med SL. Samarbetet med länets kommuner kommer också att kunna utvecklas ytterligare i den nya organisationen.