Juridik. Lite om grunder Av Chris Hellstrand

Transkript

1 Juridik Lite om grunder Av Chris Hellstrand

2 Grundlagarna Regeringsformen 6 juni 1809 Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlag Successionsförordningen (Riksdagsordningen) Reformerades 2010 Brott mot dessa utreds av Justitiekanslern Ändring kan ske två beslut och val emellan 2

3 Opinionsfriheter 1 Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, 2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, 3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk, 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats, 5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar. Lag (2010:1408). 2 Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. Lag (2010:1408). 3 Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning. Lag (2010:1408) 3

4 Kroppslig integritet och rörelsefrihet 4 Dödsstraff får inte förekomma. Lag (2010:1408). 5 Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller utsättas för tortyr eller för medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. Lag (2010:1408). 6 Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Lag (2010:1408). Vård under tvång??? 4

5 Juridik Civilrätt - Avtals eller Skadeståndsrätt Inte med den offentliga rätten att göra. Mellan privata (inkl juridiska personer) Straffrätt Brott och påföljder Brottsbalken Det staten vill förhindra Allmänt åtal 5

6 Offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedierna ska ha insyn i statens och kommunernas verksamhet. Detta innebär att: alla - svenska och utländska medborgare - har rätt att ta del av myndigheternas allmänna handlingar i den mån de inte är föremål för sekretess (hemliga). tjänstemän och andra som arbetar i staten eller kommunerna har rätt att berätta vad de vet för utomstående i den mån de inte är begränsade av tystnadsplikt. tjänstemän har också speciella möjligheter att lämna uppgifter till massmedia. domstolsförhandlingar är offentliga. Vad är en allmän handling? En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt särskilda regler anses inkommen dit eller upprättad där. Handlingen kan vara ett vanligt pappersdokument, men lika gärna en framställning som man kan läsa, lyssna på eller uppfatta på annat sätt med ett tekniskt hjälpmedel. Begränsingar i sekretesslagen helt omgjord 2009 Diareiföras? 6

7 Skadeståndslagen 2:1 Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan. Uppsåt eller oaktsamhet Vållar = orsakssammanhang (kausalitet) mellan uppsåtet/oaktsamheten och skadan Motsats till uppsåt/oaktsamhet = Strikt ansvar i form av principalansvar eller rent objektivt ansvar 7

8 Domstolar inom straffrätten Tingsrätter En domare (+notarie) och övriga nämndemän Hovrätt 6 i landet och endast jurister Högsta Domstolen Stockholm och endast vissa jurister Inom Civilrätten finns Kammarrätter Högsta förvaltningsdomstolar och Specialdomstolar (ex Arbetsdomstol, Migrationsdomstol, Miljödomstolar) 8

9 Lite gammalt 1734 Husbonden får inte längre aga sin hustru 1800 ca Fredlösa eller Biltoga (landsflyktig) 1841 Encellssystem 1855 Spöstraff Stympning Stening 1920 Husagan 1964 Straffarbete 1966 Dödsstraff (fredstid) 1979 Aga barn förbjuds (avskaffades 1966) 1982 Misshandel mot hustru inte längre angivelsebrott 1984 Tortyr (internationellt) 9

10 Brott och Straff Legalitetsprincipen: Inget straff utan brott (BrB1:1) Brott är gärning beskriven i balk, lag eller författning för vilket straff är föreskrivet Frihetsberövande Villkorlig dom (kombination med dagsbot) Dagsböter Antal X Beräknad på inkomst Normerade böter Fast summa ofta trafikrelaterad 10

11 Straff Allmänprevention (förhindra andra) - Rattfylleri Individualprevention (förhindra individen) Utvisning (i samband med straff) Rapporteftergift (polisen) Åtalsunderlåtelse (åklagaren, även polisen) Företagsbot via Åklagare Sanktionsavgift ofta via Länsstyrelsen/annan mynd. 11

12 100% Ställt utom allt rimligt tvivel Dom i målet Tillräckliga bevis för Åtal Bevis Sannolika skäl misstänkt Brott Skäligen misstänkt Kan Misstänkas 0% 12

13 Straffria Immunitet Statschefer, diplomater -Not Nödvärn Försvara mig och min egendom Nöd Rädda liv (försvara andra) Nåd Ansöka hos högre rätt 13

14 Straffpåverkan 29 Kap BrB 1-3 Skada, kränkning, fara Insett, borde insett, avsikter motiv Allvarligt ingrepp -liv -hälsa -trygghet Förmildrande -Annans kränkning Nöd Nödvärn (excess) Utveckling förstånd eller omdöme (ålder psyk) Straffskärpande -Menat värre Hänsynslös Skyddslös Förtroende Organiserat Hatbrott -Närstående 14

15 Allmänt åtalsbrott Staten står för rättegångskostnad och allmän åklagare åtalar. Kravet är att åklagaren skall vara övertygad om fällande dom Enskilt åtal Om inget åtal väcks får enskild åtala. Staten står inte för kostnaden Förlorande part betalar vad det kostar Även Målsägandebrotten 15

16 Rätten till försvarare (skäligen misstänkt för brott) RB 21:3 Rätt att själv föra sin talan RB 21:3,3a Offentligt biträde (advokat) vid svårutredda eller grova brott alt. inte förmågan försvara sig själv eller påverkan på anställning för vissa. Anhållen eller häktad. Kostnaden enligt rättshjälpslagen (förlorar man i rättegång så betala utifrån betalningsförmåga). (många undantag idag) 16

17 Överklagan av dom Alla har rätt att få sin sak (brott) prövad och har rätt att överklaga en fällande (eller friande) dom. Rätten att överklaga kan gälla brottet, domen eller tilldömt skadestånd. -Normerade böter -Dagsböter -Fängelse (Böter till F i 6 månader) (1 års F ingår i straffskalan) Tingsrätt Hovrätt Högsta Domstol. Böter kan överklagas till tingsrätten. Fri prövning av hovrätt Fängelsedom kan överklagas till hovrätt. Fri prövning av HD 17

18 Kostnader för det allmänna Överprövningar eller övriga rättegångskostnader Allmänt åtal Staten (även vissa angivelsebrott) Benämningar: Målsäganden / Misstänkt Fällande dom Rättshjälpslagen Enskilt åtal eller Målsägandebrotten (Kap 5 BrB) Förlorande part. Benämningar: Kärande / Svarande 18

19 Exempel s k o-bot Du stoppas av polis som säger du kört för fort. Vad betyder det att du skriver på ett s k strafföreläggande? Vilka alternativ har du? Rättegång kostnader? Du väljer rättegång och har advokat med som stöd. Vem betalar denne advokat? 19

20 Exempel s k Målsägandebrott Två politiker har blivit rejält osams. Det går så långt att de beskyller varandra och till slut tar en av dem hjälp av advokat och anmäler den andre för förolämpning. Båda möts i tingsrätten och har sina advokater till hjälp. Inte ovanligt att anmälare (käranden) förlorar. Vad får förlorande part i detta fall anmälaren (käranden) betala? Egen advokat, Motpartens advokat, Rättegångskostnad?? Enskilt åtal är liknande 20

21 Rättshjälp (juridiskt biträde) Offentlig försvarare = Advokat (RB 21 Kap) -Misstänkt för vissa brott Frihetsberövad Målsägandebiträde (särskild lag) -Vissa brott för brottsoffer Rättshjälpsbiträde (särskild lag ekonomiskt bidrag) -Rådgivning (1-2 timmar nedsatt pris) -Behov (allmänt) och inga försäkringar -Ej företagare Max inkomst (efter vissa avdrag) 100% 21

22 Angivelsebrott och Culpa Brott där enligt 23:1 RB krävs angivelse, förutom målsägandebrotten Mot hemmet -hemfridsbrott. I hemmet ofredande. Vissa brott med särskild åtalsprövning, t ex stölder / bedrägerier inom familjen olaga intrång Varumärkesskydd Bedrägligt beteende åtalsprövas men är ej s k angivelsebrott Brott enligt Culpa regeln Vissa vållandebrott -kroppsskada (över 18 år -angivelsebrott) övriga vållandebrott är allmänna åtalsbrott 22

23 Dolus = Avsikter S k Subjektiva rekvisit Direkt uppsåt: kvarstod men beskrevs som misstanke om följden och önskan att uppnå följden Likgiltighetsuppsåt: Om gärningsmannen har misstanke om följden med sitt handlande, men likväl genomfört handlingen, likgiltig inför följden föreligger likgiltighetsuppsåt. Likgiltighetsuppsåtet har ersatt indirekt och eventuellt uppsåt. Likgiltighetsuppsåtet är uppsåtets undre gräns. Avsiktsuppsåt: Är en kontroversiell form av uppsåt som används i ett fåtal rättsfall och ibland anses vara en nödvändig utfyllnad. Avsiktsuppsåtet innebär att man med direkt uppsåt begår en viss gärning men med en annan avsikt Ej vid Brott enligt Culparegeln 23

24 Objektiva rekvisit Anges i lagtexten. Innehåller som regel Handling Gärningsmoment och Effekt Kan vara: Olovligen tager vad Annan tillhör Vinst (gärningsman) Förlust (drabbad) 24

25 23 Kap Brb Försök till brott -tanke att fullborda, men tillfälligheter att det inte blir av Förberedelse till brott -vill utföra eller främja brott -hanterar något ägnat till hjälpmedel Stämpling till brott -samråd, anstiftar, åtar eller erbjuder sig Underlåtenhet att avslöja -straffbart vid vissa grova brott Anges i slutet av respektiva kapitel om straffbart eller ej Straffvärde som fullbordat, men kan sättas lägre 25

26 23 Kap Brb Medhjälp till brott - ej gärningsman - främja med råd eller dåd - medverkande vid brott Anstiftan till Brott - ej gärningsman - förmår annan utföra Bedömning utifrån uppsåt eller lastad oaktsamhet Straff som fullbordat -vissa fall fri från ansvar 26

27 Rekvisiten skall täckas Objektiva Rekvisit Subjektiva rekvisit Båda skall uppfyllas och måste täcka varandra (undantag Culpa). Skall också finnas en Kausalitet (orsakssamband) och den skall vara adekvat. 27

28 12 kap 1 BrB med exempel Den som förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill dömes för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år. Exempel. Någon kastar en sten mot ett skyltfönster till en skinnaffär i avsikt att förstöra rutan. Rutan håller. Gör det skillnad om gärningsmannen p g a onykterhet kastar och missar fönstret och istället träffar en person, som därvid får armen bruten. Annat brott?? 28

29 Brott och adekvat kausalitet Du kör på Drottninggatan i x-stad. Du tittar bort ett ögonblick och när du tittar framåt igen så har en person just gått ut i gatan och du råkar köra på personen. Personen får nu två brutna ben, men inga andra allvarliga skador. Ambulansen kommer för köra personen till sjukhus. Men under utryckningen kör ambulansen av vägen och krockar med ett träd. Personen (patienten) avlider. -Vem straffas nu för vad? Du som kört bilen ansvar du för personens skada - död? Ambulansföraren? 29

30 12 kap. BrB exempel Johansson är rejält onykter. Han går med sin cykel, men det bär sig inte bättre än att han i sitt raglande tappar cykeln. Cykeln faller mot ett skyltfönster som spricker. Brott? 30

31 BrB 9:1 Bedrägeri Den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år. För bedrägeri döms också den som genom att lämna oriktig uppgift, genom att ändra i program, eller upptagning, eller på annat sätt påverkar resultatet av en automatisk informationsbehandling eller någon annan liknande automatisk process, så att det innebär vinning för gärningsmannen och skada för någon annan (Lag 1986:123)

32 VILSELEDANDET: Vilseledande Disposition och Förmögenhetsöverföring -Vinning -Skada Framkalla oriktig uppfattning hos offer Förstärka en oriktig föreställning som offret redan har Vidmakthålla en oriktig föreställning som offret redan hyser

33 Lena skall gå hem från krogen. Hon lämnar sin bricka till garderobiären som hämtar fel jacka. Istället för en ganska sliten jacka får hon en jättefin Canada Goose jacka. Hon väljer att inte säga något och tar jackan. Skyndar sig hem. Cecilia lyckas inte få sin motorcykel såld på nätet. Hon skruvar mätare så den har gått 500 mil istället för En köpare hör av sig och köper hojen. Han kollar i besiktningspappren och upptäcker att han är lurad. Han är nöjd med priset (skulle gett samma om han visste) men känner sig fullständigt lurad.

34 Kap 8:1-3 BrB 1. Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst 2 år. 2. Är brottet som i 1 sägs med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa skall för snatteri dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. 3. Är brott som i 1 att anse som grovt, skall för grov stöld dömas till fängelse lägst sex månader och högst sex år. Obs fortsättning. Bl a om särskilt farligt -hänsynslös art betydande värde -kännbar skada 34

35 Kap 8 BrB exempel 1. Någon tar en vara (899 kr), stoppar i fickan och går ut ur affären. Vederbörande glömde betala. Brott? 2. Ensamma mamman ger lille Gustaf ett klädesplagg för att denne skall vara tyst och hon kan prova andra kläder. Hon går ut ur affären. När hon kommit en bit på vägen upptäcker hon sitt misstag, men vågar inte gå tillbaka till affären. Brott? 35

36 Kap 8 BrB exempel 3. Ett gäng ungdomar får under en demonstration för sig att de skall förse sig med lite märkeskläder. De gör en gemensam attack, springer in i en butique och där stjäl de, till de chockade butiksbiträdenas förskräckelse, kläder till ett värde av kr. 4. En anställd på Onoff tänker ta en datorutrustning. Han plockar ordning de olika delarna och lägger dem i en vrå i lagret för att senare på kvällen hämta dessa. Genom att lägga dem i lunchutrymmets skrubb har han kommit på att han kan hämta dem på kvällstid utan att larmet går. 36

37 Ytterligare exempel Klurige Berra har inte råd med en bra CD skiva han är intresserad av. Han kommer på den brillianta iden att byta ut prislappen. Det går lätt och han lyckas att i kassan betala 39 kronor för den istället för 139 kronor. OM det istället var lite klurigt att byta prislappen och han tvingades använda en liten tång för att skifta de båda prislapparna. Skillnad? I vilka skeden blir det brott? 37

38 Ytterligare exempel Ohederlige Harry är inne i affären igen. Han tar denna gång en ost till värde av 22 kr. Stoppar den i fickan och går ut ur affären. Vakne väktaren Sture har dock på känn att Harry kommer att stjäla och har sett alltsammans. När Sture, som väntat utanför kassan, stoppar Harry så tar Harry upp en kniv och säger till Sture att stick. Sture blir inte så rädd, men vill inte riskera något för den mindre summan och låter Harry gå därifrån. Brott? 38