VEDELDAD PIZZA PROBLEMATISKT UR MILJÖ- OCH HÄLSOPERSPEKTIV?

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP VEDELDAD PIZZA PROBLEMATISKT UR MILJÖ- OCH HÄLSOPERSPEKTIV? Fallstudie om hur vedeldade pizzerior påverkar luftkvaliteten och boenden i närområdet i Göteborgs Stad Jakob Bondesson Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig masterexamen med huvudområdet miljövetenskap 2018, 120 hp. Avancerad nivå

2

3 Abstract Burning wood can have effects on people s health. Particles and pollution from wood smoke can cause sickness in airways as well as in the heart and vascular system. Wood smoke can also disturb the home environment. Gothenburg city s Environmental Department has in recent years received a number of complaints regarding wood burning stoves in pizzerias. A letter to the editor in the newspaper Göteborgs-Posten in 2018 has also pointed out the problems that wood burning stoves in pizzerias can create. In Kungsbacka there has also been a complaint for such a pizzeria that has taken large amounts of resources. In this study a combination of air quality measurements and surveys have been used to give the city of Gothenburg s Environmental Department a better idea of the current situation and possible issues related to such pizzerias in Gothenburg. The purpose of the study is to investigate whether current routines are sufficient. The air quality measurements have been done during a two-week period at six different locations, both indoors and outdoors in the vicinity of pizzerias in Gothenburg that have wood burning stoves. Two additional air quality measurements have been done in an area lacking such pizzerias in order to be able to have a comparison. The surveys were sent out to nearby residents in the same areas that the air quality measures were done in order to find out how these residents experience possible disturbances from the pizzeria. The weather conditions were also taken into consideration during the measurement period to determine whether the direction and speed of the wind had an effect on the measured levels. The results indicate that pizzerias with wood burning stoves in Gothenburg are not a significant problem that the city s Environmental Department needs to prioritize. This conclusion is supported by the survey study as well as the air quality measurements, even though there were some localized variations. The measured air pollution levels have not been seen to have detrimental effects on overall health and are in relation to previous studies far under levels that can be harmful to a person s health. The indoor air pollution levels have proven to be higher than the outdoor levels, which can largely be explained by other pollution sources (e.g. solvents and furnishing) emitting the substances in the indoor environment. The substances benzene and 1,3-butadiene have however been found in a significantly higher concentration indoors than the control, which could indicate that wood burning stoves emit these gases. The results from the survey show that many of the respondents while experiencing the smoke do not find it to be a nuisance. Only 8 % of the respondents state that the smoke affects their health. The results also show that there is no immediate need for the city s Environmental Department to change its processes, but that it may be wise to keep in mind the results for future work. Keywords: wood burning pizzeria, small scale combustion, health effects from wood combustion, passive diffusion measurements, volatile organic compounds, air pollution I

4 Sammanfattning Vedeldning kan ha effekter på människors hälsa. Partiklar och föroreningar från vedrök kan orsaka sjukdomar i luftvägar samt i hjärta och kärl. Vedrök kan också vara en störning i bostadsmiljön. Miljöförvaltningen i Göteborg har på grund av detta de senaste åren mottagit ett antal klagomål på vedeldade pizzerior. En insändare i Göteborgs-Posten har också påpekat vilka problem vedeldade pizzerior kan ge. I Kungsbacka har det även funnits ett klagomålsärende på en vedeldad pizzeria som tagit stora resurser i anspråk. I denna studie har en kombination av luftmätningar och enkäter använts för att ge miljöförvaltningen en bättre bild av eventuell problematik med vedeldade pizzerior i Göteborg. Detta för att undersöka om dagens rutiner är tillräckliga. Luftmätningarna har gjorts under två veckor på sex platser både utomhus och inomhus i närheten av vedeldade pizzerior i Göteborg. För att få en jämförelse mellan halter har ytterligare två luftmätningar gjorts i ett område utan vedeldade pizzerior. Enkätundersökningen skickades ut till närboende i samma område som luftmätningarna gjordes för att undersöka hur närboende upplever eventuell störning från pizzerian. Väderförhållanden har också tagits i beaktning under mätperioden för att se om vindriktning och vindhastighet hade påverkan på halterna. Resultaten visar att vedeldade pizzerior i Göteborg inte är ett omfattande problem som miljöförvaltningen behöver prioritera. Denna slutsats stöds av både enkätundersökningen och luftmätningarna, även om det kan finnas lokala variationer. De uppmätta luftföroreningarna har inte visat sig vara hälsoskadliga och är i förhållande till tidigare studier långt under nivåer som kan vara hälsoskadliga. Inomhushalterna har visat sig vara högre än utomhushalterna, vilket till stor del kan förklaras av att det kan ha funnits andra källor (exempelvis lösningsmedel och inredning) som emitterar ämnena inomhus. Dock har ämnena bensen och 1,3-butadien förekommit i signifikant högre halter än kontrollpunkten inomhus, vilket kan tyda på att ett bidrag till halterna av dessa gaser kommer från vedeldning. Resultaten från enkätundersökningen visar att många av de svarande upplever röken, dock inte som en olägenhet. Endast 8 % av de svarande i enkäten anser att det påverkar deras hälsa. Resultaten visar också att miljöförvaltningen inte drastiskt behöver ändra sin handläggning, däremot kan resultaten ge vägledning för framtida handläggning. Nyckelord: vedeldad pizzeria, småskalig vedeldning, hälsoeffekter av vedeldning, passiv diffusionsmätning, klagomålshandläggning, flyktiga organiska föreningar, luftföroreningar II

5 Förord Detta examensarbete har gjorts i samarbete med miljöförvaltningen i Göteborgs Stad under hösten 2018 och är sista delen på den tvååriga masterutbildningen i miljö- och hälsoskydd på Göteborgs universitet. Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och spänner över en termins heltidsstudier. Inledningsvis vill jag passa på att tacka Anna Ryberg Henriksson, dåvarande enhetschef vid hälsoskyddsenheten på miljöförvaltningen i Göteborgs Stad, som gav mig möjlighet att utföra mitt examensarbete i samarbete med miljöförvaltningen. Jag vill också tacka miljöinspektör Sanela Rosenhall för handledning och intressanta möten under arbetets gång. Därutöver vill jag även tacka avdelningschef Jennica Kjällstrand för feedback under uppsatsens gång. Ett ytterligare tack vill jag rikta till Matilda Sjöholm, miljöutredare vid Stadsmiljö på miljöförvaltningen i Göteborg, som gett mig tillgång till väderdata. Jag vill också rikta ett stort tack till alla vid hälsoskyddsenheten på miljöförvaltningen för ett gott samarbete. Tack också till de privatpersoner som var vänliga att låta mig göra luftmätningar i deras inomhusmiljöer. Jag vill även ge ett varmt tack till familj och vänner för alla styrkeord och peppande under arbetets gång. Dessutom har jag en fantastisk sambo som fått ta hand om mig mer än vanligt under denna hösten. Utan er skulle uppsatsen inte kunna ros i hamn. Avslutningsvis vill jag även rikta ett stort tack till Annika Potter på IVL Svenska Miljöinstitutet för luftanalyser och hjälp genom uppsatsarbetet. Och sist, men inte minst, ett stort tack till professor Håkan Pleijel för alla goda råd, vägledning och som gjort luftmätningarna möjliga att genomföra. III

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Avgränsningar Bakgrund Vedeldade pizzerior i Göteborg Miljöförvaltningen och deras roll Miljöförvaltningens handläggningsrutiner vid klagomål Klagomål på vedeldade pizzerior i Göteborg Klagomålsärendet i Kungsbacka Tidigare studier Luftföroreningar från vedeldning och dess hälsoeffekter Metod Luftmätningar Diffusionsprovtagning Valda mätplatser Mätplats 1: Bögatan Mätplats 2: Chapmans torg Mätplats 3: Danagatan Mätplats 4: Prinsgatan Mätplats 5: Södra vägen Mätplats 6: Viktoriagatan Kontrollmätningar: Kronhusgatan 2 och Femmanhuset Enkätundersökning Data Luftdata Väderdata Resultat Luftmätningar Halter för alla ämnen och platser Utomhusmätningar Inomhusmätningar Väderförhållande Vindförhållanden Enkätundersökning Deskriptiv statistik Röklukt och hälsa IV

7 6.3.3 Mätplatser Bögatan Chapmans torg Danagatan Prinsgatan Södra vägen Viktoriagatan Diskussion Slutsatser Vidare studier Källförteckning Bilagor Enkät till närboende Insändare Göteborgs-Posten Appendix V

8 1. Inledning Ved anses vara människans första energikälla. Enda sedan människan kunde kontrollera och hantera elden har hon kunnat använda den för uppvärmning och matlagning. Ved är fortsatt en viktig källa för dessa ändamål. Omkring 6 % av det globala energiutbudet utgörs idag av ved av något slag och mer än två miljarder människor är beroende av ved för uppvärmning och matlagning, framför allt i utvecklingsländer (FAO, 2017; Gordon et al., 2014). I Sverige var vedeldning det dominerande uppvärmningssättet av hus tills för lite mindre än 100 år sedan då det blev ersatt med främst fossila bränslen (Kjällstrand, 2002). I dag har de fossila bränslena i sin tur i stor utsträckning blivit ersatta på grund av en ökad miljömedvetenhet då dessa bränslen ger upphov till klimatförändringar (IPCC, 2014). Det vanligaste uppvärmningssättet i Sverige idag är fjärrvärme, som står för cirka 90 procent av uppvärmningen i flerbostadshus. För småhus är det idag främst el (47 %) och biobränsle (32 %) som står för uppvärmningen (Energimyndigheten, 2017). Trots att vedeldning i Sverige inte är det dominerande uppvärmningssättet är det många hushåll i Sverige som eldar med syftet att öka trivseln. I Göteborg finns det exempelvis många tusen eldstäder installerade (Göteborgs Stad, u.å.). Även om detta antal förhållandevis är mindre än hur det historiskt har varit, finns det fortfarande problem relaterat till vedeldning. Globalt har vedeldning pekats ut som en av de största källorna av partiklar i atmosfären som kan ha stora effekter på luft, klimat och människors hälsa (Vicente & Alves, 2018). År 2015 uppskattades mer än 45 procent av alla småpartiklar, PM2,5, komma från småskalig vedeldning i Europa. På platser där vedeldning är dominerande kan luftföroreningarna nå samma nivåer som trafikutsläpp på de värsta vägarna under rusningstrafiken (ibid.). I Sverige är vedeldning en av de största källorna till luftföroreningar och det har beräknats att omkring 1000 personer dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar knutet till vedeldning (Naturvårdsverket, 2018). Sot och partiklar från vedeldning sprids också i Arktisomårdet, vilket bidrar till en snabbare issmältning, även om det i sig är ett förnyelsebart bränsle (ibid.). 1

9 Källorna till vedrök i svenska städer har i och med den tekniska utvecklingen således blivit färre, men det finns andra källor i den urbana miljön där vedrök kontinuerligt uppkommer. En sådan källa är vedeldade pizzaugnar. Traditionellt sett har pizzan bakats i vedeldade ugnar och den pizza som sägs vara ursprunget av pizzor, den napolitanska pizzan, måste vara tillagad i vedeldad ugn för att bli kallad en äkta napolitansk pizza (OED, 2005; SR, 2016). Att den äkta napolitanska pizzan just ska vara vedeldad har lett till lokala miljöproblem i Italien. Staden San Vitaliano i utkanten av Neapel i Italien förbjöd 2015 temporärt pizzerior att baka i vedugn såvida ägaren inte installerade ett specialfilter för att minska luftföroreningarna. Bakgrunden till detta var att pizzeriorna till stor del stod för luftföroreningarna i staden (BBC, 2015). Vedlukten och röken från restauranger med vedeldad pizzaugn har även bidragit till missnöje och problematik på lokal nivå i Sverige och inte minst Göteborg. Den 16 juni 2018 publicerades en anonym insändare i Göteborgs-Posten (se bilaga i avsnitt 11.2 ) där avsändaren klagade på vedeldade pizzaugnar i Göteborg och såg det som ett problem för både hälsa och den närliggande miljön. Avsändaren klagade på att grannarna fick märkbara irritationer i ögon och luftvägar av röken från pizzaugnarna, men också att det kom sot från pizzeriorna som påverkade både inredning och balkonger i närheten till pizzeriorna. Avsändaren menade också i insändaren att miljöförvaltningen inte gör något åt saken och undrade varför det inte ställs mer krav på verksamhetsutövaren. Miljöförvaltningen i Göteborg har dessutom de senaste åren fått in klagomål på vedeldade pizzaugnar där boenden klagat på bland annat dålig luft. I Kungsbacka har det också pågått ett uppmärksammat klagomålsärende avseende en vedeldad pizzaugn som tagit stora resurser i anspråk för inblandade parter. Ärendet har bland annat prövats i mark- och miljööverdomstolen dom (den 20 november 2014) i mål nr. M Trots att vedeldning inte förekommer på samma sätt som det historiskt har gjort i Sverige verkar det finnas problem med verksamheter som använder sig av vedeldning. Men hur stort är egentligen problemet i Göteborg och är det risk för hälsan att bo i närheten av restaurangerna eller handlar det enbart om lukt? 2

10 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att ge miljöförvaltningen i Göteborg, med hjälp av luftoch enkätundersökningar, en ökad kunskap och större underlag kring hur stort problem vedeldade pizzaugnar i Göteborgs Stad är ur ett olägenhets- och hälsoperspektiv. Detta för att ge en tydligare bild om nuvarande handläggningsrutiner på miljöförvaltningen är tillräckliga. Frågeställningarna som detta examensarbete ämnar besvara är följande: 1. Hur omfattande är problemet med vedeldade pizzaugnar i Göteborg sett ur miljö- och hälsosynpunkt? 2. Hur ser miljöförvaltningens rutiner kring vedeldning ut och kan det finnas anledning att ändra rutiner, förebyggande arbete och handläggning av klagomål på vedeldade pizzaugnar? 3. Hur skiljer sig upplevd störning med rök från vedeldade pizzaugnar gentemot den uppmätta luftkvaliteten i närområdet till vedeldad pizzaugn inomhus och utomhus? 1.2 Avgränsningar Geografiskt har examensarbetet avgränsats till vedeldade pizzerior i Göteborgs Stad. Endast vedeldade pizzerior har tagits med i studien. Tillredning av annat livsmedel över eld, exempelvis med kolgrillar, har således uteslutits. Luftmätningarna har under hösten 2018 haft en exponeringstid på cirka två veckor. De ämnen som valts för luftanalyser är 1,3-butadien, bensen, etylbensen, n-hexan, n-pentan, toluen, m+p-xylen och o-xylen. Även uppskattningar för ämnena isopren, n-heptan, n-oktan och n-nonan har tagits med i studien. En motivering varför ämnena valts görs i metodavsnittet om luftmätningar (4.1). 3

11 2. Bakgrund Avsnittet inleds med en kort beskrivning över vedeldade pizzerior i Göteborg. Därefter ges en inblick i miljöförvaltningens i Göteborg arbete och klagomålshantering. Avsnittet avslutas med att beskriva klagomålsärendet i Kungsbacka och vilka tidigare studier som gjorts inom området. 2.1 Vedeldade pizzerior i Göteborg I Göteborgs Stad finns det idag cirka 15 pizzerior med vedeldad pizzaugn (se figur 1). Bland dessa finns restaurangkedjan Cyrano som serverar vedeldade pizzor som sitt huvudkoncept då de menar att det ger pizzan en annan karaktär och smak. Restaurangerna återfinns på totalt 16 ställen i Sverige, varav åtta stycken är belägna i Göteborgs Stad. Det är bara i Göteborg som Cyrano har fler än en restaurang. Den första restaurangen öppnade 1996 på Prinsgatan i Göteborg (Cyrano, 2015). Ugnarna i restaurangerna är murade och är ofta specialbyggda på plats i restaurangerna för ändamålet (Almerud et al., 2014). Figur 1. Översikt vedeldade pizzerior i Göteborg Miljöförvaltningen och deras roll Miljöförvaltningen i Göteborg är en kommunal förvaltning belägen i stadsdelen Majorna i Göteborg med cirka 150 anställda och består i huvudsak av fem avdelningar. Dessa är HRavdelningen, verksamhetsstödet, miljötillsyn, livsmedelskontroll och stadsmiljö (se figur 2). Miljöförvaltningen i Göteborg har i uppdrag att genomföra de politiska beslut som tas 1 Information om att restaurangen har vedeldad ugn har tagits från hemsidor, platsbesök, miljöförvaltningen eller personlig kontakt. Kartan är gjord i Google Maps. 4

12 av Miljö- och klimatnämnden. Uppdragen är bland annat att fatta beslut som är i enlighet med den lagstiftning som finns inom miljö- och hälsoskyddsområdet. De lagar som miljöförvaltningen framför allt har i uppdrag att följa är bland annat miljöbalken (Miljöbalk (1998:808) (MB) och livsmedelslagen (Göteborgs Stad, u.å.a). Figur 2. Miljöförvaltningens organisation (Göteborgs Stad, u.å.b). En stor del av det dagliga arbetet för miljöförvaltningens handläggare är att utöva tillsyn för tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter. Dessa verksamheter har typiskt sätt klassificerats utifrån hur farliga de är ur miljöhänseende. Klassificeringen görs i miljöprövningsförordningen (MPF) och verksamheterna delas in i A, B och C- verksamheter. Vem som utövar tillsynen skiljer sig beroende på vilken klassificering verksamheten har. A-verksamheter är de största verksamheterna och behöver tillstånd från mark-och miljööverdomstolen för bedriva verksamheten. B-verksamheter behöver tillstånd för att starta verksamheten och tillståndet söks hos länsstyrelsen. Tillsynen av dessa verksamheter sköts också av länsstyrelsen om inte denna gett den kommunala nämnden med ansvar för miljöfrågor i uppdrag att utöva tillsynen på dessa verksamheter. Kommunen har tillsynsansvaret för C-verksamheter och anmälan om att starta en sådan typ av verksamhet sker till kommunen (Michanek & Zetterberg, 2017). Det finns också verksamheter som inte tillhör någon av kategorierna och behöver således inte någon anmälan eller tillstånd för att bedriva verksamheten. Den kommunala nämnden har dock ett tillsynsansvar över verksamheterna. Dessa brukar benämnas U-verksamheter. Det som dock ska poängteras här är att trots avsaknaden av anmälnings- och tillståndsplikt ska dessa verksamheter ändå följa miljöbalkens regler (såsom egenkontroll) (Michanek & Zetterberg, 2017). I 2 kap. 3 MB anges att alla som bedriver verksamhet är skyldiga att utföra de skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller 5

13 hindra att verksamheter medför olägenhet för människors hälsa. Miljöförvaltningen ska också göra en rimlighetsavvägning enligt 2 kap. 7 MB. Där framgår att kraven i 2 kap. 3 MB ska gälla i den utsträckning det inte kan anses vara orimligt att uppfylla dem. Vid bedömning ska hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärderna jämfört med kostnader för åtgärderna. I Göteborg är det Stadsbyggnadskontoret (SBK) som ger tillstånd om en verksamhet får ha vedeldad pizzaugn då de har ansvar för brandskydd och hur skorstenar ska dras. Därför ska en anmälan göras till SBK och verksamheten måste även invänta startbesked innan installation. Miljöförvaltningen har möjlighet att yttra sig på de remisser som SBK kan skicka till miljöförvaltningen i de fall där en ny verksamhet ska etableras sig (Göteborgs Stad, u.å.c). I miljöförvaltningens uppdrag ingår också handläggning av klagomålsärenden. Klagomålen kan bland annat komma in från personer som upplever störningar i deras boendemiljö. Dessa typer av klagomål definieras enligt 9 kap. 3 MB som en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Exempel på dessa störningar kan vara buller, mögel, störande lukter och vedeldning (Michanek & Zetterberg, 2017). Definitionen säger således att det inte behöver vara en störning som riskerar att skada hälsan, utan att det kan vara en störning som enbart påverkar välbefinnandet. Störningsbedömningen ska också utgå från vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet och inte en enskild persons reaktion i det enskilda fallet. Dock ska en ökad hänsyn till känsligare personer, exempelvis allergiker, tas (ibid.). Ett exempel Michanek och Zetterberg (2017) belyser vad som inte räknas som en olägenhet är att det normalt inte är tillräckligt att endast en person blir infekterad av badvatten, medan resterande badande inte drabbas. Om det inkommer ett klagomål till miljöförvaltningen på störande lukt utanför bostaden såsom från grillning och vedeldning är det fastighetsägaren som ansvarar för att utreda störningen. Det miljöförvaltningen utreder vid eventuella klagomål på störande lukter är sådana lukter som tar sig in i bostaden. Miljöförvaltningen gör då en subjektiv bedömning vid en eller flera inspektioner och om miljöförvaltningen anser att det är en oacceptabel störning kan det ställas krav på åtgärder, begränsningar eller förbud. Miljöförvaltningens roll innefattar inte att handlägga röklukt från grannar som exempelvis röker på balkongen eller lukt som inte räknas till boendemiljön såsom källare och förråd. Om lukten kommer 6

14 in när klagande har öppet fönster handlägger heller inte miljöförvaltningen detta (Göteborgs Stad, u.å.d). I Göteborg finns idag inga lokala föreskrifter om vedeldning och det finns därför inte något generellt förbud (Lokala föreskrifter om miljöfarlig verksamhet för miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd för Göteborgs kommun, 2009). Däremot har miljöförvaltningen möjlighet att, med stöd av förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, meddela föreskrifter om "tillfälligt förbud mot småskalig eldning med vissa fasta bränslen inom särskilt angivna områden". Miljöförvaltningen arbetar idag endast med inkomna klagomål när det gäller vedeldade pizzerior och har därför ingen förebyggande tillsyn. Vid inkomna klagomål på vedeldning utreder miljöförvaltningen om det är en fråga om olägenhet för människors hälsa. Om miljöförvaltningen bedömer att det är en olägenhet enligt miljöbalkens definition kan de som eldar få ett föreläggande att vidta försiktighetsåtgärder eller förbud. För att störningen ska bedömas som en olägenhet ska den vara av en viss styrka eller omfattning. Miljöförvaltningen ställer aldrig krav på specifika åtgärder, utan det viktiga är att problemet som orsakar olägenheten blir löst. 2.3 Miljöförvaltningens handläggningsrutiner vid klagomål I detta avsnitt kommer miljöförvaltningens handledningsrutiner beskrivas i generella, sammanfattande drag. I figur 3 beskrivs alla steg i rutinen, dock kommer vissa delar av denna att uteslutas i denna beskrivning. Det finns ärenden som miljöförvaltningen får in som är speciella således inte följer denna rutin. Rutinerna är utformade för miljöförvaltningen i Göteborg och har hämtats från förvaltningens interna dokumentbank. Miljöförvaltningen får vanligtvis in klagomål via telefon, e-post, besök eller via ett webbformulär på Göteborgs Stads webbplats, Därefter fördelas det till en handläggare som gör en bedömning om klagomålet kräver vidare utredning eller om det kan avvisas med eller utan beslut. Om det kräver vidare utredning är det första steget att kontakta fastighetsägaren (FÄ) eller verksamhetsutövaren (VU). 7

15 Figur 3. Schematisk bild över klagomålshanteringen på miljöförvaltningen i Göteborg. Vanligtvis har FÄ/VU två veckor att besvara de inkomna klagomålen. Om svaret är att de utfört en utredning eller åtgärd och det visar sig att det inte är en risk för olägenhet så ska klagande kontaktas. Om klagande är nöjd avslutas ärendet. Om klagande inte är nöjd men att det inte finns en risk för olägenhet för människors hälsa skriver miljöförvaltningen ett beslut som den klagande har möjlighet att överklaga. Det kan också vara så att en utredning/åtgärd ska göras av FÄ/VU och då ska klagande kontaktas av miljöförvaltningen för eventuella synpunkter. I detta fall kan en risk för olägenhet föreligga. Miljöförvaltningen kan då avvakta utredningen/åtgärden eller göra en inspektion beroende på vad FÄ/VU svarar. Om svaret från FÄ/VU är att en utredning eller åtgärd har gjorts eller att den inte kommer att göras så ska klagande informeras. I detta fall kan inte miljöförvaltningen bedöma om en olägenhet föreligger. I ett sådant fall ska klagande kontaktas och om störningen finns kvar så ska en inspektion av miljöförvaltningen göras. Det finns också de fall där FÄ/VU inte har svarat inom utsatt tid. Rutinen för detta är att ta kontakt med klagande igen och höra om störningen kvarstår. Om störningen inte kvarstår 8

16 kan ärendet avslutas. Om störningen kvarstår ska miljöförvaltningen göra en inspektion, men kan också begära in en störningsdagbok. Syftet med en störningsdagbok är att miljöförvaltningen ska se hur ofta och när en störning inträffar. Därefter bedömer miljöförvaltningen om det finns en risk för olägenhet och om en inspektion behöver göras. Vid anonyma klagomål utreder miljöförvaltningen om det finns tillräckligt med uppgifter för en utredning. Om någon person säger sig ha besvär med inomhusmiljön och vill vara anonym, blir det svårt för miljöförvaltningen att gå vidare med en utredning eftersom det bland annat krävs kontaktuppgifter för att veta var problemen finns. Om det visar sig efter inspektion från miljöförvaltningen eller utredningar som FÄ/VU har gjort att det kan föreligga risk för olägenhet kan miljöförvaltningen i nästa steg underrätta inför ett föreläggande eller förbud. Om svaret från FÄ/VU är att de kommer att göra det som miljöförvaltningen kommit fram till och har tydlig tids- och åtgärdsplan kan beslut om åtgärder eller förbud avvaktas med att skickas ut. Om inga nya uppgifter inkommit från FÄ/VU ska dessa föreläggas eller förbjudas. Detta kan även förenas med vite. Miljöförvaltningen ska sedan fakturera FÄ/VU om det efter utredningar eller inspektioner framkommit att det finns en konstaterad risk för olägenhet för människors hälsa. Det kan också vara de fall där FÄ/VU har gjort utredningar, men som inte är tillräckliga för en bedömning i ärendet. Om FÄ/VU kan visa att de har utrett ärendet och det inte finns en risk för olägenhet för människors hälsa avslutas ärendet utan fakturering. Klagomålen kan alltså både finansieras med skatteintäkter och genom fakturering. Det är också på detta sätt aldrig klagande som behöver stå för notan vid ett konstaterat klagomål (Göteborgs Stad, u.å.e). Detta följer principen om förorenaren betalar (Polluter Pays Principle) som återfinns i principerna i Riodeklarationen (UNCED, 1992) och de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. MB. I de fall där beslut har tagits från miljöförvaltningen har parten möjlighet att överklaga. Beslut som miljöförvaltningen får från överinstanser kan överklagas av den som beslutet går emot. I detta fall kan alltså miljöförvaltningen överklaga beslut från överinstans, detta gäller dock inte ärenden som återförvisas till miljöförvaltningen för vidare utredning. Beslut från mark- och miljööverdomstolen kan heller inte överklagas. 9

17 2.4 Klagomål på vedeldade pizzerior i Göteborg Det händer med jämna mellanrum att miljöförvaltningen i Göteborg får in klagomål på vedeldning i anslutning till vedeldade pizzerior i Göteborg. Under de senaste fem åren har miljöförvaltningen (enligt miljöförvaltningens ärendehanteringssystem) mottagit omkring tio klagomål på vedeldade pizzerior, varav några av dessa klagomål är riktade mot samma verksamhet. Några av dessa klagomål är också pågående när detta examensarbete skrivs. Vissa av klagomålen som miljöförvaltningen har fått in handlade inte om upplevd störning i bostadsmiljön utan en störning utomhus. I detta avsnitt beskrivs några av de klagomålsärenden som miljöförvaltningen har handlagt. Det beskrivs inte var klagomålen varit i utan endast hur miljöförvaltningen handlagt dessa. Under 2017 fick miljöförvaltningen in ett klagomål på en vedeldad pizzeria från en anonym klagande där klagande ansåg att det regnar sot på bilar på grund av röken från pizzerian. Miljöförvaltningen avslutade ärendet eftersom detta inte bedöms vara en olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det framgick också från den klagande att det ofta luktar starkt från restaurangen, men då klagande ville vara anonym kunde miljöförvaltningen inte gå vidare i ärendet eftersom det fattas information om lukten var i klagandes inomhusmiljö eller om det var ute på gatan. Miljöförvaltningen fick också in ett klagomål 2015 på en vedeldad pizzeria. Den klagande framförde att de inte kunde ha fönstren öppna på grund av röklukten. Miljöförvaltningen fick in en störningsdagbok där den klagande noterade när olägenheten förelåg. Miljöförvaltningen avslutade ärendet eftersom klagande endast hade problem när fönstren var öppna. Miljöförvaltningen ansåg därför detta som en tillfällig störning då klagande kunde välja att stänga fönstren. 2.5 Klagomålsärendet i Kungsbacka Nämnden för Miljö- och Hälsoskydd i Kungsbacka kommun, motsvarande miljöförvaltningen i Göteborg, har haft ett långdraget klagomålsärende avseende en vedeldad pizzaugn. I detta avsnitt följer en sammanfattande genomgång om ärendet. År 2010 fick en pizzeria tillstånd att elda med ved i Kungsbacka. Pizzerian låg i ett område där skorstenen var lägre än omgivande byggnader. Det dröjde inte länge innan de första klagomålen från närboende kom in på verksamheten. Klagande hävdade att röken kom in i ventilationssystemet och ledde till huvudvärk, yrsel och illamående (SVT, 2017; 10

18 Henricson, 2014, 7 januari). Kommunen utredde frågan och kom fram till att problemet inte krävde någon vidare åtgärd. Kommunen utredde också ärendet med hjälp av luftmätningar gjorda av Västra Götalands Miljömedicinska Centrum (VMC) 2013 (Almerud, 2013) hos bland annat boenden. Utredningen kom fram till att lufthalterna inte var hälsoskadliga för friska personer (se avsnitt 2.6). Klagande överklagade därefter kommunens beslut till nästa instans, länsstyrelsen. Där fick klagande rätt och länsstyrelsen återförvisade ärendet till kommunen för fortsatt utredning med bland annat försiktighetsåtgärder (Länsstyrelsen Hallands län, beslut (den 28 oktober 2013) i ärende ). Länsstyrelsen menade i sin motivering att det är en daglig olägenhet eftersom det eldas från klockan varje dag, året om, med undantag för julafton. Länsstyrelsen ansåg att röklukten och en rädsla bland boenden för negativa hälsoeffekter, utgör en olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalkens definition som inte kan anses som ringa eller helt tillfällig. De skriver vidare i motiveringen att pizzaugnen är likvärdig med en öppen spis och släpper ut samma rökgaser och partiklar. Slutligen ansåg också länsstyrelsen i sin motivering att många av boendena var pensionärer och har känsligare hälsa och därför skulle ärendet återförvisas till kommunen för vidare utredning. (Länsstyrelsen Hallands län, beslut (den 28 oktober 2013) i ärende ). Kommunen överklagade därefter beslutet till mark- och miljödomstolen som vidare avslog överklagandet och fann inte något skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Kommunen överklagade därefter ärendet ännu en gång till den sista instansen, mark- och miljööverdomstolen för ett avgörande. Mark- och miljööverdomstolen gjorde dock samma bedömning som mark- och miljödomstolen och avslog överklagandet i slutet av Mark- och miljööverdomstolen menade bland annat att lukt kan i sig vara en olägenhet i miljöbalkens mening om den är påtaglig och ofta eller ständigt förekommande och det konstateras också att de utsläpp som kommer från restaurangen är sådana att det är en fråga om en miljöfarlig verksamhet och ska vidta nödvändiga försiktighetsmått. Den medicinska utredning som kommunen låtit göra och som visat att störningen inte är direkt hälsoskadlig ändrar inte heller markoch miljööverdomstolens bedömning (Mark- och miljööverdomstolen, dom (den 20 november 2014) i mål nr. M

19 Under början av 2015 kom ett nytt beslut från kommunen som då beslutade att pizzerian bara fick använda vedungen under vissa timmar fredag till söndag (SVT, 2017). Resterande tid skulle uppvärmningen ske med gasol eller el och beslutet innefattade också en beskrivning av hur vedeldningen skulle ske och vilken ved som skulle användas (Nyvall, 2017, 27 januari). SVT (2017) intervjuade pizzerians ägare efter kommunens beslut och ägaren menade att deras koncept och varumärke är att tillaga pizzorna i vedugn och var därför besviken på beslutet. Försiktighetsåtgärderna överklagades igen av både pizzerian och den klagande. Den klagande ville ha ett totalt förbud för vedeldning i pizzerian. Det senaste som hänt i målet är att Länsstyrelsen i Västra Götaland avslog överklagandet, vilket också mark- och miljödomstolen gjorde. Målet överklagades igen, men fick därefter inget prövningstillstånd i mark- och miljööverdomstolen och de beslut med försiktighetsmått som kommunen tog 2015 ligger därför fast. 2.6 Tidigare studier Litteratursökningen visar att det gjorts en hel del forskning kring vedeldning och luftföroreningar kopplat till denna. I många fall har forskningen mestadels handlat om luftföroreningar från vedeldning vid uppvärmning av hus, även om Kumar et al. (2016) berör problematiken med vedeldade pizzerior i megastaden São Paulo. Dock menar Kumar et al. (2016) samtidigt att för lite forskning gjorts i förhållande till hur stora mängder ved som förbränns i pizzeriorna i staden. I avsnitt 3 görs också en genomgång av vilken forskning som gjorts på området. Dock har det via denna sammanfattande litteratursökning valts två studier som är särskilt relevanta för detta examensarbete då de undersöker luftföroreningar knutet till enbart vedeldade pizzaugnar. Som nämndes tidigare i detta avsnitt anlitade miljö- och hälsoskyddsenheten i Kungsbacka VMC för att göra ett miljömedicinskt yttrande kring klagomålsärendet i Kungsbacka (Almerud, 2013). Luftmätningarna utfördes i tre av lägenheterna där boenden upplevde sig vara störda av röken samt på klagandes balkonger. Några luftmätningar gjordes även i ett närliggande kontor. Totalt gjorde studien åtta mätningar av ämnet bensen. Luftmätningarna gjordes med passiva diffusionsmätare. 12

20 Resultatet av studien var att bensenhalterna i lägenheterna ungefär var tre gånger så höga som inomhus hos allmänbefolkningen i Göteborg. Gällande resultaten utomhus visade också studien att dessa halter var något högre än utanför bostäder i Göteborg år Det konstaterades därför att det troligt var vedröken från pizzerian som gav den förhöjda halten. Trots att halterna av bensen låg över de allmänna nivåerna gjordes bedömningen att de uppmätta halterna inte kunde innebära någon hälsorisk för friska närboende. Personer som är känsligare för luftföroreningar kunde dock via tillskottet från pizzerian tänkas få en ökad risk för sjukdomssymptom enligt yttrandet. I en ytterligare studie, Exponering för olika luftföroreningar hos anställda och besökare på restauranger med vedeldade pizzaugnar (Almerud et al., 2014) undersöktes exponeringen av luftföroreningar för anställda från sju restauranger där pizzor bakas i vedeldade ugnar. Lufthalterna mättes hos de anställda i restaurangerna med personburna mätutrustningar, men också i själva restaurangen med olika mätutrustningar. De ämnen som mättes var bland annat bensen, 1,3-butadien och bens(a)pyren. I studien mättes även små partiklar, PM2,5. Resultatet visade att de anställdas exponering av ämnena var mycket låg i jämförelse med de hygieniska gränsvärdena. Studien menade dock att matlagning i vedugnarna är en betydande källa av små partiklar i inomhusluften, men att ett restaurangbesök inte leder till ett väsentligt bidrag av luftföroreningar för gäster. 13

21 3. Luftföroreningar från vedeldning och dess hälsoeffekter Luftföroreningar från vedrök är en komplex sammansättning av olika ämnen med olika effekter på miljö och hälsa. Den komplexa sammansättningen är också ett resultat av hur hög temperatur, vilken typ av träslag som förbränts eller om förbränningen varit ofullständig (Kjällstrand, 2002). I huvudsak består dock ved av polymererna cellolusa och lignin, men innehåller också en rad andra ämnen såsom järn, kalium och kalcium (Simoneit, 2002; McDonald et al., 2006). Emissioner från vedeldning kan därför vara av många olika typer och innehåller vanligtvis kolmonoxid, partiklar, kvävedioxid och olika typer av organiska kolväten, däribland flyktiga organiska ämnen (VOC) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) (McDonald et al., 2000). Ofullständig förbränning av ved med dålig syretillförsel ger också högre emissioner av de organiska föroreningarna (Fachinger et al., 2017; Naturvårdsverket, 2009.). Det är dock inte bara emissioner från vedeldning där ovannämnda luftföroreningar uppstår. Dessa ämnen uppstår också vanligtvis vid annan förbränning och kan ha andra källor. Ett exempel är 1,3-butadien och bensen som förekommer i fordonsavgaser, industriutsläpp och cigarrettrök (Dollard et al., 2001; WHO, 2006). Mot bakgrunden av komplexiteten i emissioner från vedrök och att samma ämnen kan bildas vid annan förbränning kan det därför vara svårt att härleda ämnen som markerar vedeldning. Flera studier har dock visat på att 1,3-butadien, bensen, formaldehyd och PAHer är några av de potentiellt hälsoskadliga ämnen som finns i vedrök (Hedberg et al., 2002; Johansson et al., 2004; McDonald et al., 2000). Ett ämne som tydligare markerar vedeldning är levoglukosan eftersom detta ämne inte uppkommer vid annan förbränning (Simoneit et al.,1999). Problemet med denna markör är dock att den är beroende av vilka förbränningsförhållanden som råder och därför kan det vara problematiskt att mäta i högre temperaturer eftersom det kan förstöra markören (Harrison et al., 2013; Hedberg et al., 2002). Många av de nämnda substanserna från vedrök har allvarliga hälsoeffekter och kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar (Naeher et al., 2007; Naturvårdsverket, 2009.). Världshälsoorganisationens internationella cancerforskningsinstitut (IARC) klassade

22 också vedrök som troligen cancerframkallande hos människa (grupp 2A) (IARC, 2018). Bensen och 1,3-butadien har klassats som cancerframkallande (grupp 1A) (ibid.). Nyare forskning drar också slutsatsen att vedrök också i förlängningen kan leda till en ökad risk att drabbas av demens (Oudin et al., 2018). De negativa hälsoeffekterna från vedeldning är som nämnt många. Boman et al. (2003) menar också att partiklar från vedrök kan vara minst lika skadliga för hälsan som partiklar från trafikavgaser. Detta är även en slutsats som dras i Swedish Clean Air and Climate Research Program (SCAC) (2017) som menar att farliga utsläpp av små partiklar (PM2,5) är lika stora eller större än de som kommer från vägtrafiken. Beräkningar visar att cirka 324 personer dör i förtid i Stockholm, Göteborg och Umeå till följd av luftföroreningar från vedeldning och motsvarande siffra från fordonsavgaser, bromslitage och dubbdäcksslitage är 299 personer i samma område (SVT, 2016). För att ämnen från vedrök ska vara farliga för hälsan behöver de uppmätas över vissa gränser eller lågrisknivåer under en tidsperiod (se nedan). Halterna behöver således mätas eftersom bland annat VOC kan luktas av människan i låga koncentrationer, då dessa har en låg lukttröskel utan att direkt vara farliga (Revah & Morgan-Sagastume, 2005). De halter av ämnen, som över vissa gränser kan bli hälsoskadliga, som är av intresse i denna studie är för bensen och 1,3-butadien. Lågrisknivån för bensen har fastställts till 1,3 µg/m 3 (Victorin, 1998). Vid en sådan exponering hela livet motsvarar det cirka 1 cancerfall per exponerade personer (ibid.). 1,3-butadien har ett riktvärde för långtidsexponering mellan intervallet 0,2 1 µg/m 3 har och en lågrisknivå på 2,5 µg/m 3. Med lågrisknivån menas att livstidsrisken att få leukemi utifrån denna halt ökar med 1 fall per personer (Finnberg et al., 2004). Några ämnen som också är relevanta för denna studie är toluen och xylener. Dessa ämnen bildas vid förbränning och kan också uppstå vid vedeldning, men kan inte kopplas lika tydligt som bensen och 1,3-butadien och bildas inte i samma mängd vid vedeldning (Sällsten et al., 2006; Kjällstand & Petersson, 2001). Ämnena återfinns också bland annat i färger, lacker och lim. De är inte klassade som cancerframkallande, men kan i höga koncentrationer påverka nervsystemet (Sällsten et al., 2003). 15

23 4. Metod I denna studie har en kombination av luftmätningar och enkäter använts som metod. Luftmätningarna har haft syftet att se nivån på halter av ämnen kopplade till vedeldning som finns i närboendes inom- och utomhusmiljö. Väderdata och luftdata från Råö har också använts för vidare analys och har kompletterat luftmätningarna (se avsnitt 5). I detta avsnitt görs även en beskrivning var mätutrustningen var uppsatt. Syftet med enkätundersökningen har varit att fånga upp närboendes åsikter och upplevelser kring den närliggande pizzerians vedeldning för att få en indikation på hur restaurangen påverkar luftkvaliteten inom- och utomhus. 4.1 Luftmätningar Sammanlagt har 14 luftmätningar för VOC och kolväten gjorts, varav sex stycken har genomförts inomhus hos närboende till en vedeldad pizzeria och sex stycken har gjorts utomhus i närheten till en vedeldad pizzeria. Två av mätningarna har varit kontrollmätningar både inom- och utomhus och har inte varit i närheten av en pizzeria med vedeldad ugn under exponeringstiden. I några fall togs även dubbelprover där två likadana prov sattes upp för att mäta luftkvaliteten (se tabell 1). Detta gjordes för att säkerställa mätarnas funktion. Vad som bör påpekas är att adresserna i tabell 1 motsvarar den valda restaurangens adress och inte luftmätarnas placering. I avsnitt 4.3 görs en grundlig genomgång gällande var luftmätningarna placerades i förhållande till restaurangerna. Tabell 1. Mätplatser med exponeringstid. Mätplats, adress Uppsatt tid Nertagen tid Bögatan 47 (U)(N) : :25 Bögatan 47 (I)** : :05 Chapmans torg 2 (U) : :30 Chapmans torg 2 (I) : :45 Danagatan 1 (U)(N) : :10 Danagatan 1 (I) : :02 Södra vägen 69 (U) : :45 Södra vägen 69 (I)(N) : :00 Prinsgatan 7 (U)(N) : :10 Prinsgatan 7 (I) : :02 Viktoriagatan 26 (U) : :20 Viktoriagatan 26 (I) : :20 Kronhusgatan 2C/Femmanhuset* (U)(K) * * Kronhusgatan 2C (I)(K)** : :50 (I) Inomhusmätning (K) Kontroll (N) Naftalenmätning (U) Utomhusmätning *Nedriven mätare **Dubbelprov 16

24 Luftmätarna har haft en exponeringstid på två veckor eller något längre då de valda ämnena kräver detta (Potter, ). De flesta av luftmätarna sattes upp fredagen den 12 oktober 2018 och togs ner måndagen den 29 oktober Detta gav en exponeringstid på cirka 17 dagar. Det fanns också luftmätningar som sattes upp måndagen den 15 oktober 2018 då det i vissa fall var svårt att komma in i vissa av närboendes inomhusmiljöer samt tänkta utomhusmiljöer. Dessa fick en sammanlagd exponeringstid på cirka 14 dagar. 4.2 Diffusionsprovtagning För luftmätningarna användes diffusionsprovtagare för VOC från tillverkaren Markes International med adsorbent Carbopack X. En diffusionsprovtagare består av ett rostfritt stålrör fyllt med en adsorbent och en diffusionstillsats (se figur 4). Rörets båda ändar är förslutna med så kallade Swagelock-kopplingar (1) innan provtagning. Figur 4. Egen bearbetning från Mowrer et al (1996) av en diffusionsmätare. 1=Swagelock-koppling, 2=Adsorbentrör, 3= Diffusionstillsats Proverna analyserades av IVL Svenska Miljöinstitutet i Göteborg med hjälp av en gaskromatograf kopplad till en masspektrometer. Ämnena som analyserades var bensen, 1,3-butadien, men även n-pentan, n-hexan, toluen, etylbensen, m+p-xylen och o-xylen. Ämnena valdes då dessa går att uppmäta på vald adsorbent, även om alla ämnen inte indikerar vedeldning. Genom att använda ovan nämnd metod kunde luftmätningarna enbart 2 Annika Potter, IVL Svenska Miljöinstitutet, muntlig kommunikation,

25 visa hur de genomsnittliga halterna varit under exponeringstiden och kunde således inte visa hur halterna varierat över dygn eller timvis (Potter, ). Dessutom gjordes uppskattningar på ämnena isopren, n-heptan, n-oktan och n-nonan. Uppskattningarna har gjorts utifrån liknande ämnen på samma adsorbent och från samma ämnen på annan adsorbent (Carbopack B). De uppskattade upptagsfaktorerna är, eftersom de inte är verifierade, mera osäkra. Däremot finns ett direkt samband mellan halterna för uppskattningsämnena och om de skulle vara felberäknade betyder det att alla är felberäknade lika mycket (Potter, ). Uppskattningarna gjordes eftersom de kunde uppskattas utifrån ämnena och generera mer data till studien. För att starta en provtagning ersattes Swagelock-kopplingen i ena änden av diffusionsprovtagaren med en diffusionstillsats med regnskydd. Swagelock-kopplingen i andra änden av adsorbentröret ska sitta kvar vid provtagningen. Diffusionstillsatsen träddes på röret till den bottnade ordentligt. Det är viktigt att den sitter rätt eftersom avståndet mellan stålnätet i diffusionstillsatsen och adsorbenten påverkar analysresultatet. Provtagaren med diffusionstillsats sattes sedan upp på lämplig anordning, alternativt kunde provtagaren hängas upp med clips med diffusionstillsatsen riktad rakt nedåt. För inomhusmätning användes provtagare med clips och för utomhusmätningarna användes en böjbar aluminiumprofil med clips för upphängning av provtagaren. Provtagarna sattes upp på lämpliga platser så att luft kunde passera runt provtagaren (IVL Svenska Miljöinstitutet, u.å.; Markes International, 2009). Uppsättningstid, datum och plats noterades. När provtagaren sedan togs ner efter exponeringstiden ersattes diffusionstillsatsen med den Swagelock-kopplingen som skruvades av när provtagaren skulle apteras. Kopplingen skruvades på med handkraft (IVL Svenska Miljöinstitutet, u.å.; Markes International, 2009). Rören rullades in i folie och lämnades sedan in för analys på IVL Svenska Miljöinstitutet. Nedtagningstid och datum noterades. 4.3 Valda mätplatser I denna studie, som tidigare nämnts, har sex olika platser inomhus och utomhus med en vedeldad pizzeria valts ut för luftmätningar och enkäter. En kontrollmätning för luftmätningarna har också gjorts där det inte finns någon vedeldad pizzeria i närheten. 3 Annika Potter, IVL Svenska Miljöinstitutet, muntlig kommunikation, Ibid. 18

26 De flesta av de valda restaurangerna ligger centralt i stadsmiljö, omgivna av högre hus, men några av de valda restaurangerna ligger i flerbostadsområde med lägre hus. Öppettiderna hos restaurangerna varierar, men de flesta av de valda restaurangerna har öppet mellan 10 och 22 på vardagar och något längre under helgerna. Alla valda restauranger har, bortsett från servering av vedeldade pizzor, även servering av á la cartemeny. Det är dock vedeldade pizzor som dominerar menyerna. Miljöförvaltningen har tagit emot klagomålsärenden rörande tre av de sex valda restaurangerna. Placeringen av luftmätningarna inomhus och utomhus har, i den mån det varit möjligt, placerats i samma väderstreck från restaurangen. Figur 5. Karta över vedeldade pizzerior i Göteborg. De röda markeringarna med numrering markerar de valda mätplatserna. De blå markeringarna visar resterande vedeldade pizzerior i Göteborg. De gröna markeringarna visar kontrollmätningarnas placering. Kartan är gjord i Google Maps Mätplats 1: Bögatan 47 Restaurangen är placerad i ett område med flerbostadshus. Husen runt om restaurangen har i regel som mest tre våningar och restaurangen ligger tillsammans med en affär i anslutning till ett bostadshus. Restaurangen är något lägre än omgivande hus och skorstenen syns på taket. Utomhus sattes luftmätaren på en stolpe cirka två meter från marken och cirka 15 meter från restaurangen i nordöstlig riktning som var på restaurangens baksida. Provtagaren sattes upp på första våningen inomhus. Den sattes upp med hjälp av clips i en 19

27 gardinstång i ett sovrum på första våningen i ett fönster i anslutande bostadshus som låg i nordöstlig riktning. Figur 6. Bild på uppsatt diffusionsprovtagare vid Bögatan Mätplats 2: Chapmans torg 2 Restaurangen på denna adress är placerad i ett område med övervägande höga hus runt sju våningar. Själva restaurangen är dock inte belägen i bottenplan av dessa hus, utan är belägen i vinkel från ett av de högre husen och är endast ett våningsplan med en synlig skorstenen. Cirka 100 meter i sydvästlig riktning finns även en annan restaurang som också gör vedeldade pizzor. Utomhus placerades luftmätaren på en lyktstolpe två meter från marken i sydöstlig riktning, cirka 15 meter på baksidan av restaurangen. Provtagaren sattes upp på femte våningen inomhus i en lägenhet. Den sattes upp med hjälp av clips i en gardin i ett fönster som vetter ut mot restaurangen i nordöstlig riktning, cirka 50 meter från restaurangen Mätplats 3: Danagatan 1 Denna restaurang är placerad i liknande typ av område som restaurangen på mätplats 1. De omgivande husen är som mest tre våningar och restaurangen ligger i ett flerbostadsområde. Skorstenen kan därför ses från den förbipasserande. Utomhus placerades luftmätaren på en lyktstolpe två meter från marken i nordvästlig riktning, cirka 15 meter från restaurangen. Provtagaren sattes upp på tredje våningen inomhus i en lägenhet. Den sattes upp i en gardin 20

28 i ett fönster som vetter ut mot restaurangen i samma riktning som luftmätaren utomhus. Figur 7. Uppsatt diffusionsmätare inomhus vid Danagatan Mätplats 4: Prinsgatan 7 Denna restaurang ligger på första plan i ett högt bostadshus i centrala delarna av Göteborg. De omgivande husen har i regel sex eller fler våningar och skorstenen på taket kan inte ses för den förbipasserande, däremot kan en se att det går en rökkanal från restaurangen där röken går ut på utsidan av huset. Utomhus placerades luftmätaren på innergården två meter upp från marken på ett stuprör, 15 meter från restaurangen i nordvästlig riktning. Inomhus placerades luftmätaren på sjunde våningen i ett sovrumsfönster, också den i nordvästlig riktning mot restaurangen. I närheten av denna restaurang omkring 100 meter i nordvästlig riktning ligger också en annan restaurang som serverar vedeldade pizzerior Mätplats 5: Södra vägen 69 Restaurangen på denna adress ligger likt restaurangen på Prinsgatan också på första våningen i ett högt bostadshus i centrala delarna av Göteborg. Husen runt restaurangen har i regel 7 våningar eller fler. Skorstenen är svår att se från marken, däremot kan en se rökkanalen från restaurangen som går vidare upp till taket. Luftmätaren sattes upp på en stolpe på innergården i nordöstlig riktning, cirka 15 meter från restaurangen. Inomhus sattes provtagaren upp i ett vardagsrum på sjunde våningen i samma hus som restaurangen i ett fönster som vetter mot innergården Mätplats 6: Viktoriagatan 26 Denna vedeldade restaurang är också belägen i de centrala delarna av Göteborg. Restaurangen är belägen på första våningen av ett högre bostadshus och husen intill har 21

29 omkring sex till sju våningar. Skorsten på taket gick inte att se från marken och vid uppsättning av luftmätarna kunde inte någon rökkanal ses utanpå huset som det gjordes på mätplats 4 och 5. Placeringen av luftmätaren utomhus var på adressens innergård och placerades cirka två meter från marken på ett stuprör i sydvästlig riktning, cirka 15 meter från restaurangen. Inomhus sattes luftmätaren upp i ett fönster som vetter mot innergården i samma riktning som utomhusmätaren Kontrollmätningar: Kronhusgatan 2 och Femmanhuset För kontrollmätning utomhus sattes en luftmätare upp på en lyktstolpe ut mot en närliggande park vid Kronhusgatan 2. Placering valdes eftersom det på platsen inte finns några restauranger med vedeldad ugn, men belägen i de centrala delarna av Göteborg med tanke på trafiksituation. Denna upptäckes dock efter en vecka vara nedriven och blev ersatt med en likadan mätare den sista veckan av mätperioden, denna gång hängandes på en balkong på sjätte våningen i ett bostadshus. Mätningen fick därför bara andra veckans exponeringstid (22 oktober- 29 oktober). För att få en längre mätperiod kunde även luftmätningar från Femmanhusets tak, beläget i Nordstan i Göteborg, användas som ytterligare en kontrollmätning. Medelvärdet på dessa mätningar tillsammans med luftmätningen i en vecka fick sedan utgöra kontrollmätningen. Detta är förklaringen bakom exponeringstiden 9 oktober- 29 oktober i tabell 1. Inomhus sattes luftmätaren upp i en gardin i ett fönster på sjätte våningen på i ett bostadshus på adressen Kronhusgatan 2C. 4.4 Enkätundersökning En enkätundersökning (se bilaga i avsnitt 11.1) har skickats ut via post till närboende omkring de valda vedeldade pizzeriorna. Enkäten bestod av 11 frågor, varav sju av frågorna var kopplade till de vedeldade pizzeriorna. Enkäten gjordes i samarbete med enhetschef och handledare på miljöförvaltningen. Totalt skickades 90 enkäter ut, varav 15 enkäter skickades till området runt varje restaurang. Vid urvalet har inte väderstreck eller våningsplan tagits i beaktande. Ingen enkät skickades ut till boende vid kontrollplatsen, dock utformades den sista frågan i enkäten som en kontrollfråga där respondenten fick välja ett nummer mellan 1 5 hur boendemiljön upplevdes med eller utan eventuell störning. Bifogat med brevet skickades det också ett svarsbrev märkt miljöförvaltningen i Göteborg för att den svarande skulle skicka in svaren via posten portofritt. Valet av närboende till restaurang har gjorts med hjälp av webbplatsen baserat på pizzerians adress. En jämlik fördelning avseende kön och ålder gjordes också när urvalet togs fram. 22

30 5. Data I detta avsnitt presenteras vilken typ av data som används i studien, var den kommer ifrån och hur den i vissa fall behandlats. 5.1 Luftdata Majoriteten av de data som använts i studien är primärdata och har insamlats av författaren. Detta innefattar inom- och utomhusmätningarna med diffusionsprovtagning (se appendix). Några av halterna är angivna med mindre än (<) för ett specifikt värde, vilket innebär att mätningen låg under detektionsgränsen för detta ämne. För statistiska beräkningar har dock dessa värden använts utan tecken. Data för kontrollmätningen utomhus har delvis gjorts genom egen insamling, men är också från IVL Svenska Miljöinstitutets mätningar från Femmanhusets tak i Göteborg (se avsnitt 4.3.7). Lufthalter från icke-urban luftmiljö har inhämtats från IVL Svenska Miljöinstitutets mätstation Råö på Onsalahalvön som ligger cirka 45 kilometer söderut från Göteborg. Bakgrundshalter finns för bensen, toluen, n-oktan, etylbensen, m+p-xylen, o-xylen och n- oktan och har jämförts med resultaten för denna studie. Data (se appendix) som använts är från oktober 2017 och baseras på ett medelvärde för en vecka. 5.2 Väderdata Väderdata innefattande vindriktning och vindstyrka har inhämtats från miljöförvaltningen i Göteborg och enheten för Stadsmiljö för dagarna 12 oktober klockan 09:00 till den 29 oktober klockan 15:00. Väderdata kommer från mätstationen Skansen Lejonet i östra delen av Göteborg vars mätpunkt är belägen 10 meter över marken. Datamaterialet från Stadsmiljö bestod av ett medelvärde i vindriktning och vindstyrka under varje timme mätningarna pågick (sammanlagt 415 timmar). Data över vindriktningen var angiven i grader (º) där 0º och 360º är nordlig vind, 90º är östlig vind, 180º sydlig vind och 270º är västlig vind. Detta betyder i förlängningen att mellan 0-90º är det nordöstlig vind (NÖ), mellan º är det sydöstlig vind (SÖ), mellan º är det sydvästlig vind (SV) och mellan º är det nordvästlig vind (NV). Timvärdena gjordes sedan om till vindriktningen istället för grader och den mest förekommande vindriktningen kunde på detta sätt fås fram (se figur 16 i avsnitt 6.2.1). 23

31 6. Resultat I detta avsnitt presenteras resultat från luftmätningarna, väderförhållanden och svaren från enkätundersökningen i figurer och tabeller. 6.1 Luftmätningar Först görs en presentation av alla resultat både utomhus och inomhus i tabell- och diagram. Därefter presenteras resultaten av alla ämnen i kvot-diagram mellan inomhus och utomhus. Uppskattningarna av halter som gjordes för isopren, n-heptan, n-oktan och n-nonan presenteras efter de uppmätta ämnena i varje delavsnitt och är markerade med en asterisk (*). Resultaten för utom- och inomhusmätningarna återfinns i sin helhet i appendix liksom en tabell med deskriptiv statistik över luftmätningarna och diagram över varje halt för varje ämne inomhus och utomhus. Halterna har mätts eller uppskattats i µg/m Halter för alla ämnen och platser Utomhusmätningar Som framgår av figur 8 är halterna för de uppmätta utomhusmätningarna högre än de tillgängliga halter som finns för Råö. Halterna skiljer sig något från plats till plats och det är väldigt små standardavvikelser, vilket visas i figur 8 respektive tabell 2. Median och medelvärde är snarlika, vilket tydliggörs i tabell 2. Alla halter av ämnen förutom etylbensen, n-pentan och toluen är högre i mätningar i närheten till vedeldade pizzerior i jämförelse med kontrollmätningen, dock med väldigt små marginaler, vilket innebär att skillnaden inte kan tolkas som signifikant. 24

32 Tabell 2. Uppmätta halter av utomhusmätningarna samt mätvärden från Råö. Halterna anges i µg/m 3. SD= Standardavvikelse. Min-Max= minsta respektive högsta värdet. Ämne Median Medel SD Min-Max Kontroll Råö 1,3-butadien 0,03 0,03 0 0,03 0,04 <0,03 Bensen 0,53 0,53 0,12 0,38 0,68 0,47 <0,19 Etylbensen 0,15 0,17 0,04 0,13 0,26 0,16 <0,09 n-hexan 0,2 0,2 0,04 0,15 0,26 0,18 n-pentan 1,01 1,01 0,17 0,76 1,19 1,26 Toluen 1,04 1,05 0,04 0,74 1,43 1,05 <0,19 m+p-xylen 0,56 0,61 0,15 0,45 0,84 0,55 <0,51 o-xylen 0,23 0,24 0,05 0,19 0,33 0,22 <0,13 1,60 1,40 1,20 1,00 µg/m 3 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 1,3-butadien bensen etylbensen n-hexan n-pentan toluen m+p-xylen o-xylen Figur 8. Valda platser med uppmätta halter utomhus samt kontroll och data från Råö. 25

33 Tabell 3 nedan visar att halterna för de uppskattade utomhusmätningarna är lägre än de tillgängliga halter som finns för Råö. Dock kan inte detta helt styrkas eftersom halterna är uppmätta under detektionsgränsen på Råö. Halterna skiljer sig något från platser till platser och det är väldigt små standardavvikelser enligt figur 9 respektive tabell 3. Median och medelvärde är snarlika, vilket kan ses i tabell 3. Alla medelhalter av ämnen förutom uppskattade är högre än kontrollmätningen enligt tabell 3, dock med väldigt små marginaler, vilket tolkas som att dessa inte är signifikanta. Tabell 3. Uppskattade halter av utomhusmätningarna samt mätvärden från Råö. Halterna anges i µg/m 3. SD= Standardavvikelse. Min-Max= minsta respektive högsta värdet. Ämne Median Medel SD Min-Max Kontroll Råö Isopren* 0,05 0,05 0,01 0,05 0,07 <0,05 n-heptan* 0,19 0,18 0,06 0,1 0,26 0,18 n-oktan* 0,12 0,12 0,003 0,12 0,13 <0,12 <0,5 n-nonan* 0,04 0,06 0,05 0,03 0,17 0,16 <0,12 0,60 0,50 0,40 µg/m 3 0,30 0,20 0,10 0,00 isopren* n-heptan* n-oktan* n-nonan* Figur 9. Valda platser utomhus med uppskattade halter samt kontroll och data från Råö. 26

34 Inomhusmätningar Halterna för de uppmätta inomhusmätningarna är högre än de uppmätta utomhushalterna och kan ses nedan i både tabell 4 och figur 10. Figur 10 visar att halterna skiljer sig också på vissa platser markant från andra och vissa ämnen har extremvärden. Standardavvikelserna är höga i vissa fall, och i jämförelse med utomhusmätningarna är dessa betydligt högre i samtliga fall. Median och medelvärde är därför också olika, vilket framförs i tabell 4. Alla uppmätta halter (förutom medianen på n-pentan) visar dock högre halter på samtliga ställen inomhus än kontrollmätningen. Detta gäller både för median och medelvärde som framgår i tabell 4. Tabell 4. Uppmätta halter av inomhusmätningarna. Halterna anges i µg/m 3. SD= Standardavvikelse. Min- Max= minsta respektive högsta värdet. Ämne Median Medel SD Min-Max Kontroll 1,3-butadien 0,06 0,06 0,02 0,03 0,1 0,03 Bensen 0,58 0,61 0,14 0,46 0,83 0,38 Etylbensen 0,35 0,68 0,82 0,28 2,53 0,32 n-hexan 0,26 0,49 0,59 0,19 1,68 0,18 n-pentan 1,34 2,89 3,82 1,08 10,66 1,37 Toluen 0,35 0,68 0,82 1,4 2,7 0,32 m+p-xylen 1,32 3 4,31 0,96 11,79 0,94 o-xylen 0,51 1,21 1,78 0,34 4,83 0,45 27

35 14,00 12,00 10,00 8,00 µg/m 3 6,00 4,00 2,00 0,00 1,3-butadien bensen etylbensen n-hexan n-pentan toluen m+p-xylen o-xylen Figur 10. Platser inomhus med uppmätta halter samt kontroll. Halterna för de uppskattade inomhusmätningarna är högre än de uppmätta utomhushalterna och framgår både i tabell 5 och figur 11. Halterna skiljer sig också på vissa platser markant från andra, vilket tydliggörs i figur 11. Standardavvikelserna är höga i vissa fall och i jämförelse med utomhusmätningarna är dessa betydligt högre i samtliga fall (se tabell 5). Median och medelvärde är därför också signifikant olika. Alla uppmätta halter visar högre halter på samtliga ställen inomhus än kontrollmätningen. Detta gäller både för median och medelvärde förutom medianen på ämnet n-nonan. Tabell 5. Uppskattade halter av inomhusmätningarna. Halterna anges i µg/m 3. SD= Standardavvikelse. Min-Max= minsta respektive högsta värdet. Ämne Median Medel SD Min-Max Kontroll Isopren* 3,15 2,77 1,47 0,95 4,34 1,96 n-heptan* 0,63 0,89 0,79 0,44 2,49 0,26 n-oktan* 0,29 0,45 0,34 0,18 1,07 0,25 n-nonan* 0,27 0,82 1,35 0,14 3,57 0,35 28

36 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 µg/m 3 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Bögatan 47 Chapmans torg 2 Danagatan 1 Prinsgatan 7 Södra vägen 69 Viktoriagatan 26 Kontroll isopren* n-heptan* n-oktan* n-nonan* Figur 11. Platser inomhus med uppskattade halter samt kontroll Diagram med kvoter inomhus/utomhus För att se om inomhushalterna signifikant varit högre än utomhushalterna har kvoterna mellan dessa räknats ut. Resultaten av kvoterna mellan inomhus och utomhus är generellt 1 eller över 1, vilket betyder att halterna inomhus signifikant är högre än utomhusmätningarna för de uppmätta halterna (se figur 12). Även här skiljer det sig mellan de olika platserna. Kontrollmätningarna visar också samma tendens och liksom de andra mätningarna visar denna kvot att det finns extremvärden, vilket bättre synliggörs i figur 12. Figur 13 visar att både medianen och medelvärdet är över 1 (förutom bensen för kontrollen. Någon förklaring till extremvärden i figur 12 för ett antal halter för ämnen på Bögatan och Prinsgatan kan inte ges. 29

37 kvot inne/ute kvot inne/ute Bögatan 47 Chapmans torg 2 Danagatan 1 Prinsgatan 7 Södra Vägen 69 Viktoriagatan 26 Kontroll 1,3-butadien bensen etylbensen n-hexan n-pentan toluen m+p-xylen o-xylen Figur 12. Kvot över uppmätta halter inomhus och halter utomhus per plats samt kontroll ,3-butadien bensen etylbensen n-hexan n-pentan toluen m+p-xylen o-xylen Medelvärde Median Kontroll Figur 13. Kvot över uppmätta medel- och medianhalter samt kontroll. 30

38 kvot inne/ute kvot inne/ute För de uppskattade halterna är även kvoterna mellan inomhus och utomhus generellt 1 eller över 1, vilket betyder att halterna inomhus är signifikant högre än utomhushalterna (se figur 14). Liksom för de uppmätta halterna skiljer det sig markant mellan de olika platserna. Kontrollmätningarna visar också samma tendens. Även här blir det extremvärden, vilket bättre synliggörs i figur 14. Extremvärdena är också större än för de uppmätta halterna (se figur 12) och någon förklaring till dessa halter kan inte ges. Figur 15 visar att både medianen och medelvärde är över 1 och för de flesta av de uppskattade ämnena är också de valda platsernas median och medelvärde högre än kvoten av inomhus och utomhusmätningarna Bögatan 47 Chapmans torg 2 Danagatan 1 Prinsgatan 7 Södra Vägen 69 Viktoriagatan 26 Kontroll isopren* n-heptan* n-oktan* n-nonan* Figur 14. Kvot uppskattade halter inomhus och halter utomhus per plats samt kontroll isopren* n-heptan* n-oktan* n-nonan* Medelvärde Median Kontroll Figur 15. Kvot över uppskattade medel- och medianhalter samt kontroll. 31

39 Timmar 6.2 Väderförhållande I detta avsnitt presenteras vilka väderförhållanden det var under mätperioden 12 oktober till den 29 oktober i Göteborg Vindförhållanden Tabell 6. Deskriptiv statistik vindförhållanden (m/s). Medelvind 3,2 Min 0,4 Max 10,1 Median 3,1 Standardavvikelse 1,8 Vindförhållandena under perioden var relativt lugna med få extremvärden, vilket kan ses i tabell 6. Median och medelvärde är snarlika för perioden N NÖ Ö SÖ S SV V NV Väderstreck Figur 16. Vindriktning under mätperioden. Vindriktningen under mätperioden har mestadels av tiden varit sydvästlig vind, däremot har vindriktningen varit skiftande och skiljer sig inte markant mellan nordöstlig (NÖ), sydöstlig (SÖ), sydvästlig (SV) och nordvästlig (NV) enligt figur 16. Att nästintill ingen vind varit nordlig, östlig, sydlig eller västlig beror på att medelvärde av den data som bearbetats befunnit sig mellan väderstrecken. I avsnitt 5.2 beskrivs hur väderdata bearbetats. 32

40 6.3 Enkätundersökning I denna del presenteras svaren från enkätstudien. Först presenteras deskriptiv statistik för hela undersökningen och för varje plats, sedan hur alla respondenterna svarat på frågor kring deras inom- och utomhusmiljö. Därefter redovisas hur respondenterna svarat när det kommer till hälsoaspekten. I slutet av avsnittet redovisas mer detaljerat vad respondenterna svarat på varje mätplats Deskriptiv statistik Tabell 7. Deskriptiv statistik över enkätstudien. Mätplats Antal Svarsfrekvens Antal Antal Min Max Medelålder svarande kvinnor män ålder ålder Alla platser % år 90 år 51,5 år Bögatan % år 58 år 43,2 år Chapmans 6 42 % år 90 år 61,6 år torg 2 Danagatan % år 79 år 55,5 år Prinsgatan % år 66 år 44,5 år Södra vägen 8 56 % år 62 år 44,9 år 69 Viktoriagatan % år 72 år 57 år Totalt skickades 90 enkäter ut, varav 15 stycken per plats. Fyra av enkäterna sändes tillbaka då adressen av olika anledningar inte stämde. Därför blev det totala antalet enkäter som till slut skickades ut 86 stycken. Svarsfrekvensen blev 42 % (se tabell 7), vilket är måttligt och innebär att resultaten inte kan betraktas som generellt giltiga. Tabell 8. Svar från enkätundersökning avseende upplevelser från vedeldad pizzeria. JA NEJ VET EJ/EJ SVARAT Upplevt röklukt utomhus Upplevt röklukt inomhus Upplevt annan typ av störning från pizzerian Tabell 8 visar att det förhållandevis är många som upplevt röklukt inom- och utomhus. Dock säger sig få alla vara störda av detta ur ett olägenhetsperspektiv. De flesta av respondenterna upplever lukten någon gång per månad. Annan typ av störning kan enligt respondenterna exempelvis vara cigarettrök, sot eller hög musik. 33

41 De flesta av respondenterna, 17 personer, har bott i lägenheten i mer än 3 år. 14 personer har bott i lägenheten i 1-3 år. 4 personer har bott i lägenheten mindre än 1 år och person har inte svarat. På frågan vilken våning respondenterna bor på är det svårt att se några resultat som skulle vara signifikanta mot upplevd störning. Den näst sista frågan i enkäten som handlade om en skala 1-5 om inomhusmiljö blev en liten försämring mellan de som var störda och de som inte var det. Alla respondenterna som upplevde inomhusmiljön utan störning från pizzerian fick i medelvärde 3,44. Motsvarande siffra med störning är 2, av respondenterna säger att de känt av röklukt både utomhus och inomhus. 7 av dessa har angivit en skillnad på 2 eller mer i försämring i den näst sista frågan Röklukt och hälsa Figur 17. Venndiagram över respondenters uppfattningar och hälsoproblem kopplat till röklukt från pizzeria med vedeldad ugn. Gult=respondenter som enbart upplevt lukt utomhus. Blått=respondenter som enbart upplevt lukt inomhus. Grönt=respondenter som upplevt både lukt inomhus och utomhus. Siffran i parentes anger hur många av respondenterna som upplevt hälsoproblem kopplat till röken. Hälsoproblem kopplade till de vedeldade pizzeriorna är det inte många som upplevt. Av de 36 svarande säger sig 3 respondenter att detta är störande ur hälsoperspektiv enligt figur 17. Det handlar bland annat om stickande i ögon och luftvägarna blir täta. 1 svarande säger också att hen har astma och då blir röken ett värre problem. 34