BEHOV AV KVALIFICERAD ARBETSKRAFT INOM LANTBRUKSSEKTORN I

Transkript

1 BEHOV AV KVALIFICERAD ARBETSKRAFT INOM LANTBRUKSSEKTORN I REGIONEN ÖSTRA MELLANSVERIGE ÅR Förutsättningar Vretagymnasiet i Vreta Kloster har nu tillsammans med Den Gröna Näringen och oss i LRF genomfört flera års Yrkesutbildning enligt den modell som vi tillsammans ansåg vara en för näringens behov väl avvägd utformning. Företagande och yrkesarbetande inom lantbrukssektorn är en mångfasetterad verksamhet som med nödvändighet kräver ett visst val av inriktning. Det är varken önskvärt eller praktiskt möjligt att i en och samma utbildning få med alla inom lantbruket förekommande moment. Det är dessutom stora skillnader i behov beroende på vilken roll den studerande ska ha efter avslutad utbildning. Utbildningen har efter hand som vi tillsammans lyckats marknadsföra densamma fått god respons från presumtiva studerande. Förutsättningarna för framtida verksamhet antingen som företagare eller yrkesverksam inom sektorn är på ett avgörande sätt förändrade. Klimatfrågan som nu politiskt starkt påverkar framtida livsmedels- och energiförsörjning har och kommer att förändra sektorns betydelse som samhällsaktör både som producent och problemlösare. Lägger vi till detta människans behov av upplevelser, stimulans och rehabilitering där landskapet/landsbygden som utgångspunkt är en framgångsfaktor så är det entydigt att sektorn är i stort behov av en för sin tid utvecklad eftergymnasial utbildning av den karaktär som YH-utbildningar kan ge. Ledningsgruppen med representanter för LRF Östergötland, SLA, de studerande, Hushållningssällskapet, Kommunal, LIA-värdarna och Vretagymnasiet har beslutat att hos YH-myndigheten ansöka om fortsatt utbildningsverksamhet på Vretagymnasiet med mål att kunna genomför den för näringen så viktiga eftergymnasiala utbildningen. 2. Metod Analysen bygger på statistik hämtad från Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån som sedan analyserats och beräknats Med utgångspunkt från nuläget och de tendenser i utvecklingen som går att se idag kan en bedömning av framtidens behov av kvalificerad arbetskraft extrapoleras. Behov av kvalificerad arbetskraft inom lantbrukssektorn i regionen östra Mellansverige år 2017 Sidan 1 av 13

2 3. Behov av kvalificerad arbetskraft 3.1. Kvalificerad arbetskraft i ledande ställning Med kvalificerad arbetskraft i ledande ställning menas personer med lednings- eller driftsansvar för antingen en eller flera produktionsgrenar eller för hela lantbruksföretag. Till denna kategori hör även egenföretagare som driver helårslantbruk. Denna typ av befattningar kräver inte bara kunskap om produktion utan också om företagsutveckling, ekonomistyrning, marknadsföring och personalledning. Detta är kunskapsområden som ligger utanför de kunskapsmål som finns inom de olika lantbruksprogrammen på naturbruksgymnasierna. De som examineras från gymnasieskolan saknar kunskaper och är inte redo att ta kvalificerade anställningar eller starta egna företag i sektorn. Det behövs därför en möjlighet till vidareutbildning för att möta de krav och villkor som arbetsgivare och egenföretagande ställer. Många väljer i sitt gymnasieval en annan inriktning än sin framtida yrkesinriktning. Möjlighet till rekrytering från hela gymnasieskolan är därför viktigt. Mångfald i yrkesgruppen leder till utveckling av yrkesrollen och företagandet Kvalificerad arbetskraft i produktion Med kvalificerad arbetskraft i produktion menas personer som t.ex. är förare av kunskapskrävande maskiner och utrustning, arbetar med ansvarsfull djurskötsel mm. Dessa arbetsuppgifter sätter stora krav på yrkeskunskap, självständighet och ansvarsfullhet. Denna yrkesroll har sin främsta rekrytering ifrån naturbruksgymnasiernas lantbruksprogram Produktionsgrenar Följande driftsinriktningar inom lantbrukssektorn kan tänkas vara i behov av kvalificerad arbetskraft i ledande ställning: Växtodlingsföretag Husdjursföretag Blandföretag husdjur/växtodling Behov av kvalificerad arbetskraft inom lantbrukssektorn i regionen östra Mellansverige år 2017 Sidan 2 av 13

3 3.4. Vad är aktuellt för sektorn Fokus på miljöfrågorna kommer alltmer och i synnerhet klimatfrågan har seglat upp som den för mänskligheten avgörande frågan. Den gröna näringen kommer naturligtvis att påtagligt påverkas i många olika riktningar. Men det är tydligt att näringens roll ökar kraftfullare vartefter teknik och allmän insikt om frågans vikt mognar fram. I sektorn finns många av svaren för att samhället i stort ska nå målen med reducerad klimatpåverkan. Detta innebär i sin tur att konkurrensen om de gröna resurserna ökar. Vår bedömning är därför att behovet av yrkeskunniga i sektorn är minst oförändrad Globalt Ett handelsavtal i WTO-förhandlingarna ser ut att dröja. Strävandena i WTO-förhandlingarna är som tidigare att världshandeln går mot avreglering men förhandlingarna går mycket trögt. Flera slutdatum har passerats utan att resultat uppnåtts. I princip alla västorienterade länder har idag någon form av stöd till sitt aktiva jordbruk. Grunden ligger i att man vill säkra en egen lägsta nivå av livsmedelsförsörjning. Konkurrensen om åkerjorden hårdnar i takt med att allt mer energiråvara ska tas fram från åkern. Det kan inte uteslutas att den nya marknadssituationen medför att intresset för att avreglera jordbruket minskar i WTO:s medlemsländer. Vi ser tendenser till att alltfler länder agerar i protektionistisk riktning för att säkra medborgarna livsmedel. Under vintern 09/10 har flera länder formulerat egna strategier för jordbruk och livsmedelsproduktion EU EU:s reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken är ett sätt för Europa att närma sig WTO:s krav på reducering eller eliminering av handelsstörande ersättningar till jordbrukssektorn. Principen är att frikoppla ersättningarna från produktionen. Det stora steget togs med beslutet 2005 men det återstår ett antal specialområden som ska få en ny regleringsordning. Klimatfrågan och konkurrensen om åkermarken ger allt mer volatil världsmarknad på in princip alla jordbruksprodukter, vilket gör planering och förutsägbarheten, samt sårbarheten än svårare i framtida jordbruksföretag. Strukturrationaliseringen torde fortgå med oförminskad intensitet i den traditionella jordbruksproduktionen medan energi- och upplevelsesektorn skapar möjlighet till nya affärsmöjligheter Sverige Svensk jordbrukspolitik är i princip densamma som företräds av 1990 års jordbrukspolitiska beslut som innebar en väg mot full avreglering och borttagna gränsskydd. Oavsett regering är Sverige förhållandevis frihandelsvänligt. Inriktningen och målsättningen är idag densamma men ramen för Sveriges egna beslut är satta av EU:s jordbrukspolitiska beslut. Resultatet är en fortsatt strukturrationalisering i sektorn. Kraftfullt underbyggd av oftast hårdare lagstiftning när det gäller miljö- och djurskydd, skattelagstiftning och särskatter jämfört med övriga EU-länders. Detta medför att svenskt jordbruk totalt sett har en sämre Behov av kvalificerad arbetskraft inom lantbrukssektorn i regionen östra Mellansverige år 2017 Sidan 3 av 13

4 konkurrenskraft pga. administrativa särregler. Det som tidigare sagts om klimatfrågans påverkan gäller även för Sveriges del. Sveriges landsbygdsföretagande har numera tre ben att stå på produktion av livsmedel, energi och upplevelser 3.5. Arbete och företagande, nu och i framtiden Antalet lantbruksföretag i landet har under en lång tid tillbaka uppvisat en minskning i antal företag. Detta är del i en strukturförändring där små lantbruksföretag har lagts ner och köpts upp av större företag. Som går att utläsa i Tabell 1 har antalet företag med en åkermarksareal mellan 5,1 och 50,0 ha halverats sedan år Däremot har under samma tid antalet företag med mer än eller lika med 50,1 ha åkermark ökat. Tabell 1 Antal lantbruksföretag i landet fördelat på år och innehav av åkermarksareal samt beräkning av förändringar fr.o.m. år 2000 Storleksgrupp åkermark, hektar ,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, , Summa antal företag Summa antal företag >50 ha åkermark Förändring mot föregående mättillfälle 100,1% 100,1% 97,0% 96,5% 98,2% Förändring per år 0,1% 0,1% -1,5% -1,7% -0,9% Källa: Anonym (2009) Jordbruksstatistisk årsbok, Statens Jordbruksverk och Statistiska Centralbyrån (Tabell 2.2 s.46-47) Källa: Anonym (2001) Rapporter från lantbrukets företagsregister Jordbruksföretag,företagare och ägoslag den 1 augusti 2000, Statens Jordbruksverk och Statistiska Centralbyrån (Tablå C s.5) Källa: Anonym (2010) Jordbruksmarkens användning 2009, Statens Jordbruksverk (Tablå B s.6) Behov av kvalificerad arbetskraft inom lantbrukssektorn i regionen östra Mellansverige år 2017 Sidan 4 av 13

5 De senaste tio åren har dock antalet större lantbruksföretag ( 50,1 ha åkermark)minskat något. Minskningen har de senaste fem åren varit omkring 1,5 % om året. En rimlig bedömning antas vara att minskningen framöver i genomsnitt kommer att vara omkring 2 % per år. Detta innebär att år 2017 kommer antalet lantbruksföretag med en åkermarksareal större än eller lika med 50,1 ha att ha minskat med 18 % jämfört med 2007 års antal(tabell 2). Tabell 2 Antal helårsföretag (med ett arbetsbehov större än eller lika med timmar/år) med en minskningstakt av 2 % per år år Antal helårsföretag ( arbetstimmar/år) Andel kvar jämfört med % 98% 96% 94% 92% 90% 89% 87% 85% 83% 82% Källa: Anonym (2009) Jordbruksstatistisk årsbok 2008, Statens Jordbruksverk och Statistiska Centralbyrån (Tabell 2.7 s.44) Från år 1999 till år 2007 minskade antalet standardiserade årsarbetsverken (AWU) med närmare enheter (Tabell 1, Figur 1). Detta har troligtvis sin grund i en storleksrationalisering i växtodlingsföretagen, strukturrationalisering i mjölkföretagen där arbetsintensiv mjölkproduktion byts ut till mindre arbetskrävande nötköttsproduktion. Gris- och fjäderfäproducenter har till stor del redan genomgått en stark rationalisering och produktionen sker nu ofta i mycket stora enheter. Behov av kvalificerad arbetskraft inom lantbrukssektorn i regionen östra Mellansverige år 2017 Sidan 5 av 13

6 Tabell 3 Antal årsverken totalt i Sverige för alla företagskategorier fördelat på län och år Län Antal sysselsatta 1999 AWU Antal sysselsatta 2003 AWU Antal sysselsatta 2007 AWU Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands VästraGötalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Summa: Källa: Branzén, Cecilia (2008) Sysselsättning i jordbruket 2007, Statens Jordbruksverk (Tabell 6 s.15) Källa: Persson, Daniel (2004) Sysselsättning i jordbruket 2003, Statens Jordbruksverk (Tabell 6 s.15) Källa: Anonym (2000) Rapporter från lantbrukets företagsregister Sysselsatta m.m. i jordbruket 1999, Statens Jordbruksverk och Statistiska Centralbyrån (Tablå E s.8) Norrbottens Västerbottens Jämtlands Västernorrlands Gävleborgs Dalarnas Västmanlands Örebro Värmlands VästraGötalands Hallands Skåne Blekinge Gotlands Kalmar Kronobergs Jönköpings Östergötlands Södermanlands Uppsala Stockholms AWU Figur 1 Grafik över förändringen av antalet årsarbetsverken (AWU) för åren 1999, 2003 och 2007 förledat på län Behov av kvalificerad arbetskraft inom lantbrukssektorn i regionen östra Mellansverige år 2017 Sidan 6 av 13

7 Minskningen av årsverken hänger också samman med lantbrukets teknikutveckling. Uppgifter som tidigare utfördes manuellt har nu ersatts av maskiner, fältredskapens effektivitet har ökat, GIT har underlättat planeringsarbetet och nya system för uppföljning har lanserats. Detta innebär att även arbetskraften har genomgått en strukturomvandling. Det arbetet som tidigare utfördes av flera personer ska nu utföras av en med hjälp av teknik. Detta ställer nya krav på lantbrukets arbetskraft. Ett typexempel på denna omvandling är mjölkrobotens intåg i mjölkföretagen. Mjölkroboten ersätter flera personers mjölkningsarbete men ställer samtidigt högre krav på den arbetskraft som ska hantera mjölkroboten. Till de nya arbetsuppgifterna kommer övervakning, service och reparation av mjölkroboten, uppföljning av produktionsdata för enskilda djur, planering av avelsarbete, mm. Strukturomvandlingen ställer med andra ord högre krav på den arbetskraft som blir kvar. Glappet mellan den arbetskraft som lämnar naturbruksgymnasiernas lantbruksprogram och den kompetens som sektorn efterfrågar bör täckas upp av yrkeshögskoleutbildningar Beräkning av behov av kvalificerad arbetskraft i ledande ställning i regionen Regionen omfattar länen Östergötland, Gotland, Örebro, Södermanland, Västmanland, Stockholm och Uppsala (se Figur 2). Som grund för beräkningarna har statistik över antal lantbruksföretag med olika driftsinriktningar sammanställts länsvis (se Tabell 5.0). Från dessa har företag med ett arbetskraftsbehov mindre än en heltidstjänst sorterats bort. Detta har gjort genom att använda statistik över hur stor andel av lantbruksföretagen i landet som har ett årligt arbetskraftsbehov som är större än eller lika med timmar. Detta redovisas i Tabell 4. Dessa företag är också de företag som är i behov av kvalificerad arbetskraft i ledande ställning eftersom arbetsinsatsen är av sådan storlek att det också inträder någon form av personalledningsbehov. Figur 2 Aktuell region. Behov av kvalificerad arbetskraft inom lantbrukssektorn i regionen östra Mellansverige år 2017 Sidan 7 av 13

8 Tabell 4 Antal företag efter driftsinriktning och arbetsbehov ( timmar) 2007 Driftsinriktning Växt- Husdjurs- Blandat Arbetsbehov, timmar odling skötsel jordbruk TOTALT Summa Totalt antal lantbruksföretag i landet (alla arbetsbehovsklasser) Andel företag tim 24% 51% 49% 39% Källa: Anonym (2009) Jordbruksstatistisk årsbok 2008, Statens Jordbruksverk och Statistiska Centralbyrån (Tabell 2.7 s.52) För att göra en bedömning av det långsiktiga behovet av yrkesrollen har en beräkning gjorts av antalet helårsföretag år 2017 enligt modell från Tabell 1 och Tabell 2. Detta ger att vi år 2017 i regionen kommer att ha lantbruksföretag som sysselsätter minst en heltidstjänst och således också har en ledande befattning i företaget (se Tabell 5.1). Den kvalificerade arbetskraften i ledande ställning kommer att ha sin rekryteringsbas i ett antal kategorier. I Tabell 6 visas en uppskattad fördelning mellan dessa kategorier. Som synes i tabellen beräknas en stor del ha sin bakgrund i en lantbruksutbildning på naturbruksgymnasium kombinerat med yrkeserfarenhet. Detta är en bakgrund som återfinns i ett stort antal lantbruksföretag. År 2017 bedöms 25 % av dem som nyrekryteras eller startar egna företag i yrkesrollen utgöras av personer med Gårdsmästar- /Driftsledarutbildning. Behov av kvalificerad arbetskraft inom lantbrukssektorn i regionen östra Mellansverige år 2017 Sidan 8 av 13

9 Tabell 5.0 Antal företag nu 1 och år 2017, antalet helårsföretag nu 2 och år 2017 Driftsinriktning Växtodling Husdjursskötsel Blandat jordbruk Samtliga Län Stockholms Antal företag Antal tim år tim Uppsala Antal företag Antal tim år tim Södermanlands Antal företag Antal tim år tim Östergötlands Antal företag Antal tim år tim Gotlands Antal företag Antal tim år tim Örebro Antal företag Antal tim år tim Västmanlands Antal företag Antal tim år tim Källa: Branzén (2008) Jordbruksföretagens driftsinriktning Svensk typologi, Statens Jordbruksverk (Tabell 3) 2 Källa: Anonym (2009) Jordbruksstatistisk årsbok 2008, Statens Jordbruksverk och Statistiska Centralbyrån (Tabell 2.7 s.52) Behov av kvalificerad arbetskraft inom lantbrukssektorn i regionen östra Mellansverige Sidan 9 av 13

10 Summeringen av Tabell 5.0 redovisas nedan. Den visar att det i regionen finns helårsföretag. År 2017 beräknas detta antal ha sjunkit till Tabell 5.1 Summering av Tabell 5.0 Växtodling Husdjursskötsel Blandat jordbruk TOTALT Summa nuläge Andel tim (Tabell 4) 24% 51% 49% 39% Summa nuläge tim Summa tim % kvar av företag tim (Tabell 1 & Tabell 2) 82% 82% 82% Detta ger att år 2017 kommer dryg företag ha en person som leder produktionen och har personalledningsansvar. I Tabell 6 redovisas den för regionen förväntade rekryteringsbasen för dessa. Tabell 6 Rekryteringsbas till yrkesrollen, andel och antal Rekryteringsbas till yrkesrollen Andel % Antal st Agronom 5% 7 Lantmästare 5% 7 Anna högskola 10% 15 Gymnasium och/eller yrkeserfarenhet 40% 58 Annan YH 15% 22 GM/DL 25% 37 Totalt 100% 146 Källa: Egen bedömning Behov av kvalificerad arbetskraft inom lantbrukssektorn i regionen östra Mellansverige år 2017 Sidan 10 av 13

11 Bedömningen är att dessa helårsföretag byter ägare i genomsnitt vart 25:e år. Därigenom har antalet generationsskiften per år räknats fram för år Detta multiplicerat med behovsfaktorn, hur många som rekryteras från kategorin Gårdsmästare/Driftsledare, ger behovet av utbildningsplatser för Gårdsmästar-/Driftsledarutbildning i landet (Tabell 7). Tabell 7 Beräkningar av antal generationsskiften och utbildningsplatsbehov baserat på Tabell 5.0 & Tabell 5.1 Växtodling Husdjursskötsel Blandat jordbruk TOTALT Generationsintervall Antal (summa 2017/generationsintervall) Behovsfaktor (rekryteringsbas GM/DL)(Tabell 6) 25% 25% 25% Behov, platser till GM/DL i regionen Regionens behov av nyutexaminerade Gårdsmästare/Driftsledare Det totala behovet av nyutexaminerade Gårdsmästare/Driftsledare i regionen uppgår till 37 platser. Behov av kvalificerad arbetskraft inom lantbrukssektorn i regionen östra Mellansverige år 2017 Sidan 11 av 13

12 4. Slutsats Behovet av kvalificerad arbetskraft i ledande ställning är verkligt och påtagligt. Den strukturomvandling som lantbrukssektorn genomgått och fortfarande genomgår ställer nya krav på den arbetskraft som skall arbeta inom sektorn. I takt med att manuella arbeten försvinner ställs högre krav på arbetskraftens kunskaper och färdigheter. Dessa höga krav tillgodoses av utbildningen till Gårdsmästare/Driftsledare. Bedömningen är att behovet av kvalificerad arbetskraft i ledande ställning år 2017 kommer att uppgå till 146 platser. Av dessa bedöms 25 % eller 37 platser efterfråga arbetskraft med Gårdsmästar-/Driftsledarutbildning. Behov av kvalificerad arbetskraft inom lantbrukssektorn i regionen östra Mellansverige år 2017 Sidan 12 av 13

13 5. Källförteckning Anonym (2010) Jordbruksmarkens användning 2009, Statens Jordbruksverk Anonym (2009) Jordbruksstatistisk årsbok 2008, Statens Jordbruksverk och Statistiska Centralbyrån Branzén, Cecilia (2008) Sysselsättning i jordbruket 2007, Statens Jordbruksverk Branzén (2008) Jordbruksföretagens driftsinriktning Svensk typologi, Statens Jordbruksverk Persson, Daniel (2004) Sysselsättning i jordbruket 2003, Statens Jordbruksverk Anonym (2001) Rapporter från lantbrukets företagsregister Jordbruksföretag, företagare och ägoslag den 1 augusti 2000, Statens Jordbruksverk och Statistiska Centralbyrån Anonym (2000) Rapporter från lantbrukets företagsregister Sysselsatta m.m. i jordbruket 1999, Statens Jordbruksverk och Statistiska Centralbyrån Behov av kvalificerad arbetskraft inom lantbrukssektorn i regionen östra Mellansverige år 2017 Sidan 13 av 13