Olof Petersson. Statsvetaren. Jörgen Westerståhl och demokratins århundrade. SNS Förlag

Transkript

1 Olof Petersson Statsvetaren Jörgen Westerståhl och demokratins århundrade SNS Förlag

2 Foto: Moderna Museet/Anna Riwkin

3 SNS Förlag Box Stockholm Telefon: Telefax: SNS är en oberoende ideell förening som genom forskning, möten och bokutgivning bidrar till att ledande beslutsfattare i politik, offentlig förvaltning och näringsliv kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys. Statsvetaren Jörgen Westerståhl och demokratins århundrade Olof Petersson Första upplagan Första tryckningen 2011 SNS Förlag och författaren Grafisk formgivning: Allan Seppa Omslagsfoto: Moderna Museet/Anna Riwkin Tryck: TMG Sthlm, Stockholm 2011 ISBN

4 Innehåll Förord 7 Wilhelmshaven 10 Socialismen 11 Uppror 12 Omprövning 38 Politik och vetenskap 43 Socialism och frihet 51 Åkarp 62 Fackföreningsrörelsen 63 Facket och staten 70 Facket och medlemmarna 77 Falkenberg 84 Grundlagen 85 Författningsverkstaden 90 Besvikelsen 95 Den elastiska grundlagen 100 Marstrand 108 Kommunerna 109 Demokrati och effektivitet 110 Kommunerna och medborgarna 119 Kommunerna och staten 127 Ndola 132 Medierna 133 Propaganda 134 Mediernas objektivitet 147 Världsbild 160

5 Borås 170 Väljarna 171 Valforskning 177 Representation 189 Kvinnorepresentation 196 Servicedemokrati 200 Göteborg 208 Forskningsfabriken 209 Ett statsvetenskapligt forskningsprogram 220 Forskningspolitik 224 Samhällsforskningens objektivitet 236 Mannheim 244 Forskarvärlden 245 Ett europeiskt konsortium 245 Statsvetarnas international 254 Sankt Petersburg 258 Politikens växlingar 259 Demokratins århundrade 265 Referenser 271 Jörgen Westerståhls skrifter 300 Litteratur 314 Personregister 328

6 Förord Jörgen Westerståhl var professor i statskunskap under tre årtionden, närmare bestämt innehavare av August Röhss professur i statskunskap vid Göteborgs universitet från 1952 till Hans forskning handlade om den moderna demokratins grundläggande problem, nämligen hur folkviljan kan förverkligas i ett samhälle med särintressen, rättigheter, kommuner, massmedier och politiska partier. Som statsvetare bidrog han också till demokratins kunskapsförsörjning genom offentliga uppdrag, undervisning, handledning, institutionsbyggande och forskningsledning. Det finns flera som kan konkurrera om positionen som den mest betydelsefulle statsvetaren i Sverige. Rudolf Kjellén var en inflytelserik konservativ ideolog vars geopolitiska scheman kom att påverka det politiska tänkandet i Europa och Latinamerika. Axel Brusewitz förde in statsvetenskapen i den demokratiska eran. Herbert Tingsten spelade en ojämförlig roll som opinionsbildare. Nils Stjernquist ligger bakom stora delar av dagens grundlags- och kommunallagstiftning. I den nuvarande statsvetargenerationen finns flera som har gjort bestående insatser, men med högskolans expansion och diversifiering är det knappast längre möjligt för en enda person att så starkt påverka ett helt universitetsämne. Enligt min mening kan det inte råda något tvivel om att det är Jörgen Westerståhl som har haft allra störst inflytande. Under några avgörande årtionden var det han som mer än någon annan formade den svenska statsvetenskapens organisering, inriktning och självförståelse. Han verkade också i en tid med en stark efterfrågan på statsvetenskaplig forskning. En bok om Jörgen Westerståhl blir en berättelse om demokratins århundrade. Han föddes vid tiden för demokratins genombrott. Under sitt långa forskarliv kunde han följa hur demokratin i Europa slutligen segrade över diktaturen och hur det demokratiska samhället ställdes inför folkstyrelsens praktiska problem. Hans forskning tog upp ett antal problem som alltjämt är aktuella. Vilken roll har organiserade intressegrupper i ett demokratiskt samhälle? Vilken slags grundlag behöver ett land som Sverige? Hur stor plats har den lokala självstyrelsen i en enhetlig välfärdsstat? Vad betyder massmedierna för opinionsbildningen? Hur stor makt har väljarna i en partidemokrati? Vilket utrymme bör folkomröstningar ha i en repre- 7

7 sentativ demokrati? Hur kan samhällsforskare bidra till att lösa demokratins problem? Denna bok om Jörgen Westerståhl har tre syften. För det första är det en forskarbiografi, en skildring av Jörgen Westerståhls olika undersökningar och en diskussion av deras huvudresultat. För det andra handlar boken om statsvetenskapen som universitetsämne och som världsuppfattning. För det tredje handlar boken om 1900-talet, demokratins århundrade, den historiska period som blev Jörgen Westerståhls levnadstid och forskningsobjekt. När jag påbörjade mina studier i statskunskap vid Göteborgs universitet hösten 1967 var det vid en institution som leddes av och präglades av Jörgen Westerståhl. Jag mötte honom som lärare, läroboksförfattare och examinator och efter det att min handledare Bo Särlvik flyttat till England var det under Jörgen Westerståhls överinseende som jag avslutade mina studier med en doktorsexamen Efter min flytt till Uppsala hade vi kontinuerlig ehuru sporadisk kontakt där vi diskuterade gemensamma forskningsproblem. Ibland var vi överens, ibland inte, ibland inte alls. Vi samarbetade aldrig i några gemensamma forskningsprojekt, men vi deltog i ett antal gemensamma aktiviteter, exempelvis som kommentatorer vid riksradions valvakor. Det enda som vi skrev ihop var två debattartiklar om grundlagen, vilka publicerades kort före det att Jörgen gick bort vid 90 års ålder. Jag reste till Göteborg för hans begravning i mars Det var när jag satt där i Hagakyrkan som jag tänkte att någon måste skriva en bok om Jörgen Westerståhl. Huvudkällan till detta arbete är Jörgen Westerståhls egna skrifter. Någon samlad bibliografi har hittills inte existerat men jag har nu sammanställt en så långt möjligt komplett förteckning över hans publikationer. Jörgen Westerståhl skrev ingen dagbok men mycket av hans yrkesmässiga korrespondens har bevarats. Endast bråkdelar av källmaterialet finns tillgängligt på internet. Vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg förvaras åtskilliga hyllmeter av Jögen Westerståhls papper och Göteborgs universitets arkiv innehåller handlingar från statsvetenskapliga institutionen. I övrigt kommer underlaget från många olika slags källor, vilka anges i slutet av boken. 8

8 Förord Många har hjälpt mig att skriva denna bok och jag vill tacka dem alla. Jörgen Westerståhls barn Dag, Anna och Olof har stött mitt projekt och bistått med upplysningar. Viveka Enander har generöst låtit mig använda bandinspelningarna från sina samtal med Jörgen Westerståhl. Faktauppgifter och synpunkter har lämnats av Bengt Owe Birgersson, Ingrid Carlberg, Ingvar Carlsson, Ulla Carlsson, Karin Dovring, Sverker Gustavsson, Helena Hegardt, Sören Holmberg, Peter de Jánosi, Esbjörn Janson, Folke Johansson, Lena Jonson, Rutger Lindahl, Elin Naurin, Lennart Nilsson, Henrik Oscarsson, Per-Anders Roth, Olof Ruin, Fredrik Sterzel, Lars Strömberg, Ingegerd Särlvik, Jonas Tallberg, Anders Vredin, Gunnar Wallin, Lennart Weibull och Torgny Wärn. Materialinsamlingen har underlättats av tillmötesgående personal vid arkiv och bibliotek, däribland Lâle Svensson vid Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek, Karin Petersson och Anna Thorén vid Göteborgs universitet, Per Clason vid Krigsarkivet, Eva Dahlman vid Kungliga Biblioteket, Fredrik Tersmeden vid Lunds universitet, Stephan Bergman vid Scanpix och Bror Lyckow vid Stockholms universitet. Ett stort tack riktas också till Carl-Olof och Jenz Hamrins Stiftelse, Institutet för Rättsvetenskaplig Forskning, Riksbankens Jubileumsfond och Wahlgrenska stiftelsen som genom tryckningsbidrag gjort det möjligt att ge ut denna bok. Stockholm i mars 2011 Olof Petersson 9