Naturvärdes- och fågelinventering vid Tolered gård inför detaljplan

Transkript

1 Naturvärdes- och fågelinventering vid Tolered gård inför detaljplan

2 Datum: Beställare: Stadsbyggnadskontoret, Göteborg Stad Sirpa Ruuskanen Johansson Projektledare: Jakob Sörensen, Calluna AB Naturinventeringar: Jakob Sörensen, Calluna AB Fågelinventering: Jakob Sörensen, Calluna AB Foto: Jakob Sörensen om inget annat anges (Calluna AB) Kartor: Christoph Kircher, Calluna AB Interngranskning: Anna Sandström, Calluna AB Tove Adelsköld, Calluna AB Konsultens interna projektnamn: JSN0006 Göteborg, Tolered gård

3 Sammanfattning Calluna AB har på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, Göteborg Stad genomfört naturvärdesinventering (NVI), fågelinventering samt inventering av naturintressanta träd vid Tolered gård. Tolered gård ligger i nordöstra Göteborg, strax norr om stadsdelen Angered. Ett område erhöll klassningen högt naturvärde. I detta område råder höga naturvärden knutna till det gamla odlingslandskapet med grova askar och yngre generationer av ask. I området förekommer en utbredd flora som på grund av igenväxning förändras från en ängs- och lundartad flora till en mer skoglig och näringsgynnad flora. Det förekommer fortfarande naturvärden knutna till floran och i och med den nyligen gjorda röjningen kommer detta värde troligen att gynnas. Två områden klassades som naturvärde. Dessa förekommer i de norra och södra delarna och präglas av en kuperad terräng med dominans av ädellövskog och inslag av äldre ekar. Det är främst till det äldre trädskiktet, den döda veden och den kuperade terrängen som naturvärdena är knutna. Två hänsynsytor har identifierats, nämligen en fristående stengärdesgård och ett vattendrag med ett mindre våtmarksområde. Övrig mark har bedömts att idag inte innehålla naturvärden enligt metodiken. Totalt observerades 27 fågelarter som för Sverige var vanliga arter. Mindre hackspett har angetts som särskilt skyddsvärd i uppdraget. I området förekommer inga indikationer på att häckning av mindre hackspett förekommer i år, men spår efter födosök tyder på att hackspettar är aktiva i området och strax intill, främst i nordöst. Det kan dock inte konstateras att detta gäller mindre hackspett. I inventeringsområdet förekommer 48 naturintressanta träd, främst den rödlistade arten ask (VU). Det förekommer dessutom ett jätteträd 1 i området som klassades till högt naturvärde. Av tidigare observerade rödlistade, skyddsvärda och fridlysta arter för området identifierades ask. Det är främst de naturintressanta träden och områdets bryn som är känsliga för byggnation och det rekommenderas att göra åtgärder och hänsyn i vidare arbete. 1 Träd med stamdiameter större än 100 cm 2

4 3

5 Innehåll Sammanfattning... 2! Innehåll... 4! 1. Inledning... 5! 1.1 Uppdraget... 5! 1.2 Bakgrund och allmän beskrivning av området... 5! 2. Metodik... 7! 2.1 Naturvärdesinventering (NVI)... 7! 2.2 Fågelinventering... 7! 2.3 Naturintressanta träd... 7! 3. Resultat... 8! 3.1 NVI... 8! 3.2 Fågelinventering... 9! 3.3 Naturintressanta träd... 9! 3.4 Arter... 9! 3.5 Känslighetsbedömning och åtgärdsförslag... 10! 4. Slutsatser... 11! 4.1 NVI... 11! 4.2 Fågelinventering... 11! 4.3 Naturinstressanta träd... 12! 5. Referenser... 13! Bilaga 1 Metod naturvärdesinventering... 14! Bilaga 2 Naturinstressanta träd... 16! Bilaga 3 Översiktskarta... 17! Bilaga 4 Naturmiljökatalog för NVI... 18! Bilaga 5 Artlista - fågelinventering... 23! Bilaga 6 Häckningskriterier... 24! Bilaga 7 Naturintressanta träd... 25! 4

6 1. Inledning 1.1 Uppdraget Göteborgs Stad arbetar med en detaljplan för bostadsbebyggelse vid Tolered gård (figur 1). I detta arbete har ett antal ytor utsetts till att vara lämpliga för bebyggelse. Calluna AB fick under försommaren 2012 uppdraget att genomföra naturvärdesinventering, inventering av naturintressanta träd samt fåglar i planområdet. Figur 1. Planområdet har sin placering i nordöstra Göteborg. Karta från Göteborgs Stad, Miljö. 1.2 Bakgrund och allmän beskrivning av området Inventeringsområdet ligger strax norr om stadsdelen Angered. Lövgärdet och Trädgårdsgärdet är bebyggelse i närheten av området och sydväst om området förekommer industri. Inventeringsområdet består främst av gammalt kulturlandskap och trots att området är relativt litet (cirka 7 ha) så finns en stor variation i naturmiljön. Här finns bland annat kuperad terräng med ädellövskog, öppnare ytor med grova träd samt bryn- och vattenmiljöer. I norra delen förekommer en kuperad block- och bergterräng med tall i torrare områden och ek i branterna. Utmed östra och nordöstra gränsen finns en mindre bäck och strax utanför inventeringsområdet finns en mindre alsumpskog. I inventeringsområdets mitt finns öppnare ytor där det förekommer tydliga kulturella spår som husgrunder, en stenbro och odlingsområden. Här förekommer också inslag av grova askar. I inventeringsområdets södra del blir terrängen kuperad igen i mindre skala med en dominans av ek. I hela inventeringsområdet förekommer brynmiljöer och mellan kulturlandskapet och bäcken i öst finns det idag odlingslotter. Stigar och 5

7 gångvägar förekommer både som asfalterade stigar och naturstigar och folk sågs röra sig i området under arbetets gång. Studier av underlagsmaterial visade att rödlistade arter av kärlväxter och fåglar har observerats i området och i anslutning till området. Cirka 700 meter nordöst om inventeringsområdet börjar Vättlefjälls naturreservat som även är ett område av riksintresse för friluftsliv. Vidare förekommer ett stort antal nyckelbiotoper cirka 1000 meter sydöst om inventeringsområdet vid Lärjeåns dalgång, som i skrivande stund är av riksintresse för naturvård samt utpekat till att bli naturreservat inom en snar framtid. 6

8 2. Metodik 2.1 Naturvärdesinventering (NVI) I naturvärdesinventeringen (NVI) har delområden och objekt klassats och beskrivits. Områden kan klassas i tre steg; mycket högt naturvärde (klass 1), högt naturvärde (klass 2) och naturvärde (klass 3). Se bilaga 1. Området besöktes vid 4 tillfällen under maj och juni Naturvärdena avgränsades i fält och områdesbeskrivningar upprättades. Fältundersökningen har kompletterats med uppgifter om rödlistade arter från ArtDatabanken samt uppgifter från artportalen och databaser med skyddad natur. 2.2 Fågelinventering Området genomsöktes grundligt genom långsamma promenader i området och med stopp på öppna utsiktsplatser (linje- och punkttaxering). Samtliga sedda och hörda fågelarter noterades och häckningskriterium angavs. Ett aktivt letande efter bohål i äldre träd gjordes med syfte identifiera eventuella häckande hackspettar. Inventeringen hade fokus på mindre hackspett. Området inventerades vid 4 tillfällen enligt följande: Tabell 1 Datum, tid och väder för fågelinventeringen Datum Tid Väder 16/ Blå himmel med nattfrost natten innan. Knappt någon vind. -2 till Växlande molnighet, svag vind från SÖ. 3 till Växlande molnighet med tilltaggande molnighet. Svag till måttlig vind från SÖ. Hagelby i min / Molnfritt med svag vind från söder. Fallande temperatur från / Mulet med duggregn. Måttlig till frisk vind från väster. 12 4/ Mulet med svag vind från söder Naturintressanta träd Naturintressanta träd noterades samtidigt som NVI genomfördes. Träden fördes in i handdator och trädets art, omkrets, vitalitet och naturvärden noterades. Datamaterialet överfördes senare till en databas i Excel. Se bilaga 2 för ytterligare information. 7

9 3. Resultat 3.1 NVI Resultatet redovisas i figur 2 nedan samt i en högupplöst karta i bilaga 3. Mer detaljerad information om de klassade områdena finns i bilaga 4. Göteborg, Tolered gård Teckenförklaring Naturintressanta träd Inventeringsområde Alsumpskog Calluna inventering Klass Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Naturvärde Hänsynsytor m Figur 2. Inventeringsområdet med klassade områden samt övrig mark som har inventerats men idag inte erhåller klassats som naturvärden enligt metodiken bilaga 1. Ett öppnare område i mitten av inventeringsområdet har klassats som högt naturvärde och har många spår efter brukad mark och enligt kartor från 1703 fanns här delar av Tolered Sörgård (Lantmäteriet 2012). I detta område råder höga naturvärden knutna till det gamla odlingslandskapet, med grova askar och en föryngring av dessa. Vidare i området förekommer en utbredd flora som på grund av igenväxning verkar förändras från mer ängs- och lundartad flora till en mer skoglig och näringsgynnad flora. Det förekommer fortfarande naturvärden knutna till floran och i och med den nyligen gjorda röjningen kommer detta värde troligen att gynnas. 8

10 Områdena i de norra och södra delarna som har klassats till att ha naturvärde präglas av en kuperad terräng med dominans av ädellövskog och inslag av äldre ekar. Det är främst till det äldre trädskiktet, den döda veden och den kuperade terrängen som naturvärdena är knutna. Två hänsynsytor har identifierats, nämligen en fristående stengärdesgård och ett vattendrag med ett mindre våtmarksområde. Övrig mark har bedömts att idag inte ha naturvärden enligt metodiken i bilaga Fågelinventering Området bedöms ha blivit välinventerat även om inventeringen inte täcker in en hel häckningssäsong (normalt mars juli). Totalt observerades 26 fågelarter, vilka redovisas i bilaga 5. I bilaga 6 redovisas häckningskriterium inom parentes enligt skalan från 1 till 20. Ju högre siffra desto säkrare är det att en fågelart häckar i området. Mindre hackspett har angetts som särskilt skyddsvärd i uppdraget. I området förekommer inga indikationer på att häckning av mindre hackspett förekommer i år, men spår efter födosök tyder på att hackspettar är aktiva i området och strax intill, främst i nordöst. Det kan dock inte säkerställas att det är just mindre hackspett som lämnat spåren. Mindre hackspett har observerats år 2005 i närheten av området. 3.3 Naturintressanta träd I inventeringsområdet förekommer ett antal naturintressanta träd. Av 48 inventerade träd är 19 grova träd och bland dessa finns ett jätteträd (> 100 cm diameter). Övriga 28 uppvisar grövre storlek nära kriterierna för grova träd och dessa kommer att bli grova träd inom en snar framtid. Vitaliteten på träden är bra; 36 av 48 träd betecknas som friska. Bara 2 av 48 uppvisar kraftigt försämrad vitalitet och i övrigt är 10 av 48 döda träd. De största hoten mot de naturintressanta träden är, förutom avverkning, igenväxning och askskottsjuka. De naturintressanta träden har olika strukturer som skapar värdefulla livsmiljöer för andra växter och djur. Dessa strukturer kallas för naturvärden. I området förekommer skrovelbark, död ved i form av till exempel döda grenar, grova grenar och insektshål, håligheter, exponerad kärnved, flerstammighet med mera. Inventeringsresultatet redovisas i detalj i bilaga Arter Inom inventeringsområdet och dess närområde har det tidigare observerats ett antal rödlistade arter, bland annat mindre hackspett, ask och bredskaftad fläckmaskros (ArtDatabanken, 2012). Av dessa gjordes återfynd av ask. Vidare har Flora Västergötland vid en inventering 1989 identifierat ett 70-tal för området vanliga kärlväxter (Artportalen 2012) identifierades ett 10-tal blommande exemplar av den fridlysta orkidén nattviol intill stenbron i den norra delen av inventeringsområdet Eftersom denna blommar i juni-juli söktes det vid inventeringen efter rosettblad men inga sådana identifierades. 9

11 3.5 Känslighetsbedömning och åtgärdsförslag Eftersom beslut om bebyggelse redan har gjorts ligger fokus främst på åtgärdsförslag. I inventeringsområdet är det främst de grova och naturintressanta träden som har det högsta naturvärdet. Dessa är tillsammans med områdenas bryn- och kantzoner känsliga mot exploatering. För att undvika negativa konsekvenser för naturvärdena i områdena så föreslås åtgärder och hänsyn. Resterande delar av området som inte har klassats att ha naturvärden är inte känsliga för exploatering ur en naturvärdessynpunkt. Däremot förekommer det enstaka naturintressanta träd i dessa delar. Figur 3. Illustrativa planritningar, juni Karta: Stadsbyggnadskontoret För att kunna fortsätta arbetet med området följer här förslag på hänsyn och åtgärder som bör tas ur naturvärdessynpunkt vid byggnation och i senare skeden: Spara så långt det går naturintressanta träd med prioritering av de träd som är rödmarkerade i bilaga 7. Kommer träd med en stamdiameter större än 25 centimeter att fällas lämnas gärna veden som död ved i närliggande naturområden, främst inom inventeringsområdet. 10

12 Spara så långt det går befintliga träd och buskar som har etablerat sig i området. Ska det planteras nya träd efter eventuell byggnation så rekommenderas det att använda trädslag som förekommer i närområdet t.ex. ek, ask eller lind. För att kunna bevara så mycket som möjligt av naturvärdesområdenas storlek bör kantzonerna (bryn) bibehållas. På detta sätt förblir områdena intakta och detta innebär minskad påverkan på naturvärdena. Det är också viktigt att fundera över vad exploatering intill dessa områden kan ge för effekter på naturvärdena i skogspartierna och försöka undvika negativa konsekvenser. Vanliga fenomen är t.ex. kompostupplag, avverkning av äldre träd av säkerhetsskäl, utglesning och röjning på grund av beskuggning av hus eller lövnedfall på tomter. Det bör framöver arbetas med att kombinera de kulturella värdena med naturvärdena för att skapa ett fungerande grönområde. Göteborgs Stad har genom dokumentet Kompensationsåtgärder för natur och rekreation tagit fram hur kommunen skall jobba med kompensation vid exploatering. Detta dokument skall användas i vidare arbete. Kommer nuvarande vattendrag i öst omformas till dagvattendamm bör en sakkunnig person vara med att utforma en natur- och amfibiegynnad damm. För att inte byggnation skall bli en barriär för växter och djurs spridning så är det viktigt att jobba med gröna passager vid byggnation och bredda dessa så mycket det går. Stora hänsyn för kulturlämningar som stengärdsgårdar ska tas 4. Slutsatser 4.1 NVI I inventeringsområdet förekommer naturvärden främst knutna till gamla och grova träd, främst ask (rödlistad, VU) och naturintressanta träd samt en variation av olika naturmiljöer. Vidare bidrar den varierande terrängen till en större variation av livsmiljöer. Eftersom beslut om byggnation redan har tagits kommer troligen naturvärden att försvinna. Det är därför viktigt i vidare arbete att minska förlusten av naturvärden så långt det går. Detta betyder att man bör jobba med åtgärder och hänsyn inför och vid byggnation. Förutom ask identifierades inga andra rödlistade arter eller arter som på något sätt är skyddade enligt lag. Ask var den enda arten som återfanns i området av de arter som tidigare har registrerats i Artportalen. 4.2 Fågelinventering Inventeringen konstaterade att vanliga arter för Sverige fanns i området och inga som skyddas enligt direktiv eller förordningar. 11

13 I uppdragets utformning var mindre hackspett av särskilt skyddsvärde. Detta på grund av att arten observerats år 2005 i närheten av området. Sannolikheten att mindre hackspett häckar i området i år är små men spår efter hackspett kan tyda på att området används för födosök. Det kan inte säkerställas att det gäller mindre hackspett, men det är ur ett fågelperspektiv viktigt att bevara grova lövträd eller kompensera med död ved i närliggande områden t.ex. nordöst om inventeringsområdet i alsumpskogen. 4.3 Naturintressanta träd Det finns i hela området ett antal naturintressanta träd som ur naturvärdessynpunkt bör sparas så långt det är möjligt för att öka självföryngringen och spridning av arter knutna till dessa träd. Den stora andelen av den rödlistade asken höjer skyddsvärdet av dessa träd. Det är samtidigt viktigt att, på de öppnare ytorna, hålla efter för igenväxning. Vidare kan de döda eller döende träden skapa förutsättningar för fåglar och fladdermöss samt vedlevande insekter i framtiden. Skulle vissa träd ändå avverkas bör den döda veden lämnas på lämpligt ställe i området för att öka naturvärdet där. 12

14 5. Referenser Wiktander U Reproduction and survival in the lesser spotted woodpecker. Effects of life history, mating system and age. Dissertation. Departement of Ecology Lund University, Sweden Wiktander U., Olsson O. & Nilsson S.G Seasonal variation in home-range size, and habitat area requirement of the lesser spotted woodpecker (Dendrocopos minor) in southern Sweden. Biological Conservation 100 (2001) Lantmäteriet 2012 URL: LMS&nbOfImages=1&sd_base=lms2&sd_ktun=4c4d535f4f372d32343a31 ArtDatabanken Utdrag från Artdatabanken per mail gällande rödlistade arter i området. Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Aronsson, M Artfaktablad, Fraxinus excelsior ask, ArtDatabanken, SLU Nitare, J. 2000; Signalarter - Indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsen, Jönköping. Naturvårdsverket, Handbok för artskyddsförordningen, Del 1 fridlysning och dispenser, Naturvårdsverket, Stockholm. Staav, R., Fransson, T Nordens fåglar, Bokförlaget Prisma, Stockholm Hansson, E. Med flera Kompensationsåtgärder för natur och rekreation Miljöförvaltningen med flera, Göteborgs Stad

15 Bilaga 1 Metod naturvärdesinventering! Naturvärdesinventering (NVI) har utvecklats av Calluna AB. Metoden möjliggör jämförelser mellan olika typer av miljöer som skog, vattendrag och betesmarker för att det i förlängningen ska kunna tas miljöhänsyn i samband med exploateringsprojekt. Alla naturtyper klassas på en gemensam skala utifrån ekologisk funktionalitet i respektive naturtyp. För varje naturtyp och enskilt objekt finns huvudkomponenter som krävs för att uppnå en ekologiskt fungerande miljö och värdekomponenter som bidrar till artrikedom och variation i ett område (se vidare under Fältbesöket nedan). Bedömningen av förekomst av huvudkomponenter och värdekomponenter är den viktigaste grunden för klassning av natur enligt NVI. NVI bygger på nationella inventeringsmetoder som Nyckelbiotopsinventeringen och Ängs- och betesinventeringen. Dessa båda inventeringar har också arbetats in i NVI. Inventering enligt NVI kräver gedigen grundutbildning i naturvård, utbildning i NVI och erfarenhet från naturvärdesinventering och naturvärdesklassning. Naturvärdesklassningen görs på en tregradig skala: naturvärde, högt naturvärde och mycket högt naturvärde (se tabell 1). Klassningen är oberoende av vilken påverkan som blir på området. Detta vägs in senare i processen i och med konsekvensbedömningen. På kartorna används vedertagna klassningsfärger, röd (klass 1), gul (klass 2), grön (klass 3). Samtliga objekt i en genomförd inventering finns att tillgå digitalt via GIS. Digital lagring av insamlade data möjliggör att på ett effektivt sätt arbete med t.ex. val av korridor i utredningsskeden och analyser av t.ex. biologisk infrastruktur och planering av skyddsåtgärder i planskedet. Fältbesöket Vid fältbesöket avgränsas objekten, de beskrivs och får en preliminär naturvärdesklass. Objekt som bedöms ha högre naturvärden inventeras noggrannare. I fält eftersöks s.k. huvudkomponenter för olika miljöer t.ex. gammal skog med karaktärer som berättar att den har utvecklats fritt under en längre tid eller en betesmark med en lång historia som naturlig fodermark. Detta kompletteras med att eftersöka värdekomponenter som bidrar till artrikedom och variation i ett område. Exempel på värdekomponenter är källflöden, döda och döende träd, vattensamlingar eller grova lövträd. Förekomst av signalarter (i skog) (Nitare J, 2000) och rödlistade arter (Artdatabanken) (Gärdenfors U, 2010) noteras och vägs in i naturvärdesbedömningen och klassningen. Naturvärdesbedömning Naturvärdena i objektet beskrivs i text och naturvärdesbedömningen görs utifrån insamlade data vid fältbesöket. Motivet till naturvärdesklassningen redovisas i objektsbeskrivningen. Landskapsekologiska funktioner beaktas och vägs in i naturvärdet när det kan påvisas. Ligger området i en identifierad värdefull omgivning med flera objekt med samma naturtyp inom ett begränsat område ökar naturvärdet på området. Beskrivning Objektet ges en detaljerad beskrivning i text och eventuella ingående delområden redovisas. Områdets övergripande karaktär, trädskikt, buskskikt, fältskikt och 14

16 bottenskikt beskrivs. Artsammansättning, vegetationstyper och speciella arter samt speciella strukturer lyfts fram. Landskapsekologiska samband, kontinuitetsaspekter, graden av negativ påverkan på området, geologiska och hydrologiska faktorer beskrivs också. Tabell 1. Naturvärdesklasser enligt Naturvärdesinventering (NVI) Klass NVI Klass 1 Mycket Högt naturvärde Klass 2 Högt naturvärde Klass 3 Naturvärde (Framtidsvär de) Kommunal naturvård, riktvärde Riksintresse Länsintresse Kommunalt intresse Lokalt intresse Naturvärdeskriterier för klass i NVI Området har de viktigaste huvudkomponenter för ekologiskt funktionalitet intakta. Signalarter/indikatorarter för naturtypen ska finnas. Värdekomponenter som skapar artrikedom och variation i området förhöjer värdet på området. Ofta fyndplatser för rödlistade arter med klassen EN eller CR. Området har någon eller några av de viktigaste huvudkomponenterna för ekologisk funktionalitet kvar men inte alla. Signalarter/indikatorarter för naturtypen finns i någon del av objektet. Många värdekomponenter som skapar variation och artrikedom kan ersätta förekomsten av flera huvudkomponenter. Landskapsekologiskt värdefulla områden i värdetrakter för en viss naturtyp kan klassas till högt naturvärde. Ofta fyndplatser för rödlistade arter med klassen NT eller VU. Området saknar de viktigaste huvudkomponenterna för ekologisk funktionalitet men har flera värdekomponenter intakta som gör området artrikt och/eller variationsrikt. Området kan sakna de viktigaste huvudkomponenterna för ekologisk funktionalitet men har stor potential att utveckla dem inom år. Rekommendation exploatering Alla objekt klassade till mycket högt naturvärde är känsliga för ingrepp och ska ej exploateras. Vissa objekt i den här klassen bör ej exploateras. Vissa objekt kan vara möjliga att göra intrång i om stor hänsyn visas. Vissa objekt kan vara möjliga att göra intrång i om stor hänsyn visas. Vissa objekt kan exploateras utan förlust av större naturvärden men de bör i möjligaste mån undvikas. 15

17 Bilaga 2 Naturintressanta träd Nedan följer en mer ingående beskrivning av de kriterier som användes för bedömningen av naturintressanta träd. Definitionen av grova träd är densamma som den som används i Callunas metod för NVI, vilken anger trädens mått i diameter: Ek och bok 80 cm Tall och gran 70 cm Alm och ask 60 cm Sälg 40 cm Rönn 30 cm Övriga arter 50 cm Träd som inte uppgick till måttet grova träd noterades ändå, men som så kallade framtidsträd. Som mått på vitalitet bedömdes trädets krona och grenverk på inventeringsdagen. Följande kriterier användes: Friskt (F): > 50 % av trädet är friskt Klart försämrat (KF): 50% - 20% av trädet är friskt Döende (D): <20% av trädet är friskt Dött liggande (DL) Dött stående (DS) De största hoten mot grova träd, utöver exportering, är idag igenväxning men även sjukdomar som askskottsjukan. Naturvärden knutna till naturintressanta träd kan vara skrovelbark, insektshål, större håligheter, förekomst av olika arter med mera. 16

18 Bilaga 3 Översiktskarta Följande områden har klassats inom NVI och punktobjekt har noterats för naturintressanta träd. Ej markerade ytor inom inventeringsområdet har inventerats men bedöms idag enligt metodiken bilaga 1 att inte ha naturvärde Göteborg, Tolered gård Teckenförklaring Naturintressanta träd Inventeringsområde Alsumpskog Calluna inventering Klass Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Naturvärde Hänsynsytor m

19 Bilaga 4 Naturmiljökatalog för NVI Här följer beskrivning och naturvärden för samtliga klassade områden. Numreringen är utifrån värdet på området och går från klass 1 (mycket högt naturvärde) till klass 3 (naturvärde). 1. Kulturmark med ädelövträd Naturvärdesklass 2, Högt naturvärde Naturvärde De höga naturvärdena är främst knuta till den gamla kulturmarken där förekomsten av den rödlistade asken är stor (figur 4). Vidare finns inslag av grova askar som kan vara värdträd för till exempel vedlevande insekter. Träden har därför en viktig roll i området och bidrar i hög grad till biologisk mångfald. Vidare förekommer håligheter i vissa träd, vilket höjer värdet på träden. Den f.d. brukade marken genomgår en succession från tidigare öppnare till en mer sluten miljö. Detta gör att få ängs- och lundkärlväxter finns kvar, men de bidrar fortfarande till diversitet. Död ved förekommer inom området, främst i norra och södra delarna, och spåren efter födosökande hackspettar observerades. De friställda buskarna fungerar som skydd och häckningsplatser för småfåglar och utmed områdesgränserna förekommer brynmiljöer. Figur 4. Område 1 med sin öppenhet och höga andel stora askar. Beskrivning Öppnare gammal kulturmark med påtagligt med kulturlämningar som till exempel stengärdsgårdar. Området har gallrats och röjts på sina håll, troligen i naturvårdssyfte. I södra delen förekommer en vattensamling, troligen en f.d. damm. Trädskiktet som är glest domineras av ask med inslag av ek och sälg. Vidare förekommer bland annat björk, asp och oxel samt al vid vattensamlingen. Det förekommer inslag av äldre askar där de äldsta är uppemot 200 år. I övrigt är medelåldern på trädskiktet troligen år. Buskskiktet består av troligen planterade eller förvildade trädgårdsbuskar och 18

20 enstaka brakved. Fältskiktet varierar beroende på öppenheten och tillgången på ljus. Det förekommer både ängs-, lund- och skogskärlväxter bland annat liljekonvalj, skogsoch ängsviol, majsmörblomma, jordreva, svalört, vit- och gulplister, blåsuga och förgätmigej. Bottenskiktet är artfattigt med markmossor på sina håll och dominans av lövförna på en torr till frisk jordmån. 2. Ädellövskog Naturvärdesklass 3, Naturvärde Naturvärde Naturvärden i detta område är knutna till det äldre trädskiktet samt enstaka gamla ädellövträd och den utvecklade brynmiljön (figur 5). Död ved förekommer i området, både stående och liggande. Det är främst den stående döda veden som har värden, eftersom spår av vedlevande insekter och bo- eller hackhål efter hackspettar kunde identifieras. Stengärdsgården fungerar både som skydd för visa organismer och som lämplig boplats. Den utbredda lövförnan är en förutsättning för många insekter och andra småkryp. Figur 5. Område 2 med sin utvecklade brynmiljö. Beskrivning Område i södra delen av inventeringsområdet med gräns mot öppnare yta i öst. Trädskiktet domineras av ek och är olikåldrigt. Den äldsta delen av trädskiktet har en äldre medelålder på cirka år och enstaka gamla ekar förekommer (>120 år). I övrigt finns det björk, sälg och enstaka tallar. I buskskiktet förekommer, förutom unga lövträd, enar och hasselbuskar. I fältskiktet dominerar vitsippa och bottenskitet har en utbredd lövförna och marken är frisk. På sina håll förekommer berg i dagen och mot kantzonen i öst ligger en stengärdsgård. Marken har troligen tidigare varit betad, men har nu växt igen. 19

21 3. Ädellövskog Naturvärdesklass 3, Naturvärde Naturvärde Naturvärdena är i detta område knutna till den kuperade terrängen och den äldre ädellövskogen (figur 6). Död ved förekommer allmänt inom området i form av björkhögstubbar, björk- och eklågor samt avfallna grenar och dött grenverk. Tickor förekommer på högstubbar och domineras av klibb- och fnöskticka. Enstaka väl nerbrutna eklågor. Den kuperade terrängen skapar ett varierat område och tillsammans med klippblock och öppningar i berget skapas gömställen, mikrohabitat samt mindre livsmiljöer för många olika organismer som t.ex. insekter, gnagare, reptiler, groddjur och fåglar. På den döda veden syns spår efter vedlevande insekter och födosökande hackspettar. Figur 6 Område 3 med den kuperade terrängen med påtaglig mängd död ved. Beskrivning Mycket kuperat område i inventeringsområdets norra del. Här förekommer bergväggar, block och mindre rasbranter samt berg i dagen. Trädskiktet domineras av ek med inslag av björk, tall och gran. Vidare förekommer enstaka ask, lönn och sälg i söder och spritt i området förekommer inslag av äldre lövträd ( år). Buskskiktet finns i liten omfattning och består främst av enbuskar och ungt löv. Vitsippor dominerar fältskiktet men även stensöta, träjon, skogsbräken och blåbär förekommer i 20

22 området. Lövförna dominerar det torra till friska bottenskiktet och på sina håll samt på block och berg förekommer mossor. 4. Stengärdsgård Hänsynsyta Naturvärde Stengärdsgårdar som står öppet har inte bara ett kulturellt värde utan även ett biologiskt (figur 7). Mellan stenarna skapas mikrohabitat där många organismer trivs och står stengärdsgården dessutom öppet som i detta fall kan reptiler mycket väl använda de varma ytorna för att värma upp sig. Dessutom blir stengärdsgården ett tillhållsställe för amfibier vid fuktigt väder samt häckning för småfåglar under häckningsperioden. Figur 7 Område 4 med stengärdsgården som förekommer i det öppna. Beskrivning Stengärdsgård utmed cykel- och gångbana. Stengärdsgården står öppet vilket inte är vanligt i dagens igenväxta landskap, vilket höjer värdet. 21

23 5. Vattendrag Hänsynsyta Naturvärde Naturliga vattenmiljöer är en viktig förutsättning för att vattenlevande organismer kan trivas och våtmarksområdet nerströms har goda förutsättningar för amfibier (figur 8). På sina håll är området dessutom beskuggat. Figur 8 Slutet i söder på område 5 med tidvis hög vattenstånd. Beskrivning Ett vattendrag som rinner från inventeringsområdets nordöstliga hörn söderut. Innan gång- och cykelvägen finns en vattensamling där vattennivån ändras beroende på vattenflödet i vattendraget. Utmed östra sidan av vattnet och i norr förekommer främst ung sälg och al som gynnar vattendraget genom beskuggning. I vattensamlingen förekommer främst starr och tåg. 22

24 Bilaga 5 Artlista - fågelinventering Observerade fågelarter under fågelinventeringen. Numret i parentes hänvisar till bilaga 6, häckningskriterierna. 1. Kråka (1) 2. Kaja (1) 3. Fiskmås (1) 4. Häger (1) 5. Rödvingetrast (2) 6. Tamduva (2) 7. Morkulla (2) 8. Koltrast (3) 9. Taltrast (3) 10. Svartvit flugsnappare (3) 11. Gärdsmyg (3) 12. Grönsiska (3) 13. Trädgårdssångare (3) 14. Lövsångare (3) 15. Svarthätta (3) 16. Grönfink (3) 17. Sädesärla (4) 18. Ringduva (4) 19. Skata (4) 20. Bofink (4) 21. Talgoxe (5) 22. Blåmes (5) 23. Rödhake (5) 24. Björktrast (8) 25. Nötväcka (12) 26. Stare (16) 23

25 Bilaga 6 Häckningskriterier Häckningskriterier vid fågelinventering. Ju högre siffra desto troligare förkommer häckning. Möjlig häckning: "# $%&'(!)*+'%,'%-.!/(.'%!0123(4(5+&4.'(! 6# $%&'(!)*+'%,'%-.!/(.'%!0123(4(5+&4.!4!789:45!0123(4(5+*4)&);! <# =9/(5-(.'!0-(('!>0-((-%?!)*+'%,'%-.@!-(.%-!0123(4(5+A!'::'%!%',4%:1&'(! 08%.-!'::'%!-((-&!7)&+,-%-(.'!*'&''(.'!4-3&&-5'&!/(.'%!0123(4(5+&4.! B# C&&!;-%!)*+'%,'%-&!4!:17;:45!0123(4(5+*4)&);!/(.'%!0123(4(5+&4.! Trolig häckning: D# E'%7-('(&!%',4%!;F!+-77-!;:-&+!/(.'%!74(+&!&,F!):43-!.-5-%#!=-(():43&! 5'()7!)*+'%,-&4)(!-,!%',4%*'&''(.'!>&#'G#!+F(5?!'::'%!7)&+,-%-(.'! H# E-%(4(5+2'%'7)(4'%!)20!+;':@!4(3:/+4,'!;-%(4(5! I# J'+83!,4.!+-(():43!*);:-&+! K# L(5+:45&@!'::'%!)%):45&!*'&''(.'!'::'%!,-%(4(5+:1&'(!M%F(!5-7:-!MF5:-%! &N.-(.'!;F!155!'::'%!/(5-%!4!(1%0'&'(! O# P/,M:123-%!;F!5-7:-!MF5:-%!+&/.'%-.'!4!0-(.'(! Säkerställd häckning: "Q#!J)*N55-(.'!'::'%!/&5%1,-(.'!>/&0-23-(.'?!-,!*)0F:! ""#!$,:'.(4(5+*'&''(.'!'::'%!MF5':!+)7!+;':-%!+3-.-.! "6#!$(,1(&!*)!;F&%1MM-&! "<#!RN:45'(!M:N55-!/(5-%!>*)+&-((-%'?!'::'%!./(/(5-%!>*)%N77-%'?! "B#!S-77-:!MF5':!+)7!:17(-%!'::'%!M:N5'%!4(!4!'::'%!&4::!*)!'::'%!*)0F:!/(.'%!!! )7+&1(.450'&'%!'::'%!;F!+1&&!+)7!&N.'%!;F!-&&!*)'&!1%!*'*)&&! "D#!S-77-:!MF5':!+)7!*1%!'G3%'7'(&+123! "H#!S-77-:!MF5':!7'.!M8.-!F&!/(5-%! "I#!L55+3-:!;F&%1MM-.'! "K#!J)!.1%!5-77-:!MF5':!0-%!4-3&&-54&+!%/,-(.'! "O#!T(5-%!08%.-!4!*)! 6Q#!L55!'::'%!/(5-%!+'..-!4!*)! 24

26 Bilaga 7 Naturintressanta träd Lista över naturintressanta träd. De rödmarkerade träden är de med störst naturvärde för området och de som behöver hanteras mest varsamt i det vidare arbetet.!"#$%&'#%())"'#"*#%+,*-./(%(,*01%,!" #$%"&'() *+,$-.&/ (+-.-$/ ('4.-. 6(.7$8%$"-9/ 2 #"// :/,(%5*,;,"*<%.="*<%('"% 3 ")> ?536 B ")> 27?566?35?3 4 "/ 2BB B4 9 C/(%)#"DD&<5*,;,"*<%('"%?.E(/ 2B8566 4B5FB 9,;,"*<%('"% 7 GH.%> ? <%.="*<%('"%5*,;,"*<%('"% I GH. 2II566?75B4 JK,;,*=(,5*=(,)="DL"%5*)>%.=(/G"%> 8 ")> 2BF ? F /.'' ?85?I JM,;,*=(,5*D$/D5*)L1%*(C#(%*C;,.);>"',(*N"O>)L(## 26 <%"' I522 JMPJK,;,*=(,5*#&//N;%"',(*/1<" 22 ")> 28F (> ?B548 J,;,*=(,5*G/.##"#*=(,5*&')(>#))L1% 2B.E(/ 24F566 4I54B JM,;,*=(,5*&')(>#))L1% 24 GH.%> 2I4566??5BF 9 )>%.=(/G"%> 2? ")> 2F I? 27 ")> ?I573 2I ")> 2? I 28 /.'' 33I566 I N1/&<N(#(%5*C/+##"#*)#"D 2F ")> I75I2 9 N1/&<N(#(% 36 ")> 32I566 7F568 9 N1/&<N(#(%5*N"D/"#Q 32 ")> 24F566 4I54B 9,;,"*<%('"%5*C/(%)#"DD&< 33 ")> 2?I566 4F5F8 9 C/(%*)#"D5*,;,"*<%('"% 3B ")> 2FB ")> B?57? 9 C/(%)#"DD&<*I)# 3? ")> ,;,"*<%('"% 37 ")> 32I566 7F568 R9,;,"*<%('"% 3I ")> B4I H"##(#%+,5*N1/&<N(#(%5*,;,"*<%('"%5*G/.##"#*=(, 38 )+/< 27B566?258F 9 <%.= 3F ")> ?I5FB 9,;,"*<%('"% B6 ")> 27I566?B527 9 #=1)#"D&< B2 #"// 2FB ,;,"*<%('"%5*L/"##*>%.'" 25

27 !" #$ %&'()) '*()" + $,-..#$(/010/2#0(/2# ,!! #$ %6*()) &7(*8 + 9,:2,#/#$(/010-/9,#;-,!' #$ ")'()) 7'(*' /9,#;-,!& 3<=9 %7*()) &!(8) + 010/2#0(/>?=@9>#.#,!7 AB:,$ %7'()) &"(") + 3$,:2#=A-,$!6 #$ %*&()) 7"() /9,#;-,!8 #$ %!'()) '"(7& CD 010/2#0(/@;3#$.#,335?,!* #$ %8%()) &6(7" + A=:..-./2#0(/4E=4(/010-/9,#;-, ').-== %!%()) '%(6) CD 010/2#0(/F10:31$-;0#/>-G$35#..(/2# ,(/@;3#$.335?, '% #$ %6'()) &&(!* + A-,$155;@;9-,(/010-/9,#;-, '" #$ ")6()) 7&(8* + A=:..-./2#0(/010-/9,#;-,(/2# , '! =<,$ %'%()) ''(88 CH 010/2#0 '' AB:,$ %"%())!8(&" CD 2# ,(/@;3#$.335?,(/.@==>1,-;0#/=?9- '& #$ ""!()) 6)(** + #;3.-$-/010-/9,#;-, '7 -= %68()) &7(77 I+ >-G$JA:>?=(/>?=@9>#.#,(/010/2#0 '6 -= %*'()) 7%(6& + >-G$>?=(/A=:..-./2#0(/2#0@;3#$.#, '8 -= %7!()) &%(8* CD 010/2#0(/2# ,(/>-G$JA:>?=(/>?=@9>#.#, 26

28 Calluna AB Linköpings Slott Linköping Telefon: Fax: