Arrangör Länsstyrelsen Västerbotten genom projekt Vindbruk i Västerbottens län,

Transkript

1 KORSDRAG 25/8-2011, Lycksele Ansia. Konferens om vindkraftsutbyggnaden i Västerbottens län Arrangör Länsstyrelsen Västerbotten genom projekt Vindbruk i Västerbottens län, MINNESANTECKNINGAR Konferensen följde upprättat program och 60 personer deltog. Deltagarförteckningen ligger sist i dokumentet, se bilaga 10, s.125. Efter kaffe och registrering öppnades konferensen av moderator Jonas Lundmark informatör vid Vindkraftscentrum i Barentsregionen. Han hälsade alla välkomna och gav ordet till Stig- Lennart Karlsson ordförande i Lycksele miljö och samhällsnämnd. Kl.10: Stig-Lennart hälsade alla välkomna till Lycksele och påtalade behovet av att mötas och diskutera vindkraftsfrågor. Kl. 10:10: Jonas Lundmark berättade om hur vi nyttjat vindkraften över tid. En historisk exposé. Till stöd hade han en pp-presentation, se bilaga 1, s. 4. Kl.10:25: Kajsa Olsson Energimyndigheten berättade om Energimyndighetens arbete och hur vindkraftsutbyggnaden utvecklas i landet. El från vindkraften antas i augusti 2011 ligga på 5,03 TWh - nya installationer varje dag. Hon berättade också om hur arbetet med revideringen av riksintresse vindbruk går och de projekt som myndigheten är med och driver. Till stöd för sin presentation hade hon pp-presentationen som finns i bilaga 2, s. 20. Kl.11:00 Undertecknad presenterade i korta drag om den verksamhet projekt Vindbruk i Västerbottens län haft. Konferensen är projektets sista utåtriktade aktivitet och är ett led i arbetet att skapa samverkan mellan kommunerna i länet och att skapa en mötesplats och tillfälle att bygga nätverk. Maritas pp-presentation ligger i bilaga 3, s.32. Kl.11:30: Karin Liinasari och Tobias Pettersson Strömsund kommun berättade om erfarenheter från Strömsund kommun och Havsnäs vindkraftspark med avseende på hur utbyggnaden av vindkraften kan skapa arbetstillfällen. Tobias berättade också om det nystartade projektet Vindkraftscentrum.se. Som stöd för sina anförande använde de pppresentationer se bilaga 4, s. 48 och 5, s. 67. Kl. 12:00 I samband med lunchen hölls gruppdiskussioner. Diskussionerna utgick från följande diskussionsfråga kring kommunala strategier för lokal, regional och nationellt nytta: Vilka är de viktigaste frågorna och problemen när det gäller utbyggnaden av vindkraften, och vilka är angelägna att lyfta till centrala myndigheter t.ex. Energimyndigheten och Näringsdepartementet? Deltagarna grupperade sig om 6-7 personer. Anders Esselin, konsult i kommunikation var behjälplig i diskussionerna. Grupperna antecknade vad de tycker är de viktigaste frågorna. (Det går tyvärr inte att urskilja från anteckningarna vilka synpunkter/frågor eller problem som ska lyftas till centrala myndigheter.) 1

2 Det som framkom i diskussionerna kan grupperas kring följande teman: Mer forskning behövs om vindkraftsutbyggnadens effekter, både som energikälla och vilka effekter som en utbyggnad skapar på människor och djur samt vårt landskap. Tänk efter före! Utbyggnaden går för fort. Misstag görs som kanske hade kunnat undvikas om det fanns framförhållning och ett mer långsiktigt tänk kring utbyggnaden. Utbyggnaden av ledningsnät och kraftöverföring från vindkraftsanläggningar Ersättning till kommuner och formen för detta Behovet av att skapa lokala arbetstillfällen För mer detaljerad redogörelse finns i bilaga 6, s. 85. Kl. 13:30: Panelsamtal kring temat kommunala strategier för lokal, regional och nationellt nytta. I panelen satt Kajsa Olsson, Energimyndigheten, Arne Hellsten, Malå kommun, Åsa Westrin, Nätverket för vindbruk nod affärsutveckling, Gunnar Eikeland, Skellefteå Kraft, Stefan Lundmark, Vindkraftssamordnare norr Näringsdepartementet. Många intressanta frågor togs upp och diskuterades t.ex. Vindkraftsutbyggnaden i skenet av regionalt utvecklingsarbete (långsiktig och hållbar utveckling) Vad en omfördelning av nätbolagens fastighetsskatt till regionen skull ha för verkan Försvarets roll som bromskloss Ledningskapacitet och utbyggnaden av kraftledningsnätet. Vem ansvarar och betalar. Nytt projekt WindEl på gång. Varför det byggs i norr när den största energikonsumtionen är längre söderut Ersättning till kommuner och bygdemedel för intrång. Kooperativt ägande som alternativt ägande lokal förankring. Prissegmentering och prisområdens betydelse i sammanhanget och lägre priser i norr. Kl. 14:30 I samband med em kaffet fanns chans till mingel kring en posterutställning. Postrarna symboliserade delar av det arbete som projekt Vindbruk i Västerbottens län har bedrivit. Vid varje poster stod en tjänsteman från Länsstyrelsen som kunde svara på frågor och diskutera. Postrarna visade följande: Vad kännetecknar ett bra samråd: Ansvarig Åsa Laurell Tillståndsprocessen: Ansvarig Åsa Laurell Vindbruk och kulturmiljövård: Ansvarig Katrine Nygren Vindbruk och naturvård: Ansvarig Henrik Sporrong Vindbruk och örn: Ansvarig Kari Langöen Vindbruk och rennäring: Ansvarig Anna Wenngren Vindbruk och landskapet: Ansvarig Birgitta Norberg Se vidare bilaga 7, s. 88. Kl. 15:10 Peter Ardö från Vänersborg mark- och miljödomstol berättade om beslut som överklagats och som skapat praxis. Till stöd för sin presentation hade han pp-presentationen som finns i bilaga 8, s.96. I bilaga 9, s. 115 finns den förteckning över rättsfall som han exemplifierade ifrån. Kl.15:45 Kajsa Olsson Energimyndigheten kåserade kortfattat och kärnfullt om vindkraftens roll i framtiden. 2

3 Kl. 15:55 Konferensen avslutades med att Jonas Lundmark och undertecknad tackade alla för en intressant dag. Förhoppningsvis kommer projekt som Vindfyr ( ) med projektledare Jens Sperens att kunna använda projekt Vindbruk i Västerbottens län erfarenheter och slutsatser. Syftet med projekt Vindfyr är att lyfta kunnandet om vindkraft inom alla kommuner i norrlandslänen. Projektet ska fånga upp kommunernas frågor runt vindkraft och bistå dem. Projektet finansieras av Energimyndigheten. Minnesanteckningarna skrivna av Marita Alatalo 3

4

5

6

7 Vinden - i människans tjänst sedan urminnes tider

8 Att tämja de fyra elementen; Luft, jord, eld och vatten

9 Vinden som hjälp att förflytta sig - Farao Sahure s begravningsskepp, 2400 f.kr.

10 Vinden som hjälp att utföra tunga arbeten -Världens äldsta väderkvarn, Persien (nuv. Iran)från 500 e.kr. Använde även ventilationsystem för att ge svalka

11 Väderkvarnen slog igenom i Europa på medeltiden: - 50% av energiproduktionen (som mest 1500MW) -Skapade duktiga mekaniker -Djur som dragit kvarn kunde nyttjas till annat - Kvinnofrigörelse slapp mala säd för hand -Stärkte böndernas självbestämmande (Adel hade monopol på vattenkvarn och skinnade bönderna)

12 Väderkvarnen nyttjades långt in på 1900-talet till att: -Mala säd -Pumpa upp vatten -Bevattna -Dränera Ångmaskinens genombrott under industrialiseringen gjorde väderkvarnen omodern på de flesta håll.

13 Charles F. Brush, uppfinnare från Ohio, USA, byggde 1888 världens första vindkraftverk som producerade el: Max effekt 12 kw, 18 m hög, vikt 40 ton, laddade 12 batterier i Brush s herrgård i Cleveland som gav el till främst belysning. Drifttid: 20 år.

14 Danmarks Edison - Poul de la Cour Metrolog som byggde väderstationer runt om i Danmark. Ville underlätta för bönderna i det hårda arbetet samt kunna ge belysning så att de kunde läsa och studera på kvällarna. För att motverka urbaniseringen. Startade vindkraftsutbildning, tidning och gav ut barnbok om Vår magnifika tjänare, elektriciteten 1892: Konstruerade det första elektrifierade vindkraftverket en ombyggd väderkvarn som

15

16 We have glorious electricity Roald Amundsen använde vindkraftverk på Nansens båt Fram, på sin resa till Sydpolen Drev generator som gav el till båglampor i kajutorna.

17 Den moderna vindkraftindustrins framväxt 1970-talets bränslekris Harrisburg, Tjernobyl Miljödebatt om satsningar på förnybar energi Nationella vindkraftsprogram startas Näsudden 1983 / Maglarp 1982

18 Tack för uppmärksamheten! Jonas Lundmark Informatör, Vindkraftcentrum Tel: Furunäsvägen 102 b Piteå Sweden

19 Lycksele 25 augusti 2011 Kajsa Olsson, Vindenheten Tillväxtavdelningen 5,03 Twh/år de senaste 12 månaderna

20 Vindenheten Främjar utbyggnaden av svensk vindkraft

21 Vindenheten Vad gör vi? Förenklar och underlättar tillstånd & planering Sprider kunskap om vindkraft Stödjer forskning Planeringsram 30 TWh/år

22 Vindenheten Hur vi gör det? Riksintresseområden för vindbruk Nätverk för vindbruk Vindpilotprojekt Vindval Vindlov.se

23 Revidering riksintresse vindbruk Till havs - ute på remiss till 30/9 På land ny vindkartering augusti 2011 Kommundialog viktig - minst 3 mån remisstid Nyhetsbrev, seminarier (Umeå 29 september)

24 Nätverket för vindbruk, aktuellt i Västerbotten: - Windel Västerbotten - Biegga - Vindfyr -

25 Vindpilotprojekt i norra Sverige Uljabuouda vindkraft i kallt klimat. Avisning Slutrapport hö Bleikevare. Avisning. Slutrapport hö Storrun. Avisning. Hö Dragaliden o Gabrielsberget Avisning+ infrastruktur Havsnäs. Is och produktion. Finansiering, arbetsmiljö

26 Vindval om vindkraftens effekt på människa och miljö Syntesrapporter hösten 2011: Fåglar och fladdermöss Marint liv Människors intressen

27 Vindenheten Varför gör vi det? Ekologisk hållbarhet Försörjningstrygghet Konkurrenskraft 2020-mål förnybar elproduktion

28 Samarbetsmekanismer enligt EU:s förnybartdirektiv (30/9 lämnas utredningen) Alternativ: - Överföring av statistik - Avtal om gemensamma projekt - Avtal om gemensamt stödsystem Konsekvenser för elcertifikatmarknaden + elmarknaden Effekten på elpris + elcertifikatpris

29 Tack för att ni lyssnade Kajsa Olsson, Energimyndigheten. Tel

30

31

32 Vindbruk i Västerbottens län

33 Väderkvarn på Holmön

34 Bleikevare vindkraftspark, Dorotea kommun 18 vindkraftverk, ca 750 möh. Beräknas producera MWh/år el till villor eller hushållsel till lägenheter.

35 Läget i Västerbottens län Antal vindkraftverk År Byggda verk Tillståndsgivna verk Verk projektörer vill bygga

36 Vindkraftsprojekt i Västerbottens län 2011!( Vindkraftsprojekt under prövning samt påbörjade med samråd # Tillståndsgivna projekt Byggda vindkraftsanläggningar

37 Läget i norra Sverige Antal vindkraftverk Norrbotten Västerbotten Västernorrland Jämtland Län Byggda verk Tillståndsgivna verk Verk projektörer vill bygga

38 Installerad effekt och antal vindkraftverk i respektive län, år Källa: Energimyndigheten Län Installerad Antal effekt (MW) vindkraftverk Skåne Västra Götaland Jämtland Västerbotten Dalarna 414,8 391, ,1 150, Halland Gotland Östergötland Norrbotten Kalmar Jönköping Blekinge Värmland Uppsala Västernorrland Gävleborg Örebro Kronoberg Södermanland Stockholm Västmanland 133,4 114,2 97, ,1 37,5 34, ,4 22,8 21,2 14,4 3 1,4 1,2 0,

39 Tematiska tillägg till översiktplanen

40 Planmässiga förutsättningar i Västerbottens län enligt tematiska tillägg till översiktsplaner Antal områden Antal vindkraftverk Beräknad elproduktion, GWh/år Lycksele ( ha) 200 ca Malå/Norsjö ca Sorsele/ Storuman 19 (278 km²) 835 ca Södra Lappland ca Umeåregionen 31 ( ha) 1000 ca Skellefteå Totalt 2835 ca GWh (eller 15 TWh) Läget GWh/år Plan.mål för AC län till GWh/år (tot. för landet 10 TWh Plan.mål för Sverige 2020 Tot. för landet 30 TWh (20 på land och 10 till havs)

41 Projekt Vindbruk i Västerbottens län

42 Syfte och mål Projektets övergripande syfte och mål har varit att: -Öka kunskapen för vindbruket i Västerbottens län, -så att en långsiktigt hållbar utbyggnad kan underlättas och påskyndas till gagn för regional utveckling och snabbare energiomställning.

43 Västerbottningar positiva till vindkraft, men. -det där med samråd? -vadå tillståndsprocess och när kan man påverka?

44 Vindbruk i förhållande till natur- och kulturmiljövärden och rennäringen

45 Landskapsanalysera mera

46

47 Tack för mig! Hör gärna av er!

48 Erfarenheter från Strömsunds kommun Karin Liinasaari

49 Projekt: Arbetskraft, kompetenser och faciliteter Fallstudien Havsnäs Kartläggning av aktörer, arbeten, maskiner och tid/ veckor/årsarbeten Prognosverktyg för stora vindkraftparker Energimyndigheten finansierat

50 Prognosverktyg baserat på fallstudien Havsnäs - årsarbetstillfällen 48 Vindkraftverk och 95,4 MW Årsarbeten Planering, vindmätning, MKB 50 Ledning, styrning, design, kvalité 164 Byggnad, väg och anläggning, fundament 102 Markläggning kabel, friledning 67 Teknikbyggnad, turbinbrytare, ställverk, mätning 70 Mottagningsstation 23 Transformator 12 Vindkraftverk tillverkning, transport, montering 455 Anpassning elnät 24 IT Kommunikation 24 Övrigt, byggnader, etc 23 Totalt 1014

51 Skogsavverkning - Havsnäs veckor ha maskiner Skotare Skördare Timmerlastbil

52 Väganläggning - Havsnäs veckor km maskiner Grävmaskin ton Bandtraktor Baklastare ton Dumper ton Vältar Väghyvel Bandvagn

53 Gravitationsfundament - Havsnäs veckor Fundament maskiner Mobil betongstation Lastbil Lyftkran

54 Transport av vindkraftverk - Havsnäs veckor vindkraftverk maskiner Lastbilar 20/verk Traktor vid branta backar

55 Installation av torn- Havsnäs Huvudlyftkran 800 ton Kran 300 ton Baklastare

56 SSVAB Antal verk Årsarbeten Förprojektering Ledning, styrning Bygg och anläggning Infrastruktur Teknikbyggnad Mottagningsstation Transformator Vindkraftsverk Anpassning Kommunikation Övrigt Totalt Exempel Sverige 2020 Antal verk Årsarbeten Förprojektering Ledning, styrning Bygg och anläggning Infrastruktur Teknikbyggnad Mottagningsstation Transformator Vindkraftsverk Anpassning Kommunikation Övrigt Totalt

57 Exempel Lokal/regional arbetskraft Från idé till färdig park (med 25% regional arbetskraft) SSVAB om 450 verk: lokala årsarbeten I Sverige om 4800 verk: lokala årsarbeten Servicetekniker SSVAB: 1800 årsarbeten ( 68 lokala årsarbeten i 20 år) Sverige:19200 årsarbeten ( 720 lokala årsarbeten i 20 år)

58 I enkäten Framtidsbranschen Vindkraft efterfrågas många yrken på olika nivåer Högskolenivå Gymnasienivå inkl vuxenutbildning Yrkeshögskolenivå Vindkraftcentrum- Strömsund

59 Högskoleutbildningar som efterfrågas i Framtidsbranschen Vindkraft är bl a Civilingenjör inom ex vis Elteknik, Kraftelektronik, Elkraft, Drift- och underhållsteknik Ingenjör Inom ex vis El, Energi, Elkraft Civilekonom/Ekonom Jurist /Advokat Miljöingenjör/Biolog/Kulturvetare Vindkraftcentrum- Strömsund

60 Vindkraftskurser på högskolenivå 2011 Fristående kurser Vindkraft 7,5 15 hp, många på distans ges vid t ex Högskolan på Gotland Högskolan i Halmstad Högskolan Väst Luleå Tekniska Universitet Mälardalens Högskola Sveriges Lantbruksuniversitet Umeå Universitet Uppsala Universitet

61 Utbildningsprogram på högskolenivå 2011 Inom flera ingenjörsutbildningar ingår olika block om vindkraft tex vid Chalmers Tekniska Högskola Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan på Gotland Högskolan i Halmstad Högskolan i Gävle Mälardalens Högskola Högskolan Väst Karlstads Universitet Linköpings Universitet Sveriges Lantbruksuniversitet Umeå universitet Uppsala Universitet KTH Örebro universitet Mittuniversitet Lunds Universitet Luleå Tekniska Universitet Linnéuniversitetet

62 Efterfrågade gymnasieutbildningar i Framtidsbranschen Vindkraft Yrkesvux Elektriker Mekaniker Fordonsförare Kranförare Skogsmaskinförare Ekonom Betongarbetare Gymnasieprogram EL Bygg Industri Fordon Samhälle Vindkraftcentrum- Strömsund

63 Yrkeshögskoleutbildningar Vindkrafttekniker, Hjalmar Strömerskolan, Strömsund Energitekniker vindkraft, Campus Varberg KY Vindkrafttekniker offshore, CFL, Söderhamn Energitekniker inom vindkraft, Uppvidinge kommun, Åseda Vindkrafttekniker, Lernia College, Malmö Vindkrafttekniker, Folkuniversitetet Kungälv (1 år) Service och underhåll vindkraftsystem, Lärcentrum Trollhättan (1 år) Vindkrafttekniker, Lernia College, Piteå, Vindkrafttekniker i kallt klimat, Storumans Lärcentrum Vindkrafttekniker, Christopher Polhemgymnasiet Visby Projektering Folkuniversitetet Göteborg och Varberg (1 år)

64

65 Tack! Karin Liinasaari Fotografer: Fredrik Herrlander Börje Johansson Karin Liinasaari

66 Vindkraftcentrum.se

67 Vindkraftcentrum.se

68 Jämtlands län jämfört med Danmark Jämtlands län fakta: Total yta km² Invånarantal Vindkraftsverk i drift ca 100 Jämtlands län Danmark fakta: Total yta km² Invånarantal Vindkraftsverk i drift Danmark

69 Projektportföljen för regionen är vad investerare / företag just nu utvärderar i möjlig vindkraftsutbyggnad i antal vindkraftsverk. Ca vindkraftsverk Ca vindkraftsverk Det största projektet, av Statkraft SCA Vind, är en satsning av ca 455 vindkraftsverk.

70 Vindkraft i Sverige Under 2011 kommer vi passera 4 TWh

71 El-tillförsel Sverige 2011 vecka 10

72 Jämtlands län idag 105 vindkraftverk 0.65 TWh vind 12,4 TWh vattenkraft Färdiga tillstånd 3,0 TWh MPD prövningar 2,2 TWh MPD samråd 2,0 TWh Totalinvestering Mkr

73 Tillstånd enligt miljöbalken Tillstånd meddelade av miljöprövningsdelegationen eller miljödomstolen Verksamhetsutövare Kommun Plats X-koord Y-koord Antal verk Beslut Uppförda Maxhöjd Övrigt Wallenstam AB Berg Middagsberget O2 Vindkompaniet Härjedalen Glötesvålen Laderyd Energi Härjedalen Digerberget Agrivind Härjedalen Rodåvålen Agrivind Härjedalen Långåvålen Dong Energy Krokom Storrun/Frösörun Vindkompaniet Krokom Råshön Havsnäs Vindkraft AB Strömsund Havsnäs Kallbygdens ek.för Åre Gråsjön SSVAB Strömsund Stamåsen (Z & Y) ,5 MD SSVAB Ragunda Björkhöjden-Björkvattnet (Z & Y) ,5 MD , MÖD SSVAB Bräcke Mörttjärnsberget ,5 MD 10110, SSVAB Ragunda Ögonfägnaden (Z & Y) ,5 MD , MÖD SSVAB Ragunda Bodhögarna ,5 MD , MÖD SSVAB Strömsund Raftsjöhöjden ,5 MD Femper AB Östersund Munkflohögen GR Vind AB Strömsund Raftsjöhöjden

74 Befintliga och planerade vindkraftsanläggningar i Jämtlands län - uppdaterad Ansökningar under prövning av miljöprövningsdelegationen Verksamhetsutövare Kommun Plats X-koord. Y-koord.Antal verk Max höjd Övrigt Bergvik Skog Härjedalen Skaftåsen Avvaktar kn tillstyrkan. Tillåtlighetsprövning Rabbalshede Kraft AB Härjedalen Åndberget Avvaktar kn tillstyrkan. Tillåtlighetsprövning Väktaren Vind AB Ragunda/Sollefteå Storbrännkullen Delvis i Y-län Väktaren Vind AB Ragunda LillVillflon Handl. Y-län Svenska Vindbolaget AB Berg Mullbergs Nordisk Vindkraft Härjedalen Ängersjökälen Ownpower Projects Europe Bräcke AB Bröcklingsberget Dählie Kraft Ströms/Ösd Åskälen/Östersåsen Planerade anläggningar i samrådsskede enligt 6 kap miljöbalken Verksamhetsutövare Kommun Plats X-koord. Y-koord Antal verk Max höjd Övrigt O2 Vindkompaniet Härjedalen Garpkölen JP Vind AB Ragunda/Sollefteå Borgvattnet 1 & JP Vind AB Åre Moskogen JP Vind AB Rag/Ström Skyttmon Eon Vind Bräcke Midsommarberget Svenska Vindbolaget AB Krokom Anvågen/Enarsvedjan Svenska Vindbolaget AB Krokom Nordbyn Nordisk Vindkraft Strömsund Tåsjöberget Nordisk Vindkraft Härjedalen Sandtjärnberget Eon Vind Berg Högberget Eolus Bräcke Lövhögen 11 SSVAB Östersund Storhögen Vindvision Norr Härjedalen Digeråsen Ownpower Projects Ljusdal/Härje Kölvallen ca 140 verk totalt Eolus Bräcke Nyhems-manen

75 Arbetskraft och kompetensbehov Jämtlands län tom år 2020 Upprättat av: Noden Strömsunds kommun i Nätverket för vindbruk Förutsättningar för prognosen: Uppförda antal vindkraftverk år 2010 i länet: Uppförda antal vindkraftverk år 2015 i länet: Uppförda antal vindkraftverk år 2020 i länet: Uppförda antal vindkraftverk per år : 100st 550st 1000st 90st Vindkraftverk installerad effekt MW år 2010 i länet: Vindkraftverk installerad effekt MW år 2015 i länet: Vindkraftverk installerad effekt MW år 2020 i länet: Vindkraftverk installerad effekt MW per år i länet: 200MW 1100MW 2000MW 180MW Framtida utbyggnad sker på liknande sätt som Havsnäs vindkraftpark i Strömsunds kommun. 48 verk, totalt 95,4 MW.

76 Totalt arbetskraft och kompetensbehov vid vindkraftsutbyggnad i Jämtlands län: (nationell och internationell) Ackumelerat antal årsarbeten fr om år 2011 År 2011 År 2015 År 2020 A. Projekteringsfasen Ackumelerat antal årsarbeten fr om år 2011 B. Byggfasen Ackumelerat antal årsarbeten fr om år 2011 Summa tot ack. Årsarb C. Drift o underhållsfasen Antal årsarbeten vid det specifika årtalet. Total regional arbetskraft och kompetensbehov vid vindkraftsutbyggnad i Jämtlands län: Ackumelerat antal årsarbeten fr om år 2011 År 2011 År 2015 År 2020 A. Projekteringsfasen (25%) Ackumelerat antal årsarbeten fr om år 2011 B. Byggfasen (25%) Ackumelerat antal årsarbeten fr om år 2011 Summa tot regional ack. Årsarb C. Drift o underhållsfasen (75%) Antal årsarbeten vid det specifika årtalet.

77 Totalt arbetskraft och kompetensbehov vid vindkraftsutbyggnad i Jämtlands län: (nationell och internationell) Ackumelerat antal årsarbeten fr om år 2011 År 2011 År 2015 År 2020 A. Projekteringsfasen Ackumelerat antal årsarbeten fr om år 2011 B. Byggfasen Ackumelerat antal årsarbeten fr om år 2011 Summa tot ack. Årsarb C. Drift o underhållsfasen Antal årsarbeten vid det specifika årtalet. Total regional arbetskraft och kompetensbehov vid vindkraftsutbyggnad i Jämtlands län: Ackumelerat antal årsarbeten fr om år 2011 År 2011 År 2015 År 2020 A. Projekteringsfasen (25%) Ackumelerat antal årsarbeten fr om år 2011 B. Byggfasen (25%) Ackumelerat antal årsarbeten fr om år 2011 Summa tot regional ack. Årsarb C. Drift o underhållsfasen (75%) Antal årsarbeten vid det specifika årtalet.

78 Vindkraft är en långsiktig framtidsbransch. Projektets syfte: Vindkraftcentrum.se blir den regionala samordnaren för Jämtlands län. Vindkraftcentrum.se bidrar till att regionen blir en vinnare i en långsiktig framtidsbransch.

79 Vindkraft ger ökad sysselsättning. Projektets syfte: Syftet är att skapa förutsättningar för strategisk samverkan mellan många olika aktörer. Samordning i Jämtlands län ökar chansen att ta tillvara på möjligheterna med vindkraftsutbyggnaden i Sverige.

80 Vindkraft ger ökad sysselsättning. Projektets syfte (fortsättning): Ska öka produktionen av förnyelsebar energi. Projektet ska utveckla en nära samverkan med forskningsinsatser inom energi och miljöområdet. Näringslivsutveckling och ökad sysselsättning inom vindkraft. Synliggöra den växande arbetsmarknaden med koppling till vindkraft. Projektet ska positionera Jämtlands län nationellt och internationellt. Bli en förebild och inspirationskälla för andra när det gäller utvecklingsarbetet inom vindkraft.

81 Samordning ger resultat. Mätbara mål: 10 st nya företag inom vindkraft. 100 st nya arbetstillfällen inom vindkraft. 800 personer deltar i projektet.

82 För mer information: Tobias Pettersson Projektledare Vindkraftcentrum.se Storgatan Hammerdal Fotografer: Börje Johansson Karin Liinasaari Daniel Perfect

83 Hur mycket energi ger 1000 MW vindkraft omräknat till olja? 1000 MW x 2500 tim/år = 2,5 TWh 2,5 TWh = fat olja

84 2,5 TWh = fat olja, staplat på en fotbollsplan motsvarar en

85 en byggnad på 22 våningar!

86 Viktigaste frågorna när det gäller utbyggnaden av vindkraften i Västerbottens län Bilaga 6 Sammanfattning av synpunkter som framkom vid lunchens gruppdiskussioner. Konferensdeltagarna satt i grupper om 6-7 personer. Rubriken var: Kommunala strategier för lokal, regional och nationellt nytta. Frågeställningen som var utgångspunkt för diskussionen var: Vilka är de viktigaste frågorna och problemen när det gäller utbyggnaden av vindkraften, och vilka är angelägna att lyfta till centrala myndigheter t.ex. Energimyndigheten och Näringsdepartementet? De synpunkter som diskuterades kan grupperas kring följande teman: 1. Mer forskning behövs om vindkraftsutbyggnadens effekter, både som energikälla och vilka effekter som en utbyggnad skapar på människor och djur samt vårt landskap. 2. Tänk efter före! Utbyggnaden går för fort. Misstag görs som kanske hade kunnat undvikas om det fanns framförhållning och ett mer långsiktigt tänk kring utbyggnaden. 3. Utbyggnaden av ledningsnät och kraftöverföring från vindkraftsanläggningar 4. Ersättning till kommuner och formen för detta 5. Behovet av att skapa lokala arbetstillfällen 1. Mer forskning behövs om vindkraftsutbyggnadens effekter, både som energikälla och vilka effekter som en utbyggnad skapar på människor och djur samt vårt landskap. Behov finns att öka kunskapen om vindkraften som energikälla t.ex om påverkan på elpriset, klimat och miljö. Utbyggnad av vindkraft bör ha en tydlig koppling till hushållning med resurser. Utbyggnad bör leda till att produktion av annan mindre miljövänlig el minskas. Forskning vad gäller utformning av alternativa vindkraftsverk behöver utvecklas. Frågor kring säkerhet, iskastning, avisningsutrsutning är viktiga att besvara. Säkerhet/arbetsmiljöfrågor för ex. skogsarbetare bör klarläggas. De och andra som arbetar i vindkraftverkens närhet kan drabbas, kanske främst vintertid då det är risk för iskastning. Mer och rättvisande information till närboende etc. och klarläggande om vad det innebär att bo och leva vid en anläggning. Problematiken kring återställande av mark när verken monteras ned bör klargöras och projektörerna ta sitt ansvar. Kommunernas & markägares roll i sammanhanget bör förtydligas. Kan EU: s maskindirektiv innebär att verken ska hängnas in om oklarheten i tolkningen av makindirektivet. 1

87 Vad kommer en utbyggnad (i den skala som förväntas) att ha för effekter på ex älgjakten och jägare, friluftsliv, skoteråkning. Aktiviteter som är viktiga för västerbottningarna. Vem tar ansvar för att bevara landskapet och landsbygden eller de värden landskapet skapar. Hur kan landskapet och landsbygden värderas 2. Tänk efter före! Utbyggnaden går för fort. Misstag görs som kanske hade kunnat undvikas om det fanns framförhållning och ett mer långsiktigt tänk kring utbyggnaden. Utbyggnaden går för fort. Kommunerna/myndigheterna hinner inte med. Utbyggnaden kan jämföras med vattenkraftsutbyggnaden eller gruvetableringar och vi måste ta lärdom av detta. Vindkraftsbranschen är omogen. På många håll upplevs projektörer som omogna exploatörer. Deras framfart kan påminna om Baggböleriet. Processen måste få ta tid, inte bra med snabba kortsiktiga lösningar. Omsorgsfull planering när val av lokaliseringsplats görs. Ett översiktligt synsätt och samhällsbyggnadsperspektiv när etableringsområde fastställs. Kommunerna i behov av externa medel för uppdatering av sina tematiska tillägg till översiktsplanerna nu när riksintresseområdena revideras. Hur kan man göra tillståndsprocessen snabbare för alla inblandade parter? Både från projektörs - och myndighets håll. Viktigt att exploatören håller sig informerad och engagerad i planeringsprocessen och förstå betydelsen av kommunernas planer och det kommunala vetot. Det ska vara tydligt hur nationella strategier ska hanteras och implementeras på lokal/regional nivå. Oklart hur tankar kring en utbyggnad överensstämmer med och kan kopplas till regionala tillväxtprogram, lokala utvecklingsplaner,rus, LUS etc. Det är nödvändigt med en bredare syn än kommunperspektivet vid planeringen av utbyggnaden. Anläggningar ska etableras och elproduktion ska ske där förbrukningen är störts. Varför bygga i norr när konsumtionen är störst söderut. Hur ska man lösa mellankommunal samverkan i hela vindkraftsområdet med många aktörer och intressen? Kan man finna någon form av medlare för utpekade områden där konflikter är stora? 2

88 3. Utbyggnad av ledningsnät och kraftöverföring från vindkraftsanläggningar Stamnätets utbyggnad en fråga som ska hanteras på regeringsnivå. Vad händer? Räcker kapaciteten i ledningsnätet för en utbyggnad av vindkraft i Norra Sverige? Lång framförhållning krävs vid utbyggnad av infrastrukturen. Stort behov av en utbyggnad av kraftledningsnätets. Vad kommer det att innebära? Samordning behövs vid dragning av ledningsnätet från vindkraftverken. I nuläget kan ledningarna komma att dras parallellt med befintliga kraftledningar. Vem ska ta kostnaderna för att koppla på verken? Ska staten eller projektörerna betala? Regler för ersättning till markägare som blir drabbade av kraftsledningsgator från vindkraftsparken är hopplöst omoderna. 4. Ersättning till kommuner och formen för detta Återbäring och kompensation till kommuner en nödvändighet. Utformandet av nationella regler är ett måste. Regler som innebär att inte varje kommun behöver förhandla. Förändringar som innebär att energiskatt och fastighetskatt kan tillfalla lokalsamhället där energin utvinns Ersättning till kommunerna typ bygdepeng/fastighetskatt, energiskatt. Kommuner behöver tillsammans utforma gemensamma strategier för hur medel från produktionen ska tillfalla lokalt. Lägre pris där produktion sker. Kompensation för intrånget. Etableringar påverka inte enbart de som är direkt berörda utan spiller över på byar och bygder. Förbättrade möjligheter för kommunerna att köpa vindkraft/vindkraftsandelar Medvetenheten om vad ersättningar kan åstadkomma t.ex. missförstånd och konflikter mellan byar och i byar samt mellan markägare och markägare och mellan markägare och icke markägare. 6. Behovet av att skapa lokala arbetstillfällen Längre framförhållning innan vindkraftbolagen är på plats, för att möjliggöra ökad lokal nytta för företag på orten. Ex lokala entreprenörer vid transporter, viss service och logi/mathållning. Lokal arbetskraft (egna initiativ från kommunerna) Hur göra arbetstillfällena mer långvariga. 3

89

90

91

92

93

94

95

96 Vindkraft Rättsfall från MÖD Peter Ardö Lycksele

97 Rättsfall om vindkraft enligt miljöbalken Försök till sammanställning av MÖD:s avgöranden (se utdelat material) Om samma fråga behandlas i flera rättsfall så slår nyare rättsfall ut äldre Ej prövningstillstånd (ej pt) har inte samma prejudikatvärde som när MÖD behandlat en fråga All tillståndspliktig vindkraft på land prövas enligt 9 kap. MB och inleds hos länsstyrelsen (MPD) vilket medföra att MÖD är sista instans Vindkraft i vatten prövas enligt både 9 och 11 kap. MB, prövning kan samordnas (MB 21:3) och inleds hos MMD vilket medför att HD är sista instans. 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

98 Dagens upplägg Viss fast praxis redovisas I övrigt går vi igenom några intressanta fall Se utdelad lista över MÖD:s avgöranden 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

99 Tillåtlighet i MMÖD (MÖD) Ca 50 mål avgjorda av MÖD där MÖD tagit ställning till om vindkraftverken varit tillåtliga 35 Ja dvs. tillåtet (flest tillstånd några anmälningsärenden) 15 Nej dvs ej tillåtligt, - 1 st försvaret sa nej, st ej kommunal tillstyrkan, från 2009 (Skottarevet havet Falkenberg) - 1 från 2007 (Idre Natura 2000-område) - 8 från (bl. a. pga. landskapsbild) 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

100 Kommunal tillstyrkan enligt MB 16:4 Det måste finnas en tillstyrkan från kommunen enligt MB 16:4 annars kan tillstånd inte ges. Det spelar ingen roll om ansökan inleddes innan lagändringen den 1/ eller efter. MÖD M Lund MÖD 2010: M Säffle MÖD 2010: M Kristianstad MÖD 2010: M Hjo 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

101 Buller från vindkraftverk 40 db(a) ekv. nivå vid bostad nivå är fast praxis MÖD har i ett fall stoppat villkor om 35 db(a) MÖD:s praxis om begränsningsvärden bör vara tillämplig på även vindkraft Bullervillkor skrivs alltså som begränsningsvärde och man ska ange hur villkoret ska kontrolleras 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

102 Buller 40 db(a) ekv. nivå vid bostad MÖD M Umeå Hörneå MÖD 2009: M Kårehamnsporten MÖD 2009: M Tolvmanstegen MÖD M Östra Herrestad Simrishamn MÖD M Kristianstad MÖD 2006: M Utgrunden MÖD M Lövstaviken Falkenberg MÖD 2005: M Utanför Näsudden Gotland MÖD M Hunnebostrand Sotenäs MÖD M MÖD 2004: M Lund/Eslöv MÖD M MÖD 2001: M Tanum 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

103 Ytterligare om buller Det finns några tillstånd som passerat MÖD och som anger 35 db(a) ekv. nivå vid bostad. Dessa villkor har satts av lst eller MD och accepteras av sökanden genom att sökanden inte överklagat och begärt ändring hos MÖD. Se t. ex. MÖD 2010: M Glötesvålen MÖD 2008: M Örnsköldsvik Fanbyn 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

104 Faktisk skuggbildning 8 h/år, 30 min/dag Fast praxis är faktisk skuggbildning 8 h/år, 30 min/dag MÖD M MÖD M Hunnebostrand MÖD M M fl 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

105 Visuellt intryck Bara att verken syns är inte skäl att säga nej Tolvmanstegen MÖD M Bara att verken syns ger inte rätt att överklaga Hud Tanum MÖD 2006: M VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

106 Landskapsbild, naturvärden m m Påverkan på landskapsbild får tålas pga intresset att bygga ut vindkraft Även höga naturvärden kan få tåla påverkan pga intresset att bygga ut vindkraft Naturvärden förstörs inte av vindkraftsutbyggnad Rörligt friluftsliv och vildmarksturism går att förena med vindkraft Om området inte är skyddade enl 7 kap MB eller utpekade enl 3-4 kap MB är det svårt att få gehör för påverkan på landskapsbild, naturvärden Påverkan på landskapsbild fick möjligen något mer gehör i några fall i MÖD i början av 2000-talet men inte i senare rättsfall (se MÖD 2005:2, 2003:137, 2002:10 jfrt. med 2004:40) 11 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

107 Landskapsbild, naturvärden m m forts Glötesvålen MÖD 2010: M Sjisjka MÖD 2009: M (regeringen hade avgjort tillåtligheten) Taka Apua MÖD M Simrishamn MÖD M Gabrielsberget MÖD M Hud Tanum MÖD 2006: M Hunnebostrand MÖD 2005: M Hog Stenungsund MÖD M (annat synsätt? se MMD Växjö M ) 12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

108 Talerätt för boende? 13 Kårehamnsporten MÖD 2009: M (4 resp. 8 km vatten)- NEJ Trolleboda Kalmarsund MÖD 2008: M (7,5 km vatten) NEJ Skottarevet MÖD 2008: M (7-9 km vatten)- NEJ Hud Tanum MÖD 2006: M (2km)- NEJ Utanför Näsudden MÖD 2005: M (2,5 km vatten) JA Hudiksvall MÖD 2005: M (1,6-3 km) JA Skurup MÖD 2005: M (1,7 km) NEJ Risk för olägenheter styr talerätten Endast estetiska värden grundar inte talerätt Påverkan på allmänna intressen ger inte talerätt för enskilda Se NJA 2004 s 590, se vidare nästa sida VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

109 NJA 2004 s 590 (avsåg vattenverksamhet, en pir med båtplatser) Talerätt enligt miljöbalken finns för dem som: Kan tillfogas skada eller utsättas för annan olägenhet genom den planerade verksamheten om risken inte kan anses vara enbart teoretisk eller helt obetydlig 14 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

110 Ekonomisk säkerhet för återställning Taka Aapua MÖD M kr/verk Kårehamnsporten (i vatten) MÖD 2009: M Mkr för 21 verk, säkerheten byggs upp under 20-årsperiod, resonemang i MD:s dom som MÖD ställde inte underkände Skrotvärdet ska inte räknas med (Taka Aapua) Se vidare HD T VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

111 HD T om ekonomisk säkerhet enl. miljöbalken tillståndsmyndigheten har vid sin tillståndsgivning i allmänhet inte anledning att bestämma vilken form säkerheten ska ha. frågan lämnas öppen så att tillståndshavaren kan välja form när han genom tillståndsvillkoren har fått klart för sig hur stor säkerheten ska vara och när den ska ställas. Huruvida den form han väljer är godtagbar får prövas i samband med prövningen av om säkerheten är betryggande. Moderbolagsborgen ska inte generellt uteslutas Sökandande får visa att vald form för säkerhet är betryggande (Dvs formen för säkerhet behöver inte bestämmas redan när tillstånd ges utan det kan vänta tills säkerheten ges in innan verksamheten ska påbörjas) 16 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

112 Några rättsfall Glötesvålen MÖD M Umeå Hörneå MÖD M Tolvmanstegen MÖD M Skottarevet MÖD M (Ej pt i HD) Kävlinge MÖD 2009: M VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

113 Några rättsfall till Taka Aapua MÖD M Simrishamn MÖD M Klippan MÖD M Borgholm Öland MÖD M VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

114 Vanlig fråga Finns lagakraftvunnet MB-tillstånd så krävs inte bygglov nu även om MB-tillståndet meddelades före 1/ Rundar alltså vetot Övergående problem, tillstånden har alltid ett sistadatum 19 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

115 Tack för mig! Peter Ardö Rådman vid mark- och miljödomstolen, Vänersborgs Tingsrätt 20 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

116 1. MÖD Lista med rättsfall avseende vindkraft i huvudsak från MÖD, därutöver några andra fall. Peter Ardö Se vidare samt för utförligare referat av rättsfall Avgörande Antal, effekt och höjd Avstånd Beskrivning 70 verk Tot 265 MW Tot-höjd 180 M m Storgrundet Söderhamn 2. MÖD M Lidköping 3. MÖD M Lund 4. MÖD 2010: M Glötesvålen 5. RegR Rymdobservatorium talerätt 6. MÖD M Markbygden Piteå 7. MÖD 2010: M Till havs 11 km från fastland 3,5 km från ö 2 verk 0,8 MW/verk höjd 100 m 3 verk 3 MW/verk Höjd 125 m 30 verk högst 90 MW höjd 125 m 1 verk 16 km från Rymdobs. 12 verk totalt 36 MW Tillåtligt. Tillstånd gavs i MD. Lst klagade till MÖD och yrkade till slut bara ändrad villkorsutformning. Fråga om sakkunnigutredning enl MB 22:6 3 st. Anläggningsarbeten ska ske efter samråd med både tillsynsmyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten. Kontrollprogram BACI-metoden. Förbud mot verken. Två verk hade anmälts till kommunen som sagt OK, försvaret hade då ingen erinran. Vid lst handläggning av överklagande sa försvaret nej till verken. Lst, MD och MÖD gick på försvarets linje. MB 3:9. Ansökan avslogs. Kommunens tillstyrkan enligt 16 kap 4 MB saknades. Kravet på tillstyrkan gäller även om ansökningsförfarandet inleddes innan lagändringen den 1 aug Tillstånd medgavs. Riksintressebedömningar. Friluftslivet påverkas inte av ändrad landskapsbild, påverkan på rennäringen är begränsad. Påverkan på kungsörnsbeståndet är acceptabel eftersom där finns ett livskraftigt bestånd. Geologiska formationer var ej utpekade som riskintresse och var inget hinder för tillstånd. Talerätt enligt PBL avseende bygglov finns för Chalmers Rymdobservatorium på Råö utanför Kungsbacka avseende ett vindkraftverk på 16 km avstånd. Återförvisat till lst i Halland för sakprövning. Se även KR Gbg Talerätt miljöskyddsförening. Förening som vid överklagandet hade 92 medlemmar och som då varit verksam mindre än tre år hade inte rätt att överklaga tillståndsbeslut. Överklagandet avvisades. Ansökan avslogs. Kommunens tillstyrkan enligt 16 kap 4 MB saknades. Kravet på tillstyrkan gäller även om

117 Säffle 8. MÖD 2010: M Kristianstad 9. MÖD 2010: M Hjo 10. RegR Sjisjka 11. MÖD M Umeå Hörneå 12. Regeringen M2009/1517/F/M Markbygden 13. MÖD M Mariestad ansökningsförfarandet inleddes innan lagändringen den 1 aug verk Ansökan avslogs. 2,5 MW/verk Kommunens tillstyrkan enligt 16 kap 4 MB saknades. Kravet på tillstyrkan gäller även om ansökningsförfarandet inleddes innan lagändringen den 1 aug verk Ansökan avslogs. Kommunens tillstyrkan enligt 16 kap 4 MB saknades. Kravet på tillstyrkan gäller även om ansökningsförfarandet inleddes innan lagändringen den 1 aug verk 130 m totalhöjd Totalt 90 MW 11 verk Totalhöjd högst 150 m verk Högst 200 m Tre verk med 100 m navhöjd. Tillåtligt. Rättsprövning av regeringens tillåtlighetsbeslut Natura 2000 bedömningar, riksintressebedömningar m m. Tillstånd gavs. 40 db(a) ska gälla MÖD undanröjde MD:s villkor som sa 35 db(a) i friluftsområde Tillåtlighetsbeslut enligt 17 kap. MB. Verken befanns tillåtliga. Krav på godkännande från försvarsmakten för varje verk. Vissa samrådskrav med lst + samebyar. M fl villkor Tillståndsprövning sker sen vid lst Norrbotten (MPD) Tillstånd medgavs. MÖD ansåg här att man skulle bortse från att kommunen inte tillstyrkte ansökan. Man kan emellertid numera bortse från denna dom då senare praxis från MÖD anger annat. Se ovan Säffle, Hjo, Kristianstad, Lund. 14. MÖD M Essunga 1 verk totalhöjd 100 m 1 MW m till bostad Se även nedan KR Jönköping, , Anmälan. Verket tillåtligt. 40 db(a), 8 h skuggtid Invändningar om skyddsavstånd till kraftledningar i MÖD ändrade inte detta. 15. MÖD 2009: M Kårehamnsporten 16. MÖD 2009: M Sjisjka 21 verk i havet Totalhöjd högst 150 m totalt 50 MW 30 verk Totalhöjd 130 m Totalt 90 MW 4 km från land Tillståndsärende. Verken har befunnits tillåtliga. 40 db(a) Ej talerätt för enskilda, de påverkas inte på så sätt att de har rätt att klaga. Kammarkollegiets talan företräder allmänna intressen. Samhällsekonomisk nytta, MB 11:6 Ekonomisk säkerhet (via resonemang i MD:s dom) 25 Mkr för 21 verk, byggs upp under 20-årsperiod. Tillstånd gavs. Regeringen hade meddelat tillåtlighetsbeslut enligt 17 kap. MB, detta var bindande för domstolarna. Verken ligger i Natura 2000-område och i naturreservat.

118 17. MÖD 2009: M Tolvmanstegen Strömstad 18. MÖD M Dal 1:1 Kungsbacka 19. MÖD M M M Sotared Falkenberg 20. MÖD 2009: M Kårehamnsporten 21. MÖD 2009: M Kävlinge 22. MÖD 2009: M Ej pt i HD T Skottarevet Falkenberg 23. MÖD 2008: M Örnsköldsvik Fanbyn 24 verk Totalhöjd 150 m 3 MW/verk 5 verk 15 MW 21 verk i havet Totalhöjd högst 150 m totalt 50 MW 3 verk total effekt på 6-9 MW. Totalhöjd högst 125 m. 603 m till närmsta bostad 30 verk i havet 7 km från land Tillstånd gavs 40 db(a) Orört område dock ej skyddat 7 kap MB eller utpekat 3-4 kap. MB Angavs särskilt att samhällets mål för vindkraft har betydelse. Bara att vindkraftverken syns är inte skäl för avslag. I detta fall var alternativredovisningar inom en kommun tillräckligt. Tillstånd gavs i MD Ej pt i MÖD Överklagandena skedde ca ett år efter laga kraft. Ansökan om återställande av försutten tid samt resning nekades. Talerätt Enskilda klagande på 4 km resp. 8 km avstånd hade inte rätt att överklaga Vissa uttalanden om föreningars klagorätt beroende på syftet med föreningen. (Notera dock senare ändringar i MB 16:13 ang. antalet medlemmar) Tillståndsärende. Verken har befunnits tillåtliga. Buller och källjud. Under 40 dba vid samtliga bostäder med källjudet 102,8 dba. Stred ej mot ÖP men stred mot särskild policy som dock inte var förankrad på samma sätt som ÖP, dvs inte samma tyngd som ÖP. Tillståndsärende. Ansökan avslogs. Bristfällig alternativredovisning samt befarad påverkan på torskleken i Kattegatt ledde till avslag. Notera att det fanns flera alternativ redovisade men att dessa alla låg i samma kommun därför var alternativredovisningen bristfällig eftersom den valda platsen samtidigt befarades ha påverkan på torskleken. Jfr Tolvmanstegen. Avgörandet sa att om kommunen ändrade åsikt under resans gång skulle det inte påverka utgången. Avgörandet har mindre aktualitet i det avseendet nu efter den 1/8 2009, MB 16:4, se ovan Säffle, Hjo, Kristianstad och Lund MD Östersund sa 35 db(a) vid bostäder. Utredningen visade att den nivån klarades. Bolaget överklagade dock inte den frågan till MÖD. 24. MÖD verk med Tillståndsärende. Tillstånd ges till 14 av 19 verk i MD:s

119 M Taka Aapua 25. MÖD M Östra Herrestad Simrishamn 26. MÖD 2008: M Trolleboda Kalmarsund 27. MÖD M Näsudden 28. MÖD M Rönne å, Klippan sammanlagd uteffekten om högst 51 MW. Totalhöjd högst 149,5 m. 9 verk med totalhöjden högst 125 m. (Högst 2,5 MW enligt ansökan.) Gruppstation Havet i Kalmarsund 6 verk 130 m 18 MW 1 verk 80 m 800 kw 950 m till bostad beslut. Fyra bergstoppar med mycket höga naturvärden i form av orörd urskog mer artrikedom. Tre bergstoppar utpekade som riksintresse för vindkraft. Ej riksintresse naturvård ej naturreservat, ej påtaglig försvåring av renskötsel. Riksintressen ej oförenliga dvs behövs ej avvägning enligt 3:10. Riksintresse vindkraft innebär inte automatiskt ja till vindkraft. Viktigt med förnybar energi dock ska hänsyn tas. Tre områden tål ingreppet det fjärde området tål det inte. Tillstånd ges till 14 vindkraftverk av 19 i MD. Ek. säkerhet kr per verk. Tillståndsärende. Verken har befunnits tillåtliga. Landskapsbilden och buller. Slår fast att praxis är 40 dba vid bostad. Talerätt. Klagande på 7,5 km hade inte rätt att överklaga. Se även NJA 2004 s 590. Utbyte av 20 äldre mindre verk mot 6 nyare större verk Diskussion om viss placering av ett verk. Anmälan. Verket tillåtligt. Riksintresse naturvård inget hinder. Låg bredvid kraftledning och motorväg så landskapsbilden var redan påverkad. Området utpekat som lämpligt i ÖP. 29. Regeringen M 2006/2007/F/M 108 verk i havet 200 m höga Tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. Omfattande villkor med krav på undersökningar. Ek säkerhet för återställning på 51 Mkr + 51 Mkr. Stora Middelgrund 30. MÖD 2008:29 30 verk i Talerätt Havet ca 7 km M från land De enskilda klagande hade inte talerätt, de ansågs inte Ej pt i HD km til berörda eftersom deras bostäder låg 8-9 km från de bostad planerade verken. Skottarevet Falkenberg 31. MÖD 2008:28 30 verk i Talerätt Havet ca 7 km M från land Sveriges Fiskares Riksförbund hade inte rätt att överklaga. Ej pt i HD Förbundet hade inte rätt att överklaga som förening och det framgick inte att förbundet företrädde enskilda fiskare. Skottarevet Falkenberg 32. Regeringen 30 verk Tillåtligt Regeringen avgjorde tillåtligheten enligt 17 kap.

120 M2007/1617/F/M Sjisjka 33. MÖD M Kristianstad 34. MÖD 2007: M Borgholm Öland 130 m totalhöjd Total 90 MW 3 verk på MW. Totalhöjd 121 meter. 4 verk 8 MW 634 m till närmsta bostad MB Verken ligger i Natura 2000-område och i naturreservat. Sen överlämnat till MD Umeå för fortsatt prövning, se ovan MÖD 2009:38 samt RegR Tillståndsärende. Verken har befunnits tillåtliga. Praxis för buller är 40 dba vid bostäder dygnet runt. Om bullret innehåller ofta återkommande impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska det vara 35 db(a). Ändrades till riktvärde i MÖD. Tillstånd gavs. Riksintresse kulturmiljö 3:6 inget hinder eftersom området redan är påverkat av modern samhällsutbyggnad såsom kraftledningar, moderna ekonomibyggnader, dammanläggning och vindkraftverk. Primärt rekreationsområde MB 4:2 utesluter inte vindkraftverk. Verken stämmer med ÖP vilket spelar roll. 35. MÖD M Idre 36. MÖD M Gabrielsberget Nordmaling 37. MÖD 2007: M Vadstena verk Avslag. 40 verk, installerad effekt om totalt 120 MW. Höjden högst 150 m. Delar av parken belägen inom Natura 2000 område. Området opåverkat av mänsklig aktivitet under längre tid. Ska bedömas både markpåverkan och påverkan av områdets karaktär i stort. Syftet med Natura 2000 området kan inte nås om vindkraften ges tillstånd. Inte sådant väsentligt allmänintresse att Natura 2000-tillstånd ska ges ändå. Bara begränsat tillskott till elproduktionen som kan tillgodoses på annat sätt. Tillståndsärende. Verken har befunnits tillåtliga. Gabrielsberget. Riksintresse för vindkraft. Några sakägare hade fört talan i länsstyrelsen och där fått bifall genom att ett bolags ansökan om att få uppföra vindkraftverk avslogs. Bolaget överklagade och miljödomstolen ändrade länsstyrelsens beslut och meddelade tillstånd. Hos Miljööverdomstolen (MÖD) ansökte en av sakägarna om återställande av försutten tid. MÖD fann att miljödomstolen borde ha låtit berörda sakägare få tillfälle att yttra sig över bolagets överklagande till miljödomstolen eftersom de kunde anses bli berörda av ett beviljat tillstånd. Domvilla ansågs ha förekommit. Miljödomstolens dom upphävdes och återförvisades för erforderlig behandling. ( 38. MÖD M Munkagård 3 verk 3 MW/verk Tillstånd gavs. MÖD ändrade bullervillkoren till riktvärden, se dock