Modell för fördjupad genomgång

Transkript

1 Redovisning av regleringsbrevsuppdrag avseende Modell för fördjupad genomgång Planeringsprocessen 2003:4

2 Redovisning av regleringsbrevsuppdrag avseende Modell för fördjupad genomgång 1

3 Titel: Redovisning av regleringsbrevsuppdrag avseende modell för fördjupad genomgång Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Original: West Studios AB Tryck: Elanders Gotab AB Upplaga: 100 ex ISBN: Dnr: 0123/2003 Planeringsprocessen 2003:4 2

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdraget Upplägg och genomförande Ambitionsnivå och avgränsning Bakgrund och ansats ÖCB:s funktionsgenomgångar Sammanfattning av erfarenheter från KBM Sammanfattning av erfarenheter från samverkansansvariga myndigheter Vad är en fördjupad genomgång? Syftet med fördjupade genomgångar Fördjupade genomgångars roll i planeringsprocessen Avvägningar Mandat m.m Metodik m.m Typ av utvärdering När skall en fördjupad genomgång genomföras? Vem skall genomföra en fördjupad genomgång? Förankring Hur skall fördjupade genomgångar genomföras? Förstudiefas Genomförandefas Informations- och förankringsfas Förslag på områden för fördjupad genomgång Sammanfattning...24 Bilaga 1 Intervjuer med KBM-medarbetare...25 Bilaga 2 Intervjuer med samverkansansvariga myndigheter

5 4

6 1 Inledning 1.1 Uppdraget Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har i regleringsbrevet för 2003 fått i uppdrag att utarbeta en modell för fördjupade genomgångar. Krisberedskapsmyndigheten skall utarbeta en modell för fördjupade genomgångar av olika områden inom civilt försvar och beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred som motsvarar de funktionsgenomgångar som tidigare har genomförts inom det civila försvaret. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa hur de fördjupade genomgångarna integreras i arbetet med planeringsunderlag och årlig uppföljning. Vidare skall Krisberedskapsmyndigheten lämna förslag på områden som är lämpliga för fördjupad genomgång. Uppdraget skall enligt regleringsbrevet redovisas senast den 31 maj Upplägg och genomförande KBM har valt att lösa uppdraget genom att: Beskriva syftet med en fördjupad genomgång. Redovisa en modell för vad en fördjupad genomgång skall omfatta Lämna en beskrivning för hur en fördjupad genomgång skall genomföras Redovisa hur fördjupade genomgångar integreras i planeringsprocessen Lämna förslag på områden lämpliga för fördjupad genomgång Arbetet med att ta fram en modell för fördjupade genomgångar har genomförts med utgångspunkt i följande frågeställningar: Vilka erfarenheter finns från de funktionsgenomgångar som genomfördes av Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB)? Vilken ambition har KBM med de framtida fördjupade genomgångarna och vad för typ av instrument skall de vara? Vilken roll skall fördjupade genomgångar ha i planeringsprocessen? Vilka områden och verksamheter kan bli föremål för en fördjupad genomgång och i vilket tidsperspektiv? Hur arbetar man med fördjupade genomgångar eller motsvarande i andra europeiska länder? Finns det erfarenheter att hämta som kan vara till nytta för det svenska krishanteringssystemet? Ett antal personer inom KBM har intervjuats och givits möjlighet att lämna synpunkter inom ramen för uppdraget. De personer som har intervjuats internt har huvudsakligen varit enhetschefer eller sektionschefer (se bilaga 1). Utöver detta har även en intervju genomförts med en konsult som tidigare arbetat med ÖCB:s funktionsgenomgångar. 5

7 Likaså har intervjuer genomförts med ett antal samverkansansvariga myndigheter. Dessa myndigheter representerar samtliga samverkansområden, samt i många fall även de myndigheter som de senaste åren varit berörda av ÖCB:s funktionsgenomgångar. Representanter från följande myndigheter har intervjuats: Statens räddningsverk, Socialstyrelsen, Post- och telestyrelsen, Luftfartsverket, Finansinspektionen, Affärsverket Svenska Kraftnät och Styrelsen för psykologiskt försvar. Samtliga samverkansansvariga myndigheter har också inbjudits att inkomma med förslag på områden som de anser vara lämpliga för fördjupad genomgång. Myndigheterna har haft möjlighet att svara som myndighet men också gemensamt som samverkansområde. Endast samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information samt en enskild myndighet har lämnat förslag på områden för fördjupad genomgång. Kontakter har även tagits med Norge och Storbritannien för att samla in erfarenheter från dessa länder kring hur de arbetar med frågor motsvarande fördjupad genomgång. KBM har även för avsikt att kontakta Danmark och Holland. 1.3 Ambitionsnivå och avgränsning KBM kommer att fortsätta utvecklingsarbetet avseende fördjupad genomgång även efter att regeringsuppdraget har redovisats till regeringen den 31 maj Under hösten 2003 kommer KBM därför att genomföra den ovan och nedan beskrivna internationella utblicken. KBM kommer även att fördjupa resonemangen rörande vilka områden som kan vara lämpliga för fördjupad genomgång. KBM har haft ambitionen att integrera både nationella och internationella erfarenheter i utvecklingsarbetet avseende fördjupad genomgång. På grund av tidsbrist har KBM inte hunnit inhämta det internationella underlaget under våren. Istället kommer KBM att sammanställa och redovisa detta i början av hösten Arbetet med utvecklingen av en modell för fördjupad genomgång har tagit sin utgångspunkt i utvärderingsmetodik. Det är viktigt att skilja på uppföljning och utvärdering. Uppföljning handlar om hur något är eller har utvecklats. En utvärdering är mer fokuserad på att förklara varför något är eller har blivit på ett visst sätt. KBM har till uppgift att arbeta med både uppföljning och utvärdering. I myndighetens regleringsbrev för 2003 har myndigheten fått i uppdrag att utveckla metoderna för både uppföljning och utvärdering. Uppföljningsaspekten behandlas i regeringsuppdraget rörande Årlig uppföljning med KBM dnr 0513/2002. Utvärderingsaspekterna redovisas i detta dokument. Denna redovisning har inte haft som ambition att göra en heltäckande studie om utvärderingsmetodik och skall därför inte heller betraktas som sådan. Syftet med detta dokument är snarare att resonera kring och skapa förutsättningar för en gemensam ansats för de fördjupade genomgångar som skall genomföras i framtiden. Vidare skall förutsättningar skapas så att dessa blir en trovärdig och integrerad del i planeringssystemet för samhällets krishantering. Ytterligare en målsättning är att lämna förslag på områden som KBM finner lämpliga för fördjupad genomgång. Dessa förslag skall dock inte betraktas som färdiga uppdragsbeskrivningar. 6

8 2. Bakgrund och ansats Bakgrunden till regeringens uppdrag är de funktionsgenomgångar som ÖCB genomförde. Huvudsyftet med dessa funktionsgenomgångar var att utvärdera och bedöma den funktionsvisa beredskapen. Dessa genomgångar kunde i många fall identifiera sårbarheter och indikera behov av fortsatt inriktning eller ominriktning av verksamhet inom det civila försvaret. Funktionsgenomgångarna utgjorde också ett viktigt instrument i att identifiera och uppmärksamma de tvärsektoriella bristerna i funktionssystemet. Syftet med att ta fram en modell för fördjupad genomgång är att säkerställa kvaliteten genom att identifiera ett lämpligt angreppssätt för hur dessa skall genomföras. Det är viktigt att denna form av utvärderande verksamhet har en gemensam ansats och utgångspunkt. Det är även viktigt att en fördjupad genomgång genomförs på ett metodiskt vis för att bli trovärdig. Det är också av central betydelse att de fördjupade genomgångarna genomförs på ett sådant sätt att de genererar förtroende hos aktörerna inom planeringssystemet. Tanken är att genomgångarna skall utgöra ett instrument för utveckling och förbättring. Ansatsen i detta dokument är dock inte att skapa en detaljerad och specifik modell för hur fördjupade genomgångar alltid skall genomföras. Syftet är snarare att lyfta fram viktiga aspekter och resonemang som måste beaktas vid genomförandet av varje enskild fördjupad genomgång. Utöver detta skall denna redovisning sätta in de fördjupade genomgångarna i ett större sammanhang för samhällets krishanteringsförmåga. I och med att ett nytt krishanteringssystem och en ny planeringsstruktur infördes i Sverige i juli 2002 var det inte längre relevant att genomföra funktionsgenomgångar. Utvärderingsmetodiken måste istället anpassas till den civila beredskapens nya system och struktur. För att kunna göra detta har KBM bland annat hanterat följande frågeställningar: Hur skall balansen vara mellan en reviderande/granskande genomgång och en genomgång som är kritiskt granskande men samtidigt stödjande? Vem är användaren av resultatet från de fördjupade genomgångarna regeringen, KBM, samverkansområdena eller krishanteringssystemet som helhet? Hur är balansen mellan att vara en granskande reviderande studie och att vara granskande sårbarhetsstudie? Vad är det som skall granskas? Beredskapsåtgärder, myndighetsverksamhet, samverkansområdesverksamhet, processer, eller något ytterligare? Vad vill KBM uppnå med de fördjupade genomgångarna? Hur skall de fördjupade genomgångarna hanteras i planeringssystemet och krishanteringssystemet? 2.1 ÖCB:s funktionsgenomgångar I detta avsnitt ges en bild av de perspektiv som finns och de lärdomar som kan dras utifrån ÖCB:s arbete med funktionsgenomgångar. Detta avsnitt är huvudsakligen baserat på intervjuer med personer inom KBM (se bilaga 1) samt ett antal representanter från de 7

9 olika samverkansområdena (se bilaga 2). Dessa intervjuer har varit framåtblickande på så sätt att även de fördjupade genomgångar har behandlats Sammanfattning av erfarenheter från KBM De personer som har intervjuats på KBM har i allmänhet bedömt ÖCB:s funktionsgenomgångar som bra, intressanta och välskrivna. Vidare så anser man att dessa har fyllt en viktig roll i arbetet med civil beredskap. Funktionsgenomgångarna bedöms ha varit ett bra instrument för att göra en granskning och bedömning av en förmåga och de satsningar som har vidtagits inom en viss funktion. Studierna kom även tydligt att uppmärksamma behovet av det tvärsektoriella perspektivet som nu har fått genomslagskraft i det nya krishanterings- och planeringssystemet. Funktionsgenomgångarna var ett instrument för att värdera och bedöma funktionernas beredskap. Metodmässigt fanns det en strikt modell för hur funktionsgenomgångar skulle genomföras. Inledningsvis följdes denna modell mycket noga. Med tiden antog studierna emellertid ett mindre strikt förhållningssätt. De studier som genomfördes strax före ÖCB:s nedläggning innehöll ingen tydlig metodbeskrivning. En tydlig redovisning av skriftliga källor saknades också. Merparten av de intervjuade anser att studierna utvecklades från att inledningsvis vara mindre kritiska och slagkraftiga, till att i slutet ha en mer kritisk och ifrågasättande karaktär. De intervjuade KBM-medarbetarna är medvetna om betydelsen av att kunna genomföra en kritiskt granskande studie utan att hamna i en direkt konflikt med den verksamhet som studeras. Flera intervjuade framhöll dock att de funktionsgenomgångar som genererade mest konflikter var de bästa. Det är inom dessa områden som mest positiva beredskapseffekter har uppnåtts. Dessa studier resulterade i att berörda myndigheter och verksamheter gavs gemensamma regeringsuppdrag att lösa de brister och sårbarheter som uppmärksammats i genomgångarna. Områdena är idag också ekonomiskt och verksamhetsmässigt prioriterade. Exempel på en sådan kontroversiell funktionsgenomgång med positiv beredskapseffekt är genomgången av delfunktionen Elförsörjning. Däremot anser några av de intervjuade att det kan finnas skäl till att fundera över om ÖCB hanterade resultaten på ett konstruktivt sätt. Det är inte säkert att bästa sättet att kommunicera ett studieresultat är att gå ut med ett pressmeddelande. För att skapa förtroende i krishanterings- och planeringssystemet måste det därför finnas en tydlig linje för hur denna typ av studier genomförs och hur resultatet hanteras av KBM Sammanfattning av erfarenheter från samverkansansvariga myndigheter KBM har också genomfört intervjuer med ett antal samverkansansvariga myndigheter rörande deras erfarenhet av ÖCB:s funktionsgenomgångar. Intervjuerna syftade också till att kartlägga myndigheternas syn på de framtida fördjupade genomgångarna. Intervjuer har genomförts med Post- och telestyrelsen, Affärsverket Svenska Kraftnät, Statens räddningsverk, Socialstyrelsen, Luftfartsverket, Finansinspektionen och Styrelsen för psykologiskt försvar. En till tre personer per myndighet har deltagit i intervju- 8

10 erna. En förteckning över myndigheter och intervjupersonerna redovisas i bilaga 2 där intervjuundersökningen presenteras i sin helhet. Nedan görs en kort sammanfattning av intrycken från dessa intervjuer. De frågor som ställdes i intervjuerna syftade till att belysa de intervjuades syn på: funktionsgenomgångarna, bl.a. synpunkter på användbarheten och på de metoder som användes, tolkning av begreppet fördjupad genomgång, bl.a. synpunkter på verksamhetsområden och ansats, hur den fördjupade genomgången skall användas av regering, riksdag, KBM, samverkansområden m.fl. och de ingående myndigheterna samt för hela krishanteringssystemet, arbetsmetoder och förankring samt områden som bör studeras. Merparten av de intervjuade anser att det var naturligt och bra att funktionsgenomgångarna behandlade områden som var gränssättande för andra verksamheter. Dessa områden var bl.a. elförsörjning och telekommunikationer. Flera av de intervjuade menade dock att en viktig erfarenhet från funktionsgenomgångarna är att de som genomför genomgångarna måste ha kunskap om området och vara lyhörda för de berörda myndigheternas synpunkter. Intervjuerna visar på relativ samstämmighet rörande hur de fördjupade genomgångarna bör genomföras. Att KBM bör planera och genomföra genomgångarna i nära samverkan med berörda samverkansområden och myndigheter poängteras av alla. Det finns mycket synpunkter på KBM:s ambition när det gäller att få in uppgifter i olika former från samverkansområdena och myndigheterna. De intervjuade vill vara med redan i planeringen av genomgångarna för att genomgångarna ska hållas på en ambitionsnivå som de finner rimlig. Till skillnad från de intervjuade inom KBM bedömer de flesta samverkansansvariga att de fördjupade genomgångarna skall göras på eget initiativ av KBM utan särskilt regeringsbeslut. Inledningsvis behövs enligt de intervjuade myndigheterna mer övergripande genomgångar som handlar om själva krishanteringssystemet och dess arbetsprocess. Därefter bör KBM genomföra genomgångar av myndighetsövergripande verksamheter inom ett samverkansområde. En sådan genomgång kan behandla antingen frågor om samverkan, reglering m.m. eller mer tekniska frågor som exempelvis beroenden mellan el och tele. Genomgången bör ha djup för att komplettera mer generella redovisningar såsom riskoch sårbarhetsanalyser. Den bör ge aktörerna i krishanteringssystemet och planeringsprocessen ytterligare kunskap samt underlag för prioritering. KBM bör enligt de intervjuade i normalfallet själv genomföra genomgången. Lämpliga metoder för att samla in information bedöms vara seminarier och intervjuer. Det kan 9

11 vara lämpligt att varje samverkansområde blir berört en gång per försvarsbeslutsperiod. Det är dock behov och inte periodisering som bör styra vilka genomgångar som skall göras. De intervjuade är också positiva till att fördjupade genomgångar görs och till att medverka i dem. 10

12 3. Vad är en fördjupad genomgång? I detta avsnitt lämnas en övergripande bild av vad KBM bedömer att en fördjupad genomgång skall vara och vad som eftersträvas med dessa, samt hur de fördjupade genomgångarna integreras i planeringssystemet. 3.1 Syftet med fördjupade genomgångar Huvudsyftet med fördjupade genomgångar är att genom utvärderande studier kunna identifiera områden som måste stärkas ur ett krisberedskapsperspektiv. Dessa studier bör på så vis få inverkan på den framtida inriktning av samhällets krisberedskap samt kunna ligga till grund för omfördelning av medel. Den övergripande tanken med dessa studier är att genom en kritiskt granskande och analyserande ansats identifiera brister i de satsningar som görs för att stärka samhällets krisberedskap. Studierna skall ha en stödjande uppgift och inte primärt vara fokuserade på att revidera enskilda myndigheters beredskapsverksamhet. De fördjupade genomgångarna skall vara orienterade mot ett tvärsektoriellt perspektiv samt de processer och beroenden som finns mellan olika verksamheter. Det är i detta gränssnitt samhällets krisberedskap är som mest sårbar. Till skillnad från de funktionsgenomgångar som tidigare genomfördes som var mer strikt orienterade mot att värdera en beredskap utifrån de mål och satsningar som fanns inom ett område, skall de fördjupade genomgångarna också ha uppgiften att fungera som sårbarhetsstudier. Dessa studier skall vara utvärderande till sin karaktär med huvudsakligt syfte att identifiera sårbarheter och ömsesidiga beroenden som måste åtgärdas. Ambitionen är att en fördjupad genomgång skall kunna genomföras både med ett brett och smalt perspektiv. KBM skall genom den fördjupade genomgången kunna utvärdera en enskild typ av beredskapsåtgärd som berör flera samverkansområden men också ha en betydligt bredare ansats där exempelvis flera verksamheters beroendeförhållanden studeras. Det mest centrala ur KBM:s perspektiv är att de fördjupade genomgångarna verkligen beaktar det tvärsektoriella perspektivet. Likaså är en helhetssyn central vid genomförandet av genomgångarna dvs. både väpnat angrepp och svåra påfrestningar på samhället i fred skall beaktas. Målsättningen bör vara att resultatet från de fördjupade genomgångarna skall kunna användas av hela krishanteringssystemet. 3.2 Fördjupade genomgångars roll i planeringsprocessen Huvudsyftet med fördjupade genomgångar är att genom utvärderande studier kunna identifiera områden som måste stärkas ur ett krisberedskapsperspektiv. Dessa studier bör få en inverkan på den framtida inriktning av samhällets krisberedskap samt kunna ligga till grund för omfördelning av medel. För att skapa förtroende och förståelse för fördjupade genomgångar som ett instrument för att stärka samhällets krisberedskap är det väsentligt att genomgångarna på 11

13 ett tydligt sätt kan relateras till planeringsprocessen för samhällets krisberedskap. Med planeringsprocessen avses bl.a. arbetet med planeringsunderlag och årlig uppföljning. De fördjupade genomgångarna måste vara fristående från planeringsprocessen vad gäller dess snäva tidsramar, men samtidigt kunna föra in kunskap i planeringsprocessen. De fördjupade genomgångarna är därmed en viktig del i kunskapsuppbyggnaden. Fördjupade genomgångar kan även länkas till planeringsprocessen ur det perspektiv att lämpliga studieområden kan identifieras genom den Årliga uppföljningen och de riskoch sårbarhetsanalyser svenska myndigheter skall genomföra i enlighet med förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap (krisberedskapsförordningen). Resultatet av de fördjupade genomgångarna kan sedan i sin tur påverka den framtida inriktningen av samhällets krisberedskap samt resursfördelningen. På så vis kan fördjupade genomgångar illustreras som fördjupade loopar nära knutna till den ordinarie planeringsprocessen. Kunskapsuppbyggnad: Fördjupad genomgång Inriktning Uppföljning och utvärdering Risk- och sårbarhetsanalys Kunskapsuppbyggnad Kunskapsuppbyggnad Resursfördelning Kunskapsuppbyggnad: Fördjupad genomgång Planeringsprocessen löper över ett kalenderår med huvudsaklig verksamhet under augusti till april månad. De fördjupade genomgångarna är dock studier som löper under en längre tidsperiod (ca månader). Detta innebär att arbetet med en fördjupad genomgång inte alltid tidsmässigt sammanfaller med planeringsprocessen. Det är inte heller säkert att det går att beakta resultatet från en fördjupad genomgång samma år som den genomförs. Snarare är det så att resultatet utgör viktig kunskap inför framtida planering. 12

14 4. Avvägningar KBM har resonerat kring ett antal avvägningar avseende utformandet av de fördjupade genomgångarna. Dessa resonemang har bland annat kretsat kring mandat och initiativ, metodiska frågor samt aspekter som har att göra med förankring och spridning av resultat Mandat m.m. Det är viktigt att de fördjupade genomgångarna åtnjuter förtroende i planeringssystemet. Detta förtroende skapas dels genom KBM:s kompetens men också genom formella mandat i form av regeringsuppdrag och myndighetsinstruktion. Att skapa en tydlig formell legitimitet för KBM att genomföra denna typ av studier kan lösas på två vis. En tydligare skrivning angående denna uppgift skulle kunna föras in i KBM:s instruktion. En annan möjlighet är att regeringen varje år uppdrar åt KBM att genomföra en fördjupad genomgång. Detta kan göras i regleringsbrev eller i särskilt regeringsuppdrag. För att skapa kontinuitet kan ett alternativ vara att regeringen fattar ett mer långsiktigt beslut om ett antal studier som skall genomföras inom en viss tidsram. Ett långsiktigt beslut skulle avsevärt förbättra KBM:s möjligheter att planera sitt studiearbete. Ett långsiktigt beslut av regeringen om prioriterade studieområden kan efterhand kompletteras med regeringsbeslut om genomförande av specifika genomgångar. KBM förordar en modell där myndigheten i regleringsbrev eller genom särskilt regeringsbeslut får i uppdrag att genomföra fördjupad genomgång inom ett visst område. KBM bör också få i uppdrag att årligen lämna in förslag och prioritering på områden som bedöms som lämpliga för fördjupad genomgång. Detta kan exempelvis göras i planeringsunderlaget eller i den årliga uppföljningen. 4.2 Metodik m.m. KBM:s fördjupade genomgångar skall ha sin utgångspunkt i ett utvärderande angreppssätt. Generellt kan sägas att en utvärdering skall beskriva, förklara, värdera och föreslå förändringar i en verksamhet utifrån ett systematiskt insamlande av data. Det är viktigt att skilja på uppföljning och utvärdering. En uppföljning behandlar hur något är eller har utvecklats. En utvärdering är mer orienterad mot att förklara varför och hur det har blivit på ett visst sätt. Uppföljning och utvärdering kan dock kopplas ihop, där uppföljningen exempelvis kan ge indikationer på att något behöver utvärderas. I en utvärdering är värderandet centralt. Utvärdering utgör ett instrument för att uppskatta nytta, förklara utfall och ge utvecklingsvägar. I värderandet är det väsentligt att de omdömen som görs och de värderingar som präglar studierna är väl förankrade. 13

15 4.2.1 Typ av utvärdering I den allmänna utvärderingsteorin talas om ett antal olika typer av utvärderingar med olika syften: summativa främjande formativa upplysande strategiska Summativa utvärderingar är av kontrollerande karaktär i en vid bemärkelse en bedömning av hur något har gått. En främjande utvärdering syftar till att förbättra en verksamhet eller insats utvärderingen skall syfta till att något skall kunna fungera bättre. En främjande utvärdering kan vara ett stöd till den utvärderade aktören eller organisationen. Formativa utvärderingar pågår underhand och är väldigt lika de främjande utvärderingarna. För att skapa en ökad förståelse för en verksamhet, dess processer, strategier och organisation kan upplysande utvärderingar genomföras. På samma vis kan utvärderingar göras av strategiska skäl. Dessa olika typer av utvärderingar utesluter inte varandra utan en enskild utvärdering kan ha flera olika syften. Däremot bör det preciseras var tyngdpunkten för den enskilda utvärderingen ligger. Utvärderingar av kontrollerande karaktär ligger närmare den regelrätta revisionsverksamheten. Revision kräver en tydlig standard eller krav att revidera verksamheten emot. De fördjupade genomgångar som skall genomföras av KBM bör inte i första hand inrikta sig mot att genomföra reviderande granskning. Denna typ av verksamhet bör snarare bedrivas av den nya Riksrevisionen. Det övergripande syftet med KBM:s fördjupade genomgångar är att de skall vara av en främjande karaktär, för att stärka utvecklingen av samhällets krisberedskap i ett övergripande perspektiv. De fördjupade genomgångarna kan dock även ur ett metodiskt perspektiv vara av upplysande eller strategisk karaktär När skall en fördjupad genomgång genomföras? En viktig faktor att beakta vid genomförande av en fördjupad genomgång är när en sådan studie skall genomföras. Vad som är en lämplig tidpunkt är beroende på vad det är som skall studeras. Även internationella händelser och samhällsförändringar samt kända beslutstillfällen så som t.ex. totalförsvarsbeslut är andra viktiga faktorer som man bör ta hänsyn till vid val av tidpunkt. KBM:s fördjupade genomgångar bör vara ett instrument som skall kunna utvärdera och studera förändringsprocesser, verksamhet, åtgärder, identifiera brister vilka kan föranleda en förändrad inriktning av samhällets krisberedskap. Det är därför väsentligt att det finns framförhållning och en långsiktig tidsplan. Samtidigt måste KBM ha en sådan flexibilitet att myndigheten med kort varsel kan sätta igång arbetet med en fördjupad 14

16 genomgång. KBM anser därför att myndigheten regelbundet skall lämna in förslag på områden som bedöms som viktiga att studera. I framtiden bör fördjupade genomgångar genomföras regelbundet. KBM har avsikten att utveckla kapacitet att genomföra 1-2 fördjupade genomgångar per år. Den tid som bedöms behövas för varje enskild genomgång bör vara 6-12 månader. Beslut om vilka områden som skall studeras kan lämnas i regleringsbrev eller genom särskilt regeringsbeslut. Se även avsnitt Vem skall genomföra en fördjupad genomgång? För att kunna ta ställning om vem som bör genomföra en fördjupad genomgång måste två faktorer beaktas: behovet av sakkunskap rörande samhällets krisberedskap och/eller den specifika verksamhet som skall studeras och behovet av en objektiv och neutral utvärderare. Till detta skall också läggas KBM:s övergripande uppgift och roll att ha en samlad bild över samhällets krisberedskap. Det främsta skälet för att ha denna överblick är att myndigheten skall kunna inrikta och föreslå resursfördelning inom sitt verksamhetsområde. I samband med den reform som genomfördes av det svenska krishanteringssystemet har också betydelsen av KBM som en starkare analytisk aktör betonats. Det är därför viktigt att KBM alltid har en tydligt ledande roll i de fördjupade genomgångarna. Myndigheten har i övrigt en samordnande uppgift och har därför erfarenhet av att på ett sakligt vis förhålla sig till övriga aktörer inom krishanteringssystemet och den verksamhet som bedrivs. Då myndigheten har överblick över den civila beredskapen tillgodoses kravet på sakkunskap rörande samhällets krisberedskap. För att tillgodose behovet av sakkunskap inom det specifika område som skall studeras kan det ibland vara lämpligt att ta in konsulter. Behovet av sakkunskap kommer också på sikt att kunna tillgodoses genom de KBM-medarbetare som är utsedda som kontaktpersoner för de olika samverkansområdena. Om det finns behov av att skapa en neutral miljö i utvärderingssituationen kan det också finnas ett värde av att använda konsulter. En erfarenhet från ÖCB:s tidigare funktionsgenomgångar är att det kan vara svårt för konsulter att få tillgång till material inom vissa samhällssektorer. KBM bör som myndighet inom säkerhets och beredskapsområdet ha lättare att få tillgång till känsligt och sekretessbelagt material jämfört med konsulter och andra utredningsorgan. Enligt KBM:s bedömning är det av avgörande betydelse att få tillgång till denna typ av material i samband med en fördjupad genomgång. Likaså är inte all verksamhet lika väl dokumenterad i skriftlig form, vilket innebär att en inblick i verksamhetens nätverk och historia är väsentlig för att kunna genomföra en genomgång av god kvalitet. Denna kunskap och insikt finns ofta hos de berörda studerade aktörerna men också hos KBM. Däremot kan det vara svårare för en konsult eller ett utredningsorgan som i sin dagliga gärning inte verkar inom den civila beredskapen att inom överskådlig tid få denna inblick. 15

17 KBM anser därför att fördjupade genomgångar alltid skall genomföras av KBM eller med projektledare från myndigheten. Det är viktigt att KBM förblir oberoende, och att den kunskapsuppbyggnad som skapas genom de fördjupade genomgångarna stannar inom KBM och krishanteringssystemet. 4.3 Förankring För att fördjupade genomgångar verkligen skall upplevas som ett konstruktivt instrument för aktörer inom krishanteringssystemet måste studierna förankras på ett tydligt vis. Denna förankring får dock inte medföra ett försvagande av den kritiska analysen. Snarare måste förankring och förtroende i systemet eftersökas genom att genomföra studier med hög kvalitet. Förankring och förtroende kan skapas i olika faser av en fördjupad genomgång inför, under och efter. Se även kapitel 5. Genom en kontinuerlig information och kontakt med den verksamhet som utvärderas kan ett förtroende skapas, vilket i sin tur även utgör en form av kvalitetssäkring. Synpunkter kan kontinuerligt diskuteras utan att med nödvändighet innebära avkall på objektivitet och kritiskt förhållningssätt. Det centrala för att skapa ett konstruktivt förhållningssätt mellan studerande och studerade aktörer är att ha ett tydligt budskap att förmedla gällande syftet med fördjupade genomgångar. KBM har ett ansvar att föra ut budskapet att de fördjupade genomgångarna i förlängningen utgör ett instrument som gynnar utvecklingen av samhällets krisberedskap i sin helhet, och inte utgör ett instrument för att kritisera en enskild myndighet eller verksamhet. För att skapa en positiv inställning till denna typ av studier är hanteringen av slutresultatet särskilt viktigt. Även om KBM äger resultatet av en fördjupad genomgång är det avgörande att det hanteras som ett resultat av värde för hela krishanteringssystemet. Beroende på det studerade områdets natur kan graden av öppenhet och spridning av materialet variera. Däremot bör alltid en dialog ske med berörda myndigheterna och organisationerna. För att skapa en tydligare öppenhet kring resultat och för att möjliggöra en konstruktiv dialog bör seminarieform för diskussion av en fördjupad genomgång övervägas. Detta ger utvärderarna och de utvärderade en möjlighet att komma till tals och skapa en dialog kring området utifrån olika perspektiv. Denna form av dialog är en förutsättning för att i nästa skede uppnå det som är huvudsyftet med fördjupade genomgångar att verksamheten vid behov anpassas och förändras i syfte att stärka samhällets säkerhet och krisberedskap. Genom att öppna upp för diskussion kring resultatet från en fördjupad genomgång uppnås indirekt en kvalitetssäkring. 16

18 5. Hur skall fördjupade genomgångar genomföras? Det praktiska genomförandet av en fördjupad genomgång bör delas in i tre faser. Dessa är Förstudiefasen, Genomförandefasen, Informations- och förankringsfasen. 5.1 Förstudiefas Inledningsvis måste den fördjupade genomgångens syfte klarläggas och preciseras. Det är väsentligt att ha en klar bild av varför en fördjupad genomgång görs. Arbetet organiseras med utgångspunkt i studiens syfte och vilket verksamhetsområde som skall studeras. I detta skede beslutas om behovet av att involvera externa konsulter och behovet av att knyta representanter från den studerade verksamheten till uppdraget. För resonemang kring involverandet av externa konsulter och andra berörda aktörer se avsnitt De fördjupade genomgångarna kan organiseras på olika vis, men tydlig projektledning och en intern referensgrupp bör alltid finnas. En extern referensgrupp kan också vara önskvärd för att tillföra kunskap men också ur ett förankrings- och informationsperspektiv. Innan arbetet påbörjas skall syftesformulering och ansats stämmas av med Försvarsdepartementet, eventuella externa konsulter samt med den verksamhet som skall studeras. Därefter är det väsentligt att övriga aktörer inom krishanteringssystemet genom en informationsskrivelse eller vid ett större möte informeras om arbetet och dess tidplan. Liksom för allt övrigt arbete inom KBM skall en tydlig arbetsplan finnas för uppdraget. En förstudie bör i regel genomföras inför en fördjupad genomgång då det är en bra metod för att identifiera de mest relevanta kärnfrågorna. Exempelvis kan en förstudie genomföras genom en PM författad av en expert inom området, en bredare studie med djupintervjuer med ett antal centrala aktörer, litteraturgenomgång eller seminarium. Vilken metod som väljs är beroende av det område som skall studeras och hur känd verksamheten är för dem som skall genomföra den fördjupade genomgången. Det väsentliga är att få en tydlig bild av sammanhangen och de viktigaste komponenterna för det som skall studeras. Detta kan även omfatta olika intressenters perspektiv och inställningen hos den verksamhet som skall utvärderas. Efter förstudien bör syfte formuleras och ansats, tidsplan ses över och stämmas av emot de erfarenheter som inkommit under förstudien. Förstudien kan därmed också betraktas som en viktig komponent i att göra en översiktlig beskrivning av det område som skall studeras. Denna bör bl.a. omfatta berörda aktörer, existerande mål, processer och ambitioner. Det är viktigt att stämma av dessa beskrivningar med berörda aktörer. Resultatet av en fördjupad genomgång är dock i sig att betrakta som en djupgående verklighetsbeskrivning och värdering av denna, kring vilken det inte med nödvändighet kommer att råda konsensus. 17

19 5.2 Genomförandefas Eftersom fördjupade genomgångar har en betydligt bredare och en mer flexibel ansats än ÖCB:s funktionsgenomgångar kan inte en entydig analysmodell ställas upp som är applicerbar för alla fördjupade genomgångar. Det är dock väsentligt att inför varje enskild fördjupad genomgång identifiera en analysmodell utifrån vilken studien kan läggas upp och verksamheten analyseras. Detta kan bland annat omfatta en form av beskrivningsmodell en beskrivning av hur den verksamhet som skall studeras är tänkt att fungera. Hur beskrivningsmodellen utformas beror på det område som skall studeras. Modellen kan bl.a. omfatta vilka beredskapsinsatser som görs för att stärka samhällets krisberedskap, den enskilda verksamheten, hur denna genomförs, vilka processer som pågår, vilka förklaringsfaktorer som kan finnas till verksamheten, vilka de mest centrala frågorna är inom området samt bedömningskriterier. Verksamheten inom samhällets krisberedskap och den verksamhet som bedrivs hos ett antal aktörer inom ramen för systemet, åtföljs inte alltid av en tydligt nedbruten målstruktur. Därför är det väsentligt att skapa en bild av hur det är tänkt att den verksamhet som skall studeras skall fungera och vilka kriterier det är som behöver bedömas. Utifrån detta inledande arbete måste området studeras genom att samla in kunskap. Detta handlar oftast om både mjuk samt hård information och kan göras på flera olika sätt bl.a. genom text och dokumentanalys, intervjuer, enkäter, studiebesök, seminarier. Beroende på vad som skall studeras kan samtliga metoder användas. Utifrån tidigare erfarenheter från funktionsgenomgångar är intervjuer och studiebesök viktiga verktyg, vilka dock bör kompletteras med textanalyser. Enkäter kan i vissa fall vara användbara men är förknippade med vissa svårigheter. Då verksamheten för att stärka samhällets krisberedskap är en mycket komplex och interagerande verksamhet kan det oftast vara svårt att ge entydiga svar på enkätfrågor. Om enkäter används bör dessa kompletteras med intervjuer. Intervjuer kräver dock en god inblick i intervjumetodik och att intervjuaren har en god förmåga att förhålla sig objektiv, utan att leda samtalet i någon riktning. Intervjuguide och frågeställningar bör finnas tydligt redovisade och intervjuerna dokumenteras. De intervjuade skall dock i vissa fall kunna förbli anonyma. I vissa fall kan sekretess påverka möjligheterna till dokumentation men öppenhet bör så långt som möjligt vara en strävan vid genomförandet av fördjupade genomgångar. Seminarieverksamhet har inte använts i någon större utsträckning i de tidigare funktionsgenomgångarna men bör i framtiden beaktas som ett instrument för informationsinsamling och förankring. Den verksamhet som studeras är i stor utsträckning tvärsektoriell och kräver samverkan mellan många olika aktörer. Att i seminarieform med representanter från olika verksamhetsområden diskutera ett antal frågeställningar bör därför vara ett mycket användbart instrument vid fördjupade genomgångar. Oavsett val av metod är det, som nämnts ovan, av värde att göra en förstudie. En sådan studie ger vägledning i vilka frågeställningar som är de mest relevanta att studera och är också ett viktigt instrument för att identifiera intervjufrågor och bedömningskriterier. Nätverket inom ramen för arbetet med samhällets krisberedskap är mycket starkt och av central betydelse för den existerande beredskapen i samhället. Det är därför av stor vikt att KBM lyckas skapa förtroende för denna typ av studier och dess syfte. Om detta 18

20 förtroende inte finns, kan möjligheterna att genomföra fördjupade genomgångar försvåras och effekten av dess resultat minska. De utvärderade får inte uppleva de fördjupade genomgångarna som ett hot eller negativt i den mening att en kritisk bedömning av verksamheten skulle kunna leda till mindre ekonomiska satsningar. På omvänt vis får det inte heller uppfattas som en möjlighet till ökade resursmässiga satsningar vilket även det skulle kunna leda till att olika aktörer håller varandra om ryggen på ett mindre konstruktivt sätt. Efter att allt underlag samlats in bör faktauppgifterna kontrolleras med berörda aktörer. Intervjuunderlaget bör också stämmas av med de enskilda intervjuade. Därpå skall underlaget sammanställas och analyseras gentemot den beskrivningsmodell som finns. En viktig uppgift för de fördjupade genomgångarna är att identifiera sårbarheter av avgörande betydelse för samhällets krisberedskap. Det överordnade syftet med studierna är att vara ett stöd för att kunna utveckla samhällets säkerhet och beredskap. Det är därför viktigt att den fördjupade genomgången innehåller konkreta förbättringsförslag. Då KBM inte är experter på enskilda verksamheter, kan dessa förslag oftast röra verksamheter som måste studeras vidare av respektive sektorsansvariga. Förslag bör så långt som möjligt sakmässigt kontrolleras med berörda aktörer utan att för den skulle göra avkall på KBM:s självständiga analys och slutsatser. 5.3 Informations- och förankringsfas KBM:s framgång med arbetet med fördjupad genomgång är starkt beroende av vilket förtroende myndigheten kan skapa i Krishanteringssystemet. En viktig pedagogisk uppgift är därför att föra ut det överordnade syftet med dessa studier och dess positiva effekt. De fördjupade genomgångarna bör därför beskrivas som en integrerad, om än fördjupad, del i planeringsprocessen för samhällets krisberedskap. Genom att ge denna typ av studier en naturlig roll i den process som kontinuerligt pågår torde också förtroendet öka och värdet av dessa studier synliggöras. I samband med genomförandet av en fördjupad genomgång är det därför viktigt att löpande informera om det arbete som pågår och så långt möjligt skapa en öppenhet kring arbetet. Detta får dock inte negativt inverka på KBM:s kritiska analys utan snarare skapa förtroende för den analys som myndigheten slutligen gör av det studerade området. Under arbetets gång bör avstämningar regelbundet ske med berörda aktörer i den studerade verksamheten. Likaså bör avstämning ske med Försvarsdepartementet för att skapa en förberedelse för att ta emot resultatet av den fördjupade genomgången. Liksom all annan verksamhet inom KBM är det naturligtvis också väsentligt att studien är väl förankrad inom den egna organisationen. För att tydligare skapa en öppenhet kring verksamheten rörande fördjupade genomgångar är externa referensgrupper bestående av representanter från samverkansområdena ett värdefullt verktyg. Som nämnts tidigare bör de fördjupade genomgångarna så långt som möjligt vara öppna och tillgängliga. Beroende på vad som är studerat måste spridningsform diskuteras. Detta bör även stämmas av med den verksamhet som har studerats. Att genomföra 19

21 ett seminarium är ett instrument för att skapa en fortsatt konstruktiv dialog för hur resultatet skall hanteras och vilka effekter detta skall få för den framtida utvecklingen av samhällets krisberedskap. I ett sådant forum ges samtliga berörda aktörer möjlighet att framföra sina argument och en förtroendefull diskussionsmiljö kan skapas. Studierna måste även dokumenteras skriftligen och bör tryckas. Ytterligare en väsentlig aspekt för att skapa förtroende i systemet för denna typ av studier, är att skapa spårbarhet. Även om mycket material kan vara av hemlig karaktär bör en tydlig dokumentation ske som möjliggör en spårbarhet i studien i efterhand. Det är dock viktigt att det material som är av sekretesskaraktär så förblir. 20

22 6. Förslag på områden för fördjupad genomgång De fördjupade genomgångarna bör studera områden och verksamheter både brett och smalt, samtidigt som det tvärsektoriella perspektivet skall finnas med. Fokus bör ligga på att stärka utvecklingen av en verksamhet och en förmåga i syfte att skapa en bättre krishanteringsförmåga. Det kan vara en fördel om KBM tar fram en långsiktig plan avseende vilka områden som bör studeras under en viss tidsperiod. Detta bör vara en övergripande plan som naturligtvis skall kunna justeras beroende på bl.a. samhällsutvecklingen och den internationella utvecklingen. Utifrån denna långsiktiga plan kan regeringen uppdra åt KBM att genomföra de specifika studierna. Med tanke på den stora mängd övriga regeringsuppdrag som KBM har att genomföra under hösten 2003 så bör myndigheten tidigast våren 2004 erhålla uppdrag att genomföra en fördjupad genomgång. Nedan återfinns en förteckning över områden som kan vara lämpliga för fördjupad genomgång. Förslagen är kortfattat beskrivna och skall inte uppfattas som slutgiltiga förslag till regeringsuppdrag. KBM avser att fördjupa nedanstående redovisning under hösten Följande områden kan vara lämpliga för fördjupad genomgång: Bevakning och skydd av den samhällsviktiga infrastrukturen. Studien skulle syfta till en utvärdering av skydd och bevakning av viktiga anläggningar i den samhällsviktiga infrastrukturen. Studien skulle avse både attacker från fredstida terrorister och sabotageförband vid ett väpnat angrepp. Studieresultatet skulle kunna ligga till grund för ett förslag till hur skydd och bevakning skall genomföras av samhällsviktiga objekt och anläggningar. Berörda aktörer skulle sannolikt vara polisen, Försvarsmakten, privata bevakningsföretag och anläggningsägare. Ledningsförmågan hos de samverkansansvariga myndigheterna. Studien skulle syfta till att utvärdera ledningsförmågan hos de centrala samverkansansvariga myndigheterna vid en svår påfrestning på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp. Studien skulle avse både teknisk och personell ledningsförmåga. Studiens resultat skulle kunna ligga till grund för att utveckla och förbättra ledningsförmågan. Berörda aktörer skulle sannolikt vara merparten av de samverkansansvariga myndigheter som finns utpekade i Krisberedskapsförordningen. Ledningsförmågan hos länsstyrelser såsom geografiskt områdesansvariga organ. Studien skulle syfta till att utvärdera ledningsförmågan hos kommun och länsstyrelse vid en svår påfrestning på samhället i fred eller vid väpnat angrepp. Studien skulle avse både tekniska och personella förutsättningar. Studiens resultat skulle kunna ligga till grund för att utveckla och förbättra ledningsförmågan. Berörda aktörer skulle sannolikt vara länsstyrelser, kommuner och Svenska Kommunförbundet. Samhällets operativa uthållighet. Studien skulle syfta till att utvärdera uthålligheten och den operativa förmågan hos några prioriterade aktörer i krishanteringssystemet vid en svår påfrestning på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp. Resultatet från studien skulle kunna ligga till grund för förslag till operativ uthållighet och för- 21

23 måga hos samhällsviktig verksamhet. Studien skulle sannolikt beröra några samverkansansvariga myndigheter, länsstyrelser, kommuner och Försvarsmakten. Strategi för reservkraft. Studien skulle syfta till att kartlägga genomförda reservkraftssatsningar och på sikt utmynna i förslag på strategi för samhällets anskaffning av reservkraft. Studien skulle ha användarefokus men sannolikt beröra flertalet av de samverkansansvariga myndigheterna, länsstyrelser, kommuner och landsting. Förmågan hos polis, räddningstjänst och hälso- och sjukvården vid NBC-attack. Studien syftar till att utvärdera ovan nämnda aktörernas förmåga att hantera större terroristaktioner där N-, B- eller C-stridsmedel används. Studien skulle kunna ligga till grund för framtida inriktning av polisens, räddningstjänsten och sjukvårdens förmåga och kapacitet inom detta område. Studien skulle bl.a. beröra samverkansområdet Spridning av farliga ämnen och Försvarsmakten. Allvarlig smitta bland djur. Studie skulle syfta till att utvärdera samhället förmåga att hantera alla kringhändelser i samband med en allvarlig smitta bland djur. Studien skulle kunna ligga till grund för framtida beredskapsförberedelser inom detta område. Studien skulle bl.a. beröra samverkansområdet Spridning av farliga ämnen, länsstyrelserna och branschorganisationer. Sårbarheten i dricksvattenförsörjningen. Studien skulle syfta till att utvärdera och presentera en samlad bild över sårbarheten i dricksvattenförsörjningen. Studieresultatet skulle kunna ligga till grund för framtida beredskapsåtgärder inom dricksvattenområdet. Studien skulle bl.a. beröra Livsmedelsverket, länsstyrelser och kommuner. Sårbarheten, ömsesidiga beroenden och beredskapen inom transportsektorn. Studien skulle syfta till att göra en samlad utvärdering av sårbarheten inom transportsektorn. Studien skulle främst avse sårbarheter och beroenden förknippade med svåra påfrestningar på samhället i fred men också vid väpnat angrepp. Studien skulle kunna ligga till grund för en framtida inriktning av beredskapsverksamheten inom samverkansområdet Transporter. Studien skulle sannolikt beröra trafikverken och ett antal branschorganisationer. Sårbarheten och robustheten i de finansiella systemen. Studien skulle syfta till att ge en samlad bild över sårbarheter och beroenden inom de finansiella systemen. Studien bör även omfatta de offentliga transfereringssystemen. Resultatet från studien skulle kunna ligga till grund för den fortsatta beredskapsverksamheten inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet. Studien skulle sannolikt bl.a. beröra Finansinspektionen, Riksförsäkringsverket, företag och branschorganisationer. Sårbarheten i elförsörjningen. Studien skulle syfta till att utvärdera hur beredskapen har förbättrats och sårbarheten minskat inom elförsörjningen till följd av de omfattande beredskapssatsningar som gjordes efter ÖCB funktionsgenomgång av delfunktionen Elförsörjning. Studieresultatet skulle kunna ligga till grund för fortsatt inriktning av beredskapsverksamheten inom detta verksamhetsområde. Studien skulle sannolikt beröra Statens energimyndighet, Svenska Kraftnät, företag och branschorganisationer. Typ och antal samverkansområden. Studien skulle syfta till att utvärdera om typen 22

24 och antalet samverkansområden är rätt. Vidare bör studien överväga om rätt myndigheter ingår i rätt samverkansområde. Resultatet från studien skulle utgöra underlag i den fortsatta utvecklingen av planeringssystemet. Studien skulle beröra alla samverkansområden. Informationssäkerhet. Studien skulle syfta till att i dialog med Informationssäkerhetsutredningen utröna hur verksamheten har utvecklats inom informationssäkerhetsområdet och om medelstilldelningen har stått i paritet med den verksamhet som har bedrivits hos aktörerna. Studieresultatet skulle användas för att utveckla och förbättra informationssäkerhetsarbetet. Studien skulle beröra bl.a. KBM, Försvarets radioanstalt, Post- och telestyrelsen samt Försvarets materielverk. 23

25 7. Sammanfattning Sammanfattningsvis anser KBM att: De fördjupade genomgångarna skall vara utvärderande till sin karaktär och ha en stödjande funktion för den verksamhet som utvärderas. De fördjupade genomgångarna skall identifiera sårbarheter och ömsesidiga beroenden. De fördjupade genomgångarna skall tillföra planeringsprocessen, KBM och krishanteringssystemet ny kunskap. Regeringen bör lämna särskilt regeringsuppdrag till KBM vid varje tillfälle som det skall genomföras en fördjupad genomgång. KBM bör inte få i uppdrag att genomföra någon fördjupad genomgång under hösten 2003 utan tidigast våren De fördjupade genomgångarna skall genomföras av KBM-personal eller med projektledare från KBM. Konsulter skall främst användas i situationer där det krävs specialistkompetens. Det praktiska genomförande av en fördjupad genomgång skall bestå av tre faser. Dessa är förstudiefas, genomförandefas samt informations- och förankringsfas. KBM bör fortsätta utvecklingsarbetet med modell för fördjupad genomgång under hösten En av de delar som KBM särskilt avser att belysa i det fortsatta arbetet är områden lämpliga för fördjupad genomgång. Vidare avser KBM att redovisa hur man arbetar med motsvarigheten till fördjupad genomgång i några andra europeiska länder. 24

26 Bilaga 1 Intervjuer med KBM-medarbetare Arbetets uppläggning Inom KBM genomfördes djupintervjuer med ett antal nyckelpersoner. Dessa är - Kenneth Axelsson, chef Krishanteringsenheten - Ulf Hedin, utredare Planerings- och samordningsenheten - Lars Löfqvist, chef Tekniska enheten - Peter Stern, chef Forsknings- och analysenheten - Eva Sylvén, sektionschef Kompetensförsörjningssektionen - Svante Werger, chef Informationsenheten Övriga: - Ulf Wennerberg, konsult åt ÖCB Intervjuerna utgick från följande frågeställningar: 1. Synen på ÖCB:s funktionsgenomgångar - övergripande: Verksamheter som granskades? Användbarhet? Metod? Förankring? 2. Tolkning av fördjupad genomgång: Hur borde KBM tolka fördjupad genomgång av olika områden inom handlar det om verksamhetsområde som är finansierade inom utgiftsområdet eller är det ett bredare perspektiv? Perspektiv på vad genomgången bör omfatta värdering av genomförda åtgärder etc. eller ett bredare perspektiv på hela verksamhetsområdet med ett tydligare sårbarhetsperspektiv? 3. Syn på vilken roll fördjupade genomgångar kan spela: I krishanteringssystemet och planeringsprocessen För KBM som helhet För respektive enhets verksamhet Koppling till övriga processer Hur säkerställa förtroende i systemet? 4. Syn på förankring, mandat etc. Hur hantera rollen som granskare och utvärderare av verksamhet som aktörer inom nätverket ansvarar för KBM-initierade genomgångar eller behov av regeringsuppdrag etc. 25