SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Kommunala Pensionärsrådet ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Transkript

1 Plats och tid Listerbysalen kl Ordinarie ledamöter Närvarande: Bo Johansson Omsorgsnämnden Ingegerd Johansson Omsorgsnämnden Rickard Karlsson PRO-Ronneby Nils-Otto Olsson PRO-Kallinge Karl Lind PRO-Backaryd Astrid Adholm SPF-Ronneby Ulla Svensson SPF-Kallinge Nils Olofsson SPRF Karl-Erik Karlsson SKPF Ersättare Nils-Erik Karlsson PRO-Ronneby Åke Andersson PRO Listerby/ J-hus Arne Fransson SPF E-Boda/Tving Christel Svensson SKPF Övriga deltagare Mats Westrin Karin Widekrantz May-Gull Hensche Kommunledningskontoret Mas Sekreterare 67 Utses att justera Nils-Otto Olsson Justeringens plats/tid Omsorgskontoret Underskrifter Sekreterare: Paragrafer: Ordförande: Justerande: May-Gull Hensche Bo Johansson Nils-Otto Olsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Ronneby Kommunala Pensionärsråd Sammanträdesdatum Datum för anslags Datum för anslags uppsättande nedtagande Förvaringsplats för protokollet Omsorgskontoret Underskrift May-Gull Hensche

2 1 65 Ordförande Bo Johansson hälsar välkommen och förklarar sammanträdet öppnat. Utsänd kallelse och dagordning godkännes. 66 Nils-Otto Olsson utses till att justera dagens protokoll. 67 Kostutredning Kostutredningen skickades tillsammans med kallelsen. Mats Westrin från kommunledningskontoret har gjort utredningen med utgångspunkt från följande direktiv: Hur ska Ronneby kommuns kostverksamhet vara uppbyggd för att till så låg kostnad som möjligt o uppfylla krav från lagar och förordningar o krav och önskemål om produktion och kvalité från kunder, personal och kärnverksamheterna. ( krav från konsumenter och kärnverksamheter delas ut ) Kostverksamheten kostar idag 45 mkr/år varav 55 % utgör personalkostnader och 31 % livsmedelskostnader. Det är stor variation på efterfrågan av mat. Under skoltid lagas ca 5500/portioner/dag medan det under skolloven sjunker till 2000 Idag kan man laga mat i 15 olika kök, varav 2 centralkök. Det är beräknat att de mindre köken kan fungera under minst 10 år till. Förslaget: o Renovering av köket på Vidablick, nedläggning av centralköket i Kallinge, bibehållande av förskolornas tillagningskök. o Ställningstagande till övriga kök när det uppstår behov av ny- respektive reinvestering. o Specialstudier av skolornas kök pga. minskad verksamhet. Riskanalys är gjord. Utredningen har behandlats i Kommunstyrelsen. Sammanfattning: Utredningen innebär inga förändringar för pensionärerna. I framtiden kan både varm och kall mat levereras.

3 2 Forts 67 Nils-Otto Olsson :Varför får inte eleverna vara i köken? Svar från Mats Westrin: Det finns ett EU-direktiv tom Vi har dispens och förhandlingar pågår om förlängning av denna. Astrid Adholm: Var ska maten lagas när köket på Vidablick renoveras? Svar från Mats Westrin: Det finns överkapacitet i Kallinge. Åke Andersson: Finns det någon möjlighet att påverka förslaget om endast ett tillagningskök? Maten ska tillagas så nära den enskilde som möjligt. Att få känna doft av mat och ha möjlighet att påverka är en livsfråga. Svar från Bo Johansson : Diskussion har förts om varm eller kall mat. Den politiska inriktningen är att det ska levereras varm mat. Det är viktigt att den är varm när den kommer fram till den enskilde. Astrid Adholm: Ska det bara lagas en rätt så att barn och äldre får samma mat? Svar från Karin Widecrantz: De flesta äldre har ett helt annat näringsbehov än barn. Dom behöver små portioner med högt näringsvärde. Socialstyrelsen ska göra en utredning om äldres matvanor. Svar från Mats Westrin:Kyld mat lagas tidigt på dagen och varm mat måste lagas senare. Detta påverkar inte näringsvärdet. Svar från Bo Johansson : Eleverna äter även hemma. Medicinska synpunkter måste läggas på de äldres kost. Ulla Svensson: Det förekommer specialkoster både bland yngre och äldre. Hur ska detta hanteras? Svar från Mats Westrin: Det finns redan idag. Cristel Svensson: Har man tänkt på invandrarnas matvanor? Svar från Mats Westrin: Man ska lyssna på kunderna, alla möjligheter finns. Svar från Karin Widecrantz: Alla invandrarbarn på skolorna får detta tillgodosett. Det är viktigt att man får valmöjligheter när det gäller maten. Idag har man detta endast i restaurangen på Vidablick. Nils-Otto Olsson: Invandrarbarn har alltid fått särskild mat. Karl-Erik Karlsson anser att utredningen är i enlighet med KPR:s förslag. Man bör kunna få välja mellan varm och kall mat. Nils Olofsson hänvisar till sid. 13 där det inte nämns något om äldreomsorgen, endast skolan. Svar från Mats Westrin: Se kursiv stil: Att kosten serveras vid rätt tillfällen, erbjuder god, tillräcklig och näringsriktig mat som ger konsumenterna lust att äta. Kosten ska även tillagas i enlighet med lagar och föreskrifter.

4 3 68 Budgetuppföljning tertial Materialet utsänt med kallelse till sammanträdet Information av Bo Johansson: Prognosen var ett underskott på 4,9 mkr men detta blir troligtvis något lägre. Kostnadsökningar har skett inom handikappomsorgen, ( daglig verksamhet, personligt utformat stöd, sociala öppenvårdsteamet och Sjöarp). Dessutom har en ny brukare tillkommit som vårdas utomläns. Kostnad 402 tkr år Detta finns med i äskande Karl-Erik Karlsson påtalar äldreomsorgens kostnader för hyror och undrar om avtal om blockhyra har skrivits med Ronneby Hus. Svar från Bo Johansson: Ronneby Hus har ett avtal klart, men det har inte tagits något beslut i frågan. Minskade hyresintäkter beror på att lägenheter stått tomma inför ombyggnaden av Vidablick. Det finns också tomma lägenheter på Olsgården. Ombyggnaden där är lagd på is eftersom finansieringen inte är klar. Det är heller inte någon större efterfråga på särskilda boende. Troligtvis kommer hyresnivåerna att höjas på en del ställen eftersom det är ojämn fördelning. Astrid Adholm: Kan det vara så att många anser att det inte är lönt att söka till särskilt boende eftersom bedömningarna har blivit striktare? Svar från Bo Johansson: Det kan vara en orsak men många äldre håller sig friskare långt upp i åren. Nils-Otto Olsson anser att det är ett noll-spel : Ingen hyra ingen vård. Svar från Bo Johansson: Det är billigare med vård i enskilt boende upp till ca 200 tim/månad. Svar från Karin Widecrantz: Den som har mycket hjälp i enskilt boende har själv valt detta. Det är svårt när det gäller dementa personer eftersom dessa inte ser klart på sin situation.

5 4 69 Budget 2006 Materialet utsänt med kallelse till sammanträdet Information av Bo Johansson: Omsorgsnämndens äskande inför 2006 presenterades i våras. Då fanns arbetsmiljöverkets krav inte med. Budgetprocessen har varit bra och det finns ett bra underlag till äskandena. Handikappomsorgen fick igenom samtliga äskande. Alla pengarna där kommer inte att behövas 2006 med anledning av att vissa bostäder inte blir klara. Den demografiska utvecklingen är osäker, därför ströks 1,4 mkr. Äskande till företagshälsan halverades och det blev en minskning för inköp av datorer. Det senare ska rymmas i kompetensstegen. Kapitaltjänstkostnader för ombyggnad inom äldreomsorgen. Omsorgsnämnden fick totalt 10,7 mkr i utökad budgetram inför Socialstyrelsens rapport tid för vård och omsorg Rapporten och pressmeddelande från fss skickades ut tillsammans med kallelsen. Karin Widecrantz: Gert Alaby på Socialstyrelsen har uttalat sig om att underlaget som är köpt från ett konsultföretag, kanske inte är helt tillförlitligt. I rapporten påstås det att vårdtagarna endast erhåller 60 % av: beviljad tid. Föreningen Sveriges Socialchefer (fss) ifrågasätter rapporten. Karin säger att vi globalt sett har en mycket god äldreomsorg i Sverige men den kan dock bli bättre. För Ronnebys del visar kvalitetsbarometern goda resultat. Det är inte viktigt med timmar utan att de beviljade insatserna blir utförda och håller god kvalitet. Astrid Adholm: Kvalitetsbarometern visar att kvaliteten blivit sämre. Räknas inte tid? Svar från Karin Widecrantz: Den enskilde beviljas insatser och inte tid. Tidsangivelser är till för avgiftsberäkningen och personalunderlag. Svar från Bo Johansson: Det pågår en kartläggning av tidsåtgång för olika beviljade insatser. Ulla Svensson säger att hon har frågat Peter Jansson, men ej fått svar, om vad som görs med tid som sparas. Exempel: 2 personer kommer till vårdtagaren och stannar i 5 minuter. Han/hon är beviljad 30 min. Det är säkert ett mörkertal i kvalitetsbarometern eftersom äldre är rädda och inte vågar svara ärligt på frågorna.

6 5 Forts 70. Ingegerd Johansson: Det fanns timtänkande förut och folk stod med klockan i handen. Beviljade insatser är en bättre metod för då kan man göra en avstämning: Har jag fått detta? Det skulle dock finnas utrymme för social tid. Svar från Bo Johansson: Det är inte kommunen utan FoU-enheten som ställer frågorna. Många får hjälp av anhöriga och ev. personalen. Omsorgsnämnden är uppmärksammad på den sjunkande kvaliteten. Varje enhetschef har lämnat in åtgärdsprogram för hur man skall arbeta med detta. När det gäller frågan om vad som händer med tid som sparas så måste man ställa sig frågan: Har det hänt något akut? Organisationen måste vara flexibel. Extra fritid för personalen accepteras inte. Ulla Svensson: Det är viktigt att den enskilde själv får göra de saker man klarar av. Nils-Otto Olsson säger att han blev bedrövad när han läste rapporten som han anser vara en papperskorgsprodukt där kanske endast 50 % är sant. Han har träffat många som är mycket nöjda med vården. Astrid Adholm: Man måste förutsätta att utredarna har bakgrund till uppgifterna. Svar från Bo Johansson: Socialstyrelsen tillstår att rapporten inte är bra. Givetvis måste vi tänka efter och rannsaka våra verksamheter. Brister måste åtgärdas. Det behövs mer social tid eftersom ensamheten är ett stort problem. Motsvarar kvaliteten vårdtagarnas krav? Nils Olofsson undrar om man kan vara säker på att all personal känner till vad som ska göras hos den enskilde. Dokumentation borde göras i hemmet. Svar från Karin Widecrantz: Alla som är beviljade insatser har en målstyrd arbetsplan. Under våren kommer alla att få en omvårdnadspärm som ska innehålla all samlad dokumentation: Biståndsbeslut, målstyrd arbetsplan, signeringslistor, hälso- och sjukvårdsinsatser m.m. Det är bra om även recept och färdtjänstkort förvaras där. Vårdtagaren äger själv pärmen som bör ligga framme, lätt åtkomlig. Karl Lind anser att personalen säkert har sunt förnuft när det gäller sparad tid. Omvårdnadspärmen kommer att dokumentera övertid. Karl-Erik Karlsson: Om socialstyrelsens rapport är helt felaktig så borde fler än fss ha reagerat, t.ex facken. Marie Gustafsson lovade att logistiken skulle ses över. (personalens tid på vägarna) Är detta gjort? Bo Johansson: Vi kommer snart att få belyst hur det står till med rättssäkerheten inom omsorgsförvaltningen. Länsstyrelsen har börjat med tillsyn av dokumentering.

7 6 71 Förslag till tillämpningsföreskrifter för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen May-Gull Hensche informerar om att de ändringar som kommer att ske, är höjningar av maxavgift och förbehållsbelopp, vilket styrs av basbeloppet. Schabloner för beräkning av boendekostnad ändras enligt försäkringskassans normer för BTP. Maxavgiften blir 1588:-/månad ( 1576:- år 2005 ) Förbehållsbelopp för ensamstående 65 år > ( 4249:- år 2005 ) Förbehållsbelopp för makar 65 år > 7172:- ( 7118:- år 2005 ). Högsta avgift/ timme: 219:- enligt gällande LASS-ersättning. 72 Riktlinjer för utredning av minnesproblem Riktlinjerna bifogades kallelsen. Karin Widekrantz: Programmet har funnits några år men är nu reviderat. Det ska finnas ute hos sjukvårds- och hemtjänstpersonalen. Varje kommun ska ha lokala planer för demensvård. En grupp bestående av demenssköterska, enhetschefer, vårdpersonal och Karin W arbetar med detta. Farmakologisk behandling i form av bromsmediciner vid konstaterad Altzheimers diskuteras mycket. Astrid Adholm undrar över tillgång på läkare inom psykogeriatriken. Svar från Karin Widekrantz: Den är dålig. Det är endast Dr. Sander + ev en till. Antalet vårdplatser är litet. Astrid Adholm: Då är utredningen ett önsketänkande. Äldre har sämre chanser än yngre. Svar från Karin Widekrantz: Många diagnoser kan ställas inom primärvården. Alzheimers är lätt att diagnostisera medan alkohol- och frontallobsdemenser är svåra. Ingegerd Johansson: I Landstingets verksamhetsplan prioriteras demens- och multisjuka. Utredningen är ett bra underlag för detta. Bo Johansson: Vi är unika i Blekinge genom att det finns två demensskötersor i varje kommun. 73

8 7 Ej verkställda beslut till särskilt boende Vid månadsskiftet november december 2005 var läget följande: o 5 personer väntar på plats i demensboende. ( 2 av dessa bor redan på demensboende men önskar byta och en på servicehus) o 8 personer ( varav ett gift par ) väntar på plats på servicehus. En person är från annan kommun. o Under november verkställdes 16 biståndsbeslut. 3 personer tackade nej till erbjuden plats. 74 Tider för sammanträde februari Arbetsutskottet sammanträder 9/2 kl och KPR 23/2 kl Äldredagen Det beslutades preliminärt att äldredagen 2006 skall hållas den 1: november på Knut Hahnsskolan. Förslag ställdes om att det skall serveras kroppkakor istället för landgång. May-Gull Hensche skall undersöka möjligheterna. 76 Övriga frågor Ombyggnad av demensavdelningen på Lindebo Bo Johansson: Omsorgsnämnden har hos Kommunfullmäktige begärt att få utökad budget 2007 för ombyggnad till fullvärdiga lägenheter. Det är avloppslukt på denna avdelning vilket ska åtgärdas av Ronnebyhus snarast. Det ska också sättas in brandsäkra dörrar. Forts 76

9 8 Organisationsöversyn Bo Johansson informerar om att det har gjorts en översyn av organisationen inom omsorgsnämnden. Detta med anledning av arbetsmiljöverkets krav på bättre arbetsförhållande för verksamhetschefen och enhetscheferna. En arbetsgrupp har tagit fram 4 olika organisationsförslag. Omsorgsnämndens förslag är att det from ska finnas 2 verksamhetschefer, 1 för äldreomsorgen och 1 för handikappomsorgen. Det ska göras en utredning om behovet av fler enhetschefer och administrativt stöd. Omsorgsnämnde ska senast lämna svar till arbetsmiljöverket. Seniorboende Nils-Otto Olsson: Folk säljer sina hus i Ronneby för att flytta till seniorboende i Karlskrona. Vad har hänt med Roland Wallgrens utredning? Svar från Bo Johansson: Kommunstyrelsen har gett kommundirektör Krisiina Kosunen i uppdrag att ta fram en projektplan för centrala Ronneby. Han har tagit upp frågan i partigruppen.. Är byggandet av seniorbostäder endast en kommunal fråga? Det finns ju även privata entreprenörer som kan vara intresserade. Kommunalrådet och stadsarkitekten har träffats angående byggande i Saxemara. Astrid Adholm: Bo Johansson lovade på KPR:s au att ta upp frågan med kommundirektören. Är detta gjort? Svar från Bo Johansson: Jag har pratat med kommunalrådet. Det diskuteras om hur många pensionärer som ska vara med i den förslagna seniorpanelen eftersom det inte endast är en pensionärsfråga. Ronnebyhus har en ny detaljplan över Övre Brunnsvägen där man ska bygga på en våning på vissa hus. Karl-Erik Karlsson: Byn på nätet i Bräkne-Hoby har startat ett utbyggnadsprojekt. Man har kallat till ett möte där representanter från Jämjö, banker och ordförande i stiftelsen Ronnebyhus är inbjudna. Det ska bli ytterligare ett möte i januari. Varuförsörjningsplan Karl Lind påtalar att den varuförsörjningsplan som han känner till är från Gäller den ännu? Svar från Bo Johansson: Den är reviderad. Konsumentvägledare Kristina Lindström skall bjudas in till ett KPR sammanträde Forts 76

10 9 Tillfällig färdtjänst Astrid Adholm ställer frågan om inte Omsorgsnämnden kan betala taxiresor till personer som befinner sig på korttidsboende och vill besöka hemmet. Hon undrar också om Gilbert Nilsson ( C ) har tagit upp frågan i BlekingeTrafikens styrelse. Svar från Bo Johansson: Omsorgsnämnden tar inte dessa kostnader. Närtrafiken Ulla Svensson anser att närtrafiken inte är ett bra alternativ när man ska göra inköp. Hon ger exempel på två damer som inte har hemtjänst eller färdtjänst. De kan åka med taxi ( närtrafiken) till Kallinge för att där byta till buss. Kan dom få varuhemsändning? Svar från Bo Johansson: Alla i glesbygd har rätt till varuhemsändning. Pensionärsrådet beslutar att notera övriga frågor och svar till protokollet. Frågan om Seniorboende ska expedieras till kommunstyrelsen. Utredningen efterlyses genom detta. 77 Ordförande Bo Johansson tackar för ett bra verksamhetsår och önskar alla God Jul och Gott Nytt År. Sammanträdet förklaras avslutat. Nils-Otto Olsson framför ett tack till presidiet samt önskar alla Trevlig Helg. Karin Widekrantz framför ett tack till alla från omsorgsverksamheten och även hon tillönskar alla God Jul och Gott Nytt År.