GULD-OCH SILFVER- WALLERII. HerrJOH.GOTSCHALK. Tryckt i ü PSA LA. ÖIYIlIJlMlllJ». HINDRICH FLINTBERG, STOCKHOLMSBO. CARL.

Transkript

1 I. H. KORT AFHANDLING, GULD-OCH SILFVER- ÖIYIlIJlMlllJ». r '., Mffl AMPLISS. FACULT. PHILOS. SAMTYCKE,, Under HOGaDLE Och HerrJOH.GOTSCHALK WALLERII. Phiil. och Med. DOCT. Chem. Metallurg, och Pharm. PROF. Reg. ochord«s Samt Den Kaiserei ga och Kongl. Svenska Vet. Acad. Led. INSEENDE, UTI DEN GUSTAVIANSKA LÅROSALEN D. 19 Decemb. År Vid KONGL. ACADEMIEN i UPSALAUtgifven, OCH, JILL ALLMÄNT OMPRÖFFANDE FRAMSTÅLD, AF CARL HINDRICH FLINTBERG, STOCKHOLMSBO. Tryckt i ü PSA LA.

2 ÖfV ER DIR ÉGTÉURSKANF. HÖG AOL A F R U N, FRU I N G A MARGARETA FLINTBERG, Född BAUMAN. HULDASTE MIN FRU MODER. Upofras detta lilla Ihille-prof Af Dcß Lydigaße Son CARL. HINDRICH FLINTBERG. 1

3 L N, J,. I. åft alleftådes får inan årfara flera metaller, halfva och hela, fin nas i en malm-fort fammanblandade; Underftundom til två, underftundom til 5,0 å 7 forten. Således finner man en del af de våra, få val fom de utlånlkä malmer, innehålla Jern, Koppar, Silfver, Bly, Ärfenique, SvafveJ, hvarjämte. underftundom någon Zink tillkommer, kan och hån da någotgy/- difktfiom utgör 7 Metallflke blandningar,utom fvafvlet; en del af blyglåntzer innehålla, utom fväfvlet, Bly^SilfverochGuld, ) mte något Jern, och f a vidare. Alia deffia forter, at fårfkilt feparera från malmen, utan en eller fleras deftru&ion, och A 2 utan

4 Jfi ) 4 C 0 utan en eliter annans- blandning, år ej möjelfgit, åkminttone ännu helt obekant, ehuru en TEYER- LEIN berättas fallit på den fp ecu la ti om, civ. Auch Libri vom Seigern und Ertzbeijsen Pf III. pag. 35. En del metaller,, måtte fordenfkullvid utfmåknim gen nödvändigt bli (amnianblan-dade Men (om hvar ock en metalls far(kil ta nytta och bruk nöd vändigt requirerar, det hvar metall i fin fulla ren het, 13 mycket möjeligit år* praefteras, få år det och blir en oumgångeiig fak, de fammanblandade metalleratt (kilja, och det få vida görligit år,utan någondefas, i fynerbet de ådiare metallernas dettruction. Des utan år ej obekant, metailifke bl and ningar ofta med flit anftållas, hvilka dock en annan gång ättundas (kilde. Den konften a t fkilja alfa fammanfmålte metaller, år nog vidlyftig, få vida den hemlighet fom tillägnas en VON SALIS i Tyrolen, och VON JUS'fl omtalar i gefamlete Chym* Schriften T. l.pag att i en fmåltning (killja de farnmanblandade metaller, efter deras fårflcilta tyngd', år ännu obekant, om ej aldeles omogelig. Vår tanka år forden(kul endatt, att korteligen an föra, huru de ådiare metaller, Guld och Si(fver kunna behörigen fkiljasy hv il ken k ond cgenteligen kallas Skeda ; och det år, fom vi den benägne lättarens omdöme nu. äro finnade,. underkatta*. IL Att kunna (killja den ena metallen ifrån den andra fordras nödvändigt, att antingen måtte en dera bli flytande, eller och bägge, emedan ingen metall

5 # > 5 r m metah kan vara rörlig, i anfeende till fin bland ning, få frame han icke blir flytande. Att gora inetallerne flytande, ha vi ofs ej flere ån tvånnc ut vägar bekante, den ena genom Menflrua eller<ip* lofnings medel, fom kallas den våta vägen, via hu«wiida ; den andra genom eld, fom kallas via ficcay eller den tärra vägen, och af de Tyfka, im gufs und flüfs. I anledning håraf har man trenne ikednings fått; ko C<eine?itering, fker genom firatification, men måft utan fmåltnimg, i elden ; har fitt affeen< de på endera af de blandade metallers rörlighet, hvilken åftadkommes få val med tjenliga torra uplofnings medel, fom med eld, hvarigenom någon del af uplofnings medlen fattas i rorelfe, angripa den inblandade metallen och honom fäledes affkilja;hårtill måfle fordenikull fådan tilblandning bru kas, af hvilkens vapor eller fpiritus, den inblan dade metallen kan angripas, och frånlkilljas, då den andra lamnas orörd. 2.0 Vattufkedning eller den väta fltedningen3 fker genom folutioner, har fittaffeende på de blan dade metallers flytacktighet i tjenliga uplofnings medel. Hårtill måfle forden(kull fådana uplosnings medel brukas, fom åga ftorfta attra&ion till den metall man vill ha renad, eller, till den man vill hafva från(kild. 3.0 Torra Jhedningar, fom eljefl och kallas Nederflag, (ke igenom fmåltningar i eld, med tilblanning af någon annan materia, hvilken fåforn A 3 ett

6 «)5( & ett uplosnings medel, uplofer den ena metallen och fåledes från den andra tillika äffkiljér* Anm. Som metallifke blandningar åro åtfkilligå, få tro och fåtten dem att feparera åtfkildé, och förekom ma under åtlkiliige namn, dem jag i "korthet vil näm na, ehuru de ej egenteligen til de få kallade fkedningarna til höra, eller till vårt ändamål. GÄRNING, år den operation ochfeåltningihyllken Kopparen renas och franfkilljes ifrån alla andra me taller, hvilka under fmåltningen förflaggas, undaiitagne Guld och Silfver. SEGRING, fker genom endera metallensfmalthmg; och år ett fått, att draga filfver och guld utur kop paren med bly ; emedan filfverblandadt bly, långt förr fmålter ån kopparen, och de bägge ha ej någon fynnerlig approximation till hvarandra. Innan kop paren fmålter, afikiljes fördenfkull det fmålta blyet, tillika med filfvret. FÖRSLAGGNING, fker genom hela blandningens fmåltning, med eller utan tilllats., i hvilken de metal ler, fom uthärda mindre eldgrad, brännas till flagg, hvarmed de andre ifrån deras blandning befrias. På detta fåttetbrånnes jernet till flagg, uti koppar och bly Imåltnmgar, Tamt alla metaller, på fkiårfvelen, med bly, undantagne Guld och Silfver. 4:0 DRIFNING, eller CAPELLERING, Ret åfven genom fmåltning, med tilfats af bly, fbm går till rök, flagg eller glas, tillikamcd de inblandade oådlareme taller, ifrån hvilkas inblanning, guld och filfver renas. Lägger man till defia Separations - fåtten, åfven Ccetnenteringen, Vattu-fkeäningen ocb Torrafltednirigeii, hvil ka hår, åtminfione til en del, komma åt afhandlas, få har man, fig bekante de utvägar, genom hvilka de blan-

7 y IMarjehrd'c metaller ifrån hvarannati afltci!jas kunna; e* t hur» hårbil forde i vifst affeende,- Amalgameringen kun na tilläggas. Men, fom genom deffe nämnde opera tioner, Silfver och Guld ej fkilljas, få närvarande gå vi dem vid afhandling billigt förbi.. Hl CiE-MENTERING fker på detta fåttet, att den metallifka blandningen, antingen granuleradt eller och i tunna blek och fkifvoruthamrad, lågges i de dartil tjänlige kiårl, ßo-oefo fkiftevis, den med blanning fom årfordras, och förut tillredd årr hviiken kallas Cement, hvarefter kiårlet väl tåppes, och fedan exponeras elden, att de particla-r, hvilka af eldens kraft utdrifvas, måge angripa den ftratificerade metallen till någon des andel, och fåledes honom rena. Håraf följer: i ro Att till hifrets fkedning och fkillnad från guldet, requireras en fa dan tilblandnlng, hvars psrticlar angripa filfret, men lämna guldetorordt. Till den åndan brukas endaft Sal Commune eller ordinairt falt, fom f6rut år deerepiteradt, emedan fpirkus fa Iis,M han i rök afikilljes, nplofer filfveret, och förvandlar det till Hornfilfver, men lem mar Guldet orordt. På det denna Spiritus Salisy fä mycket låttare och båttre må affkiljas, tillblan das och någon Calcinerad Viclriof hvartil Tegel- ///Zö7 kommer fåfom bads af detta pulver och ce ment, i hvilket de affkilde delarna famlas. delar Till två tegelmiol tages gemenligen en del decrepiteradt falt, mtingsn marinum eller fojjile, och en half

8 # n ( ^ half del hvit Calcinerad Vi&riol, ftörre proportion af tegelmiöl år fåfängt, och intager for mycken rymd: andra ingredientier behöfvas hår intet; Sålpetret, fom af fomliga tillågges år mera fkaheligt ån nyttigt, emedan deraf och af Spiritu falls blir en aqua Regis, fom upföfer guldet; gör ej hel ler Salmiacken^ fom af KELLNER i Scheidekunfl p. /7 namnes, vid detta tillfallet någon tjenft, och ånnu mindre Spanfkgrbna, brand koppar, crocus?nartis, gallmåja> Blodflen &c.. hvilka af berörde Au&or, famt flera nåmnas. 2:do Denna operation requirerar, att filfvret endafl: till liten andel finnes i guldet inblandadt; Brukas och i följe håraf ej fynnerligen, om icke vid fvagare guld-mynt och andra fmåfaker, att fi neras till ytan. Anm. Det filfver fom förenas med Csementet, århålles tiibakars på det flittet, att bemalte Cement blan das med tjenlig fluls och fmåltes, då något bly tilllattes eller glitt} hvarefter blyet afdrifves på Capeil.. IV. VATTU SKEDNINGEN år tvåggehandabru-; kelig, en med fi.cdvat?t, fom har fitt affeende på guldets affkiljande från filfveret; Den andra med Kungs vatn, fom har affeende på filfvrets aflkiil«jände "ifrån guldet ; med den förre får man rent filf ver, med den fenare rent guld. Anm. Silfver och guld kunna och val fkilljas,: ge nom en ren och Concentrerad ViElrioh oijjd) hvilken uplöfer filfyret men ej rörer guldet, men fom hon, ±.. år

9 '? 3 9 C ^ Jr nog kodfam, ii år och detta fkednings-fått miacire brukeligit. 1:0 Med Jkedvntn, fom dedilleras afrent Salpe ter blandad t: med Cakinerad Vichial, fkedas ylet gyidllka filfvrec, fom innehåller åtminftone 5 gån ger mera ulfver ån guld, filfvreti emedan fkedvatnet ej rår mindre, men val i något (torre tion propor att uplöfå. Detta fkedvatnet fäues förd, och flås fedan 3 delar deraf till 1 del af det gyldifka filfvret, råttes öfver elden att koka till des alt filf vret år uplöd; den klara folution af hålles fedan från det på botten i fkedkolfven varande fvarta pnlfverec, hvilketår guld, Silfvret fom år i fkedvatnet uplöd, prsecipiteras vål ofta med koppar, då folution forut val diluerad med vatn, flås i et koppar kiårl^ men med dorre fördel kan fkedvatnet genom ftraheras ifrån deftillering ab- filfverkalken, eller antin^-en mzåarcanum och prscipiteras, SALCKOWifin duplkatum fom ULR. CHR. tracfat, defeparatione auri ab argento, formaler, afhvilken prsecipitation fkedvat net ej det ringade andras till fina egenfkaper, utan (kall lika vål, fedan fom förr,kunna brukas till Jkedning; eller med kohfiilt,meå hvilken tation man vinner att filrvret prcecipi- kan helt rent, 16 lodigt årnås, dä filfverkalken fom förd val fmåltes med alkalifkt utlakas, falt, eller fvart flufs och litet faitpeter, vinnes och tillika det, förvandlat till atfkedvatnetblir kimgsvatn hvarmed guldet verblandat guld kan ellerßlf- uplöfas. ß Anm,

10 ) ta ( V9 >' Anm. Ffvad om fkedvatnets deftillering och fä!hingr ona Olfvrets quartenng* med mera, kan Vara attdbåminna,; fom- detfinnes hoschemiflemc^ och afdem form traderat Pvober-konftent. afna-ndiatfå går man dettas alt förbi,- Anm. 2 Att aftäga gnidet af förgylf filfver, be-- råttar SALCKOW 1, c, fke med följande vatn. Man kåhlar val vinken, och till 3 lod deraf flås, 2 lod redificeradt brånnevin,; fedan blandas dertil 1 Iodpulveriferadt Salmiak och 2 lod val Calcineradt fal tartari af hvifc vinken preparerade Denna blanning flås fedan i< en Tinne på-f a- fom hånges i fukfgt rum,, med hågof kiårl derunder, i hvilken den afrinnandc Liqueurei* fetrdas-. Denna L«'queur blandas ledan med lika myc ket bärgolja. Strykes håra-f något på förgyldf fiifver,. och man fedan låter tårka^fl kan guldet af bårdas med en harfot.- 2:do Kungsvatn' år intet annat ån fkedvatrr, foto i) med t ill bl an ning affpiritus fatis eller kokfalt, eller och något anuac fak fom innehåller fp k ritum falis, år fördenfkull intet ondt att fa kungsvatn da man har [kedvatn och kokfaltoch håller man onödigt at befkrifva de fått på hvilka det all» månt trllredes. Med detta kungsva tn tiplofes guld fom innehåller något fiifver ^ guldet hamras ut el ler granuleras^ och flås dertill 3, 4 ä y gånger få mycket fkedvaten, allt efter defs kyrka och gul dets myckenhet, denna blanning fåttes öfver ekien att vårmas, och kakas då litet fint kokfalt ffkedvatnet, ungefärlig till en ottondel eller mindre emot fkédvatnet, hvarefter uplöfningen börjar, och fe-

11 <# ) is i åxa den alita nn a t kanoter "iitet falt ka das dertih,«guldet må vidare angripas och folution fullbordas. Efter up lo iningen decanteras folution, och filas, om få bebofves, hvarefter guldet prajcipitcras med -en klar folution, grbn jjern Vitiriol, och lam nas orörd i jo å 12 timmar. Härvid vill jag det nåm* na, att detta praxipiiations fått år anfördt af DAV. KELLNER i Scbeide Kunfl pag. jij. Etter denna praecipirering afhålles dehå menflrua, och detpne* oipiterade guldet, tvåttas rent, förflmed ikedvatn, at alt Kliver må val aflkiljas, och fedan med varmt kokande vatn, till defs all fålta år frånfkild- fmåltes fedan med något torr fa'tpeter tilfammans, då man har 24 karatigt guld. cfr. BRANDT i Sv. Vett. A- cad. Handl.Vol.XIIf. p. J2y..Med ii.lfvr.et 10m lemnas i ikedkolfv.en efter folutiöns decaniering, torde och hånda något i filtro, förfares fom fprut a nior dt år.; det elixivieras val med varmt vatn oeh fmåltes tilfammans med alkali och nitro ; hvarefter om det år nog kopparaktigt det kan afdrifvas med bly på Capen. Anm. Håra ra f finnes, att om man vill ha rent guld af det fom affkedes ifrån filfvret med fkedvatnet (N:o i.) få bör prsécipitat-ian ike med kokjalt, fem ej pracipiterar kopparn, och med det kungsyatnet,lbm af denna blanning produceras, federmera uplöfa det vid fkedningen qvarlåmoade fvarta pulvret eller gul- det, och efter folution abftrahera bemålte kungsvatn, få har man efter förfla fkedningen rent filfver., och efter denna, rent gu'd, famt kungsvatnet i behåll till s en annan lkedning eller u plöfning; hvaraffes, att med B 2, iked~

12 # 7 r2 t # 4&edvatn kan mm* få rent- filfver, men ej' rent guict^ men med kungsvatn rent guld men ej rent filfver. Anm. 2. Det tyckes imderiigit att Kwigsmtn kan uplofa guld men intet filfver, och deremot ilvedvaf.net, upiöla filfver och intet guld : güsningarna hårtill åro^ mångfaldiga.. Vår mening år denna: Som guldets- Gonuittierande delar ej ila få lått att. frånfkilljas, och man vet Saltpeterfyran^ aga liar ka fre attraktion till det i: metallerne brånbara våfendet, hvadan de och efter fo~ lution calcineras, men kokfalts fyratz till det metaliiika våfendet, och rnetaliilka- kaikerna, hvilka hon.- halft uplöler, lå tyckes håraf kunna, flu t as; det guldet hvarken af Spiritu Salis eller Spii-itu Nitri, eller någo nan nan corrofiv fyra kan uplöfas,. men val af kungs* vatnet, fom endaft på det Lått et agerar, att bågge defs conftitueraiide delar tillika bli uplöfte, hvilka ejkunna ifrån hvarandra af&iljas; ' blir och fördenfkuit guldet i denna folurion ej calcinerad't, uran alfenaft. i mindre ofynliga delar férdelt och upléft, Rieft på lika. fått fom falt i. vatten. Men,, fom filfvret hårsmöt ej kan på annat fått uplöfas,. ån att dels brånbara valende atlkiljes, hvarföre man finner det och altid i folutionerne calcineradt, få år lått att finna, det kungsratneidet lamm a ej kan. angripa, men \a\ ßedvatnet fårlkilt, fom har ftorfta. attradion till det brånbara, och Spiritus: SäIis fårfkilt, fom angriper det metaliifke, cfr. ]v.g. WALLERII Cbem. "Fbyf T. ILCap. j.. Mjcr. hår på grundar fig både ccementeringar (. 3.) vid hvilka koklaitet brukas, att dels Ipiritus må angripa, det metallifka.i filfvret, men dels brånbara ftanna hos guldet, få vål fom de hår béfkrefne jltédrnngar, i hvil ka fpiritus liitri angriper och förenas med det brånbatabeller och filfvret lämnas aldcles orördt... v;

13 # ) n c # & z, Som fcrberörde våta (kodningar (. 4.) ej beqvamfiger? kunna ike, då filfver och guld i flörr proportion komma att fkedas, och guldet till rfn- J ga andel i filfvret kan vara inblandat, eller litet filfver i mycket guld, få brukas härtill Tårra Skediiingar elfer Neder/iag (. 1. n:o 3.) vid de (torre Ske derk verken, i hyilka filfvret och guldet, for hvar (ig, fårfki-lt, cementeras, eller och aldeles ifrån hvarsndra äfifkiljes* Defse Tårra Skedningar åro fordenfkull af tvåggeh anda forter, fa (I ån bagge ha enahanda affeende på guldets affkilljande och renhet ifrån filfver och koppar* den ena kallas i fyrtnerhet Tarr Skedning eller Nederflagt fom brukas då guldet år till ringa quantitet nemligen till \ eller I gran, fy mindre halt af guld tyckes ej lo na mödan att (keda eller betala omkoftna* den, och hogd 1 qvintin i en mark filfver finnes, inblandadt.. Den andrå kallas gjutninggenom auttinotmmdhvfpitsgks, då filfver eller koppar kan. vara i guldet inblandadt. 1:0 TaRR. SKEDNING forråttas akid med Sv afve l el le r Svafvelblandade mineralier, kan och hån da med fådan.e, af hvilka5, med brånbar materia-j. fåfom med kål, någo t pvafv elaktigt produce ras; emedan, fvafvel förenas med filfver till en fort GJasertz, och gör det po-roft ocn fått, men rår in tet på guldet, fom fåledes åtminfione till en del, måfte (kill jas ifrån det förra, låtcare och minerall ierade filfvret. Till famma åndamål kan och hk- B 3 faltet

14 # ) 14 ( faltet något contribuera fora angriper (ilfvret, och jnineraiiferar det till en fort Homerts (c fr,. 3.) å ven Lapis Fyr?nifon, bvarafen fo,rirotgylden pro duceras, Denna (kedning requirerar fordenikull tvånne omficmåigbeter, den ena att förena fvaflet el ler de minéraliferade åranen med (ilfvret, den an dra att prascipitera ett mera concentreradt guld u- tur (ilfvret. Hvad det gyldifka filfrets ßrening med fvaf vel angår, fåfker det haft på det fåttet, att (ilfvret granuleräs förd, ju finare och jåmnare, ju bittre, fom fedan kallas granalien, de re ft er v.ates att det och blandas fåledes med (int puiveriferadt fvafvel, fom på den våta gran a Ii en faller (ig fom en hinna, och brukas här till J-eller ~ fvafvel fom år två, hogft till två och ett halft lod emot hvar mark fiifver, alt fom det år mer eller mindre förut legerat. Denna fvavflade granalien expone ras fedan en lindrig varma, att fvafvlet, utan afbränning, får tilfålle att val penetrera (ilfvret, fom deraf blir poröft och fragilt. Anm* Öm man förrattar denna föreningen medordinair cdementering af fvafvlet med granalien, få kom mer det mall på ett ut, om granalien våta inläggas, Hvad pracipiteringen eller nederflaget beträffar, få år att mårka, att det fdrråttas merendels antin gen med fiifver, eller med jern, med eller utan nå gon annan tillblandning. Medfiifver, fom tyckes fordelaktigaft, fker prxeipitation på detfåttet, att innan granalien blandas med fvafvlet, tages deraf iför-

15 0 ) rf C #' % forrar 3, Jod emot livar mark 3 fom emedfertid fattes aftrh'es: äfdetta förvarade fiifvret tages-f del, fom fläs til det med ökad eidgrad fmåke tili vret fom år fvafviaöej hvarciter det omröres, och efter en kand tililås den andra tredje delen, och åter efter en ti ma den tredje hvareftr al tfa 111 mans få långe hålles i elden, till dels man finner i Flaehrna hvsta fik ver korn. cfr. SCHLYTER von- Hytten verken Frob, K pag* 11z &e. med jern flker nederoagct på det fättet, att deraf tages t : å x mark till hvar loo:de mark fvavlat och efter c&mentering fmalt filfver, fom tililås, alt efter fimvrecs och. föregåen de fmå 11ningens hefkafienhet; Derefter låter man: akfamrnans i t i ma eller mera vål fm ål ra, hvaref ter det utflås och den århåfine Flachma (maltes å bvo, med tilfats af mark jern tili hvar ioo;de snar k tilfver. Anm. VON JUSTf i Cbym. Sehr.-pag. 1-73* recomm ende rar till detta nederfiag både ßlfver ochjern han vill att krax fall tillfåttas granuleradt men ofvavlat filfver i lod emot hvar mark af det fvavladc, och "detta fedan vål fmålta tillfåinmans *, men dereftcr tilfåttas af följande bianning fom befiår af a delar jern-«filfpan i del glett i del decrepiteradt kokfält, och del en glasgalla, hvaraf tages ett lod emot hvar och en mark filt ver; och tilfåttes fucceitivc. Han fåger o. hr på ett annat kalle p. 162 att med tilfiag af fvart flufé, glasgalia, jern-filkan och glette >: 20 karatigt guldmed en fkedning kunna affkiljas, ehuru han vidgår, att Mraf medhvavlet något hepatifk måfte produceras, fom år mindre fördelaktigt* KELNER, anförer näkan famma

16 fe ) *6 ( lamma nederflags pulver pag. 7^, men SALCKOW L c. aoförcr mindre koftfamma forfök;^nemligen (a) Om man fmålter filfvret fom fkall fkedas, och (lår fedan därtill, efter hand, f af det pulvret fom beflår och år tillredt af 3 delar fvafvel och en del kokfait våt blandade, hvarefter, fedan fmåltningeu blifvit våi, gjord, man vid utflaget i guspukeln, finner guldet fkildtl frånj filfvrct. cff. KELNER'S ScL K^p. 4> Proc. IIIII. {b) Likaledes finner man, om hårtill brukas en blanning af 4 delar fvafvel, f- delar kokfait och 12 delar antimonium, hvaraftages 5; lod till hvar mark gyldifikt filfver, med flark fmåltning, guldet fkedas från filfvret, (c) åfven, om man ftror 2 lod pulveriferadc fint och rent fvaf vel, till en mark i eld val flytande och finålt gyldifkt filfver, fom utgör \ em o t filfvret, få får man finna den låttare fkiljas från den tyngre materien. De andre anförde nederflag, fom fke antingen med koppar, eller med Rcgulo antimomiy med eller utan bly, eller och med annan tilblanning,går man hår förbi, att undvika en onödig vidlyftighet. Anm. 2. Det förmenas af fbmliga, att denna fkedning ej fkall kunna göras närmare, ån till en del fulä i 10 eller 20 delar filfver; men man bör mftra, att defsa nederflagen böra itereras, med den gyldifka kungen man undfår,, alt efter omflåndigheterna, 3, 4 å 5 gånger, med famma eller annat nederflag, hvarigenom guldet concentreras alt mer och mer, och kan till ducatgulds finhet bringas. Anm. 3. Huru Plachma bör till godo göras, famt alt filfvret derutur hämtas.; igenom reduftion och praicipi tation, det hoppas man afchemien och Me tallurgien en bekant faj : år jern brukadt till ncder-

17 * 3 17 C # nedcrhag måfle och jern brukas till filfvrets redu ktion i Plachma; men år filfver brukade till redu ktion, få behofycs ei mer, ån att afbrånna fvavlet ifrån fllfvret. 2:0 Guldets rening genom antimonium, bru kas då guldet kan vara upblandadt med dubbelt få mycket af andra metaller, och därunder, men ej garna om tillblanningen år ftorre. Sker på detfåttet, att man låter en del guld val gloggas i en digel, flår fedan dertil tre delar pulveriferadt antimonium, fucceffive, och låter val flyta, till defs blanningen gniftrar i fuperflcfe, därefter hålles^ blanningen uti en gufspuckel, på vanli. git fått, och fedan det kalnat af/kiljes regu-" lus, ifrån flaggen, och åter infåttes att fmålca med 2 delar antimonium, på famma fått fom forim hvarefter den undlångne regulus, fåttes på Ikerfvel i vindtugn eher prober-ugn att fmåltas, att antimonium må afroka, fom Ser af med tiilhjelp handpuften, till defs guldet fynes hel rent och grönt, dä litet faltpeter och borax på flutet till farten Anm. i. En utförligare befkrifning af denna proceft finnes i proberböckerne och annorftådes, det vill jag allenafl nåtnna; att ju flera orenare guldet år, ju gånger bor det genom antimonium gjutas; och med tillfåttning af något fvafvel undcrhjelpas, cfr. KRAPP Proberk. Anm. 2. Slaggen eller Plachma fom vid defle C fmålt«

18 > iä C. «Ätiäkningar affkiljes från kungen innehåller altid filfver och litet guld, fom till råtta haffas, dådenedfmåltas med ^ del rent koppar och \ jernßjpan^ det förra att förenas 'med det reguliniffea af antimonio, på det guldet må pnecipiteras, och det fenare att förenas med det fvafvelaktiga., att fiifvret må befrias,