ALMERNAS WALLERII, HERR JOHAN GOTSCH. GUSTAF FRIES, högadle üch vidtberömde AFHANDLING, 3CÖRT. AMPLISS. FACULT. PHIL.

Transkript

1 3CÖRT H. n. y. AFHANDLING, om AF ALMERNAS 4- med AMPLISS. FACULT. PHIL. SAMTYCKE, u ne ek högadle üch vidtberömde HERR JOHAN GOTSCH. WALLERII, Phil. gch Med. DO CT. Chem.Metäll. och Pharm. PROF. Reg. och Ord- Samt Den KIiserliga och Kongl. Svenska vet. a c ad. Led. Inseende, UTI DEN GUSTAVIANSKA LÄROSALEN, D.-2/A/ JUNII ANN. MDCCLXV. VWKONGL. ACADEMIEN I UPSALA UTGIFFEN OCH TILL ALMÅNT OMPRÖFFANDE FRAMSTÄLD, af GUSTAF FRIES, N E R K E S B O. Ul S AL Åt I

2 ... kongl. HOGTBETRODE MAN Uti Thess Och Riksens Riddare Af Kongi.. Maj ts HÖGVALBORNE Herr JOHAN GEORG Hög - Och VSibokne HERRAR H NILS PSILANDERHIELM, Ho GUSTAF GABRIEL BONDE, Riddare Äf Kongl. M.. Nordsxierne. Orden. hbm GEORG BRANDT, Hm. JOHAN OLOF RUDBECK, Hm CARL SCHULTZ, Km SAMUEL SCHRÖDER, dlrecteur., vid fjn c rfidpt Hm LEHR EÅ Assessorn Uti HÖGloflige HÖG Hm MAGNUS TnfÖr Hågvälborne Herr PRESIDEA TEN ocb Håglcflige detui Ulla Aeaäemifka, arbete af Hogvälbcrne Herr PRFSI Sa Boglcflige. Kongi.! i J- ' aldra ödmjii a us 1 A F

3 Maj:ts OCH PRESIDENT HoglSflige BEROS - Collegioy Nordstierne OÉden, HERREN, Samt Hög.jDle BERGS- RÅD1 y Herr DANIEL TILAS, Landshofdinge Och Riddare Af kongl. M. Nord. Ord;. Herr ERIC BERGENSCHÖLD, Herr. ANTON VOO^AB, Ofver dlrecteur Ofver con^ollvarcket, HerrDETLOF HEIKENSCHÖLD, Herr ERLAND FRED HL RNE Herr SAMUEL SANDEL, ADLERHEIM, och Kongl. Bergs - Collegio *,'> ÅDLE BJUGGREN, Kimgl. Bergs Ccllegiiitn: nedldgges\ sned djujmßc vördnad) DEUTENS och RIDDJRENS: nit BERGS COLLEGII! ^ lih}, KaAV tjenm'f F R 1 E Si

4 t Den Älmacht, af Hvilken vi hafv& vår var elfe, förord n ad c de kapade tingen till mennilkans nytta, plågar gcmcniigen icke nekas af andra, ån af dem, fom antingen förftimma at utfor/ka -Naturens lagar ock hemligbeter, eller ock hyfa nedriga tankar om GUDS MajdMt och hdga full«komligbeter. Hvar och en fom fafter fin omtanka vid Stu dium Teleologicum lårer nogfamt finna, at det år ganfka vidflråkt; men tillika af ftörfta nytta. Af forfarenheten vet man val, at ftora upfin«ningariband Ike af en blott handel fe, utan ac man haft affeende på nyttan och andamålet. Men d3 man tillika anfer och upfuker dem, gifves båttre anledning till nödiga förbättringar och nya upfinningar. Man vet ock, at ju flörre nytta och ju fiere Inda mål inan kan genom en inrättning vinna, de-

5 c9«fe > 1 ( &% cüö- J ^ \ v<ß deflo mer Sr den famma a»t vardera., Och fom Malmernas Rättning med råtta bör räknas bland en af de för Be-rgvårken och Fådernåflandef nyt tigare' operationer, få har jag tagit mig anled ning at handla om Nyttan och Ändamålet af Malmernas Råflning, hvarigenom tiifåile kan gifvas at mer ttadga en rått Theorie om denna in rättningen och tillika den (amma förbättra: Hår till utbedja vi ofs dfen Gunttiga Låfarens benäg na omdömme.. 2. Då vi förefatt ofs at handla om Nyttan och Ändamålet af Malmernas Räßning, fynes förft nödigt, at med några ord nåmna, hvad det år fom egenteligcn kallas Mahn, At hårutinnan vin na något lius, böra vi, af Mineralogien ofs på minna, at alla Metailerne, halfva eller hela, be finnas naturliven; endels Gedigna och bara, i nå gra Sten-eller Malm-forter in^rödde, fom i fynnerhet märkes vid de ädlare Metallerne, Guld och Silfver\ endels Calcinerade, och till en Metaililk jord eller kalk förvandlade, fom man fin ner i fynnerhec Koppar och Jem, åfven något Bly, med flere; endels, och det mått, upläfia och blandade antingen med Üvafvel eller med Arfenique eller ock med begge, ftundom ock med an dra Svaflade halfva eller hela Metaller, i fynnerhet Kies. Wi böre ock vidare märka, at fållan någon Metall finnes enfam i Malmen, utan me rendels blandad, med andra hela eller halfva Me- A taller

6 ) 2 ( Ä vtß ) i \ faller', till 2 a 3 5 Jä til 6 37 forter; fom man har exempel af dem, fom innehålla, Guld, Silfver, Koppar, Bly, jern, Zink, arfenique; i- ffnnerhet finnes Jern må-ft allekådes med i fpeletr, faftån mer och mindre, fä at knapt nägon Malm finnes tttärt Jern. Utom ak detta, befinnes deffa blandningar aitid vara inblandade i någon Jord eller Sten art, fom fordenfkall kallas Matrix, eller egenteligen Gångflen* Deffe åro de ämnen, fom otgjora det fom egenteligen kallas Malm ; e- huru i en del Malmarter underfhmöom och fin nes något Saltartigt, åfven rent våtn, fom erfa renheten intygar, h v i i k a delar doek, knapt eller aldeles intet fom Malmen egenteligen tiihörige, el ler honom confticuerande conliåercras k 11 nna, e- huru de affkhjas bora, innan någon ren Metall kart af Malmen utfmåkas* Håraf får man det flu t, at Mahn år en Metalhfk blandning, fom innebal* ler någon antingen ren, ca l einerad, eller uplhfl Metall, maß combinerad med fvafvel eller arfenique, eller ock bagge, tillika med några andra hela el ler halfva Metaller, och altfammans i någon Jord eller ßenart inblandat. 3- Råflningar kallas de Metallurgi/ka operatio ner, t hvilkä Malmerna, antingen i ugnar eller gropper, eller på annat fått, omedelbarligen eller medelbarligeti, exponeras for eldens kraft och vårkan, at, utan fmåftning, mer och mindre, en eller ftere gånger > brånnas i proportion af Mal mens

7 c la j 4 ( "# ; fnens befkaffenhet, farm det päfyftade ändamålet, J råftningen agerar fordénfkull elden på tvag gehanda Jatt, t anleen de tili Malmernars ätfkilda natur (. 2). Nämligen 1:0 Endels for fig keii> ver, ocii lika fom ior egen rakning, i anledning af dels egen rctrefierande och drifvande kraft, fom fker med de Malmer, hvilka antingen ej innehål* några af eldens kraft rörliga delar, eller endaft innehålla få dan e, lom intet aga någon fyaner lig effccf och värkan på de ofriga fä da re de* larn a, fåfom de hvilka innehafva något vain; och d ffe kunna med fkiål kallas fimpla raftrimgar, ( ußulationes jimplices ) 2;do Endels, med xil.hi.elp at de, i de fiefta Malmer varande och.dem con«ft'ituerande rörlige delar och tilblandningar, hvil ka, under det de af eldens kraft affkiljas, angri pa de fafta Metallifka delar, till hvilka de aga den ftörffa attraclion, och dem mer eller mindre calcinera, fara t till deras egenfkaper förändra, fådane åro de, fom innehålla fwfvti eller arfenique, eller och bagge; och kunna fadane rårtningar > kallas Fulla räßningar. fußulationes cotnpleta). 4- Enar man i närmare ö vervägande tager hvad elden, for egen räkning, pä kropparne kan uträtta, utan tilhielp af någon tillblandning, få finner man lått i -anledning af eldens egenfkaper och formogenheter, hvilka i Chemia Phyfica läras, farorna vår* kan beftå 1:0 Der uti anan, at de lättare delar af fkiljas och i rok afdrifvas; hvarigenom händer, at I ~ A 2 2:do

8 p ) s C f# i:do den qvarhlefna Materien blir mera condenfe* rad, famt 3:0 tillika mor och fragil, fåforn för lorande, åtminftone tiil en del partiklarnas com nexion. Häremot finner ra a 11 vid full raßning a t ej allenaft de flycktigare delar afdrifvas, och Mal men derigenom condenferas, famt blir mörare och löfare, utan åfven, af fvafuel och arfenique, Metallerne, i fynnerhet de oådfare, fåfom Jernet, fullkomligen calcineras och till en Metallilk Jord för vandlas. Håraf hårflyta fåledes fyrahanda ändamål af Malmernas räkningar, hvilka man vill upråkna och kort belkrifva, i den ordning, fora de åro mer och mindre fimpla; nemligen 1:0 At giöra Malmerna mera löfe och möre 2:0 At giöra dem mera condenferade 3:0 At de flycktigare, fkadelige~; eller mindre nyttige delar måge afikiljas4:0 At Järnet fom malt finnes i Malmerna, af de afrökande delar tillika må calcineras, at derefter få mycket bettre fcorificeras. 5-- At mak all Sten och Mahnart, blir under brän ningen mera lös och mor, intygar åfarenheten. De-ta tyckes fke på treggehanda fatt. a ) Endels deraf, at det i Sten och Ma'marten varande åmne, fom famman binder partiklarna, härigenom på nå got fått kan bli förändrat, eller till en del dekruerat, fom torde fke och finnas vid kalkfienar, gipsarter, JPlufsarter> Sandarter > med iiere. b) Endels

9 r m ) 6 c 9 dels deraf, at under bränningen partielamas connexipn tvingas tätare tillfamman, hvarigenoi» feg" heten förloras, och Sten eiler Maimarten blir här dare, men tillika ßiör och mbr, hviiket tyckes hän da med Leror och deras afkominor, Speckftenar, Hornarter, med fiere. c) Endels, af haftig ån* dring emellan rarefaciion i vårmaii och condenfation i kiöiden, hvarafde hårdare Stenarter, Qartz och Flinte arter, på lika fått, nåftan, fom glas, fpricka i häftig eld. DefTe bli mörare, då de gloggande heta, antingen kaftas i kalt vatn, eller kale vatn ledes, genom rännor, på råfthogarne.^ A t få Malmerna mera Ibfa och möra, år det hufvudfakeliga åndamål, fom Bergsman påfyl la tar, då han råftar fina Malmer, för bettre och låttare hoknings och pulverijatiön /kull, at la dem I fäledes tjenligare tili vafkning,1 å val fom finare mer, efter råftningarna befinnas förlorat något af fin tyngd, ofta til många procent, fom ej år underligit, då man confidererar de många particlar, fom, i mer eller mindre fvnlig rök under råftnin garna afdrifvas. Men, at en del Malmer, underftundom få condenferas, at de fä nägon tilbkning i tyngden, -armera underligit, och nekas af mån ga, ehuru årfarenheten år deremot, fom man har A 3

10 ) 7 \ % $> exempel af en del Jern - Malmer, fom gifva Jern, at tortiga de exempel man har af åcfkillige Metallers kalker. Wärt förehafvande och ändamål ar nu intet, at utreda orfaken tili denna i 6 rån dring i tyngden, efter rättningarna, vi \ilje alienatt nämna, at det ta ändamålet, nemiigen Mahnernas condenjution, i fynnerhet af Bårgsmån påfyftas vid de lättare Malmer, fom böra undergå 'vafkning, hvarcil rfordras ej.allenatt: at Malmerna blifva lorut 16 fe och benägna til pulverifation; utan åfvea at de Metallilke delarne blifva tätare och mera condenferade\ under en mindre fuperflcies Atfvafvel och arfinique, med rättningar, u- tur Malmerna bora afikiljas, kaningen neka, fom vet at aldrig någon Metall, ifrån fin Malm, ge nom fmåltning, kan ren affkiljas, få långe dette, eller något betydande fpår af dem år qvare, endatt undantagandes, vid dc tilf&llen, då någon Metall i fmåltningen kan tilläggas, till hvilken fvaf vel och arfenique åga ftorre attra&ion, Ty, om en fvaflad Metal!, eller en oråftad Malm fom tillika rned det Metallifka innehåller fvafvel och arfeni que, fmåites, få får man ej annat, ån en fvaflad eller arienicerad Metall, mera concentrerad, eller och, alt fammnns förvandlat till en flagcrart. Sä nödigt fördenflvull det år, at de Malmer fom innehålla berörde delar, fvafvel eller arfenique, råttas, få nödvändigt år det ock at detta rättnin gar

11 é ) s c gar fordktigr anfbaüas, på det deda flycktiga defar, i ("feilet tor at afdrifvas, ej må med Metallen fa mm a ni mål ta, fora lått fker, då Malmen ofverflodar af Ivafvel, och ej innehafver någon hinderlig bergart. Ja mindre Ivafvel och arfenique, lordenfktall år i Malmen, ju häftigare och ftarkare eld kan han tåla, men ju mera fvaivel han innehaiver, ju fvagare eld fordrar han, jemte fritt våder, fom afforer particlarna. Eldens fuccefiva och varliga påokning år hår fordenfkiall oumgångelig, orn ändamålet fkatl vinnas, an} få deffa flycktiga delar ifråh Metallen afik.ilde.. 8. Flere Metallurgi ha ty a troct, for ingen an». nan orfaks flvull rättningar håra amtåi-ias, ån endaft for a c a farit va do i Mal mer ne varande, och i fo regående Paragraph nåmde fiyektige delar, h v i 1 k a ock åro få kåafpaka af lukten, under rakningarna, öt ingen kan tv i fla om deras afrckning. J anledning af denna tankan ha fya de forfökt, på åtfkilligc annu fått, de'e fiyektigedehr, at åflkilia, utan ac efterfinna den nytta, fom i fynnerhet fvaflet under råffningen vilar, då det Calctnerar det inblandade fcrnet, hvilket derafblifver benägnare till icorincation, h var ige no-m det fåledes lått adffcfljes i fmåltningen ifrån den Metallen, fom fokes. At hårom få någon ofvertygelfe, behofver man allenafl århindra ftg tvan ne omftåndigheter, fom gjöra faken klar. Den ena år, at fvaflet har till Jernet den ftårfta attra&ion, och fkiljer det ifrån de an-

12 ) 9 c $ dremetallerne; Den andra år den, a t, Mettaüen calcineras ej af fvafiet, under det han uplofes, och må ingen tvifia, ac icke i de fvaflade och arfenicerade Malmer, åren ren Metall, fom de artificiela MaU mers compofition npg utvifar; utan då Jortt angri per fvafiet Metallen, enar det genom riftning af Jkiljes, då det med (ig forer Metallens brånbara århne. Hår af finner man, at fem Jernet, utan at blifva calcineraf,ej gierna fcorifceras, år fåledes klart, at få vida det angripes af det i rättningen afrökande fvafiet, och bringas i et Jordtfkt lynne, få måtte det ock nödvändigt fe dan i fmåltningen, bettre fcorifkeras, få vida det brånbara afkåhlen, vid fådant tillfälle, Jern - Jorden ej fullkomligen kan reducera. $ 9- Ehuru val Bergsmannen, med fina Malmers rättning, hafva måtta affeendet på någondera af de forenåmde ändamålen, och ttundom pä flera af dem på en gång, få kan dock intet nekas, underttundom vid rättningar och det vinnas, at någon ^ brånbar Materia, med den MetalUjka Jorden eller kalken communiceras. At detta år något hufvudfakejigit åndamå!, vill man cj påttå, men man har dock bordt denna omftåndigheten och nyttan nämna, emedankoblflykbe, åtminftone vid fmårre profver, underttundom, blandas, under rättningen, med Malmerna, och man finner den Jern - Jord, fom förut ej rördes af magneten federmera af ho nom dragés, til et tydelfgit bevis af den föråndring

13 H ) i ( n dring famrna jord i elden undergådt. Men detta åndamål har endaft rum vid de nåmde Mettallifka Jord och kalkarter, och dependerar ej af eldens kraft, utan af defs Materiella våfende eller det brånbara.. io. Af det,fom nu korteligen om ändamålet och nyttan af Malmernas råftning år anforde, kan låtteligen följande flutfatfer gjoras. 1:0 A t Malmernas Råfirtingar, i anfeende til Metallernas olika natur, och åtmligt åndamål, åt- Jkilligt kunna ochbbra anftållas. Långfammare, men på (lutet, ftarkare eld fordra de råftningar, fom anhållas for de flycktige delars afdrifvande och den fåmre Metallens calcinering; häftigare och någodt mindre eld de, fom anftållas antingen for pulverifations eller condenfations fkull. 2:0 De Malmer, fom ej behofva någon condenfation eller pulverifation, ej eller innehålla nå got fvafvel eller arfenlque, tyckes vara onådigt at råfta, om icke for at meddela något brånbart åmne. Sådane åro de Metallilka kalker, åfven de Gedigne Metaller; hit kan inan och fora en del Jern Mahner, fom ej innehålla hvarken fvafvel eller arfenique. 3:0 De Malmer, fom innehålla något fvaf vel, men hvilket genom en annan Metall kan affkiljas, tyckes åfven vara onådigt at råda. Såle des kan man praecipitera eller affkilja Guld och Silfver utur fvaflade Bly-Malmer; endaft med tillfatt B Jern,

14 få ) -II ( é Jern, fom med fvaflet fcorificeras, och kon man praxipitera bäde Koppar och bly med tilfattjern, di man fördcktigt dermed umgls.. ii. Slutehgen lwad man bor tanka om de fåä lade kal Figer - vaten och tilfiag, fom en del Metal lurgi projeöera, och påfl-å vid Riftningarne vara nödige, kan och af hvad anforde år latceligen fin. tas. At förtiga, det fidane tilfiag tyckes mera /kada, ån gagna, och fåfängtadhiberas; vill man allenaft nåmna atden fatfen år ogrundad, det i fvaflet fkulle forvaras den råtta Cerberus eller prima ma teria Mettallorum, famt at i Malmerna fkulle vara några Serninia Metallica, hvilka borde figeras och ma tureras, men ej diffiperas; ty all A na lyfis af Malmerna och all Syntheds öfverbevifa ofs, det i Malmerna år en riktig Metall, eller Metallifk Jord; men ej något Seminiurff,1 och det få mycket fakrare, fom ingen Vitriolifk eller fvafvelfyra kan up. lofa någon Jern-Jord. Den fatfen år och obevislig, at fvafvel volatiljferar Metallerne, fom* val Iker med Qyick- filfver, men knapt med de andra. G. A. Å.