SMÅ LTNING AR, Herr JOHAN GOTSCH. WA LLERII, johan daniel chr1stiernin, WESTMANLÅNNING. KORT AFHANDLING, J&fi OM HÖGÅDLEOCH

Transkript

1 I. G. N. KORT AFHANDLING, J&fi OM VID SMÅ LTNING AR, MED AMPLISS. FACULT. PH!L. SAMTYCKE, under HÖGÅDLEOCH Herr JOHAN GOTSCH. WA LLERII, Phil och Med. DOCT. Chem. Metall, och Pharm PROF Reg. och Ord. samt den kåiserliga och kongl Svenska Vet. Acad. Led. INSEENDE, UTI DEN GUSTAVIANSKA LÅROSALEN, D. XIX. MARTH ANN. MDCCLX. Vid Kongl. Academien i Upsala utgifven och ompröfvande framstald, till almåst AF johan daniel chr1stiernin, WESTMANLÅNNING. UPSALA, Tryckt i Kongl. Acad. Boktryckeriet.

2

3 M. G. H. &I. napt finnes någon Stenart fom mindre vårderas och acktas ån en Kalk/len, men knapt finnes ock någon af ftorre nytta och mera oumgångelighet i det all männa. Skulle man döma om de Naturliga kroppars värde efter nyttans, fåkerc och otvifvelacktigt be håller då Kaikften, åtminftone bland alla ftenarcer det fråmfla rummet. Det vore ofs for vidlyftigt, vid närvarande tillfälle, at befkrifva defs mångfaldiga nytta i Medi cin och Chemien\ vi åtn&je ofs med et ord at näm na, defs nytjande vara oumbårligit; i IMurgieny til Salpetters ymnogare producerande; til Såckerrafineringen och Saponificationer; i lejurgien, til StjfkilHge Konfleldar, formodeligen och dengraeki-

4 & ) *( & Ika elden; i Glasmakeri Kon/len, til dehvitare gtafen; i Husbaldningen % til åtfkilliga hårdare Vegetabiiiers och Animaliers blotande och lutande; til blekning och upmiukning af ylle och linne famt filke, vid visfa tilfallen, med förfiktighet anfielt; åfven ock til åker jordens, i fynnerhet en drungen jords tempereringj i Fårgeri-Konflen, en dels til förhågning och förbåtring af allehanda fårgor, endels til betning och npmjukning al de hårdare åennen och Materialier fom fårgas fkola; endels ock til fjelfva fårgningen, få vål fom til andra ändamål; vid Handtvårkerierna, til garfning och fkinberedning, til betning och upmiuk ning af horn, ben och andra hårdare kroppar; til Murning, Kitt, Casment, Jftenlim, Förluteringar, Beflager, Stuccaturoch Alabafler arbeten, med mera} I Metallurgien, til Ståliflen, tilflufs vid åcfkiliige mal mers fmeltningar, til Metallifke praecipitationer, til Råflningar och Malmarternas betning med mera. Wärt föremål tillåter ofs ej grunden fil alla defla och ån flere omflåndigheter ac anföra; vår ranka år endafiat korteligen betrackta defs nytta i Metallurgien, endaft vid IJernmalmernas jmaltningar, hvarvid kalken upfåttes med malmen på hyttan, under namn af Limtten. Wi hoppas och åro förfåkrade den benägne Låfaren med vanlig benägenhet anfer vårt giöremål. Anm? t. Denna llenart hår omtalas, kallas derföre Kalkflen% emedan den vanliga och brukeliga kalken af honom tilvårkas; men hvadan han fådt det nam net Limflen^ kan ej med vlfshet fågas; om icke deraf, at med kalken man ihophmmar den #qa ften med den andra, Anw«

5 ft ) 3 C 5K Anm: 2. Huru Jernmalmerna efter Råflmng ocli bok* ning [eller Sönderflagning, upfåttas på hyttan eller <Je få kallade Masugnar i blandning med kalkflen och kahl, det Supponera vi här kunnigt; kan ock vid bergslagerna fes; behöfve fördenfkul ej med någon belkrlfning derom ofs nu uppehålla. ** At redigt afhandla om kalkflens nytta vid Jernmalms fmåltningar, år nödigt, at förd mårka de egenfkaper, fom kalkflen i gemen tilkomma, och til up- Iyfning i följande afhaadling tjena kunna; vi merke tördenfkull. 1. Kalkflen gjerna attrahera fyror, och i följe deraf, med dem Effervefcera; hvar af och Kalkflen låtteligen ifrån annor flenart kan affkiljas. 2. I öppen, få vål fom i fluten eld, calcinerad, förlorar han vid pas helften af fin tyngd, dock den ena kalkflens forten mer, den andra mindre, alt ef ter ftenartens flörre eller mindre hårdhet; til fårgen blir han efter calcincringen, gulaktig, bvit eller grå, ehvad fårg han förut åger; til confiflencen blir han los och mör, och faller lönder antingen i hvic eller gråt pulfver. Anm. Enår kalkflen år fuilbrånd, heter han oßäkt kalk; men blir denna federmera liggande i fria luften, få at han har tilfålle attrahera den våtfka forn i luften fin nes ; jeller' flås vatten öfver honom, fom vid kaikbrånnerierna fkerpåen lafva,få heter han federinera fläkt kalk, eller kalk. Ehuru kall den oflåkta kalken år efter bränningen, producerar han dock med vat ten > fom åfven kalt tilflås» en få flark heta, at vatnet kommer i fullkomlig kokning# A 2 f Jflnelt

6 SS >4 c «_ 3. I fmålteld kan en kalkden ej gjerna brin gas til fmåltning, då han år ren, och förfåkras af nå gra Chemifter, dec han icke ens (tår för brånfpcgel at fmålta. 1 briffc af et fådant inllrument hafvom vi I ftark eld befinnes han något det ej utröna kunnat. famman gyttra och fammanlopa, merendels i fuperficie, och utan fult fmåltning. At han utvertcs blir underftundom grönblå glaserad, tyckes fårgen nog tilkånna gifva, dependera antingen af fot eller annan främmande materia, emedan kalken temnar i glafen en hvit men ej någon grön fårg. Anm: Den kalkjord fom fås af de hårdare vegetabilier, eiler trån Imålter af fig fielf, i ftark eld, til grönt glas mörkt, fådant fom finnes i en del Bouteiller; af de mjukare vegetabilier, eller af örter, fås ej någon Kalkjord; utan enabforberande jord» eller glasartig jord; 4. Men blandas kalkften a) med Alcalintfka falter, då fmåker han til et hvit gråt opact glas. b) med Borax til et hvitacktigt glas, fom år nog låttfmålt, och i mindre ån glöggande hetta blir miukt #) med Glasgalla til et hvit tjokt glas. ä) med Sal microcosmicum eller urin falt fmelter han med ef* fervefcence. e) med Sal mirabile fmeker han åfvenfedes. f) med Sal Ammoniacum fixum eller Salta(kay likaledes. J blandning med andra iord och ßenarter fin ner man honom frnelta, a) med Flitff fpat, eller Glas fpat til et fkårande glas; åfven och med andra lättflytande ftenarter; likaledes b) med lera, fom underligall: år, emedan ej leran fmelter af fig fielf,. utan hårdnar i eld. 5 Bfan-

7 & ) s C & 5. Blandas Calcineraå kalkflen med Svafvel, och flås i en digel fom fåttes på elden, få afbrinner något af Svaflet, men afrefiduo, om det kokas med vatten, kunna Seleniti/ka Cryßaller extraheras.. kan fåledes kalken for fig fielt c; fammanfmelta med Svafvel til något Hepar Sulpbuvn, eller Svafvel* lefver; men Kokas ofiåkt kalk och Svafvel tilfammans i vatten, då uplofer kalkluten (vafvlet och årnås en Solution,hvtlken om den filas, evaporeras och cryftalliferas, lemnar Seleniti[ka cryßaller, fornej oplofas i vatten; år fordenfköl ej underligit at kalk luten uplöler både fvafvei och Anttmonium». III. Hvad kalk/lens förhållande i fmelteld med en del Malmarter angår, få år at merka, det, ehuru han for fig fielf år ofmeltelig, dock i lådan hlanning ej allenafl fielf fmelter, utan åfven befodrar åtfkilliga malm» forter til en ren fmeltning, och med dem fammanfmelter ti! en ren ochfiård famt glasartig flaggart* Wid Chemnitz i unfern blandas han med Silfver kattigt kies Schlikt, och Chemnitzer malm, likaledes vid Kuttenher g i Båhmen,cfv. CHRIST. AND. SCHLY- TER Von Huttenverken p och 314, med Blymalm blandas han i Engeland eff,schlüter I.e med Kop parmalm vid Breitenbach i Ht[Jen Dramßadt, SC ULY- TER I.e. p. 423 Hvad förmån af kalkften videntftlktfpp armalmer, tam tjemmslmer år at förvänta, har Herr Be^rsrddet BRANDT nyligen genom förfök ådaga lagt isvcnjka Wett.Acad. Handl. Åhr /74p pag. 14g. o> Til vårt ändamål,åro följande för lök, af offanfieke. Ä % 1. Om

8 tt ) f (» 1. Om man blandar Råflad kies med Aö/å, ti! lika quantitet af hvardera, och tvingar (amma bland ning i ftark fmelt eid for blatten en half tima, få fin ner man der efter både kies och kalk rent fammanfmelte til et hårt och tått glas» eller ßagg, men forfoker man at fmelta famma Raßade kies for fig fielf oblandat, i famma eldgrad, på famma tid, få blir han endatt fammangyttrad och mörk, men ej fuikomligen fmelt. 2. Tåt mhrk$ernma\m Råftad, och med lika quantitotkalk blandad och fmelt, går innom fierndels ti ma dl jemn flytning; men fmejtes famma Malmfort forfig fielf i lika eldgrad, och på lika tid, {ågyctrar den eilfämman utan ren fmeltning, til en* mörk» ning, fkråflig och ofulkomlig flaggatt. 3. Blodften på lika i-åt hanterad, med och utan kalk, fmeiter i förra håndelfen och flyter rent, men i fénare omttendigheten för fig fielf, blir den alienaft grynig och fammanlupen med ierngrå färg, 5. IV. Af anförde omftåndigheter och kalkttens egenfkaper 2. och 3.) kan man vål döma om deff nytta vid Iernmalms fmeltningen; men, at med mera redighet den faken kunna afgiöra, år nödigt atfårfkilt tilfe. i. Om Kalkften kan elfer bör fom en F.tvffanfes vid berörde Iernmalms fmeleningar, hvaraf en låttare fmeltning befodras, 2. Om han kan el ler bör anfes, fom et I'mcipiterande eller Af(killjande medel, hvaraf fvaflet fom år i malmen abforberas och attraheras 3. Om han tillika fom et Reducerande me-

9 & ) 7 t *&/kananfes, hvaraf någon del af den Metallifka kalken eller jorden Redueeras, 4 Om han något kan til Metallisation Contribuera. På deffe fyra hufvud pun&er, af hvilka en del jakas, en del nekas bero alla de hår vid varande Difputer. Anm. Hår bora vi merka, formera redighets fkul, atde tilflag eller tiiblandningar fom brukas vid malmernas fmeltningar, indelas gemeniigen i tvenne forter, hvaraf den ena forten kallas» Additamenta Colli quationis, lil/lag, hvaraf flytningen eller fmeltningen befodras,och deite kallar man Fluffar; den andra forten kallas Additamenta Sepavationis, Til/lag i hvar af Metallen förhjelppes och befrias ifrån de Mineraliferande åmnen, Arfenic eller Svafvel och deha kal lar man fordenfkul Präcipiterande tnedek & 5. V. Om kalkflen kan eller bör fom en fluj anfes vid fernmalmsfmeltningen, hvaraf de fvårfmeltare malmers renare flytning befodras; det år en fak fom pofitivt nekas af flerzchemifler i fynnerhetaf JUNCKERiCö»/jpc Cbem. T» 1. p derert han råknar kalkften endaft til de Praecipiterande medel, eller additamenta Separationis; och p. 690 hvarefl: han fager» Immanis quoque error effet, five bos Lapides, five ipfam Calcem ad fußonem adjicere, utpote quam omnibus modis retardant. Det vore et ßort felat tilblanåa kalkßen eller Kalk at imäerhielpa Jmeltningen, emedan den Jamma på altfått deraf förhindras. Grunden och orfaken til denna me* ning bör formodeligen der ifrån hånledas, at deftb Chemifter förment kalkftcn få förhålla fig i blandning med andra kroppar, fom han finnes vara for fig fielf

10 : # })*K & och fålédes, emedan han i eldar ofmeltelig, ei el ler kunna befrämja, utan fnarare hindra andra krop pars fmeltning. Men, fom årfarenhecen lärt off, det faken fig annorledcs förhåller, och at tvånne ofmelteliga kroppar med hvarandra blandade låtteligen fmelta kunna, få förfaller på en gång all den grund, på hvilka deffe Chemici gifnings vis fin mening fo tat. År och klare ej allcnaft af de vid bergvårken före kommande bevis, fom til endel af off anteknade åro f - 3-) hvaraf fkiönjes det kalkflen brukas alternativt med någon lättflytande flaggart ^ utanåfven, af de oflridiga forfök, fom fä våi af andra, fom af ofl til en del anforde åro (. 3.) och otålige flere anföras kunde, om få nödigt vore; det Kalkflen vid fernmalms fmeltnmgar, A««och bbr anfes fom en flujf, af hvilken en lättare och renare flytning befodras. Men man bör ei tro at kalkflen hårutinnan för håller fig lika med alla Icrnmalmsforter. Som man finner kalken befordra Lera til fmeltning, kan ock deraf låcteligen flutas, det de malmlorter, fom med fldane flenarter åro förenade, hvilka aga en Leracktig eller dylik jord til fitt grundämne, beqvåmiigen af kalkflen til fmeltning förhielpas, hvilket och årfarenbeten intygar, men de malmlorter, hvilka med bh-darc Stenart, fåfom med någon grofqvartz eller någon Flintart öro cnineraliferade, kunna ej af kalk flen til någon lattare flytning förhielpas, emedan deffe flenarter med kalkflen ej fammanfmelta. Will man blanda kalkflen med lät flytande malmforter, eller med lådan malm (om med någon kalkart

11 .» )9(» förut ra inblandad eller åger inftrödd, quantiteten af den tilblandade kalkften fl bår proportio neras efter malmens befkaffenhet, emedan rsdane malmforter, af for mycken tilblandning af kalk ften,flyta gemenligen for tunt och bli ofta fkjårandc» 5. Vi. At kalkßen fom vid ffernmalms fmältningar bru kas bhr anfes Jom et Prsecipiterande medel, bvarige nom jvaflet ifrån metallen afßiilies, det på flås ej allena(t af JUNCKER i.e. utan åfvenockaf FRIEDR. HOFFMAN \obs.phyfchem.l. 1 i.obs. x likaledes af ZIMMERMAN ihenckels miner. Sehr. p. 242, famtafgellert i des Probierkunft p.i 19 dcrftedes hantfåger,kalkften då endaft behöfvas til jernprofenår malmen år fvafvelbunden ; men nekas aldeles, af STAHL ock andra fom förmena alt fvaflet förut i råftningen blifva afdrifvit,famt kalkften tillika med bergarten, thes förinnan forflaggas, innan han af metallen kan affondra det vidlådande fvaflet om nå got fådant finnes,cfr. FICKU-Difp, decalce viva If.p.tz. Vi förmene ofs redigaft denna laken förklara, då vi ej betage kalkften den egenfkapen honom tilkommer,och ej tillågge honom ftörre förmögenhet ån han kan praeftera. Ät kalk/len attraherar och låfjar fvaf let, det finner man då Cinnober deftilleras med kalk, likaledes vid en del bergverk; fåfom vid Breitenbach der Sclichten af Kopparmalmen råftas i blandnind mtå kalk ock vatten, hvaraf en mörja giöres fom iåetes på råftungnen cfr. Schlüter l. c. p. ißx> at förtiga d s attraherande kraft få vål til all brånhar mate-

12 ' & ) fo ( låjkefkt, ^TWilkét ät de nyare Chemifter är nogfénte utrönt, fbm til de mineralt[ka Jyror ( 2. n. 1.) hvadan ock Seteniti/ka Cryfialfer at honom med fyran af rflbfenpt fvafvel 'ver kel igen produceras ( $. 2. n. 5) 'O-friHsiiktei gior derca mfcchahice,at han infuger ifig fvaflct, 'om en fvamp vatner-hvilket ZIMMERMAN" }) ftsfr PPiEt^ÖFTELS'kleine'Schriften p.243. eller han giör det vi attrattim, det kan vara lika mycket kommer och på et tiqnren håraf M vi ej ffaxt /luta,det kal ken éndalt agerar Tom et Praecipiterande medel vid jernnralms fmelmirrgen; eller, det han $r i ftånd at affkilja Ifrån-lernet alt vidlådande fvafler; ty vi böfa merka 1. det jefnét åger åfven få dor,om ej dorre attraetion til fvaflet, fom kalken; hvadan och küm meret ehuru fväiv&lbunden malm u plattes på hyttan med kalk, får man likafult red bräckt jern, fom in nehåller och behåller en del af ftfaffet, lå lange en bit deraf quar år,ehuru flark eld och hamring det fedcrmera undergår ; h vilket man ock finner af jern plåtar, fom af rödbråckt jern fmidde, långt förr rådas, ån $f annat lern 2 Finner man af årfarenheten det kalk och fvafvel fammanhlandade föga uplöfa hvarannan ock förenas i Imelt eld 5. n. 5) tyckes ock ej obil ligt, at kalkflen tillika mad malmen i få fiark ock hafiig eld fnarare för'fiaggas, ån han af famma malm kan ifiöndra eller affkilja något fvafvel, och efter fmeltningen ock förflaggningen, åronekeligcn all des attra herande kraft til fvafiet eller defs fyra aldeles förfvun- %én. Blir ock fvaflet af den ffarka och haftiga elden, Tnarare och mera-fåffac vid metallen ån läffäc. Hårtil kan

13 $ >)» c & Itan ock (Ten omftåndighecen tilläggas, at man aldrig kan vid hyttorna märka någon Hepatifk eller vedervärdig lukt, hvilken eljcft altid finnes ken der kal uplöler nägot fvafve!, lika fom afafbrunnitkrut, eller ruttna ägg. W\ flute fördenfkull häraf, det kalken kan väl i början af uplätningen, och alt intil deff fmelcningen är giord, attrahera något fvafvel, fvafvel eller någon lyra ifrån jernmalmen fom under den tiden kan bli lättad, men til få litet lönande värde, at i den affigten endafl blanda kalkften med jernmalm, tyckes vara mera en fåfänga, ån någon betydande förmån. Anm. Om man med kalkften fkulle kunna affkilja och deftruera fvaffet i malmarterne, få vore det en ftåtejig hielpreda, at der med förbättra rödbråckt lern, famr at afkorta de långfamma och koftfamma råftningarne vid kopparmalmer j men det är beklageliget, at ingendera lyckas.. VIF. Hvad kalkens reducerande evenfkap angår, få ehu ru väl JUNKER i dels Dl/p, de Calce viva p. 15. XI. den ajdeles förnekar, finner man dock af ärfaren. heten 7 ac då man blandar 2. delar kalk til 1. del Blfgäsock Imälter, at man får något hly reduce rat cfr. BR ANDT i Sv. Vett. Jtcad. Handl p likaledes kan ock antimonii glas reducerass äfven ock glas eller kalk af vifmutb; koppar ochjern bli af kalk förbättrade; ock deras glas, med kalk, til någon omfländighet reducerat. År fördenfkul troligt, det, ehuruväl fielfva höhten

14 kohlen och det i dem varande branbara våjendet bi draga det måfta ock förnåmfta til jernjordens Reda» Q jon, under fmåltningen, vid hyttorna, dock tillika kalkften eller kalken qfven något havtil torde bidraga, åtminftone, ej vara något hinderlig. Anm, kalken åger denna Reducerande egenfkapen gemenfam med lera, med hvilken man åfven kan Re ducera litet bly3af mönia eller blyglafet. Håraf fer man, at malmens blandning med kohl på hyttan år af tvåg* gehanda nytta: den tna för fmeltningens och eldens fkull, den andra för reduetions fkull, 5. VIII, At något af kalkften tillika med metallen {kulle Met alltficeras det påftår POTT Litbogeogn.pj2 i anled ning af följande omftåndigheter 1. at iem blir mju kare ock mera Malleabelt, då det Coementeras med kålk, 2. Kegulus antimonii fom nedfrriålces, med jern ock kalk, få andras til fin natur, at han jfedan med quickfilfver kan amalgameras. Men af deffe förföken, tyckes ej med vishet, någon kalkens metallificatien kunna /lutas; utan fnarare, at med kal ken borttages de Haeterogenea, fom hindra malleabiliteten i jernet och amalgameringen i Regulo antimonii, at förtiga, det den jord, lom utgjör me tallernas grundämne, fnarare torde vara vitrificabel ån kalkartig. 6. IX. I anledning af den hittils befkrefna nyttan, fom af iimften vid jernmalmslmåltningen år at vånta ( ) år lått at fluta des quantitet vid upfåetningen böra proportionras efter malmarternas befkaffenhec

15 het cfr. & )«3( & ($.5.) och Mafugnens ftorlek, hvarefter upfåtningarna variera. Gemenligen brukas 1 eller 2 fksflar kalk eller Limften til hvar uplåtning, fom beftår af 24. fl^sflar malm ock 3 korgar kåhl; men i de ftörre masungnar hvilka til hvar'upfatning fordra 30 /kåflarmakn och 4 korgar kåhl,brukas efter malmens befkaffenhet, 1% eller 2. fkåflar Limften; år förden skull denftörfta proportion af kalkften emot malmen fom i til 16. ochdenminfta fom 1. til 305 men rådeligaft år, at tilfe malmens befkaffenhet, at man hvarken fyller ungnen med onödig ftenart, eller af för mycken fparfamhet får en ofullkomlig frnåkning. Annl. En upfåtning källas få mycket malm ock kahl forn på en gång håfves i ungnen 5 den råknas med kårgar ock fliåflar eller trag; en karg år ibland f i- bland J af en enkel ftigj^en fkafvel ungefår få myc ket (om 2 kaft-lkåflarj et traq malm år nåftan af 2 lifpunds tyngd. Sådane upfåtningar fkle 12 om dyg net och i de flörre ungnar 18. nemllgen fedan kill ien hafva funkit 6 quarter djupt.

16 Min-Herre. D en ' drax Ff&$a - H ',-f r< ungdoms j y vår Af Jårdom ågta prof kan gifva, Ett vigcigt åmne redigt, drifva, Mån han ej något dort ofs fpär? Når andre under fåfäng frogd Sin tid få tankelod fornöta, Då har I redan lärde att fkéta, Vid Ungn och Digei, nyttig fl >gdi Så fal fy n t 15f det med fig bår Vid Edra år jflikt lynne aga ; Så vid jag åfven vågar fåga, Att det hos Eder ärftligt år. Er hör det till at vi a fram J 1 Ett fnille bögdt, att kupfkdp öka- lj Att Foderlandets nytta fö ka Förväntad frukt af adel dam. Er Far! hur blifver han nu glad! Ja nöjet lår Hans anlet måla Når Han fin vårda Son fer, pråla- Med krants. af Dygdens tåckfla blad. Er flit och lycka fkynde fort; Vpppdlen hvad I redan funnet Når Idoghet til målet hunnet Da viniies alt hvad fökas bordt. Välment yttrade.. af L. S.