Sammanträdesdatum Sida 19 (37) 252 Dnr 263/14 Rekvisition av medel för medfinansiering av landsbygdsutveckling i Sommenbygd-Vätterstrand

Transkript

1 '~U SAMMANTRÄDESPROTOKOLL w t Sammanträdesdatum ' : ~ TRANÅS KOMMUN Sida 19 (37).. ' ", KOr-.MU NSTRYRELSENS AU 252 Dnr 263/14 Rekvisition av medel för medfinansiering av landsbygdsutveckling i Sommenbygd-Vätterstrand Rekvisition av mede l tör medlinansiering av landsbygdutveckling i Sommenbygd Vätterstrand gällande år2016 i Id. Leaderområdet Sommenbygd. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar attföreslå kommunstyrelsen att medfinan siera landsbygdsutveckling i Sommenbygd-Vätterstrand med kronor för år Expedieras till Malin Lindskog Diariet IJusterares s'qn I Uldragsbestyrka nde

2 [. Samm anträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ~ "1.' TRANAs KOMMUN Sida 15 (34). KOMMUNSTYRELSEN 187 Dnr 263/14 Utvecklingsstrategi för LEADER Sommenbygd - Vätterstrand , ksau 188 Planerare Jimmy Karlsson redogör för ärendet. Förslag till mål och insatsområden baseras på en samlad avvägning av vad som framkommit under skrivargruppens kommuntume med offentliga SWOT - analyser, kornrnunernas interna omvärldsanalys, avstämning mot kommunala översiktsplaner m fl strategiska dokument, sammanställd områdesstatistik samt utvärdering och erfarenheter från föregående programperiod. De möjligheter som identifierats i processen utgår i hög grad från de komparativa fördelar som detgeografiska läget, naturen och det lokala engagemanget geross. Dessa fördelar är emellertid i sig själva inte nog om vi inte samtidigt genomför satsningar som vitaliserar och tillgängliggör, såväl fysiskt som socialt. Det regionen har gemensamt och som är unikt behöver utvecklas och lyftas fram så vi skapar vår gemensamma USP (unique selling po int) - vårgemensamma attraktionskraft. Förslag till insatsområden: A: Lokala resurser: Gastronomisk region, småskalig skogsnäring, ekoturism B: Hållbar livskvalite: Individens kunskap och engagemang C: Modern landsbygd: IT, service och tillgänglighet Horisontellt: Stödjande strukturer för samverkan och kompetens Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog kommunstyrelsen besluta att ställa sig bakom föreslagen utvecklingsstrategi för LEADER Sommenbygd Vätterstrand. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Expedieras till Jimmy Karlsson Diariet I Justp'Ires sign I Utdragsbestyrkande

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ~ TRANAs KOMMUN Sida 10 (25) ~ 'OMMUNSTRYRECSENSAU Sammanträdesdatum 188 Dnr 263/14 Utvecklingsstrategi för LEADER Sommenbygd - Vätterstrand Planerare Jimmy Karlsson redogör för ärendet. Förslag till mål och insatsområden baseras påen samlad avvägning av vad som framkommit under skrivargruppens kornrnunturne med offentliga SWOT - analyser, kommunernas interna omvärldsanalys, avstämning mot kommunala översiktsplaner m fl strategiska dokument, sammanställd områdesstatistik samt utvärdering och eriarenheter från föregående programperiod. Demöjligheter som identifierats i processen utgår i hög grad från de komparativa fördelar som detgeografiska läget, naturen och det lokala engagemanget ger oss. Dessa fördelar är emellertid i sig själva inte nog om vi inte samtidigt genomför satsningar som vitaliserar och tillgängliggör, såväl fysiskt som socialt. Det regionen har gemensamt och som är unikt behöver utvecklas och lyftas fram så vi skapar vår gemensamma USP (unique selling point) - vår gemensamma attraktionskraft. Förslag till insatsområden: A: Lokala resurser: Gastronomisk region, småskalig skogsnäring, ekoturism B: Hållbar livskvalite: Individens kunskap och engagemang C: Modern landsbygd: IT, service och tillgänglighet Horisontellt: Stödjande strukturer för samverkan och kompetens Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att ställa sig bakom föreslagen utvecklingsstrategi för LEADER Sommenbygd Våtterstrand Expedieras till Kommunstyrelsen [UldragSbestyrkan:.:.

4 TRANAs KOMMUN KL-Förvaltn ingen ~nk ~i ij.t ~Q Ij nr.f.~., >.:". Utvecklingsstrategi för LEADER Sommenbygd - Vätterstrand Underlag/aktiviteter Förslag till mål och insatsområden baseras på en samlad avvägning av vad som framkommit under skrivargruppens kommunturtie med offentliga SWOT - analyser, kommunernas interna omvärldsanalys, avstämning mot kommunala översiktsplaner m fl strategiska dokument, sammanställd områdesstatistik samt utvärdering och erfarenheter från föregående programperiod. En framtidsspaning ihop med regionala aktörer är planerad till den 5/11. De möjligheter som identifierats i processen utgår i hög grad från de komparativa fördelar som det geografiska läget, naturen och det lokala engagemanget ger oss. Dessa fördelar är emellertid i sig själva inte nog om vi inte samtidigt genomför satsningar som vitaliserar och tillgängliggör, såväl fysiskt som socialt. Det regionen har gemensamt och som är unikt behöver utvecklas och lyftas fram så vi skapar vår gemensamma USP (unique selling point) - vår gemensamma attraktionskraft. Ett genomgående drag i den turne som gjordes för att samla underlag till SWOT - analysen var att det inte bara handlade om kommunikationer, service, jobb och byggande utan lika mycket om engagemanget på individnivå. Här läggs grunden för förändring och därför behöver också utvecklingsstrategin ta sin utgångspunkt här - hos individen i lokalsamhället. Det är för det första avgörande att man vill och kan bo och verka i området. Ännu bättre om de lokala resurserna, materiella såväl som immateriella, kan vara en av grundbultarna i försörjningen. Förslag till vision Sommenbygd-Vötterstrand ör en modern och tillgänglig landsbygd där vi lever ett hål/bart klimatsmart liv. En modern landsbygd nyttjar lokala resurser och ny teknik för företagande. En tillgänglig landsbygd är inkluderande och möjliggör boende, rekreation och kommunikation för alla. Ett hållbart klimatsmart liv är hälsosamt för individen och ger goda förutsättningar för kommande generationer. Förslag till mål (se även bilaga) 1. Män och kvinnor som bor i området är friska och lever ett hållbart liv 2. Män och kvinnor bor och arbetar i området 3. Män och kvinnor har kunskap om vår bygd och är goda ambassadörer 4. Företagande med det lokala som resurs ökar 5. Ungas engagemang, entreprenörskap och möjlighet att försörja sig ökar Förslag till insatsområden (se även bilaga) A: Lokala resurser: Gastronomisk region, småskalig skogsnäring, ekoturism B: Hållbar livskvalite: Individens kunskap och engagemang C: Modern landsbygd: IT, service och tillgänglighet Horisontellt: Stödjande strukturer för samverkan och kompetens Övrigt 1 det kommande genomförandet av strategin är det viktigt med ett starkt kommunalt engagemang. För att säkerställa detta och för att få en kontinuitet föreslås att varje kommun särskilt utser en tjänsteman som ska kunna avsätta delar av sin arbetstid för gemensamt arbete i aktiviteter som beslutas av LAG.

5 Bilaga: Mål och indikatorer 1. Människor som bor i området är friska och lever ett hållbart liv a. Indikator: hälsotal b. Indikator: Antal evenemang inom hälsa, rörelse, motion, idrott, kultur... mm c. Indikator: Antal utbildade inom mat, miljö, hållbarhet, hälsa d. Indikator: antal insatser för hållbart nyttjande av naturresurser 2. Människor bor och arbetar i området a. Indikator: % av befolkningen som bor och arbetar i området b. Indikator: antal invånare c. Indikator: antal i arbete d. Indikator: antal företag 3. Människor har kunskap om vår bygd och är goda ambassadörer a. Indikator: antal utbildningsinsatser/deltagare b. Indikator: antal evenemang 4. Företagande med det lokala som resurs ökar a. Indikator: antal nya produkter/tjänster b. Indikator: antal samarbeten mellan företag c. Indikator: antal innovationsfrämjande insatser 5. Ungas engagemang, entreprenörskap och möjlighet att försörja sig ökar a. Indikator: ungas arbetslöshet % b. Indikator: antal akt iviteter/deltagare c. Indikator: antal unga företagare

6 Bilaga: Insatsområden Lokala resurser Gastronomisk reg ion Variationsrikedomen i landskapet och skillnader i klimat och jordmån ärstor och de råvaror och varor som produceras i området spänner över ettstort fält. Området har basen för primärproduktion i mjölk- och kötttöretagande och här finns idag en framtidstro med nybyggande och specifika satsningar föratt utveckla produktionen med mer kvalitetskött och nischade produkter. Bär- och fruktodling är i devästra delarna en stor och expansiv bransch. Även naturens skafferi innehåller exklusiva råvaror vilka mer och mer efterfrågas. Förädlingen avdryck och mat ökar inom området, liksom vidareförsäljningen genom gårdsbutiker, t.ex. med försäljning avgrönsaker. Intresset av närproducerade livsmedel från restauranger och butikskunder ökar starkt. Dagens turister söker sig alltoftare till destinationer därdet finns exklusiva råvaror och god mat. Området har sammantaget en stor potential attskapa s.k. gastronomiska regioner dit konsumenter och turister söker sig föratt finna traditionella råvaror, ettgenuint mathantverk och kulinariska upplevelser. Småskalig skogsnäring Stora delar avområdet ärutpräglade skogsbygder med rikligtmed skog och relativt stor variation avträdslag och biotoper. Här finns många små och medelstora skogsgårdar, men också större skogsallmänningar och andra brukningsenheter. Få sågverk finns inom området såvidareförädlingen är idag låg lokalt. För markägare och entreprenörer som vill satsa på en småskalig träförädling och avsättning krävs en stor portion avkunskap, entreprenörskap och nätverk. Varje fastighet och fastighetsägare har unika förutsättningar för vidareförädling så lokal skillnader och individuella intressen gersammantaget en stor mångfald avmöjligheter och utvecklingsspår. Även "mjuka" utvecklingsmöjligheter i skogen har stor potential såsom turism och grön rehabilitering. Ekoturism och naturturism Turismen i området haren lång tradition men är knuten till vissa platser. Dagens turist söker sig allt mer till aktiviteter därman får vara delaktig och få upptäcka något unikt och med hög kvalitet, gärna utomhus i vackra landskap. Genom områdets stora variationsrikedom och goda förutsättningar förvandringar, gårdsturism, matturism, naturnära boende etc. finns stor potential föreko- och naturturism. Aktiviteter för barn och ungdomar saknas generellt i området och idag finns även stor möjlighet att paketera nya upplevelser för människor med specialintresse, såsom sportfiskare och fågelskådare. Den stora utmaningen ligger i att få turister att stanna mer än någon enstaka dag i området, dådeflesta besökare ären- eller fådagarsgäster. Hållbar livskvalite Individen som bor, arbetar, vistas och driver företag i området är viktig eftersom individens val påverkar vår bygd här och nu och i framtiden. Kunskap om bygden kan ge goda ambassadörer som kan påverka besökares och turisters upplevelse och också bidra till en välkomnande och inkluderande attityd gentemot nya invånare. Kunskap om hur vi som individer påverkar miljön genom våra val och vårt dagliga agerande kan ge förändrade beteenden som bidrar till hållbarhet över tid. Kunskap kring den egna hälsan kan ge friskare invånare som säkrar arbetskraftsförsörjning och minskar risker förskenande kostnader inom vård och föroffentlig sektor, men kanske viktigast avallt bidrar till livskvalitet för individen. Sammantaget bidrar ökad kunskap hos individen, rörande vår bygd, miljön och den egna hälsan till ansvarstagande och engagemang i flernivåperspektiv. Modern landsbygd Strategin bygger i grunden på förädling avde resurser och kvaliteer som redan finns i området. Naturresursema, livsm iljön, det lokala engagemanget och det geografiska läget ärviktiga pusselbitar. Men alltdet här har bara ett begränsat värde om det inte samtidigt finns en tillgänglighet, såväl fysisk som socialt, inom området och i relation

7 till omvärlden. En modern landsbygd präglas av mångfald - i arbetslivet, i befolkningens sammansättning och i utbudet av boendemiljöer, service och aktiviteter. Verktygen fördetta ärframförallt tillgänglighet genom en infrastruktur som förenklar företagande och vardag, strukturer som kopplar samman och en kommunicering med omvärlden som sätter oss på kartan. Informationsteknologi är en avdefaktorer som på allvar kan bidra till attjämna utskillnadema mellan stad och land. Med en väl utbyggd IT- infrastruktur minskat platsberoende fören mängd av detmoderna samhällets aktiviteter. Anslutningen till fiber i området varierar mellan kommunerna från % men med kommunernas centralorter undantagna är bilden mer homogen och även med samtliga tekniker i beaktande finns områden utan täckning. Emellertid, bredbandsutbyggnaden löper på med hög aktivitet påmånga håll och nu gäller detatt använda tekniken. För själva infrastrukturen är LEADER - områdets budget sannolikt förliten förattgöra någon större skillnad, däremot ärdetviktigt attstimulera innovationer inom tillämpningarna, både förföretagande och för samhällsservice. Även närdet gäller transportinfrastruktur och investeringar i lokal service är behoven och önskemålen skyhögt större än vad det finns budget till. Däremot kan mindre insatser, därdett exärennyckelfråga i ett lokalt utvecklingsprojekt, vara ettgångbart sammanhang. Likaså här ska innovativa lösningar kunna stödjas. Inte minst intressant ärden nya landsbygd som växer fram när fritidshusområden omvandlas eller när områden i attraktiva lägen förtätas och utvecklas mot en mer tätortsliknande struktur. Ytterligare ennyans av områdets tillgänglighet är i sammanhanget hurväl det lokala förmår att kommunicera och interagera med omvärlden. Såsom ovan sagts ärdetviktigt attnischa oss mot områden därvi har komparativa fördelar i form av miljöer, kunnande eller naturresurser. Men enkomparativ fördel bygger på attden förhåller sig till något, attden interagerar med en omvärld. Stödjande strukturer En återkommande punkt under hela strategiprocessen harvarit behovet av samverkan. Den gängse uppfattningen är att den lokala aktiviteten bland både entreprenörer och föreningar är mycket hög, men attdet lokala blirväldigt lokalt och ringarna på vattnet ärförsmå. Det behövs aktörer som harresurser nog förattkunna ta på sig ledarskjortan och driva gemensamma intressen i ett uppskalat sammanhang. Det kan gälla geografiskt såväl som mellan sektorer. Några områden avsärskilt intresse är besöksnäringen, lokala evenemang och kompetens förentreprenörskap och innovationer. Det finns regionala och nationella organ som arbetar med liknande frågor men deuppfattas av många lokala aktörer som alltför avlägsna samtidigt som dei många fall inte jobbar direkt gentemot den enskilde entreprenören utan gårgenom t ex kommunala näringslivsbolag. När man sedan tala om stödjande strukturer kan de seut på många vis. Det kan vara en mötesplats, ett utvecklingscentra, en kompetensakademi, ettdistributionssystem eller ettnätverk. Särskilt viktigt är emellertid att stötta nischer avstrategisk betydelse därvi harkomparativa fördelar och kan uppnå en kritisk massa.

8 m Sammant rädesdatum TRANAs KOMMUN Sida 17 (33) ~ KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 85 Dnr 263/14 Leader Sommenbygd , ksau 94 Nu börjar arbetet med nya LEADER - programmet. För Sverige som helhet avsätts 2 miljarder, vilket är något lägre än föregående period. Till detta kommer den kommunala och privata finansieringen. Samtliga kommuner som varit med i den förra perioden har meddelat sitt intresse för fortsatt deltagande i samma konstellation. Ingående kommuner i nuläget är därmed Aneby, Ydre, Boxholm, Tranås, Kinda, Ödeshög, Vadstena, Åtvidaberg samt norra delarna av Jönköpings kommun. Tills vidare är detden nuvarande LAG - gruppen som hanterar processen. Även om det talats om andra begrepp kommer även fortsättningsvis LEADER och LAG - grupp att användas då detär inarbetade begrepp, I övrigt finns emellertid ett par viktiga nyheter: Nya LEADER kommer att finansieras av samtliga strukturfonder, dvs Sociala, Regionala, Jordbruks och Fiskerifonden. Tidigare var LEADER helt finansierat av jordbruksfonden. Fler typer av projekt blir därför möjliga. Gränsen för vad som räknas som tätort ändras från 3000 till Hela kommunen kommer därmed attomfattas, Under föregående period förfogade LEADER - området över lite mer än 40 mkr. Tranås kommun insats var 1,1 mkr medan utdelningen var3,2 mkr. Med andra ord en ganska blygsam andel då Tranås kommun har en jämförelsevis liten landsbygd, Med Tranås tätort inkluderad ser bilden annorlunda ut. Kommunens insats kommer att behöva höjas med detta följer också möjligheten till motsvarande uppväxling. Förutom LAG - gruppen finns idag även en arbetsgrupp med en politiker eller tjänsteman från respektive kommun som leds av LAG - gruppens ordförande. Den fortsatta processen innebär i det närmaste att en gemensam intresseanmälan lämnas in till Jordbruksverket senast den 23 maj. Mot slutet av juni ska ett förslag till fortsatt process med strategiskrivning mm redovisas för LAG - gruppen. För den praktiska bemanningen i detta arbete finns idag förslag på 4 tjänstemän, varav en från Tranås kommun. Den färdiga LEADER - strategin ska lämnas in till Jordbruksverket i december (datum ej klart) och beslut om LEADER - områden ska sedan kunna fattas under våren Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog kommunstyrelsen besluta att Tranås kommun ska delta ileader Sommenbygd att kommunens ekonomiska insats får behandlas när det finns ett konkret belopp att ta stäl lning till På kommunstyrelsens sammanträde yrkar Bengt E Carlsson (S) bifall till arbetsutskottets förslag.

9 I I.. ""'......,. \.,......""....l SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum TRANAs KOM MUN Sida 18 (33) KOMMUNSTYRELSEN 85 Dnr 263/14 Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Expedieras till Diariet Jimmy Karlsson, \

10 Kansli-och personalavdelningen tfn fax o Datum Diarenummer TRANAS KOMMUN ST?-fo3 / 11.{-1 KOMMUt\ILEDNINGSFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse Erbeteckning LEADER Sommenbygd Nu börjar arbetet med nya LEADER - programmet. För Sverige som helhet avsätts 2 miljarder, vilket ärnågot lägre än föregående period. Till detta kommer den kommunala och privata finansieringen. Samtliga kommuner som varit med i den förra perioden har meddelat sitt intresse förfortsatt deltagande i samma konstellation. Ingående kommuner i nuläget är därmed Aneby, Ydre, Boxholm, Tranås, Kinda, Ödeshög, Vadstena, Åtvidaberg samt norra delarna avjönköpings kommun. Tills vidare ärdet den nuvarande LAG gruppen som hanterar processen. Även om det talats om andra begrepp kommer även fortsättningsvis LEADER och LAG - grupp attanvändas då detär inarbetade begrepp. I övrigt finns emellertid ett par viktiga nyheter: Nya LEADER kommer att finansieras av samtliga strukturfonder, dvs Sociala, Regionala, Jordbruks och Fiskerifonden. Tidigare var LEADER helt finansierat av jordbruksfonden. Fler typer avprojekt blir därför möjliga. Gränsen förvad som räknas som tätort ändras från till Hela kommunen kommer därmed attomfattas. Under föregående period förfogade LEADER - området över lite mer än 40 mkr. Tranås kommun insats var 1,1 mkr medan utdelningen var 3,2 mkr. Med andra ord en ganska blygsam andel dåtranås kommun haren jämförelsevis liten landsbygd. Med Tranås tätort inkluderad ser bilden annorlunda ut. Kommunens insats kommer attbehöva höjas med detta följer också möjligheten till motsvarande uppväxling. Förutom LAG - gruppen finns idag även en arbetsgrupp med en politiker eller tjänsteman från respektive kommun som leds av LAG - gruppens ordförande. Den fortsatta processen innebär i det närmaste atten gemensam intresseanmälan lämnas in till Jordbruksverket senast den 23 maj. Mot slutet avjuni ska ettförslag till fortsatt process med strategiskrivning mm redovisas för LAG - gruppen. För den praktiska bemanningen i detta arbete finns idag förslag på 4 tjänstemän, varav en från Tranås kommun. Den färdiga LEADER - strategin ska lämnas intill Jordbruksverket i december (datum ej klart) och beslut om LEADER - områden ska sedan kunna fattas under våren Med anledning av ovanstående fårjag därför föreslå kommunstyrelsen besluta att att Tranås kommun ska delta ileader Sommenbygd samt attkommunens ekonomiska insats får behandlas när det finns ett konkret belopp attta ställning till För kommunledningsförvaltningen 1 ~L_- Jimmy Karlsson,