ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-265

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor /2188(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG Förslag till betänkande Claude Moraes (PE v02-00) Amerikanska NSA:s övervakningsprogram, övervakningsorgan i olika medlemsstater samt inverkan på EU-medborgarnas grundläggande rättigheter och på det transatlantiska samarbetet i rättsliga och inrikes frågor (2013/2188(INI)) AM\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 AM_Com_NonLegReport PE v /157 AM\ doc

3 1 Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini, Jean Lambert, Hélène Flautre, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda Beaktandeled 8a (nytt) med beaktande av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser, framför allt artiklarna 24, 27 och 40, 2 Claude Moraes Beaktandeled 15a (nytt) med beaktande av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser, 3 Claude Moraes, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Ana Gomes, Annemie Neyts- Uyttebroeck Beaktandeled 33a (nytt) med beaktande av den amerikanska presidentens policydirektiv (Presidential Policy Directive, PPD-28) om signalunderrättelseverksamhet, utfärdat av Förenta staternas president AM\ doc 3/157 PE v01-00

4 Barack Obama den 17 januari 2014, 4 Claude Moraes, Ana Gomes, Annemie Neyts-Uyttebroeck, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra Beaktandeled 34 med beaktande av de lagstiftningsförslag som för närvarande utreds i Förenta staternas kongress, särskilt utkastet till Förenta staternas Freedom Act, med beaktande av de lagstiftningsförslag som för närvarande utreds i Förenta staternas kongress, inklusive utkastet till Förenta staternas Freedom Act, utkastet till Intelligence Oversight and Surveillance Reform Act, med flera, 5 Claude Moraes, Ana Gomes, Annemie Neyts-Uyttebroeck, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra Beaktandeled 36 med beaktande av amerikanska District of Columbias distriktsdomstols dom av den 16 december 2013 i civilmål nr , Klayman m.fl. mot Obama m.fl., med beaktande av amerikanska District of Columbias distriktsdomstols dom av den 16 december 2013 i civilmål nr , Klayman m.fl. mot Obama m.fl., och med beaktande av avgörandet från den amerikanska distriktsdomstolen för Southern District of New York i ACLU m.fl. mot James R. Clapper m.fl., XXX av den 27 december 2013, PE v /157 AM\ doc

5 6 Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini, Jean Lambert, Hélène Flautre, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda Beaktandeled 36a (nytt) med beaktande av den amerikanska presidentens policydirektiv PPD-28 om signalunderrättelseverksamhet av den 17 januari 2014, 7 Axel Voss, Véronique Mathieu Houillon, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Salvador Sedó i Alabart Beaktandeled 37a (nytt) med beaktande av den amerikanska presidentens policydirektiv PPD-28 om signalunderrättelseverksamhet av den 17 januari 2014, 8 Axel Voss, Véronique Mathieu Houillon, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Salvador Sedó i Alabart Beaktandeled 40a (nytt) med beaktande av arbetsdokument 1 om Förenta staternas och EU:s övervakningsprogram och deras inverkan AM\ doc 5/157 PE v01-00

6 på EU-medborgarnas grundläggande rättigheter, 9 Axel Voss, Véronique Mathieu Houillon, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Salvador Sedó i Alabart Beaktandeled 40b (nytt) med beaktande av arbetsdokument 3 om förhållandet mellan övervakningsmetoder i EU och Förenta staterna samt EU:s bestämmelser om uppgiftsskydd, 10 Axel Voss, Véronique Mathieu Houillon, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Salvador Sedó i Alabart Beaktandeled 40c (nytt) med beaktande av arbetsdokument 4 om Förenta staternas övervakning av data och uppgifter inom EU och eventuella juridiska konsekvenser för transatlantiska avtal och samarbeten, 11 Axel Voss, Véronique Mathieu Houillon, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Salvador Sedó i Alabart PE v /157 AM\ doc

7 Beaktandeled 40d (nytt) med beaktande av arbetsdokument 5 om demokratisk översyn av medlemsstaternas underrättelsetjänster och av EU:s underrättelseorgan, 12 Birgit Sippel, Carmen Romero López Skäl A A. Banden mellan Europa och Amerikas förenta stater bygger på en anda av och principerna om demokrati, frihet, rättvisa och solidaritet. A. Personlig integritet är inte en lyxrättighet utan grundprincipen för ett fritt och demokratiskt samhälle, och med tanke på att Europeiska unionens huvudmål är att främja den personliga friheten måste säkerhetsåtgärder, inklusive åtgärder för terrorismbekämpning, följa rättsstatsprincipen och måste underordnas åtaganden i förhållande till grundläggande rättigheter och på så sätt göra massövervakning som sådan oförenlig med ett demokratiskt samhälles själva natur. Banden mellan EU och Amerikas förenta stater bygger på en anda av och principerna om demokrati, rättsstatsprincipen, frihet, rättvisa och solidaritet. 13 Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini, Jean Lambert, Hélène Flautre, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda AM\ doc 7/157 PE v01-00

8 Skäl A A. Banden mellan Europa och Amerikas förenta stater bygger på en anda av och principerna om demokrati, frihet, rättvisa och solidaritet. A. Banden mellan Europa och Amerikas förenta stater bygger på en anda av och principerna om demokrati, rättsstatsprincipen, frihet, rättvisa och solidaritet. 14 Claude Moraes, Ana Gomes, Annemie Neyts-Uyttebroeck, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra Skäl A A. Banden mellan Europa och Amerikas förenta stater bygger på en anda av och principerna om demokrati, frihet, rättvisa och solidaritet. A. Banden mellan Europa och Amerikas förenta stater bygger på en anda av och principerna om demokrati, frihet, rättvisa och solidaritet. Samarbetet mellan Förenta staterna och Europeiska unionen och dess medlemsstater i kampen mot terrorismen förblir absolut nödvändigt för båda parternas säkerhet och trygghet. 15 Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini, Jean Lambert, Hélène Flautre, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda, Carl Schlyter Skäl Aa (nytt) Aa. Mot bakgrund av att EU:s centrala PE v /157 AM\ doc

9 mål är att främja individens frihet måste säkerhetsåtgärder, inklusive åtgärder för bekämpning av terrorism, följa rättsstatsprincipen och vara underordnade åtaganden rörande grundläggande rättigheter, inklusive de som rör personlig integritet och uppgiftsskydd. 16 Cornelia Ernst Skäl Aa (nytt) Aa. Historiskt sett har underrättelsetjänster sin grund i mellanstatlig politisk misstro och spionage, som nådde särskild intensitet under kalla kriget. Underrättelsetjänster har traditionellt sett riktat in sig på utländska staters verksamhet som utgör ett hot mot den nationella säkerheten, och har på ett eller annat sätt betonat skyddet av nationsstatens organisatoriska egenart och nationella intressen. Trots att nationell säkerhet är ett i sig mycket oklart och (alltför) anpassningsbart begrepp verkar det ha tolkats som att det är förknippat med en avsikt att undergräva staten som organisation, vilket har många likheter med den traditionella föreställningen om terrorism. I skarp kontrast till detta verkar de aktuella avslöjandena om storskalig radiospaning på medborgare som inte är misstänkta skilja sig kraftigt från denna historiskt sett mer begränsade uppgift. Inte bara verkar det som om verksamhetsfältet alltmer har förskjutits till mer inhemsk övervakning, utan dess AM\ doc 9/157 PE v01-00

10 koppling till tanken på att undergräva statsapparatens organisation har också betydligt försvagats eftersom underrättelseverksamheten har tolkats alltmer fritt till att omfatta bekämpning av alla former av allvarlig eller organiserad brottslighet. Detta är orsak till stor oro, eftersom underrättelsetjänsten genom att utvidga sin omfattning på detta sätt, i stor utsträckning tycks överlappa eller inkräkta på det traditionella polisarbetets verksamhetsområde, dock utan den ansvarsskyldighet och mer rigorösa tillämpning av rättsstatsprincipen som gäller på detta område. Detta är en mycket oroande utveckling. 17 Cornelia Ernst Skäl B B. Ömsesidig tillit och förståelse är viktiga faktorer i den transatlantiska dialogen. utgår 18 Josef Weidenholzer, Birgit Sippel Skäl B B. Ömsesidig tillit och förståelse är viktiga faktorer i den transatlantiska dialogen. B. Ömsesidig tillit, förståelse och partnerskap är viktiga faktorer i den PE v /157 AM\ doc

11 transatlantiska dialogen. 19 Axel Voss, Elena Oana Antonescu, Véronique Mathieu Houillon, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Timothy Kirkhope, Salvador Sedó i Alabart Skäl B B. Ömsesidig tillit och förståelse är viktiga faktorer i den transatlantiska dialogen. B. Ömsesidig tillit och förståelse är viktiga faktorer i den transatlantiska dialogen, det transatlantiska partnerskapet och de transatlantiska relationerna. 20 Gianni Vattimo Skäl Ba (nytt) Ba. En massiv och generaliserad övervakning av medborgarna, utan att det finns några misstänkta, bevis eller anklagelser, och som sker med rättsligt förhandstillstånd, eller inom ramen för system med svaga möjligheter till rättslig prövning och demokratisk kontroll, är ett kännetecken för totalitära regimer som förtrycker medborgarnas rättigheter och frihet. De stater i Europa som har genomlevt dramat med dessa totalitära regimer och världskonflikter är speciellt medvetna om detta. I Europakonventionen, i stadgan om de grundläggande rättigheterna och i AM\ doc 11/157 PE v01-00

12 nationella författningar och lagar finns ett antal fundamentala garantier för rätten till privatliv, för dataskydd och för begränsning av underrättelseorganens befogenheter och handlingsmöjligheter. Or. it 21 Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini, Jean Lambert, Hélène Flautre, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda Skäl C C. I september 2001 gick världen in i ett nytt skede som medförde att kampen mot terrorism placerades högt upp på prioriteringslistan hos de flesta regeringar. Avslöjandena i de dokument som läckt ut genom Edward Snowden, tidigare NSA-konsult, innebar att demokratiskt valda ledare blev skyldiga att ta itu med problemen med underrättelseorganens ökande möjligheter till övervakning och hur detta påverkar rättssäkerheten i ett demokratiskt samhälle. C. Avslöjandena i de dokument som läckt ut genom visselblåsaren Edward Snowden, tidigare NSA-konsult, innebar att demokratiskt valda ledare blev skyldiga att ta itu med problemen med att överse och kontrollera underrättelseorganens ökande möjligheter till övervakning utan iakttagande av rättsstatsprincipen i ett demokratiskt samhälle. 22 Sophia in 't Veld, Nadja Hirsch Skäl C C. I september 2001 gick världen in i ett nytt skede som medförde att kampen mot terrorism placerades högt upp på C. I september 2001 gick världen in i ett nytt skede som medförde att kampen mot terrorism placerades högt upp på PE v /157 AM\ doc

13 prioriteringslistan hos de flesta regeringar. Avslöjandena i de dokument som läckt ut genom Edward Snowden, tidigare NSA-konsult, innebar att demokratiskt valda ledare blev skyldiga att ta itu med problemen med underrättelseorganens ökande möjligheter till övervakning och hur detta påverkar rättssäkerheten i ett demokratiskt samhälle. prioriteringslistan hos de flesta regeringar. Avslöjandena i de dokument som läckt ut genom Edward Snowden, tidigare NSA-konsult, innebar att demokratiskt valda ledare blev skyldiga att ta itu med problemen med underrättelseorganens ökande möjligheter till övervakning och hur detta påverkar de grundläggande rättigheterna, rättssäkerheten i ett demokratiskt samhälle och de medborgerliga friheterna. 23 Cornelia Ernst, Martin Ehrenhauser Skäl C C. I september 2001 gick världen in i ett nytt skede som medförde att kampen mot terrorism placerades högt upp på prioriteringslistan hos de flesta regeringar. Avslöjandena i de dokument som läckt ut genom Edward Snowden, tidigare NSA-konsult, innebar att demokratiskt valda ledare blev skyldiga att ta itu med problemen med underrättelseorganens ökande möjligheter till övervakning och hur detta påverkar rättssäkerheten i ett demokratiskt samhälle. C. Efter händelserna i september 2001 blev kampen mot terrorism en av de främsta prioriteringarna för de flesta regeringar. Avslöjandena i de dokument som läckt ut genom Edward Snowden, tidigare NSA-konsult, innebar att demokratiskt valda ledare blev både moraliskt och politiskt skyldiga att ta itu med problemen med underrättelseorganens ökande möjligheter till övervakning och hur detta påverkar rättssäkerheten i ett demokratiskt samhälle. 24 Axel Voss, Elena Oana Antonescu, Véronique Mathieu Houillon, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Arnaud Danjean, Timothy Kirkhope, Salvador Sedó i Alabart Skäl C AM\ doc 13/157 PE v01-00

14 C. I september 2001 gick världen in i ett nytt skede som medförde att kampen mot terrorism placerades högt upp på prioriteringslistan hos de flesta regeringar. Avslöjandena i de dokument som läckt ut genom Edward Snowden, tidigare NSA-konsult, innebar att demokratiskt valda ledare blev skyldiga att ta itu med problemen med underrättelseorganens ökande möjligheter till övervakning och hur detta påverkar rättssäkerheten i ett demokratiskt samhälle. C. I september 2001 gick världen in i ett nytt skede som medförde att kampen mot terrorism placerades högt upp på prioriteringslistan hos de flesta regeringar. Avslöjandena i de dokument som läckt ut innebar att politiska ledare blev skyldiga att ta itu med problemen med underrättelseorganens ökande möjligheter till övervakning och hur detta påverkar rättssäkerheten i ett demokratiskt samhälle. 25 Timothy Kirkhope för ECR-gruppen Skäl D inledningen D. De avslöjanden som skett sedan juni 2013 har väckt många frågor inom EU när det gäller D. De påståenden som gjorts sedan juni 2013 har väckt många frågor inom EU när det gäller 26 Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini, Jean Lambert, Hélène Flautre, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda Skäl D punktsats 2 den stora risken för överträdelser av EU:s rättsliga normer, grundläggande överträdelserna av EU:s rättsliga normer, grundläggande rättigheter och standarder PE v /157 AM\ doc

15 rättigheter och standarder för uppgiftsskydd, för uppgiftsskydd, 27 Sophia in 't Veld, Nadja Hirsch Skäl D punktsats 2 den stora risken för överträdelser av EU:s rättsliga normer, grundläggande rättigheter och standarder för uppgiftsskydd, de grova överträdelserna av EU:s rättsliga normer, grundläggande rättigheter och standarder för uppgiftsskydd, 28 Cornelia Ernst Skäl D punktsats 3 graden av tillit i det transatlantiska samarbetet mellan EU och Förenta staterna, utgår 29 Timothy Kirkhope för ECR-gruppen Skäl D punktsats 4 AM\ doc 15/157 PE v01-00

16 omfattningen av vissa EU-medlemsstaters grad av samarbete och deltagande i Förenta staternas övervakningsprogram eller likvärdiga nationella program som avslöjats av medierna, omfattningen av vissa EU-medlemsstaters grad av samarbete och deltagande i Förenta staternas övervakningsprogram eller likvärdiga nationella program enligt påståenden i medierna, 30 Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini, Jean Lambert, Hélène Flautre, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda Skäl D punktsats 5 de amerikanska politiska myndigheternas och vissa EU-medlemsstaters grad av kontroll och effektiv tillsyn över sina underrättelseorgan, de amerikanska politiska myndigheternas och vissa EU-medlemsstaters brist på kontroll och effektiv tillsyn över sina underrättelseorgan, 31 Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini, Jean Lambert, Hélène Flautre, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda Skäl D punktsats 6 risken för att dessa massövervakningsoperationer används för andra ändamål än nationell säkerhet och enbart bekämpning av terrorism, t.ex. ekonomiskt spionage eller industrispionage eller politiskt motiverad profilering, det faktum att dessa massövervakningsoperationer används för andra ändamål än nationell säkerhet och enbart bekämpning av terrorism, t.ex. ekonomiskt spionage eller industrispionage eller politiskt motiverad profilering, PE v /157 AM\ doc

17 32 Sophia in 't Veld, Nadja Hirsch Skäl D punktsats 6a (ny) undergrävandet av pressfriheten, sekretessen mellan advokat och klient, läkares tystnadsplikt och politikernas oberoende. 33 Timothy Kirkhope för ECR-gruppen Skäl D punktsats 8 de allt suddigare gränserna mellan brottsbekämpning och underrättelseverksamhet som leder till att varje medborgare behandlas som misstänkt, och utgår 34 Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini, Jean Lambert, Hélène Flautre, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda Skäl D punktsats 8 AM\ doc 17/157 PE v01-00

18 de allt suddigare gränserna mellan brottsbekämpning och underrättelseverksamhet som leder till att varje medborgare behandlas som misstänkt, och de allt suddigare gränserna mellan brottsbekämpning och underrättelseverksamhet som leder till att varje medborgare behandlas som misstänkt och övervakas, och 35 Josef Weidenholzer, Birgit Sippel Skäl D punktsats 8 de allt suddigare gränserna mellan brottsbekämpning och underrättelseverksamhet som leder till att varje medborgare behandlas som misstänkt, och de allt suddigare gränserna mellan brottsbekämpning och underrättelseverksamhet på grund av bulkinsamling av icke-riktade uppgifter, såsom datalagring, som leder till att varje medborgare behandlas som misstänkt och att oskuldspresumtionen åsidosätts, och 36 Cornelia Ernst Skäl D punktsats 9 hoten mot den personliga integriteten i den digitala tidsåldern. hoten mot den personliga integriteten som uppstår på grund av den allmänt utbredda användningen av dataenheter. PE v /157 AM\ doc

19 37 Jan Mulder Skäl D punktsats 9 hoten mot den personliga integriteten i den digitala tidsåldern. hoten mot den personliga integriteten i den digitala tidsåldern. Internet har omvandlats till ett verktyg för massövervakning i stället för att vara en infrastruktur som är öppen, säker och som skapar ekonomisk tillväxt. Europaparlamentet beklagar de möjliga negativa effekter detta kommer att ha på Förenta staternas och EU:s arbete med att främja ett öppet och säkert internet genom flerpartsmodellen på global nivå. 38 Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini, Jean Lambert, Hélène Flautre, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda Skäl D punktsats 9a (ny) undergrävandet av kommunikationer med medlemmar i yrkesgrupper som omfattas av tystnadsplikt, såsom advokater, journalister, läkare och präster. 39 Josef Weidenholzer, Birgit Sippel AM\ doc 19/157 PE v01-00

20 Skäl Da (nytt) Da. Det finns en allmän tro på att icke-riktad övervakning är en nödvändig åtgärd för att säkerställa den nationella säkerheten även om studier visar på motsatsen. 40 Timothy Kirkhope för ECR-gruppen Skäl E E. Det spioneri som avslöjats är av en aldrig tidigare skådad omfattning och måste utredas grundligt av Förenta staternas myndigheter, EU-institutionerna och medlemsstaternas regeringar och nationella parlament. E. Den påstådda verksamhet som avslöjats måste utredas grundligt av Förenta staternas myndigheter, EU-institutionerna och medlemsstaternas regeringar och nationella parlament. 41 Cornelia Ernst Skäl E E. Det spioneri som avslöjats är av en aldrig tidigare skådad omfattning och måste utredas grundligt av Förenta staternas myndigheter, EU-institutionerna och medlemsstaternas regeringar och E. Det spioneri som avslöjats är av en aldrig tidigare skådad omfattning och måste utredas grundligt av Förenta staternas myndigheter, EU-institutionerna och medlemsstaternas regeringar, PE v /157 AM\ doc

21 nationella parlament. nationella parlament och rättsliga myndigheter. 42 Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini, Jean Lambert, Hélène Flautre, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda Skäl F F. Förenta staternas myndigheter har förnekat en del av de avslöjade uppgifterna, men inte den stora merparten av dem. Avslöjandena har väckt en omfattande offentlig debatt i Förenta staterna och i några EU-medlemsstater, men alltför många av regeringarna i EU håller tyst och inleder inte adekvata undersökningar. F. Förenta staternas myndigheter har förnekat en del av de avslöjade uppgifterna, men inte den stora merparten av dem. Avslöjandena har väckt en omfattande offentlig debatt i Förenta staterna och i EU:s medlemsstater, men alltför många av regeringarna i EU håller tyst och inleder inte adekvata undersökningar. 43 Cornelia Ernst Skäl F F. Förenta staternas myndigheter har förnekat en del av de avslöjade uppgifterna, men inte den stora merparten av dem. Avslöjandena har väckt en omfattande offentlig debatt i Förenta staterna och i några EU-medlemsstater, men alltför många av regeringarna i EU håller tyst och inleder inte adekvata undersökningar. F. Förenta staternas myndigheter har förnekat en del av de avslöjade uppgifterna, men inte den stora merparten av dem. Avslöjandena har väckt en omfattande offentlig debatt i Förenta staterna och i några EU-medlemsstater, men alltför många av regeringarna och parlamenten i EU håller tyst och inleder inte adekvata undersökningar. AM\ doc 21/157 PE v01-00

22 44 Claude Moraes Skäl F F. Förenta staternas myndigheter har förnekat en del av de avslöjade uppgifterna, men inte den stora merparten av dem. Avslöjandena har väckt en omfattande offentlig debatt i Förenta staterna och i några EU-medlemsstater, men alltför många av regeringarna i EU håller tyst och inleder inte adekvata undersökningar. F. Förenta staternas myndigheter har förnekat en del av de avslöjade uppgifterna, men inte den stora merparten av dem. Avslöjandena har väckt en omfattande offentlig debatt i Förenta staterna och i vissa EU-medlemsstater, men alltför många av regeringarna i EU håller tyst och inleder inte adekvata undersökningar. 45 Birgit Sippel, Carmen Romero López, Josef Weidenholzer Skäl F F. Förenta staternas myndigheter har förnekat en del av de avslöjade uppgifterna, men inte den stora merparten av dem. Avslöjandena har väckt en omfattande offentlig debatt i Förenta staterna och i några EU-medlemsstater, men alltför många av regeringarna i EU håller tyst och inleder inte adekvata undersökningar. F. Förenta staternas myndigheter har förnekat en del av de avslöjade uppgifterna, men inte den stora merparten av dem. Avslöjandena har väckt en omfattande offentlig debatt i Förenta staterna och i vissa EU-medlemsstater, men alltför många av regeringarna i EU håller tyst och inleder inte adekvata undersökningar. PE v /157 AM\ doc

23 46 Anna Maria Corazza Bildt Skäl Fa (nytt) Fa. President Obama har nyligen tillkännagett att NSA och dess övervakningsprogram ska reformeras. 47 Birgit Sippel, Carmen Romero López, Josef Weidenholzer Skäl Fa (nytt) Fa. I jämförelse med åtgärder som vidtagits både av EU:s institutioner och vissa medlemsstater har Europaparlamentet tagit sin plikt på stort allvar att sprida ljus över avslöjandena om den urskillningslösa verksamheten med att massövervaka EU:s medborgare, och i sin resolution av den 4 juli 2013 om den amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA:s övervakningsprogram och övervakningsorgan i olika medlemsstater och konsekvenserna för EU-medborgarnas integritet, uppmanade parlamentet utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att göra en ingående utredning av frågan. 48 Timothy Kirkhope AM\ doc 23/157 PE v01-00

24 för ECR-gruppen Skäl G G. Det är EU-institutionernas skyldighet att se till att EU-lagstiftningen genomförs fullständigt för EU-medborgarnas skull och att EU-fördragens rättsverkan inte undergrävs av ett undergivet godtagande av de extraterritoriella effekterna av tredjeländers standarder eller insatser. G. Det är kommissionens skyldighet att se till att EU-lagstiftningen genomförs fullständigt för EU-medborgarnas skull och att EU-fördragens rättsverkan inte undergrävs. 49 Claude Moraes, Ana Gomes, Annemie Neyts-Uyttebroeck, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra Skäl H H. Distriktsdomstolen i District of Columbia fastslog i sitt avgörande av den 16 december 2013 att NSA:s massinsamling av metadata strider mot fjärde ändringen av Förenta staternas konstitution 1. 1 Dom av den 16 december 2013 i civilmål nr , Klayman m.fl. mot Obama m.fl. H. Distriktsdomstolen i District of Columbia fastslog i sitt avgörande av den 16 december 2013 att NSA:s massinsamling av metadata strider mot fjärde ändringen av Förenta staternas konstitution 1. Distriktsdomstolen i Southern District of New York fastslog dock i sitt avgörande av den 27 december 2013 att denna insamling var laglig. 1 Dom av den 16 december 2013 i civilmål nr , Klayman m.fl. mot Obama m.fl. PE v /157 AM\ doc

25 50 Josef Weidenholzer Skäl J J. Presidentens grupp för tillsyn av underrättelse- och kommunikationsteknik lägger i sin rapport av den 12 december 2013 fram 45 rekommendationer till Förenta staternas president. I rekommendationerna framhålls behovet av att samtidigt skydda den nationella säkerheten, den personliga integriteten och de medborgerliga fri- och rättigheterna. I detta avseende uppmanas den amerikanska regeringen att så snart som möjligt upphöra med massupptagningen av amerikaners telefonsamtal i enlighet med avsnitt 215 i Patriot Act, att göra en ingående översyn av den rättsliga ramen för NSA och Förenta staternas underrättelseverksamhet för att se till att rätten till personlig integritet respekteras, att avsluta insatserna för att underminera kommersiell programvara eller göra den sårbar (genom bakdörrar och sabotageprogram) i syfte att öka användningen av kryptering, särskilt när det gäller data som överförs, och att inte undergräva insatserna för att skapa krypteringsstandarder, att utse en advokat för allmänintresset som kan företräda den personliga integriteten och de medborgerliga fri- och rättigheterna inför Foreign Intelligence Surveillance Court, att ge tillsynsnämnden på området personlig integritet och medborgerliga fri- och rättigheter befogenhet att övervaka underrättelseorganens verksamhet för utländska underrättelseändamål och inte bara för terrorismbekämpning, samt att ta emot klagomål om oegentligheter i dessa frågor, att använda avtalen om ömsesidig rättslig hjälp för att erhålla elektronisk information och att inte använda J. Presidentens grupp för tillsyn av underrättelse- och kommunikationsteknik lägger i sin rapport av den 12 december 2013 fram 46 rekommendationer till Förenta staternas president. I rekommendationerna framhålls behovet av att samtidigt skydda den nationella säkerheten, den personliga integriteten och de medborgerliga fri- och rättigheterna. I detta avseende uppmanas den amerikanska regeringen att så snart som möjligt upphöra med massupptagningen av amerikaners telefonsamtal i enlighet med avsnitt 215 i Patriot Act, att göra en ingående översyn av den rättsliga ramen för NSA och Förenta staternas underrättelseverksamhet för att se till att rätten till personlig integritet respekteras, att avsluta insatserna för att underminera kommersiell programvara eller göra den sårbar (genom bakdörrar och sabotageprogram) i syfte att öka användningen av kryptering, särskilt när det gäller data som överförs, och att inte undergräva insatserna för att skapa krypteringsstandarder, att utse en advokat för allmänintresset som kan företräda den personliga integriteten och de medborgerliga fri- och rättigheterna inför Foreign Intelligence Surveillance Court, att ge tillsynsnämnden på området personlig integritet och medborgerliga fri- och rättigheter befogenhet att övervaka underrättelseorganens verksamhet för utländska underrättelseändamål och inte bara för terrorismbekämpning, samt att ta emot klagomål om oegentligheter i dessa frågor, att använda avtalen om ömsesidig rättslig hjälp för att erhålla elektronisk information och att inte använda AM\ doc 25/157 PE v01-00

26 övervakning för att stjäla industri- eller företagshemligheter. övervakning för att stjäla industri- eller företagshemligheter. 51 Claude Moraes, Birgit Sippel, Josef Weidenholzer, Carmen Romero López Skäl Ja (nytt) Ja. Enligt en öppen promemoria som lades fram för president Obama av före detta höga chefer i NSA/Veteran Intelligence Professionals for Sanity (VIPS) av den 7 januari a förbättrar inte massinsamlingen av data förmågan att förhindra framtida terroristattacker. De betonar att den massövervakning som utförs av NSA har fått som resultat att inte en enda attack har förhindrats och att miljarder har lagts ner på program som är mindre effektiva och som inkräktar oerhört mycket mer på medborgarnas personliga integritet än en intern teknik med benämningen Thinthread som skapades a Internet: a-insiders-reveal-what-went-wrong/ 52 Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini, Jean Lambert, Hélène Flautre, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda Skäl Ka (nytt) PE v /157 AM\ doc

27 Ka. Även om Förenta staternas president Barack Obama i sitt tal den 17 januari 2014 tillkännagav vissa förändringar i politiken med avseende på massövervakningsprogrammen har han inte krävt förändringar i lagstiftningen, i synnerhet ett förbud av massövervakningsverksamhet och bulkbehandling av personuppgifter och införandet av rättslig prövning för personer som inte är amerikanska medborgare. 53 Birgit Sippel Skäl Ka (nytt) Ka. I sitt policydirektiv om signalunderrättelseverksamhet av den 17 januari 2014 vidhöll Förenta staternas president Barack Obama att elektronisk massövervakning fortsätter att vara nödvändig för Förenta staterna för att skydda den nationella säkerheten, medborgarna och medborgarna i Förenta staternas allierade länder och partnerländer, såväl som för att främja amerikanska utrikespolitiska intressen. President Obama aviserade inte några konkreta förslag vad beträffar reformer av lagstiftningen och införandet av administrativ och rättslig prövning för personer som inte är amerikanska medborgare. Detta policydirektiv begränsar bemyndigandet för bulkinsamling av signalunderrättelser och utesluter uttryckligen insamlingen av alla AM\ doc 27/157 PE v01-00

28 typer av signalunderrättelser för kommersiella ändamål. Policydirektivet påbjuder utveckling av säkerhetsanordningar för personuppgifter för enskilda, oberoende av deras nationalitet eller hemvist, och föreskriver delvis behandling som är likvärdig med den som amerikanska medborgare åtnjuter. 54 Claude Moraes, Ana Gomes, Annemie Neyts-Uyttebroeck, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra Skäl Ka (nytt) Ka. I sitt policydirektiv om signalunderrättelseverksamhet av den 17 januari 2014 och det tillhörande talet vidhöll Förenta staternas president Barack Obama att elektronisk massövervakning fortsätter att vara nödvändig för Förenta staterna för att skydda den nationella säkerheten, medborgarna och medborgarna i Förenta staternas allierade länder och partnerländer, såväl som för att främja amerikanska utrikespolitiska intressen. Detta policydirektiv begränsar bemyndigandet för bulkinsamling av signalunderrättelser och utesluter uttryckligen insamlingen av alla typer av signalunderrättelser för kommersiella ändamål. Policydirektivet påbjuder utveckling av säkerhetsanordningar för personuppgifter för enskilda, oberoende av deras nationalitet eller hemvist, och föreskriver delvis behandling som är likvärdig med den som amerikanska medborgare åtnjuter. President Obama aviserade dock inte några konkreta PE v /157 AM\ doc

29 förslag vad beträffar införandet av administrativ och rättslig prövning för personer som inte är amerikanska medborgare. 55 Gianni Vattimo Skäl Ka (nytt) Ka. De deklarationer och initiativ som USA:s president Barack Obama nyligen har tillkännagett när det gäller reformer av underrättelseverksamheten i USA pekar visserligen i rätt riktning, men de är vaga och begränsar sig till vilka principer som ska tillämpas, och de innehåller inga konkreta lagändringar som skulle ge ett reellt skydd för EU-medborgarnas och andras rättigheter, inklusive politiska ledare och företag som nu utsätts för massivt spionage från USA-organ i form av övervakningsprogram. Or. it 56 Cornelia Ernst, Martin Ehrenhauser Skäl L L. Rapporten från EU:s medordförande i den särskilda arbetsgruppen för personuppgiftsskydd ger en överblick över rättsläget i Förenta staterna men har inte bidragit tillräckligt till att fastställa fakta L. Rapporten från EU:s medordförande i den särskilda arbetsgruppen för personuppgiftsskydd ger en överblick över rättsläget i Förenta staterna men har inte kunnat fastställa fakta om Förenta AM\ doc 29/157 PE v01-00

30 om Förenta staternas övervakningsprogram. Ingen information ges om arbetsgruppen för det så kallade andra spåret, där medlemsstaterna för bilaterala diskussioner med Förenta staternas myndigheter om frågor som rör nationell säkerhet. staternas övervakningsprogram. Ingen information ges om arbetsgruppen för det så kallade andra spåret, där medlemsstaterna för bilaterala diskussioner med Förenta staternas myndigheter om frågor som rör nationell säkerhet. 57 Birgit Sippel, Carmen Romero López, Josef Weidenholzer Skäl M M. De grundläggande fri- och rättigheterna, främst yttrandefrihet, pressfrihet, tankefrihet, samvetsfrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet samt rätten till personlig integritet, uppgiftsskydd, ett effektivt rättsmedel, oskuldspresumtion, en opartisk domstol och icke-diskriminering, är demokratins grundpelare och fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i Europakonventionen. M. De grundläggande fri- och rättigheterna, främst yttrandefrihet, pressfrihet, tankefrihet, samvetsfrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet samt rätten till personlig integritet, uppgiftsskydd, ett effektivt rättsmedel, oskuldspresumtion, en opartisk domstol och icke-diskriminering, är demokratins grundpelare och fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i Europakonventionen. Massövervakning av människor är oförenlig med dessa grundpelare. 58 Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini, Jean Lambert, Hélène Flautre, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda Skäl Ma (nytt) PE v /157 AM\ doc

31 Ma. I alla medlemsstater skyddar lagen information som har överförts i förtroende mellan advokat och klient mot avslöjande, en princip som har erkänts av Europeiska unionens domstol 1. 1 Dom av den 18 maj 1982 i mål C-155/79, AM & S Europe Limited mot Europeiska gemenskapernas kommission. 59 Timothy Kirkhope för ECR-gruppen Skäl N N. Enligt artikel 67.3 i EUF-fördraget ska EU verka för att säkerställa en hög säkerhetsnivå. Bestämmelserna i fördraget (särskilt artikel 4.2 i EU-fördraget samt artiklarna 72 och 73 i EUF-fördraget) innebär att EU har vissa behörigheter i frågor som rör unionens kollektiva säkerhet. EU har utövat behörigheten när det gäller inre säkerhet genom att besluta om ett antal lagstiftningsinstrument och ingå internationella avtal (PNR- och TFTP-avtalen) i syfte att bekämpa allvarlig brottslighet och terrorism och genom att upprätta en strategi för inre säkerhet och myndigheter som verkar på detta område. N. Fördraget om Europeiska unionen fastställer att varje befogenhet som inte tilldelats unionen i fördragen [ska] tillhöra medlemsstaterna (artikel 4.1 i EU-fördraget) och att EU ska respektera deras väsentliga statliga funktioner, särskilt funktioner vars syfte är att hävda deras territoriella integritet, upprätthålla lag och ordning och skydda den nationella säkerheten, och att den nationella säkerheten också i fortsättningen [ska] vara varje medlemsstats eget ansvar (artikel 4.2 i EU-fördraget). AM\ doc 31/157 PE v01-00

32 60 Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini, Jean Lambert, Hélène Flautre, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda Skäl N N. Enligt artikel 67.3 i EUF-fördraget ska EU verka för att säkerställa en hög säkerhetsnivå. Bestämmelserna i fördraget (särskilt artikel 4.2 i EU-fördraget samt artiklarna 72 och 73 i EUF-fördraget) innebär att EU har vissa behörigheter i frågor som rör unionens kollektiva säkerhet. EU har utövat behörigheten när det gäller inre säkerhet genom att besluta om ett antal lagstiftningsinstrument och ingå internationella avtal (PNR- och TFTP-avtalen) i syfte att bekämpa allvarlig brottslighet och terrorism och genom att upprätta en strategi för inre säkerhet och myndigheter som verkar på detta område. N. Enligt artikel 67.3 i EUF-fördraget ska EU verka för att säkerställa en hög säkerhetsnivå. Bestämmelserna i fördraget (särskilt artikel 4.2 i EU-fördraget samt artiklarna 72 och 73 i EUF-fördraget) innebär att EU har vissa behörigheter i frågor som rör unionens kollektiva yttre säkerhet. EU har behörighet när det gäller inre säkerhet (artikel 4 j i EUF-fördraget) och har utövat denna behörighet genom att besluta om ett antal lagstiftningsinstrument och ingå internationella avtal (PNR- och TFTP-avtalen) i syfte att bekämpa allvarlig brottslighet och terrorism och genom att upprätta en strategi för inre säkerhet och myndigheter som verkar på detta område. 61 Cornelia Ernst Skäl Na (nytt) Na. Det finns inte någon allmänt accepterad definition av begreppet nationell säkerhet. PE v /157 AM\ doc

33 62 Timothy Kirkhope för ECR-gruppen Skäl Na (nytt) Na. Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (artikel 72 i EUF-fördraget) fastställer att medlemsstaterna får inbördes och på eget ansvar organisera sådana former för samarbete och samordning som de finner lämpliga mellan de behöriga avdelningarna vid sina administrationer med ansvar för att skydda den nationella säkerheten (artikel 73 i EUF-fördraget). 63 Timothy Kirkhope för ECR-gruppen Skäl Nb (nytt) Nb. Artikel 276 i EUF-fördraget fastställer att när Europeiska unionens domstol utövar sina befogenheter med avseende på bestämmelserna i tredje delen avdelning V kapitlen 4 och 5 om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, är den inte behörig att pröva giltigheten eller proportionaliteten av insatser som polis eller andra brottsbekämpande organ gör i en medlemsstat eller av medlemsstaternas utövning av sitt ansvar för att upprätthålla lag och ordning och skydda den inre säkerheten. AM\ doc 33/157 PE v01-00

34 64 Timothy Kirkhope för ECR-gruppen Skäl O O. Begreppen nationell säkerhet, inre säkerhet, EU:s inre säkerhet och internationell säkerhet överlappar varandra. Wienkonventionen om traktaträtten, principen om lojalt samarbete mellan EU:s medlemsstater samt människorättslagstiftningens princip om att tolka eventuella undantag restriktivt tyder på en restriktiv tolkning av begreppet nationell säkerhet och innebär att medlemsstaterna måste avstå från att inkräkta på EU:s befogenheter. utgår 65 Timothy Kirkhope för ECR-gruppen Skäl Oa (nytt) Oa. Europeiska unionen har befogenheter på området för samarbete mellan medlemsstaterna och internationella partner i brottsbekämpningssyfte angående gränsöverskridande frågor, ett område som har utvecklats genom upprättandet av TFTP- och PNR-avtalen. PE v /157 AM\ doc

35 66 Timothy Kirkhope för ECR-gruppen Skäl Ob (nytt) Ob. EU:s fördrag ger kommissionen rollen som väktare av fördragen, och av denna anledning är det kommissionens lagstadgade roll att undersöka alla brott mot EU:s lagstiftning. 67 Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini, Jean Lambert, Hélène Flautre, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda Skäl P P. Europakonventionen innebär att medlemsstaternas myndigheter och även privata parter som verkar på området nationell säkerhet måste respektera de rättigheter som fastställs i denna konvention, oavsett om rättigheterna gäller de egna medborgarna eller medborgare med annan statstillhörighet. Detta gäller också för samarbete med andra medlemsstaters myndigheter på området nationell säkerhet. P. I enlighet med artikel 6 i EU-fördraget, som behandlar EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och Europakonventionen, måste medlemsstaternas myndigheter och även privata parter som verkar på området nationell säkerhet respektera de rättigheter som fastställs i denna konvention, oavsett om rättigheterna gäller de egna medborgarna eller medborgare med annan statstillhörighet. Detta gäller också vad beträffar samarbete med andra medlemsstaters myndigheter på området nationell säkerhet. AM\ doc 35/157 PE v01-00

36 68 Axel Voss, Véronique Mathieu Houillon, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Arnaud Danjean, Timothy Kirkhope, Salvador Sedó i Alabart Skäl P P. Europakonventionen innebär att medlemsstaternas myndigheter och även privata parter som verkar på området nationell säkerhet måste respektera de rättigheter som fastställs i denna konvention, oavsett om rättigheterna gäller de egna medborgarna eller medborgare med annan statstillhörighet. Detta gäller också för samarbete med andra medlemsstaters myndigheter på området nationell säkerhet. P. Europakonventionen innebär att medlemsstaternas myndigheter och även privata parter som verkar på området nationell säkerhet måste under vissa omständigheter respektera de rättigheter som fastställs i denna konvention, oavsett om rättigheterna gäller de egna medborgarna eller medborgare med annan statstillhörighet. 69 Sophia in 't Veld, Nadja Hirsch Skäl Q Q. Om ett tredjeland tillämpar sina lagar, förordningar och andra rättsliga eller verkställande instrument extraterritoriellt i situationer som omfattas av EU:s eller EU-medlemsstaternas jurisdiktion, kan detta inverka på den gällande rättsordningen och rättsstatsprincipen, eller till och med strida mot internationell lagstiftning eller EU-lagstiftning, inbegripet fysiska och juridiska personers rättigheter, beroende på omfattningen av och det angivna eller verkliga syftet med en sådan tillämpning. Under dessa exceptionella omständigheter är det Q. Om ett tredjeland tillämpar sina lagar, förordningar och andra rättsliga eller verkställande instrument extraterritoriellt i situationer som omfattas av EU:s eller EU-medlemsstaternas jurisdiktion, kan detta inverka på den gällande rättsordningen och rättsstatsprincipen, eller till och med strida mot internationell lagstiftning eller EU-lagstiftning, inbegripet fysiska och juridiska personers rättigheter, beroende på omfattningen av och det angivna eller verkliga syftet med en sådan tillämpning. Under dessa exceptionella omständigheter är det PE v /157 AM\ doc

37 nödvändigt att vidta åtgärder på EU-nivå för att se till att rättsstatsprincipen och fysiska och juridiska personers rättigheter respekteras inom EU, särskilt genom att utplåna, neutralisera, stoppa eller på annat sätt motarbeta effekterna av den utländska lagstiftningen i fråga. nödvändigt att vidta åtgärder på EU-nivå för att se till att EU:s värderingar som föreskrivs i artikel 2 i EU-fördraget, i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, i Europakonventionen och i medlemsstaternas konstitutioner, dvs. grundläggande rättigheter, demokrati, rättsstatsprincipen och fysiska och juridiska personers rättigheter som föreskrivs i den sekundärrätt som tillämpar dessa grundläggande rättigheter, respekteras inom EU, särskilt genom att utplåna, neutralisera, stoppa eller på annat sätt motarbeta effekterna av den utländska lagstiftningen i fråga. 70 Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini, Jean Lambert, Hélène Flautre, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda Skäl Q Q. Om ett tredjeland tillämpar sina lagar, förordningar och andra rättsliga eller verkställande instrument extraterritoriellt i situationer som omfattas av EU:s eller EU-medlemsstaternas jurisdiktion, kan detta inverka på den gällande rättsordningen och rättsstatsprincipen, eller till och med strida mot internationell lagstiftning eller EU-lagstiftning, inbegripet fysiska och juridiska personers rättigheter, beroende på omfattningen av och det angivna eller verkliga syftet med en sådan tillämpning. Under dessa exceptionella omständigheter är det nödvändigt att vidta åtgärder på EU-nivå för att se till att rättsstatsprincipen och fysiska och juridiska personers rättigheter respekteras inom EU, särskilt genom att utplåna, neutralisera, stoppa eller på annat Q. Om ett tredjeland tillämpar sina lagar, förordningar och andra rättsliga eller verkställande instrument extraterritoriellt i situationer som omfattas av EU:s eller EU-medlemsstaternas jurisdiktion, kan detta inverka på den gällande rättsordningen och rättsstatsprincipen, eller till och med strida mot internationell lagstiftning eller EU-lagstiftning, inbegripet fysiska och juridiska personers rättigheter, beroende på omfattningen av och det angivna eller verkliga syftet med en sådan tillämpning. Under dessa omständigheter är det nödvändigt att vidta åtgärder på EU-nivå för att se till att rättsstatsprincipen och fysiska och juridiska personers rättigheter respekteras inom EU, särskilt genom att utplåna, neutralisera, stoppa eller på annat sätt AM\ doc 37/157 PE v01-00

38 sätt motarbeta effekterna av den utländska lagstiftningen i fråga. motarbeta effekterna av den utländska lagstiftningen i fråga. 71 Axel Voss, Véronique Mathieu Houillon, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Salvador Sedó i Alabart Skäl Q Q. Om ett tredjeland tillämpar sina lagar, förordningar och andra rättsliga eller verkställande instrument extraterritoriellt i situationer som omfattas av EU:s eller EU-medlemsstaternas jurisdiktion, kan detta inverka på den gällande rättsordningen och rättsstatsprincipen, eller till och med strida mot internationell lagstiftning eller EU-lagstiftning, inbegripet fysiska och juridiska personers rättigheter, beroende på omfattningen av och det angivna eller verkliga syftet med en sådan tillämpning. Under dessa exceptionella omständigheter är det nödvändigt att vidta åtgärder på EU-nivå för att se till att rättsstatsprincipen och fysiska och juridiska personers rättigheter respekteras inom EU, särskilt genom att utplåna, neutralisera, stoppa eller på annat sätt motarbeta effekterna av den utländska lagstiftningen i fråga. Q. Om ett tredjeland tillämpar sina lagar, förordningar och andra rättsliga eller verkställande instrument extraterritoriellt i situationer som omfattas av EU:s eller EU-medlemsstaternas jurisdiktion, kan detta inverka på den gällande rättsordningen och rättsstatsprincipen, eller till och med strida mot internationell lagstiftning eller EU-lagstiftning, inbegripet fysiska och juridiska personers rättigheter, beroende på omfattningen av och det angivna eller verkliga syftet med en sådan tillämpning. Under dessa exceptionella omständigheter är det nödvändigt att vidta åtgärder på EU-nivå för att se till att rättsstatsprincipen och fysiska och juridiska personers rättigheter respekteras inom EU, till exempel genom att utplåna, neutralisera, stoppa eller på annat sätt motarbeta effekterna av den utländska lagstiftningen i fråga. 72 Axel Voss, Ágnes Hankiss, Hubert Pirker, Véronique Mathieu Houillon, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Arnaud Danjean, Timothy Kirkhope, Salvador Sedó i Alabart PE v /157 AM\ doc

39 Skäl R R. Om EU:s institutioner, organ, avdelningar eller myndigheter eller medlemsstaterna överför personuppgifter till Förenta staterna för brottsbekämpande ändamål utan tillräcklig garanti om och skydd av respekten för EU-medborgarnas grundläggande rättigheter, särskilt rätten till personlig integritet och skyddet av personuppgifter, innebär det att institutionen, avdelningen, organet, myndigheten eller medlemsstaten i fråga enligt artikel 340 i EUF-fördraget eller EU-domstolens rättspraxis 1 överträder EU-lagstiftningen, som även omfattar all eventuell kränkning av de grundläggande rättigheter som fastställs i EU-stadgan. 1 Se framför allt domstolens dom av den 28 maj 1991 i de förenade målen C-6/90 och C-9/90, Francovich m.fl. mot Italien. utgår 73 Sophia in 't Veld, Nadja Hirsch Skäl Ra (nytt) Ra. Internationella förhandlingar om uppgiftsskyddsavtal kan inte åsidosätta EU:s regler om tillgång till dokument, framför allt förordning (EG) nr 1049/2001, och förhandlingsdokument kan inte automatiskt undanhållas från allmänheten uteslutande på begäran av (en av) förhandlingsparterna. AM\ doc 39/157 PE v01-00

40 74 Axel Voss, Ágnes Hankiss, Véronique Mathieu Houillon, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Salvador Sedó i Alabart Skäl Ra (nytt) Ra. Överföring av data är inte geografiskt begränsad och särskilt vad beträffar den ökande globaliseringen och de världsomspännande kommunikationerna möter EU:s lagstiftare nya utmaningar med avseende på skydd av personuppgifter och personlig kommunikation. Det är därför av den yttersta betydelse att främja rättsliga ramar för allmänna standarder. 75 Axel Voss, Georgios Papanikolaou, Elena Oana Antonescu, Anna Maria Corazza Bildt, Véronique Mathieu Houillon, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Salvador Sedó i Alabart Skäl Rb (nytt) Rb. Massinsamlingen av personuppgifter för kommersiella ändamål och i kampen mot terrorism och allvarlig gränsöverskridande brottslighet äventyrar EU-medborgarnas rättigheter avseende personuppgifter och personlig integritet. PE v /157 AM\ doc

41 76 Axel Voss, Georgios Papanikolaou, Anna Maria Corazza Bildt, Véronique Mathieu Houillon, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Timothy Kirkhope, Salvador Sedó i Alabart Skäl S S. Förenta staternas rättsliga ram för uppgiftsskydd garanterar inte ett lämpligt skydd för EU-medborgare. S. Förenta staternas rättsliga ram för uppgiftsskydd bör garantera ett lämpligt skydd för EU-medborgare. 77 Axel Voss, Hubert Pirker, Véronique Mathieu Houillon, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Salvador Sedó i Alabart Skäl Ua (nytt) Ua. I arbetsdokument 4 om Förenta staternas övervakningsverksamhet med avseende på EU-uppgifter och dess möjliga rättsliga följder för transatlantiska avtal och transatlantiskt samarbete av den 12 december 2013 uttryckte föredragandena tvivel och oro för Safe harbour-principernas tillräcklighet och uppmanade kommissionen att avsluta Safe harbour och finna nya rättsliga lösningar. 78 Sophia in 't Veld, Nadja Hirsch Skäl AA AM\ doc 41/157 PE v01-00