Utbildningsinspektion i Sveaskolan förskoleklass, grundskola åk 1 6, obligatorisk särskola åk 1 10

Transkript

1 Utbildningsinspektion i förskoleklass, grundskola åk 1 6, obligatorisk särskola åk 1 10 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 106 Förskoleklass 19 Grundskola 146 Särskola 32 Utbildningen vid omfattar förskoleklassen, årskurs 1 6, obligatorisk särskola (träningsskola), årskurs 1 10 och fritidsverksamhet. Skolan är belägen i centrala delarna av Örebro. Eleverna bor i villor och bostadshus vid närliggande gator och i den södra delen av Örebro. Området har relativt hög in- och utflyttning. Andelen elever med utländsk bakgrund är cirka 45 procent. Skolans huvudbyggnad är från 1960-talet. Sedan 2001 finns även en inhyrd paviljong. Eleverna fortsätter företrädesvis sina studier i Engelbrektskolan. s verksamhet är organiserad i fem arbetslag. Två av arbetslagen är riktade mot förskoleklass och årskurs 1 2 inom grund- och träningsskola, ett arbetslag mot årskurs 5 6 inom grundskola och årskurs 3 5 träningsskola, samt ett för grundskolans årskurs 3 4 samt de äldsta eleverna i träningsskolan. Det femte arbetslaget består av de övergripande elevstödjande funktionerna. Skolan har ingen specifik pedagogisk profilering. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 28 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i har bestått av undervisningsråden Catarina Fredriksson och Per Grundtman. Besök i inleddes den 14 oktober och avslutades den 15 oktober Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. 2

3 I genomfördes formella intervjuer med skolledning, personal, ett urval elever i årskurs 2 och 6 samt deras föräldrar. Intervjuer genomfördes även med föräldrar till elever i träningsskolan. Lektioner i årskurs 2, 6 och träningsskolan besöktes. Observationer och spontana samtal med elever och personal under inspektionsbesöket som helhet utgör också underlag för bedömningen. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Enligt skolans personal, föräldrar och elever är stämningen på skolan bra vilket även inspektörerna uppfattade. Enligt eleverna upplevs som en trygg skola. Samtliga intervjugrupper framför även att stämningen mellan eleverna på grund- och träningsskolan är mycket bra. Enligt rektorn inträffar det mer och mer sällan att antimobbingteamet kallat Trygghetsgruppen behöver göra några särskilda insatser. Eleverna anser att de i viss mån har möjlighet till påverkan över undervisningen, bl.a. genom att de ofta får välja vad de skall forska om. I början av varje månad sker en planering av månadens arbete och eleverna har då möjlighet att vara med och bestämma vad de skall arbeta med. Även föräldrarna upplever att eleverna har möjlighet till inflytande. I kvalitetsredovisningen är en av förbättringsåtgärderna att stärka elevinflytandet, bl.a. genom utvecklingsprojektet Samtal och dokumentation. Forum för elevinflytande finns i formella råd som elev- och matråd. Eleverna i årskurs 3 6 har klassråd och eleverna i F 2 har s.k. storsamlingar inom arbetslaget som fungerar som klassråd. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att når ett mycket bra resultat av arbetet med normer och värden. Elevernas möjlighet till inflytande bedömer inspektörerna som bra. 3

4 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Av vad som framkommit vid intervjuer görs inte någon sammanställning över elevernas kunskaper, varken på klass- eller skolnivå, förutom när det gäller resultaten på de nationella proven för eleverna i årskurs 5. Av de 27 elever som genomförde proven bedömdes 19 ha klarat dessa i svenska och 8 klarade ej proven. Motsvarande resultat för matematik var 17 och 10 samt för engelska 23 och 4. Inspektörerna bedömer att kunskapsnivån endast är av godtagbar kvalitet med ledning av resultaten av de nationella proven vårterminen Enligt rektorn ger dock inte detta en rättvisande bild av elevernas kunskapsnivå, då eleverna i denna klass haft extra stora behov vilket lett till att extra resurser satts in i form av bl.a. mer personal och stödåtgärder. Diskussioner om skolans resultat förs inte regelbundet. Enligt rektorn äger diskussionerna främst rum i arbetslagen. Avstämningar över elevernas kunskapsutveckling görs dock enligt rektorn regelbundet. Av vad inspektörerna kunde uppfatta sker detta dock på individnivå. Bland annat har skolan arbetat med läsgrupper för att främja elevernas läsutveckling och detta har, enligt personal och rektorn, förbättrat elevernas resultat. Avstämningar görs även med elevernas individuella utvecklingsplaner vilket ger lärarna kännedom om elevernas kunskapsutveckling. Sammanställningar av andra resultat än de nationella proven saknas, både för elever i de yngre årskurserna och i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av skolans arbete inom området kunskaper är godtagbart. Skolan bör dock vidta åtgärder så att fler elever får möjlighet att nå målen. Skolan bör även förbättra rutiner och system som möjliggör en översikt över skolans resultat, och då även för elever i tidigare årskurser än årskurs Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. 4

5 har två handlingsprogram för förebyggande arbete och åtgärder mot kränkande behandling kallade Handlingsplan mot mobbning och Handlingsplan mot trobbning. Av handlingsprogrammet mot mobbning framkommer att skolan har ett antimobbningsteam kallat Trygghetsgruppen som består av personalrepresentanter (minst en från varje arbetslag) och skolledning. Enligt handlingsplanen och kvalitetsredovisningen träffas gruppen regelbundet samt genomför elevenkäter med samtliga elever varje termin. Resultatet sammanställs sedan av Trygghetsgruppen klassvis. Samlat resultat för skolan sammanställs således inte. Dock genomför skolan förändringar man anser vara nödvändiga efter vad som framkommer i enkätsvaren. Handlingsprogrammet är väl förankrat bland all personal som också hjälpt till att utarbeta planen. Under våren 2003 intensifierades arbetet kring trygghet på och samtliga elever och all personal samt föräldrarepresentanter diskuterade ordet trygghet. Enligt kvalitetsredovisningen förs samtal och ett kontinuerligt arbete varje vecka med olika trygghetsförebyggande aktiviteter såsom samarbets- och värderingsövningar i alla elevgrupperingar. Vidare träffas fasta kamratgrupperingar med blandad sammansättning från samtliga elevgrupper kontinuerligt under läsåren för gemensamma aktiviteter. Eleverna har en trygghetstimme per vecka. Vid intervjuer med elever framkom att värdegrundsfrågor ofta diskuteras i klasserna och att trivselregler finns uppsatta i klassrummen. En trygghetsvecka har genomförts och det har även funnits ett projekt kallat projekt flicka. Handlingsprogrammet mot trobbning behandlar de fall som inte bedöms som mobbning utan som beskrivs som trakasserier, tråkningar och trubbel. Enligt inspektörerna bör handlingsprogrammen förtydligas om den kränkande behandlingen förekommer mellan elev och skolpersonal. skall även börja med kamratstödjare vilka kommer att bestå av två representanter från varje klass från årskurs 3 6. Kamratstödjarna skall utbildas och sedan träffas ett antal gånger per termin. Eleverna i grundskolans årskurs 2 är faddrar åt träningsskolans elever i årskurs 1 3. Eleverna besöker ofta varandra i grund- och träningsskolan. Skolan har ett uttalat arbete, som inspektörerna bedömer som mycket bra, att göra till en skola för elever i grund- och träningsskola. Att skolan upplevs som så trygg förklaras av personal och föräldrar att personalen är mycket aktiv när det gäller att motverka all form av kränkande behandling. Enligt kvalitetsredovisningen inledde under höstterminen 2003 hela utvecklingsprojektet Samtal och dokumentation, som nämnts ovan under avsnitt 1. Skolan har även tidigare haft ett arbete med elevinflytande genom föreläsningar och studiecirkelarbete. Enligt verksamhetsplanen för 2004 skall elevernas medverkan i planeringsstadiet av arbetsinnehåll utvecklas och synliggöras tydligare och elevernas aktivitet i klassråd, elevråd och matråd utvecklas och uppmuntras. Elevernas grad av påverkan i råden skall även tydliggöras. Vidare skall elevernas medverkan i planeringsstadiet av arbetsinnehåll utvecklas och synliggöras tydligare. Elevrådet består av elever från årskurs 2 samt rektorn. I elevrådet tas frågor som arbetsmiljö, utvecklings- och projektarbeten, aktiviteter m.m. upp. Matrådet tar upp vilka maträtter som serveras, miljön i matsalen m.m. 5

6 Inflytande i träningsskolan sker bl.a. genom att eleverna får rösta fram vilken bok de vill att läraren skall läsa. Enligt verksamhetsplanen är ett av skolans mål att föräldrarna skall ha ett verkligt inflytande och ses som en resurs för elevernas lärande. Vid intervjun uppgav föräldrarna att de har möjlighet att påverka skolan. Som nämnts ovan finns även ett föräldraråd, Svearådet, som har regelbundna möten. Information till hemmen består av dagböcker som eleverna skriver i och tar hem, veckobrev, föräldramöten, öppet hus, utvecklingssamtal och spontana möten och kontakter per telefon. Alla föräldrar erhåller även minnesanteckningar från Svearådet. Föräldrarna upplever att det är lätt att komma i kontakt med skolan. Arbetet med främjande av hälsosamma livsstilar sker bl.a. genom att eleverna har fruktstund varje dag och periodvis promenerar eleverna dagligen i parken. Skogsutflykter och friluftsdagar genomförs regelbundet och en gång per vecka sker långpromenader. Eleverna i vissa klasser har massage och avslappning. I verksamhetsplanen är målet att eleverna skall äta allsidig kost med frukt och grönsaker, aktivera sig fysiskt minst 30 minuter per dag och vistas ute regelbundet varje dag. Tillgång till skolsköterska och kurator finns. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetar på ett mycket bra sätt med arbetsmiljö och delaktighet. Skolan bör dock förbättra handlingsprogrammet mot kränkande behandling så att det även omfattar kränkande behandling mellan vuxna och elever. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Utvecklingssamtal hålls med alla elever och vårdnadshavare en gång per termin. Som nämnts ovan så har haft ett utvecklingsprojektet kallat Samtal och dokumentation, där bl.a. syftet varit att utveckla och bearbeta utvecklingssamtalet. Enligt intervju med personalen är eleverna i träningsskolan ej med på det utvecklingssamtal som äger rum under höstterminen, de är dock med på samtalet som hålls under vårterminen. Enligt rektorn medverkar eleverna i träningsskolan i utvecklingssamtalen efter förmåga. Inspektörerna vill påtala vikten av att eleverna, där så är möjligt, deltar i utvecklingssamtal under både höst- och vårtermin. Enligt eleverna vet de delvis vad de skall kunna, bl.a. genom de individuella utvecklingsplaner som de är med och upprättar. Föräldrarna uppger dock att de 6

7 ej har någon kännedom om vilka mål deras barn skall uppnå. Skolan har gjort lokala bearbetningar av de nationella målen som beskrivs i dokument som kallas skriv- och lästrappa och matteslott. På utvecklingssamtalen får föräldrarna veta vad eleverna lärt sig, dock inte om de nått upp till målen. Enligt intervju med personalen borde eleverna veta vad de skall kunna genom utvecklingssamtalet, skriv- och lästrappan och matteslottet. Eleverna utvärderar regelbundet sitt arbete, bl.a. i loggboken. Eleverna i träningsskolan sätter upp egna mål, t.ex. att lära sig läsa bättre, i samråd med lärarna. Trots att elever och föräldrar genom detta ges möjlighet att få insikt i de nationella målen bedömer inspektörerna att informationen kan förbättras eftersom både elever och föräldrar upplever att de saknar denna kunskap. Åtgärdsprogram i grundskolan upprättas av ansvarig lärare tillsammans med specialpedagogen. Föräldrarna deltar också i upprättandet, dock är inte alltid eleven med. Åtgärdsprogram upprättas på individ-, grupp- och organisationsnivå och innehåller tid för uppföljning och utvärdering samt ansvarig person för åtgärderna. När det gäller träningsskolan upprättas inte åtgärdsprogram om inte något mycket särskilt inträffar eller föreligger, träningsskolan upprättar i stället individuella utvecklingsplaner för alla elever. Den individuella planeringen innehåller nuläge hemma och i skolan, planering, mål samt tar upp ämnesområdena kommunikation, estetisk verksamhet, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Det finns två specialpedagoger i skolan. Deras arbetsuppgifter består främst av att ge handledning till skolans övriga personal, ge stöd i ett speciellt ämne i klassrummet, genomföra observationer och tal- och språkträning enskilt och i grupper. Om en elev är i behov av stöd tar läraren kontakt med föräldrarna för samtal i vilket även eleven deltar. Diskussioner förs sedan i arbetslaget som konsulterar specialpedagogerna vid behov. Åtgärdsprogram utarbetas och ärendet tas sedan ev. upp av resursteamet som har möten en gång per månad och består av rektorn, specialpedagogerna, skolsköterskan och representanter från skolområdets stödteam. Vidare åtgärder planeras och beslutas av resursteamet. Vid behov kallas till elevvårdskonferens där vidare insatser beslutas. Enligt s skrift Arbetsplan för elevstöd träffar en av specialpedagogerna varje ny förskoleklass för att få en bild av gruppen och de enskilda eleverna. Specialpedagogerna träffar även rektorn kontinuerligt för avstämning kring elevstödssituationen. Samhörigheten mellan grund- och träningsskolan kan beskrivas genom att personalen i träningsskolan uppger att de känner att verksamheten är en naturlig del av skolan, vilket även föräldrarna till eleverna i träningsskolan upplever. I träningsskolan följs elevernas kunskaper upp med hjälp av ett dokument där lärarna fyller i vad de kan om ex. närmiljön, samhället, miljön, rymden, året och klockan. Träningsskolan arbetar även med skrivutvecklingsscheman där den första nivån består av att eleven visar intresse för att skriva och den sista att eleven skriver en egen text. Även ett läsutvecklingsschema fylls i för eleven. Träningsskolan har nyligen börjat arbeta med portfolio och har utarbetat ett material för detta. 7

8 Enligt rektorn är ett prioriterat område i kvalitetsarbetet att lärprocessen synliggörs och rektorn försöker att hålla sig ajour om detta med hjälp av specialpedagogerna. Cirka 25 procent av eleverna har modersmålsundervisning. Studiehandledning anordnas för de elever som skolan bedömer har behov av det. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete med den pedagogiska verksamheten och undervisningen är bra. Information till eleven och föräldrarna om de nationella målen kan dock förbättras. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. För s styrning, ledning och kvalitetsarbete finns en rektor på 100 procent. Rektorn är förtrogen med verksamheten och känd av både föräldrar och elever och även mycket uppskattad av personal och föräldrar. Administrativt stöd ges av en assistent på cirka 50 procent. Verksamhetsplaneringen formas och upprättas i arbetslagen, tvärgrupper bland personalen, ledningsgruppen, föräldrarådet och elevrådet och utvärderas årligen. Enligt rektorn är det viktigt att föräldrar och elever är med och påverkar verksamhetsplaneringen. Enligt verksamhetsplanen skall denna utvärderas under hösten varje år i ledningsgrupp, arbetslag, tvärgrupper bland personalen, elevråd och föräldraråd. Den skall även följas upp vid ett flertal tillfällen varje år i verksamheterna. Den skall vidare vara en naturlig del vid personalträffar för att sätta fokus på målsättningarna. Arbetslagen träffas varje vecka och arbetsplatsträffar äger rum under fem heldagar per år samt tre halvdagar per termin. Vidare äger pedagogiska forum rum där bl.a. dokumentation, lärprocessen m.m. diskuteras 3-4 gånger per termin. Aktuell kvalitetsredovisning benämnd Kvalitetsredovisning 2003 finns. Kvalitetsredovisningen är uppdelad efter mål, resultat och bedömning av måluppfyllelse. Som nämnts ovan saknas dock sammanställningar över resultat och eventuella åtgärder som vidtagits om de nationella målen inte uppfyllts. Som nämnts ovan under avsnitt 3 har ett utvecklingsprojekt benämnt Samtal och dokumentation där bl.a. utvecklingssamtalet bearbetas och utvecklas och lärandeprocessen synliggörs. Enligt verksamhetsplanen är syftet att utveckla utvecklingssamtalen till en heltäckande uppföljnings- och utvärderingsmetod som elev, föräldrar och lärare känner sig nöjda med. I projektet ingår även personal från förskolan inom området och arbetslagen från årskurs 8

9 7 9 i Engelbrektskolan. Enligt kvalitetsredovisningen är medverkan av förskolan och Engelbrektskolan viktig för att försöka skapa den långsiktiga röda tråden för eleverna i deras lärande och utveckling. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning och ledning i fungerar mycket bra. Kvalitetsarbetet är godtagbart men bör förbättras vad avser kvalitetsredovisningen som bör innehålla bedömning och åtgärder utifrån skolans resultat. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. har en informationsskrift med information till föräldrar och elever om skolan. Denna ger bl.a. information om vad skolan förväntar sig av föräldrarna, om de råd som finns, elevstödsarbetet och trivselreglerna. Tyska, franska, spanska och engelska/svenska erbjuds som språkval i årskurs 6. Vad avser svenska som andraspråk är detta något som ej prioriterats i skolan och ingen har heller ansvar för detta. I stället har skolan, enligt rektorn, valt att prioritera elevernas läs- och språkutveckling på andra sätt i den vanliga undervisningssituationen för att skapa en språklig mångfald i klassrummen och därmed stödja språkutvecklingen i skolans alla ämnen, de vardagliga aktiviteterna och samspelet. Grundbemanningen kring elevgrupperna har prioriterats så att de som arbetar med en elevgrupp finns med i hela lärandet och inte i separata delar. Inspektörerna bedömer att det är en brist att inte undervisning i svenska som andraspråk anordnas för elever som uppfyller förutsättningarna för detta enligt författningarna. Även om undervisningen organiseras som ovan skall undervisningen utgå från ämnets kursplan. Modersmål erbjuds de elever som har rätt till detta. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolorna ger eleverna en bra tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning. Det är ej godtagbart att svenska som andraspråk ej anordnas. 9

10 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalen uppger att de har individuella kompetensutvecklingsplaner. Medel till kompetensutveckling fördelas även till arbetslagen som själva till stor del bestämmer vad de skall satsa dem på. Lokalerna är ej anpassade till elever med funktionshinder. Enligt kvalitetsredovisningen och vilket även bekräftades av de intervjuade grupperna i skolan samt av inspektionsbesöket är lokalerna i behov av upprustning. har god lärarkompetens och det finns personal med adekvat utbildning på samtliga lärartjänster inom grund- och träningsskolan. Rektorn uppger att skolan inte har några problem med att rekrytera personal med en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. saknar eget bibliotek men har tillgång till det närbelägna stadsbiblioteket. Läromedel, utemiljö och skolmåltider synes i huvudsak vara av god kvalitet. Inspektionen visar att eleverna har tillgång till datorer med Internetanslutning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att fungerar bra avseende personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en ändamålsenlig utbildning. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i övergripande är av god kvalitet. når ett mycket bra resultat av arbetet med normer och värden och då särskilt när det gäller samarbetet mellan grund- och träningsskolan. Även skolans arbete med arbetsmiljö och delaktighet samt styrning och ledning är mycket bra. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - skolan bör vidta åtgärder så att fler elever får möjlighet att nå målen. Skolan bör även förbättra rutiner och system som möjliggör en översikt över skolans resultat, och då även för elever i tidigare årskurser än årskurs 5, - handlingsprogram mot kränkande behandling så att det även omfattar kränkande behandling mellan vuxna och elever, - Information till eleven och föräldrarna om de nationella målen samt - kvalitetsredovisningen som bör innehålla bedömning och åtgärder utifrån skolans resultat. 10

11 Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Svenska som andraspråk anordnas inte för elever som bedöms vara i behov av sådan undervisning (2 kap. 15 grundskoleförordningen). Datum Ort Linköping Catarina Fredriksson Per Grundtman 11