Fakta och siffror om den gemensamma. fiskeripolitiken. Grundläggande statistik UPPLAGA Fiske ISSN

Transkript

1 ISSN Fakta och siffror om den gemensamma Grundläggande statistik UPPLAGA 2014 fiskeripolitiken Fiske

2 Förkortningar för medlemsländer som används i publikationen Texten färdigställdes i februari För kapitel 5 inhämtades data från Eurostat och Eumofa i december En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern ( Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå ISBN doi: /60386 Europeiska unionen, 2014 Kopiering tillåten med angivande av källan. Omslagsfoto: Javier Murcia Printed in Belgium TRYCKT PÅ PAPPER SOM BLEKTS UTAN ELEMENTÄRT KLOR (ECF) BE BG CZ DK DE EE IE EL ES FR HR IT CY LV LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK Belgien Bulgarien Tjeckien Danmark Tyskland Estland Irland Grekland Spanien Frankrike Kroatien Italien Cypern Lettland Litauen Luxemburg Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Finland Sverige Storbritannien EU-28 Europeiska unionen med 28 medlemsländer. EU-27 Europeiska unionen med 27 medlemsländer innan HR:s inträde. EU-25 Europeiska unionen innan inträdet av BG, HR och RO. EU-15 Europeiska unionen innan inträdet av BG, CZ, EE, HR, CY, LV, LT, HU, MT, PL, RO, SI och SK. EU-12 Europeiska unionen innan inträdet av BG, CZ, EE, HR, CY, LV, LT, HU, MT, AT, PL, RO, SI, SK, FI och SE.

3 1 Förord Bästa läsare! Som EU-kommissionär för havsfrågor och fiske har mina främsta prioriteringar för våra hav och vattendrag alltid varit hållbarhet och tillväxt, eller ännu hellre hållbar tillväxt. Denna nya upplaga av Fakta och siffror om den gemensamma fiskeripolitiken är särskilt speciell, för dessa principer har nu blivit del av vår nya gemensamma fiskeripolitik som trädde i kraft den 1 januari Den nya gemensamma fiskeripolitiken är vår dörr mot en mer hållbar framtid. En framtid utan överfiske, där fenor inte kapas på hajar och där fisk inte dumpas i havet. En framtid där fiskare får bättre betalt och konsumenter får tydligare märkning. En framtid där vi även odlar fisk av utmärkt kvalitet, på ett ekologiskt ansvarigt sätt och där den fisk vi importerar är precis lika säker. En sak som dock inte har förändrats detta år är att denna broschyr är fullspäckad med information om Europas hav och fiskerinäring. Informationen du hittar här har sammanställts av experter på forskningsinstitut, i EU-ländernas förvaltningar, europeiska institutioner och internationella organisationer. Denna upplaga 2014 håller högsta kvalitet och omfattar mer data än någonsin. Denna kunskap är grunden till sunda beslut när det gäller skötsel av våra hav, och jag är tacksam över att den nu finns tillgänglig.

4 2 Det står klart att fiskerinäringen fortsatt har stor betydelse för många regioner och samhällen på vår kontinent. Samtidigt som våra fiskeflottor är hållbara och lönsamma måste folk få veta vilka fiskerirelaterade områden som är mest lovande och var de nya jobben finns. Mer information om detta finns i denna broschyr. Maria Damanaki EU-kommissionär för havsfrågor och fiske

5 3 Innehåll 1 Ansvarsfullt och hållbart fiske 5 Situationen för fiskbestånd 5 Regionala fiskeriförvaltningsorganisationer (RFMO) 6 Partnerskapsavtal inom fiskeri och nordliga avtal 8 2 Fiskeflottan 10 3 Arbetstillfällen 14 4 Beredningssektorn 17 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion Fångster Vattenbruk Producentorganisationer för fiskeri och vattenbruk 32 6 Extern handel 33 7 Konsumtion 41 8 EU-stöd 43

6 4 Europas hav Nordsjön Östersjön Atlanten Svarta havet Medelhavet

7 5 1 Ansvarsfullt och hållbart fiske Situationen för fiskbestånd Ansvarsfullt och hållbart fiskeri kräver beslut som baseras på vetenskapliga rön och långsiktiga perspektiv. Beslut om totala tillåtna fångster (TAC) och fiskekvoter baseras på vetenskapliga rön. Vi vet allt mer om fiskbestånden. Den vetenskapliga kunskapen om fiskbestånd förbättras ständigt exempelvis har antalet bestånd med bristfälliga data i Atlanten och intilliggande vatten minskat från 61 år 2011 till 41 år Fisket kan därför anpassas bättre till situationen för bestånden. Europeiska unionen har avtalat om att bestånden ska utnyttjas till en nivå som låter dem producera ett maximalt hållbart uttag (MSY) på lång sikt. Detta ska gälla från 2015 där det är möjligt, dock senast från Genom att begränsa fångster till vetenskapligt baserade nivåer kan vi säkerställa fortplantning av bestånden och på så vis möjliggöra högre uttag för fiskare. Även om stora framsteg har gjorts i Nordostatlanten och de snart förväntas i Medelhavet och Svarta havet är fortfarande för många fiskbestånd överfiskade i ljuset av denna målsättning. Kommissionens långsiktiga flerårsplaner för särskilda fiskerier eller fiskbestånd siktar mot att uppnå ett maximalt hållbart uttag och underlätta återhämtning för de bestånd som är nära kollaps. Vissa planer med denna målsättning har redan presenterats, och fler förväntas följa. Fiskets oavsiktliga effekter på den marina miljön och ekosystem måste ibland lindras. När så är nödvändigt vidtar EU åtgärder för att skydda känsliga marina livsmiljöer, såsom djuphavskoraller, samt för att reducera oavsiktliga fångster av sjöfåglar, sälar och delfiner A B A Nordostatlanten och angränsande vatten (Nordsjön, Östersjön, Skagerrak, Kattegat, vattnen väster om Skottland, Irländska sjön och Keltiska havet) B Medelhavet och Svarta havet Antal bestånd som beräknas fiskas till maximalt hållbart uttag (MSY) 0

8 6 1 Ansvarsfullt och hållbart fiske Regionala fiskeriförvaltningsorganisationer (RFMO) Regionala fiskeriförvaltningsorganisationer (RFMO) är internationella organisationer som bildats av länder med fiskeriintressen i ett område. I dag finns 20 sådana organisationer som täcker större delen av världens vatten. Deras roll är att garantera skötsel, miljövård och hållbar exploatering av de levande marina arter som täcks av deras ansvarsområde. Som resultat av det arbete som organisationerna gör i olika regioner har vi nu sett en väsentlig förbättring av tonfiskbestånd. Av 16 bestånd i världen fiskades endast 6 på hållbart sätt för sex år sedan år 2013 är siffran 13. De regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna är öppna både för lokala länder ( kustländer ) och länder som fiskar i regionen. Det finns två slags organisationer: de som endast hanterar långvandrande fiskbestånd såsom tonfisk (tonfiskorganisationer) och de som hanterar andra fiskbestånd (organisationer för andra arter). De flesta organisationer har rätt att fastställa fångst- och fiskerigränser samt genomföra tekniska åtgärder och kontrollåtgärder. Europeiska unionen, representerad av kommissionen, spelar en aktiv roll i sex tonfiskorganisationer (inklusive det internationella delfinskyddsprogrammet AIDCP, systerorganisation till IATTC) och nio organisationer för andra arter. EU är också medlem av två regionala fiskeriorganisationer (RFO) som endast har rådgivande roll utan förvaltningsmandat: Fiskerikommissionen för västra centrala Atlanten (WECAFC) och Fiskerikommittén för östra centra Atlanten (CECAF).

9 1 Ansvarsfullt och hållbart fiske WCPFC Regionala fiskeriförvaltningsorganisationer för långvandrande fiskbestånd (tonfisk och relaterade arter) ICCAT WCPFC IATTC IOTC CCSBT CCBSP NAFO NASCO NEAFC CCBSP CCSBT Kommissionen för skydd av sydlig blåfenad tonfisk IATTC Interamerikanska tropiska tonfiskkommissionen ICCAT Internationella konventionen för skydd av atlantisk tonfisk WCPFC Fiskerikommissionen för västra och centrala Stilla havet IOTC Tonfiskkommissionen för Indiska oceanen Regionala fiskeriförvaltningsorganisationer för andra arter CCAMLR Konventionen om skydd för levande marina resurser i Antarktis GFCM SPRFMO SEAFO CCAMLR SIOFA SPRFMO Källa: Europeiska kommissionen Eurostat/GISCO. Administrativa gränser: EuroGeographics, FAO (FN), TurkStat. CCBSP Konventionen för skydd och förvaltning av pollockresurser i centrala Berings hav GFCM Allmänna fiskerikommissionen för Medelhavet NEAFC Fiskerikommissionen för Nordostatlanten NASCO Skyddsorganisationen för lax i Nordatlanten NAFO Fiskeriorganisationen för Nordvästatlanten SEAFO Fiskeriorganisationen för Sydostatlanten SPRFMO Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet SIOFA Fiskeriavtalet för södra Indiska oceanen 7

10 8 1 Ansvarsfullt och hållbart fiske Partnerskapsavtal inom fiskeri och nordliga avtal 2 Partnerskap om fiske (FPA) med tredjeland förhandlas och ingås av Europeiska kommissionen på EU:s vägnar. Målsättningen för dessa avtal är att EU-fartyg ska tillåtas exploatera överskottsresurser i tredjelands exklusiva ekonomiska zon (EEZ) på ett reglerat och lagligt sätt. Tonfiskavtalen tillåter europeiska fartyg att fånga långvandrande fiskbestånd. De blandade avtalen ger åtkomst till ett stort antal fiskbestånd, särskilt bottenlevande arter (huvudsakligen räkor och bläckfisk) och/eller pelagiska arter. Partnerskapsavtalen främjar resursbesparingar och miljömässig hållbarhet, och garanterar att alla EU-fartyg omfattas av förordningar om översyn och öppenhet. Samtidigt har en klausul gällande mänskliga rättigheter inkluderats i alla fiskeriavtal. I utbyte ger EU partnerländerna ett ekonomiskt bidrag som består av två olika delar: för det första ersättning för åtkomsträttigheter till EEZ-områden och för det andra ett ekonomiskt bistånd kallat sektorstöd, vars mål är att stödja utveckling av hållbart fiske i partnerländer. Det senare syftar till att stärka landets administrativa och vetenskapliga kapacitet genom att förorda hållbar fiskeriförvaltning liksom översyn, kontroll och övervakningsåtgärder Flerartsavtal (blandade) 1 Grönland 2 Mauretanien 3 Marocko Tonfiskavtal Västafrika 4 Kap Verde 5 Elfenbenskusten 6 São Tomé och Príncipe 7 Gabon

11 Ansvarsfullt och hållbart fiske 9 3 Tonfiskavtal Indiska oceanen 8 Komorerna 9 Madagaskar 10 Mauritius 11 Moçambique 12 Seychellerna Tonfiskavtal Stilla havet 13 Kiribati Vilande avtal (*) 14 Gambia 15 Ekvatorialguinea 16 Guinea-Bissau 17 Mikronesien 18 Senegal 19 Salomonöarna Nordliga avtal 20 Färöarna 21 Island 22 Norge EU har, sedan tillkomsten av exklusiva ekonomiska zoner i Nordostatlanten under sent 1970-tal, slutit fiskeriavtal med Norge och Färöarna, och under tidigt 1990-tal med Island. Avtalen med Färöarna och Island är baserade på årligt ömsesidigt utbyte av fiskemöjligheter i varandras vatten, vilket ligger i linje med traditionell fiskepraxis. Förutom det årliga ömsesidiga utbytet av fiskemöjligheter, innehåller avtalet med Norge gemensam förvaltning av delade bestånd (i synnerhet totala tillåtna fångster och kvoter) i Nordsjön och Skagerrak. I nuläget sker förvaltningen av de flesta av dessa gemensamma bestånd inom ramen för långsiktiga avtal. (*) Avtal där protokoll inte är i kraft.

12 10 2 Fiskeflottan Kapacitetshantering av flottan är ett viktigt verktyg för hållbart utnyttjande av fiskeriresurser, vilket är en av de främsta målsättningarna för den gemensamma fiskeripolitiken. EU:s fiskeflotta är mångsidig, med fartyg kortare än 6 meter till över 75 meter långa. Enligt EU-lagstiftning får fiskeflottans totala kapacitet inte ökas och offentligt finansierad avveckling av fartyg eller kapacitetsreduktion av flottan måste vara permanent. Under de senaste 19 åren har kapaciteten hos EU:s fiskeflotta minskat, både i tonnage och i motorkraft. Trots EU:s expansion var antalet EU-fartyg i februari färre än Friskare bestånd bidrar till en mer hållbar bransch. EU-flottan var i stort lönsam 2011, efter att ha konsoliderat den långsamma återhämtningen under senare år. EU-flottans inkomst och lönsamhet ökade mellan 2008 och Relativt sett ökade nettovinstmarginalen stadigt från 1 % 2008 till 6 % 2011.

13 2 Fiskeflottan 11 EU:s fiskekapacitet enligt längdkategori (aktuella uppgifter 28 februari 2014) Ekonomiska nyckeltal för EU-medlemsländer mellan 2008 och 2011 Längd Genomsnittlig ålder Intäkt (miljarder euro) 6,492 6,656 6,285 7,156 Nettovinst (procentandel av intäkt) 1 % 4 % 5 % 6 % , , > ,5 6,0 5,5 5, ,3 Antal fartyg Bruttotonnage Motorstyrka i kw Anm.: längd hänvisar till total längd. Källa: Register över EU:s fiskeflotta. Källa: Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF), Årlig ekonomisk rapport om EU:s fiskeflotta (STECF-13-15), Luxemburg, Europeiska unionens publikationsbyrå 2013 (Rapport EUR EN, JRC 84745).

14 12 2 Fiskeflottan Medlemsländernas fiskeflotta (aktuella uppgifter 28 februari 2014) Antal fartyg Bruttotonnage Motorstyrka i kw Icke-trålare Trålare Källa: Register över EU:s fiskeflotta. MS % % % % % BE 82 0,1 % ,9 % ,7 % 2 2 % % BG ,3 % ,4 % ,9 % % % DK ,1 % ,9 % ,4 % % % DE ,8 % ,6 % ,2 % % % EE ,7 % ,8 % ,7 % % % IE ,5 % ,7 % ,9 % % % EL ,1 % ,5 % ,8 % % % ES ,3 % ,0 % ,8 % % % FR ,2 % ,3 % ,3 % % % HR ,7 % ,0 % ,2 % % % IT ,5 % ,5 % ,2 % % % CY 894 1,0 % ,2 % ,6 % % 6 1 % LV 703 0,8 % ,7 % ,7 % % % LT 293 0,3 % ,4 % ,3 % % % MT ,2 % ,4 % ,1 % % 23 2 % NL 848 1,0 % ,7 % ,0 % % % PL 832 1,0 % ,0 % ,2 % % % PT ,4 % ,8 % ,5 % % % RO 200 0,2 % 618 0,0 % ,1 % % 10 5 % SI 170 0,2 % 598 0,0 % ,1 % % 16 9 % FI ,7 % ,0 % ,6 % % 92 3 % SE ,6 % ,7 % ,5 % % % UK ,3 % ,5 % ,0 % % % EU , , , % %

15 2 Fiskeflottan 13-32,4 Utveckling av antalet fartyg i EU:s fiskeflotta mellan 1995 och 2014 Utveckling av EU:s fiskeflottas kapacitet mellan 1995 och EU-15 EU-25 EU-27 EU ,2 Minskning under perioden % , , Total motorstyrka i kw/1 000 Totalt tonnage i GT/1 000 EU-15-2,0 Genomsnittlig årlig minskning % EU-25-2,6 EU-27-2,5 EU-28-0,5 kw EU-28 kw EU-27 kw EU-25 kw EU-15 GT EU-28 GT EU-27 GT EU-25 GT EU-15 Källa: Register över EU:s fiskeflotta.

16 14 Fiskerisektorn spelar en viktig roll i många EU-regioner när det gäller dess bidrag till lokala arbetstillfällen och den ekonomiska verksamheten. I vissa europeiska kustsamhällen finns fler än hälften av jobben inom fiskerisektorn (se karta på motsatt sida). Arbete inom fiskerisektorn är koncentrerat på en handfull länder. Spanien står ensamt för en fjärdedel av arbetstillfällena inom EU och de fyra länder med högst andel arbetstillfällen (Spanien, Italien, Portugal och Grekland) utgör cirka 70 %. 3 Arbetstillfällen Arbetstillfällen beroende av fiskerinäringen i EU:s regioner (2011) Fiskeriberoende i Nuts 3-regioner (mätt som förhållandet mellan arbetstillfällen i fiskeflottan och totala arbetstillfällen i regionen): Mycket lågt till lågt Lågt till måttligt Topp 10 Nuts 3-regioner (regioner på nivå 3 enligt nomenklaturen för statistiska territoriella enheter): Lefkada (EL), Shetlandsöarna (UK), Eilean Siar (Western Isles) (UK), Samos (EL), Zadarska županija (HR), Dubrovačko-neretvanska županija (HR), Orkneyöarna (UK), Preveza (EL), El Hierro (ES), Kefallinia (EL). Måttligt till högt Högt till mycket högt Arbetstillfällen efter fartygens storlekskategorier (storleken på diagrammen beror på det totala antalet anställda): Vattenbrukssektorn spelar också en väsentlig socioekonomisk roll med en omsättning på cirka 3,5 miljarder euro och runt anställda (inklusive hel- och deltidsjobb). Källa: Gemensamma forskningscentrumet, Eurostat och Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF), Årlig ekonomisk rapport om EU:s fiskeflotta (STECF-13-15), Luxemburg, Europeiska unionens publikationsbyrå 2013 (Rapport EUR EN, JRC 84745). <12 m m Upp till fiskare Upp till fiskare m >40 m Upp till fiskare Upp till 500 fiskare

17 3 Arbetstillfällen 15

18 16 3 Arbetstillfällen Arbetstillfällen i fiskeri- och vattenbrukssektorn (2011) (i heltidsekvivalenter) Fiskeri (1) Vattenbruk (4) ES IT PT EL UK FR 7447 IE 3428 NL 1768 BG 1668 DK 1661 PL 1576 DE 1258 SE 974 CY 911 LT 575 EE 521 LV 378 BE 341 FI 316 MT 155 SI 77 RO 28 (3) (3) (2) FR ES 6639 EL 5559 UK 2671 IT 2116 PT 1749 RO 1047 IE 958 FI 349 DK 299 CY 276 BG 270 SE 263 MT 165 (5) 1 Data ej tillgängliga för AT, CZ, HR, HU, LU och SK års data från grekiska statistikmyndigheten års data. 4 Data ej tillgängliga för AT, BE, CZ, EE, HR, HU, LT, LU, LV, NL och SK. För följande medlemsländer täcker dessa data endast marint vattenbruk: DE 18, PL 49 och SI Totala arbetstillfällen (hel- och deltid). Källa: STECF, Årlig ekonomisk rapport 2013, op.cit.

19 17 4 Beredningssektorn Det övergripande värdet för beredningssektorns produktion är cirka 30 miljarder euro. Storbritannien, Frankrike, Spanien, Italien och Tyskland är de ledande produktionsländerna. Sektorn sysselsätter cirka personer. Huvuddelen av europeisk produktion är konserver och färdigrätter med fisk, skaldjur och mollusker. Anm.: Siffrorna är inte relevanta för LU. Källa: Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF), Ekonomisk rapport om EU:s fiskberedningssektor (STECF-13-31), Luxemburg, Europeiska unionens publikationsbyrå 2013 (Rapport EUR EN, JRC 87692) samt Eurostat för AT, BE, CZ, HR, HU och SK. Produktionsvärde (2011) (i tusentals euro) BE BG CZ DK DE EE IE EL ES FR HR IT CY LV LT HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK EU Antal anställda personer (2011) (motsvarande nationell heltidsekvivalens)

20 18 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion Europeiska unionen är världens femte största producent. EU står för cirka 3,5 % av global fiskeri- och vattenbruksproduktion, jämfört med 4,4 % år Denna relativa nedgång beror både på växande total världsproduktion och på ett litet fall i EU-produktion. Spanien, Storbritannien och Danmark är de tre största producenterna sett till volym i EU. Största världsproducenter (2011) (fångster och havsbruk) (volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) Totalt % Kina ,1 % Indonesien ,7 % Indien ,0 % Peru ,7 % EU ,5 % USA ,1 % Vietnam (*) ,1 % Filippinerna ,8 % Japan (*) ,7 % Chile ,5 % Ryssland ,5 % Myanmar ,3 % Norge ,0 % Sydkorea ,8 % Bangladesh ,8 % Thailand ,6 % (*) FAO:s uppskattning. Källa: Eurostat och Eumofa för EU-28 och FAO för andra länder.

21 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion 19 Produktion per medlemsland (2011) (fångster och havsbruk) (volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) ES ,46 % UK ,00 % DK ,54 % FR ,59 % NL ,65 % IT ,13 % DE ,29 % IE ,08 % PT ,65 % PL ,22 % SE ,15 % EL ,76 % LV ,55 % LT ,28 % FI ,13 % HR ,38 % EE ,28 % CZ (*) ,41 % BE ,36 % HU (*) ,35 % BG ,26 % RO ,19 % CY ,09 % MT ,08 % AT (*) ,05 % SK (*) ,04 % SI ,03 % EU ,00 % (*) 2010 års data. Anm.: Inte relevant för LU. Källa: Eurostat och Eumofa.

22 20 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion 5.1 Fångster Europeiska unionen står för strax över 5 % av världens totala fiskeriproduktion, vilket är en nedgång jämfört med föregående år. Fångsterna representerar cirka 80 % av EU-produktionens totalvolym. Även om EU-flottan är verksam över hela världen sker EU-fångsterna primärt i nordöstra och östra centrala Atlanten och i Medelhavet, och består huvudsakligen av skarpsill, sill och makrill. De ledande fiskerinationerna är Spanien, Danmark, Storbritannien och Frankrike, som tillsammans står för mer än hälften av EU:s fångster. Totala EU-fångster i större fiskeområden (2011) (volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) Atlanten, nordost ,62 % Atlanten, östra centrala ,88 % Medelhavet ,62 % Indiska oceanen, väst ,29 % Atlanten, sydväst ,10 % Atlanten, nordväst ,28 % Stilla havet, sydost ,55 % Atlanten, sydost ,40 % Atlanten, västra centrala ,23 % Stilla havet, västra centrala ,23 % Stilla havet, östra centrala ,20 % Svarta havet ,20 % Stilla havet, sydväst ,05 % Indiska oceanen, ost ,02 % Källa: Eurostat.

23 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.1 Fångster 21 Totalfångster, världens ledande producenter (2011) (volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) Totalfångster per medlemsland (2011) (volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) Kina ,02 % Peru ,75 % Indonesien ,06 % USA ,47 % EU ,18 % Indien ,56 % Ryssland ,52 % Japan (*) ,08 % Chile ,68 % Myanmar/Burma ,53 % Vietnam ,65 % Norge ,58 % Filippinerna ,51 % Thailand ,97 % Sydkorea ,87 % Bangladesh ,70 % Mexiko ,67 % Malaysia ,46 % Island ,22 % Marocko ,02 % Taiwan ,96 % (*) FAO:s uppskattning. Källa: Eurostat för EU-28, FAO för andra länder. ES ,59 % DK ,11 % UK ,26 % FR ,07 % NL ,46 % DE ,59 % PT ,39 % IT ,35 % IE ,22 % SE ,68 % PL ,47 % LV ,19 % LT ,80 % FI ,45 % EE ,59 % HR ,44 % EL ,29 % BE ,45 % BG ,18 % HU (*) ,13 % CZ (*) ,08 % RO ,07 % MT ,04 % SK (*) ,03 % CY ,02 % SI 719 0,01 % AT (*) 350 0,01 % Totalt EU ,00% (*) 2010 års data. Anm.: Inte relevant för LU. Källa: Eurostat.

24 22 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.1 Fångster De främsta 15 arterna som fångades av Europeiska unionen (2011) (volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) Sill ,46 % Skarpsill ,48 % Makrill ,72 % Tobisfiskar ,87 % Sardin ,31 % Taggmakrill ,28 % Torsk ,01 % Taggmakrillfiskar ,74 % Ansjovis ,59 % Rund sardinell ,53 % Bonit ,48 % Gulfenad tonfisk ,09 % Blåhaj ,06 % Kummel ,75 % Spätta ,70 % Källa: Eurostat.

25 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.1 Fångster 23 Främsta fångstarter per medlemsland (2011) (volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) BE Spätta ,6 % Tunga ,9 % Marulkfiskar ,8 % BG Skarpsill ,2 % Havssniglar ,9 % CZ (*) Karp ,2 % Braxen 170 4,3 % DK Tobisfiskar ,3 % Skarpsill ,2 % Sill ,8 % DE Sill ,0 % Taggmakrillfiskar ,8 % Makrill ,7 % Torsk ,4 % Sandräka ,6 % EE Skarpsill ,9 % Sill ,5 % Nordhavsräka ,7 % IE Makrill ,9 % Taggmakrill ,7 % Sill ,0 % EL Ansjovis ,2 % Sardin ,2 % Kummel ,5 % Oxögonfisk ,4 % (*) 2010 års data.

26 24 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.1 Fångster ES Blåhaj ,0 % Bonit ,0 % Gulfenad tonfisk ,3 % Taggmakrillfiskar ,9 % Sardin ,8 % FR Gulfenad tonfisk ,7 % Bonit ,4 % Kammussla ,3 % Kummel ,4 % Sardin ,2 % HR Sardin ,3 % Ansjovis ,4 % IT Ansjovis ,7 % Venusmussla ,2 % Sardin ,8 % CY Långfenad tonfisk ,9 % Picarel ,1 % Oxögonfisk 109 9,4 % LV Skarpsill ,2 % Taggmakrillfiskar ,3 % Sill ,5 % LT Rund sardinell ,0 % Taggmakrill ,7 % Sardin ,7 % HU (*) Karp ,2 % Karpfiskar ,9 % Sötvattenfiskar 371 6,0 % (*) 2010 års data.

27 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.1 Fångster 25 MT Svärdsfisk ,8 % Guldmakrill ,2 % Blåfenad tonfisk 142 7,4 % RO Guldfisk ,0 % Svartahavs-staksill ,0 % Braxen 267 8,2 % NL Taggmakrill ,2 % Sardin ,3 % Sill ,4 % Rund sardinell ,2 % AT (*) Sötvattenfiskar % PL Skarpsill ,8 % Sill ,3 % Taggmakrill ,4 % PT Sardin ,7 % Makrill ,4 % Blåhaj ,4 % Taggmakrill ,2 % SI Sardin ,6 % Ansjovis ,7 % Vitling 56 7,8 % SK (*) Karp ,1 % FI Sill ,6 % Skarpsill ,2 % SE Sill ,9 % Skarpsill ,7 % Tobisfiskar ,2 % UK Makrill ,4 % Sill ,3 % (*) 2010 års data. Hummer ,8 % Kammussla ,0 % Källa: Eurostat.

28 26 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion 5.2 Vattenbruk Vattenbruk är en viktig verksamhet i många europeiska regioner. Vattenbruket inom Europeiska unionen producerar runt 1,25 miljoner ton mer än 20 % av EU:s totala fiskeriproduktion med ett totalvärde på 3,6 miljarder euro. Dess del av världens totala vattenbruksproduktion är 1,5 % baserat på volym och strax under 4 % baserat på värde. Total vattenbruksproduktion per medlemsland (2011) (värde i tusentals euro, volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) Anm.: Inte relevant för LU. Källa: Eurostat och Eumofa. värde % värde volym % volym UK ,55 % ,87 % FR ,53 % ,50 % EL ,59 % ,50 % ES ,43 % ,87 % IT ,23 % ,09 % IE ,47 % ,53 % DK ,66 % ,54 % HR ,61 % ,15 % DE ,30 % ,12 % NL ,06 % ,49 % PL ,75 % ,23 % PT ,74 % ,73 % MT ,25 % ,24 % FI ,20 % ,90 % SE ,18 % ,07 % CZ ,11 % ,68 % HU ,84 % ,24 % CY ,74 % ,37 % BG ,48 % ,57 % RO ,44 % ,67 % AT ,40 % ,20 % LT ,19 % ,26 % LV ,08 % 547 0,04 % SI ,07 % 855 0,07 % SK ,07 % 913 0,07 % EE ,05 % 419 0,03 % BE 202 0,01 % 36 0,00 % EU ,00 % ,00 %

29 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.2 Vattenbruk 27 EU:s vattenbruksproduktion per produkttyp (2011) (procentandel av totalvolym) 23 % Mollusker och skaldjur Saltvattenfisk (inklusive lax och öring som odlats i havsvatten) Sötvattenfisk (inklusive öring och ål som odlats i sötvatten) Källa: Eurostat och Eumofa. 27 % 50 % Total vattenbruksproduktion av andra större producenter (2011) (värde i tusentals euro, volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) värde % värde volym % volym Kina ,49 % ,75 % Indien ,20 % ,58 % Indonesien ,77 % ,61 % Chile ,91 % ,18 % Vietnam (*) ,41 % ,72 % Norge ,06 % ,39 % EU ,88 % ,53 % Japan ,50 % ,10 % Bangladesh ,61 % ,86 % Thailand ,98 % ,23 % Filippinerna ,54 % ,18 % Egypten (*) ,52 % ,20 % Sydkorea ,46 % ,83 % Ecuador (*) ,11 % ,38 % Brasilien ,06 % ,77 % Taiwan ,05 % ,38 % USA ,85 % ,48 % Myanmar/Burma ,83 % ,00 % Malaysia ,60 % ,64 % Nordkorea (*) ,09 % ,62 % (*) FAO:s uppskattning. Källa: FAO.

30 28 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.2 Vattenbruk De främsta 10 odlade arterna i Europeiska unionen (2011) (värde i tusentals euro and procent av totalvärde) De främsta 10 odlade arterna i Europeiska unionen (2011) (volym i ton levande vikt och procent av totalvärde) värde % värde Lax ,90 % Öring ,89 % Ostron ,18 % Mussla ,91 % Guldsparid ,29 % Havsaborre ,28 % Mussla ,77 % Blåfenad tonfisk ,04 % Karp ,79 % Piggvar ,97 % volym % volym Mussla ,18 % Öring ,76 % Lax ,57 % Ostron ,86 % Karp ,88 % Guldsparid ,80 % Havsaborre ,40 % Mussla ,95 % Annan sötvattensfisk ,11 % Piggvar ,86 % Källa: Eurostat och Eumofa.

31 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.2 Vattenbruk 29 De främsta arterna i vattenbruksproduktion per medlemsland (2011) (värde i tusentals euro och procent av totalvärde volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) BE värde % värde volym % volym Öring ,0 % ,0 % BG värde % värde volym % volym Öring 8078,48 47,2 % ,0 % Karp 5396,49 31,5 % ,8 % Mussla 725,30 4,2 % ,5 % CZ värde % värde volym % volym Karp ,8 % ,2 % Öring ,9 % 815 3,9 % Annan sötvattensfisk ,2 % 832 4,0 % DE värde % värde volym % volym Öring ,6 % ,7 % Mussla ,2 % ,3 % Karp ,8 % ,0 % EE värde % värde volym % volym Öring ,4 % ,7 % Karp 127 6,4 % 46 11,0 % IE värde % värde volym % volym Lax ,7 % ,5 % Ostron ,7 % ,9 % Mussla ,0 % ,2 % DK värde % värde volym % volym Öring ,5 % ,0 % Ål ,9 % ,6 % EL värde % värde volym % volym Guldsparid ,3 % ,9 % Havsaborre ,7 % ,8 % Mussla ,5 % ,1 %

32 30 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.2 Vattenbruk ES värde % värde volym % volym Mussla ,1 % ,1 % Havsaborre ,5 % ,4 % Öring ,4 % ,0 % LV värde % värde volym % volym Karp ,5 % ,5 % Annan sötvattenfisk ,6 % 56 10,2 % FR värde % värde volym % volym Ostron ,2 % ,8 % Mussla ,1 % ,1 % Öring ,3 % ,7 % HR värde % värde volym % volym Blåfenad tonfisk ,9 % ,8 % Havsaborre ,6 % ,1 % Karp ,4 % ,3 % Mussla ,3 % ,5 % IT värde % värde volym % volym Hjärtmussla ,3 % ,7 % Öring ,1 % ,1 % Mussla ,9 % ,4 % CY värde % värde volym % volym Andra sparider ,0 % ,5 % Havsaborre ,3 % ,0 % LT värde % värde volym % volym Karp ,8 % ,6 % HU värde % värde volym % volym Karp ,4 % ,7 % Annan sötvattenfisk ,6 % ,2 % MT värde % värde volym % volym Blåfenad tonfisk ,6 % ,5 % Guldsparid ,7 % ,6 % NL värde % värde volym % volym Mussla ,8 % ,9 % Ål ,3 % ,7 % Ostron ,2 % ,1 %

33 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.2 Vattenbruk 31 AT värde % värde volym % volym Öring ,1 % ,4 % Karp ,1 % ,7 % Andra laxfiskar ,0 % 140 5,7 % PL värde % värde volym % volym Öring ,5 % ,0 % Karp ,5 % ,0 % PT värde % värde volym % volym Hjärtmussla ,0 % ,3 % Piggvar ,1 % ,9 % Öring ,4 % ,1 % RO värde % värde volym % volym Karp ,0 % ,3 % Öring ,5 % ,5 % SK värde % värde volym % volym Öring ,8 % ,3 % Karp ,0 % ,0 % FI värde % värde volym % volym Öring ,0 % ,5 % Andra laxfiskar ,4 % ,7 % SE värde % värde volym % volym Öring ,7 % ,0 % Andra laxfiskar ,2 % ,4 % Mussla 895 2,1 % ,9 % UK värde % värde volym % volym Lax ,7 % ,6 % Öring ,5 % ,4 % Mussla ,8 % ,1 % SI värde % värde volym % volym Öring ,8 % ,5 % Karp ,8 % ,0 % Havsaborre ,4 % 56 6,5 % Källa: Eurostat och Eumofa.

34 32 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion 5.3 Producentorganisationer för fiskeri och vattenbruk Småskaligt fiske Kustfiske Havsfiske Djuphavsfiske Totalt: 188 organisationer 2013 Vattenbruk och andra typer av fiske Totalt: 44 organisationer IE 21 1 UK NL BE 24 8 FR DK 15 1 DE 6 1 SE PL 2 5 EE 1 3 LV 3 LT RO Producentorganisationer utgörs av fiskare och fiskodlare som väljer att arbeta tillsammans för att rationalisera produktionen och skapa de bästa möjliga förutsättningarna för marknadsföring av deras produkter. De utgör en grundläggande del av marknadsorganisationen i fiskeri- och vattenbruksektorn. År 2013 fanns det 232 producentorganisationer i 17 av EU:s medlemsländer. IT 13 3 PT ES EL Anm.: Det finns inga producentorganisationer i AT, BG, CY, CZ, FI, HR, HU, LU, MT, SI och SK. Källa: Europeiska unionens officiella tidning, C 68,

35 33 6 Extern handel Baserat på värde är Europeiska unionen världens ledande importör av fiskeri- och vattenbruksprodukter. Norge, Kina, Island och Ecuador är EU:s huvudleverantörer. Spanien, Sverige och Storbritannien är de ledande importörerna bland medlemsländerna. EU-exporten består nästan helt och hållet av produkter från fångster, medan EU-vattenbruksprodukter stannar på den europeiska marknaden. EU-exporten till tredje land ökade med 50 % i värde till 4,1 miljarder euro mellan 2009 och Spanien, Nederländerna och Danmark är de ledande medlemsländerna för export till tredjeland. viktig roll i EU:s fiskerihandel. Dess värde är jämförbart med importen från länder utanför EU. De största exportörerna till andra medlemsländer är Danmark, Spanien, Sverige och Nederländerna. De största importörerna är Frankrike, Italien, Tyskland och Spanien. Leveransen till EU-marknaden säkerställs av EU-fångster, vattenbruksproduktion och import. EU:s självförsörjningsgrad, dvs. EU:s produktion jämfört med total konsumtion, är cirka 45 % (2011). Handeln mellan EU-länder är betydande och spelar en

36 34 6 Extern handel Handel av fiskeri- och vattenbruksprodukter mellan Europeiska unionen och tredje land (2012) (volym i ton och värde i tusentals euro) Extern och intern EU-handel (2012) (miljarder euro) Import Export Pelagisk fisk Laxfiskar Annan fisk Skaldjur Mollusker Produkter ej för mat Import från land utanför EU 19,2 Export till land utanför EU 4,2 Intern EU-handel 17, Totalt EU Volym i ton Värde i tusentals euro Tonfisk, sardin, makrill, sill, ansjovis osv. Lax, öring. Torsk, kummel, pollock, kolja, pangablecka, tunga, hälleflundra, havsrudefiskar osv. Räka, hummer, kammussla osv. Musslor, bläckfisk osv. Produkter ej avsedda för mänsklig konsumtion, fiskmjöl, dekorationsfiskar. Källa: Eurostat och Eumofa.

37 6 Extern handel 35 Handel av fiskeri- och vattenbruksprodukter mellan Europeiska unionen och tredjeland (2012) (värde i tusentals euro) Europeiska unionens huvudleverantörer Norge % Kina % Island % Ecuador % USA % Vietnam % Marocko % Thailand % Peru % Indien % Argentina % Annat tredje land % Totalt % Europeiska unionens huvudkunder USA % Norge % Schweiz % Kina % Nigeria % Japan % Ryssland % Egypten % Vietnam % Seychellerna % Mauritius % Annat tredje land % Totalt % Källa: Eurostat och Eumofa.

38 36 6 Extern handel Handel av fiskeri- och vattenbruksprodukter mellan Europeiska unionen och tredjeland (2012) (värde i tusentals euro) Främsta medlemsländer som importerar från tredjeland ES % SE % UK % DE % FR % DK % IT % NL % Andra medlemsländer % Totalt % Främsta medlemsländer som exporterar till tredjeland ES % NL % DK % UK % FR % DE % PT % IE % Andra medlemsländer % Totalt % Källa: Eurostat och Eumofa.

39 6 Extern handel 37 Import och export av fiskeri- och vattenbruksprodukter (2012) extern EU-handel (volym i ton och värde i tusentals euro) Import Export Import Export BE BG CZ DK DE EE IE EL ES FR HR IT CY LV (forts.) LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK EU Volym i ton Värde i tusentals euro Källa: Eurostat och Eumofa.

40 38 6 Extern handel Import av fiskeri- och vattenbruksprodukter (2012) extern EU-handel (värde i tusentals euro) Export av fiskeri- och vattenbruksprodukter (2012) extern EU-handel (värde i tusentals euro) 25 % 22 % 27 % 19 % 4 % 49 % 4 % 50 % Färska och kylda produkter % Djupfrysta produkter % Rökta, saltade och torkade produkter % Färdigrätter och konserver % % Färska och kylda produkter % Djupfrysta produkter % Rökta, saltade och torkade produkter % Färdigrätter och konserver % % Källa: Eurostat och Eumofa.

41 6 Extern handel 39 Import av fiskeri- och vattenbruksprodukter (2012) extern EU-handel (värde i tusentals euro) Pelagisk fisk Laxfiskar Annan fisk ES IT FR UK DE NL PL DK Andra medlemsländer SE DK DE UK FR FI PL NL Andra medlemsländer DE UK NL ES DK FR SE IT Andra medlemsländer Totalt EU Totalt EU Totalt EU Skaldjur Mollusker Icke-livsmedelsprodukter ES UK FR NL DK BE IT DE Andra medlemsländer Totalt EU ES IT FR PT EL UK NL BE Andra medlemsländer Totalt EU DK DE UK ES FR EL NL IT Andra medlemsländer Totalt EU Källa: Eurostat och Eumofa.

42 40 6 Extern handel Export av fiskeri- och vattenbruksprodukter (2012) extern EU-handel (värde i tusentals euro) Pelagisk fisk Laxfiskar Annan fisk ES NL FR IE UK IT LV DE Andra medlemsländer UK DK PL DE FR NL SE EE 8416 Andra medlemsländer ES FR NL DK DE PT EL IE Andra medlemsländer Totalt EU Totalt EU Totalt EU Skaldjur Mollusker Icke-livsmedelsprodukter DK NL UK EE ES FR DE BE Andra medlemsländer Totalt EU ES UK FR PT IT IE BG 6801 NL 4184 Andra medlemsländer Totalt EU DK DE NL UK FR 9725 ES 4386 PL 3269 SE 3093 Andra medlemsländer Totalt EU Källa: Eurostat och Eumofa.

43 41 7 Konsumtion Som proteinkälla är fiskeri- och vattenbruksprodukter en viktig del av en hälsosam kost. I världen konsumeras i genomsnitt 18,9 kg fisk eller skaldjur per person och år, jämfört med EU:s genomsnitt på 23,1 kg. Konsumtionen varierar från 5,3 kg per person i Ungern till 56,7 kg i Portugal. Tre fjärdedelar av EU:s fisk- och skaldjurskonsumtion kommer från vildfångad fisk medan en fjärdedel kommer från vattenbruk. 56,7 Konsumtion av fiskeri- och vattenbruksprodukter (2010) (kvantitet i levande vikt [kg/invånare/år]) 43,4 39,8 35,6 35,2 31,5 31,3 29,2 26,0 25,9 25,5 23,7 EU-28 23,1 Försörjningsbalans per medlemsland 23,1 22,8 22,3 19,2 19,1 18,0 14,3 14,1 13,5 12,0 10,9 9,7 8,0 6,4 6,3 5,3 PT ES LT FI FR MT SE LU BE IT LV NL DK IE CY EL UK HR DE EE AT PL SI CZ SK BG RO HU Källa: FAO, Eurostat och Eumofa.

44 42 7 Konsumtion Konsumtion av fiskeri- och vattenbruksprodukter (2010) (kvantitet i levande vikt [kg/invånare/år]) 90,4 Island 54,5 Japan (*) Källa: FAO. 54,1 Norge 33,1 Kina (*) 2009 års data. (**) Inklusive Liechtenstein. Försörjningsbalans per kandidatland och per större världsekonomi 26,4 Australien 22,6 Kanada 22,4 Ryssland USA (*) 21,7 17,8 Schweiz (**) 9,0 Brasilien 6,4 Indien 18,9 Världsgenomsnitt De främsta arterna som konsumeras i Europeiska unionen (2011) (kvantitet i levande vikt [kg/invånare/år]) Försörjningsbalans vid EU-27-nivå Tonfisk (konserverad) % vildfångad % odlad 2, % 0 % Torsk 1,96 98 % 2 % Lax 1,72 2 % 98 % Pollock 1, % 0 % Sill 1, % 0 % Mussla 1,16 10 % 90 % Kummel 0, % 0 % Makrill 0, % 0 % Pangasius 0,80 0 % 100 % Tropiska räkor 0,75 46 % 54 % Sardin 0, % 0 % Bläckfisk 0, % 0 % Kammussla 0,58 87 % 13 % Källa: Eumofa: EU:s fiskmarknad, upplaga 2014.

45 43 8 EU-stöd Strukturåtgärderna i fiskerisektorn bidrar till målsättningarna i den gemensamma fiskeripolitiken (CFP) samtidigt som de stärker den ekonomiska och sociala sammanhållningen. Den europeiska fiskerifonden (EFF), verksam sedan 1 januari 2007, är denna politiks finansiella instrument. Med en budget på cirka 4,305 miljarder euro för , inklusive 75 % för regioner vars utveckling släpar efter, bidrar EFF till finansieringen av projekt som presenteras av företag, offentliga myndigheter eller folkvalda församlingar. EFF har från och med 2014 ersatts av den europeiska havs- och fiskerifonden (EMFF), som har en budget på cirka 5,749 miljarder euro för perioden En av förändringarna från tidigare lagstiftning är att EMFF kommer att stödja återuppbyggnaden av fiskbestånd och progressiv eliminering av slösaktig avfallshantering. Fonden kommer att prioritera förbättrad datainhämtning för fiskerisektorn så att beslut kan baseras på väl underbyggda rön samt reduktion av fiskeriets påverkan på den marina miljön. Den kommer även att fokusera på fiskerikontrollprogram för att säkerställa att reglerna om ansvarsfullt och hållbart fiske respekteras och följs. EMFF kommer även att fokusera på den integrerade havspolitiken genom att identifiera och åtgärda hinder som står i vägen för tillväxt i kustsamhällen och växande havsnäringar. Axel 5 Axel 4 Axel 3 Axel 2 Axel 1 Anpassning av EU:s fiskeflotta till tillgängliga resurser (stöd exempelvis till permanent eller tillfälligt upphörande, för småskaligt kustfiske och för investeringar ombord på fiskebåtar) Vattenbruk, inlandsfiske, beredning och marknadsföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter (exempelvis åtgärder för produktiva investeringar i vattenbruk, vattenmiljö och folkhälsa) Åtgärder för gemensamma intressen (exempelvis skydd och utveckling av vattenfauna och -flora, reklamkampanjer och konvertering av fiskefartyg till annan användning) Hållbar utveckling av fiskevatten (exempelvis lokala projekt för hållbar utveckling och diversifiering av ekonomiska verksamheter) Teknisk hjälp för att underlätta utbetalning av stöd från EFF (exempelvis finansiering av offentliga verksamheter som sköter medlen)

46 44 8 EU-stöd Europeiska fiskerifonden (EFF) Fördelning per medlemsland för programperioden Per axel (i tusentals euro) Anm.: Inte relevant för LU. Källa: Operativa program antagna av Europeiska kommissionen. Senaste uppdatering: Axel 1 Axel 2 Axel 3 Axel 4 Axel 5 Totalt per land % per land BE ,61 % BG ,86 % CZ ,63 % DK ,11 % DE ,41 % EE ,97 % IE ,98 % EL ,83 % ES ,30 % FR ,01 % HR ,20 % IT ,86 % CY ,46 % LV ,91 % LT ,27 % HU ,81 % MT ,19 % NL ,13 % AT ,12 % PL ,06 % PT ,73 % RO ,36 % SI ,50 % SK ,30 % FI ,92 % SE ,27 % UK ,20% Totalt per axel Totalt i % 27,41 % 29,81 % 26,38 % 12,88 % 3,52 % 100,00 % 100,00 %

47 Europeiska kommissionen Fakta och siffror om den gemensamma fiskeripolitiken Grundläggande statistik Upplaga 2014 Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå s. 14,8 21 cm ISBN doi: /60386 Mer information Europeiska kommissionen, Europeiska havsfrågor och fiske (tidskrift, tidigare Fiske och vattenbruk i Europa ) Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF), Årlig ekonomisk rapport om EU:s fiskeflotta (STECF-13-15), Luxemburg, Europeiska unionens publikationsbyrå 2013 (Rapport EUR EN, JRC 84745). Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF), Ekonomisk rapport om EU:s fiskberedningssektor (STECF-13-31), Luxemburg, Europeiska unionens publikationsbyrå 2013 (Rapport EUR EN, JRC 87692) Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF), Ekonomisk rapport om EU:s vattenbruk (STECF 13-29), Luxemburg, Europeiska unionens publikationsbyrå 2013 (Rapport EUR EN, JRC 86671) Eumofa, EU:s fiskmarknad, upplaga b33-440d-8870-e05b2644b58b FAO-statistik om fiskerinäringen: Europeiska kommissionens webbplatser Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske: Gemensam fiskeripolitik: Europeisk havsatlas: Eumofa Europeiska observationsorganet för fiskeri- och havsbruksprodukter Eumofa är en flerspråkig onlinedatabas som i realtid ger tillgång till fullständiga uppgifter om pris, värde och volym för fiskeri- och havsbruksproduktionen i hela EU, samt marknadsinformation och analys. Eurostat, statistik om fiskerinäringen:

48 KL-AH SV-C